Jump to content
Monday 18 November 2019

Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation since 10/19/2019 in all areas

  1. 2 points
    Lite sent för trådstartarens skull men det är för andras skull viktigt att veta att Volvo Pentas gröna glykol är etylenglykol och inte propylenglykol. Olika tillverkares färger på glykol är en djungel och man kan inte dra några slutsatser om vad man har i systemet genom att bara kolla färgen. För de flesta tillverkare innebär grön färg att det är propylenglykol men som sagt, inte för Volvo Penta. VP har grön och gul glykol där båda är av etylentypen och skillnaden är olika korrosionsskyddsmedel. Den gröna för äldre motorer med gjutjärn och koppar, den gula för nyare motorer med andra material, kanske en del aluminium.
  2. 1 point
    https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/miljo-och-vatten/vattenverksamhet.html https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planering-av-mark-och-vatten/strandskydd/ Prata med kommunen och länsstyrelsen så borde du få de besked du behöver.
  3. 1 point
    nu har sommaren gott varit lite små problem med min nya motor men inget som inte löser sig. När jag installerade min motor så laddade inte generatorn detta till följd av av att diodbryggan va bränd. Hade också problem med att motorn va svårstartad misstänkte returen, så denna skulle bygga om till hösten för att förhindra att dieseln rann tillbaka. Felet va lättare än så fabriken hade glömt att koppla in glödgningen, kabeln låg lös bredvid och inga spår av att den varit monterad. misstänkte tidigt glödgningen men motorn är ju testad av fabrik. Ett annat problem var att stoppen inte fungerade på nyckeln som sig bör detta upptäcktes vid första starten och låg under behandling hos vetus. fick nytt tändningslås och därefter helt ny panel. detta hjälpte inte utan hittade två kablar på motorhärvan som va skiftade ifrån fabrik fixade detta och allt funkade sen. det komiska i detta är att alla dessa fel har kommit av att jag själv har installerat motorn, detta enligt Vetus. men motorn går nu kanon och är hur nöjd som helst trots missöden. Någon hade nog en dålig måndag vid eldragningen
  4. 1 point
    🤨 Jag snabbspolade med bild... Nä den videon tillförde ingenting. När jag läser @Brunnsvikens sammanfattning ställer jag frågan rakt ut: Är detta möjligen en vandringssägen? jag tycker att jag känner igen historien rätt så väl, både i båtsammanhang samt en snarlik historia (utan sänkning) i bilsammanhang. Tycker även att jag känner igen killen på videon, har han kanske uppträtt i stand-upsammanhang? Detta kanske är "humor neuvo" alltså någon ny modern humortyp som ingen över 50 år förstår sig på?
  5. 1 point
    Detta om båten står på land... 😁
  6. 1 point
    Dom har väl en nivåreglerare vid bron mot Norrmalm, om den är uppfälld så skadar du nog även en jetbåt om du vill ta dig över. Är den nerfälld så kan man åka förbi även med en upptiltad utombordare förutsatt att du kommer under broarna på vägen dit. Sen är det ju förstås olagligt och det brukar ju stå sjöpoliser mest överallt i innerstan. Videon nedan så ser du ett gäng grabbar som åker fram och tillbaka över avspärrningarna, i den senare delen av videon.
  7. 1 point
    Jag har aldrig förstått poängen med ett peke med liten stege, för mig verkar det främst ge mer risk att något går sönder om man råkar stöta emot en kaj eller klippa... Båten har ju en gummikant runt och jag har dessutom monterat ett stävskydd i gummi, men ett peke som sitter stumt monterat, det tål väl knappast särskilt mycket av "impuls" utan att nått går sönder? Hoppa ner behöver ändå ingen göra. Både min fru och dotter, som normalt kliver iland först, brukar sitta fram i stäven och dingla med fötterna. Då kan de hålla sig i pulpit med händerna på vardera sidan medan de väntar, vilket de tycker känns tryggt, och sedan glider de bara ner på klippan. Är inte det bättre/säkrare än att stå och balansera på en ranglig liten stege?
  8. 1 point
    Hur stor eller liten båt tänker du dig? Jag är ingen rampexpert, men jag är säker på att utformningen är olika om båten väger 500 kg eller 3500 kg. Hittade lite generella tips här, https://pakryss.se/hur-en-bra-trailerramp-skall-vara-utformad/
  9. 1 point
    Vet inte hur det är i Göteborg, men i Stockholm är det ett problem att hitta någonstans där du kan lägga båten permanent.
  10. 1 point
    Propeller Nibral Bakre G6 12331kr enligt Björnhammarsvarvets hemsida (penta original). Mvh, Anders L
  11. 1 point
    Finns väl en tröskel för att hålla Mälarens nivå konstant. Minns bilder i kvällstidningarna på en båt som hade fastnat för några år sedan. Men prova så kanske du kommer med på något socialt ställe.
  12. 1 point
    Fast min lösning är ju bara 1/30=3,33% klorin North sails har lite tips: https://www.northsails.com/sailing/en/2018/04/mildew-on-sails-what-to-do Men ja, principen är att bada seglen i rengöring, skölja noga och torka. All renröring sliter ju litegrann. Fördelen med klorin/shipshape är att du inte borstar och förstör fibrerna mer än nödvändigt. Skrubba är tydligen det värsta man kan göra. Även solljus funkar tydligen, men då är vi tillbaka på att det också sliter på seglet. Så helst ska seglet ligga i sin säck och båten köras med motorn. Då kommer seglet att hålla jättelänge!
  13. 1 point
    Vi fyller också stockholmsvatten eller österåkervatten och igår drack jag gott vatten som fylldes i augusti. Har du möjligen sett mitt vattentest? Tre månader gammalt vatten förvarat i öppen flaska smakar gott och är tjänligt som dricksvatten. Du borde inte få problem med dålig smak.
  14. 1 point
    Klorin förstör fibrerna i dacronduken och förkortar livslängden på seglet radikalt. Det enda som fungerar och rekommenderas är Shipshape även om det innehåller 5% klorin. https://www.seasea.se/shipshape-mögeltvätt-1l?gclid=EAIaIQobChMIp4nE0oyp5QIVUqqaCh1EfAecEAQYASABEgJV1PD_BwE
  15. 1 point
    Jag har samma problem, och blev rekommenderad 1 del klorin till 30 delar vatten och att låta seglet bada i det i två-tre dygn. Om det är terylen/dacron, andra material tål tydligen klorin med varierande framgång. Har tyvärr inte provat eftersom jag inte får ha segeltvätt i badkaret.. så tips på ett kärl för litet storsegel mottages tacksamt
  16. 1 point
    mha ättika eller oxalsyra, och det som förblir missfärgat anv blekmedel, klor?
  17. 1 point
    Jag är ganska säker på att den bensin som säljs i USA och i större delen av världen är just bensin. Till skillnad från den soppa vi av miljöskäl bjuds här i Sverige. Därav tror jag att googleresultat kan bli något missvisande? Vore intressant med svar från ett svenskt bensinbolag. Vi kör alltid med alkylat de sista minutrarna vid konservering. Funkar klockrent på både 2 och 4-takt såväl insprutning som förgasare. Men det hjälper ju inte ts nu...
  18. 1 point
    Jag håller med om att det är konstigt att samma problem uppstår i bränslesystem av plast så jag kollade runt lite på nätet. Ingen djupare analys, men jag hittade flera lite mer vetenskapliga referenser till att bensin oxiderar och att detta kan ge upphov till avsättningar i bränslesystemet. De referenser jag kollade på handlade om långtidsstabilitet i slutna kärl av plåt resp. plast. Lämpliga sökord kan vara: gasoline stability storage oxidation deposition residue Här är ett exempel: https://www.intechopen.com/books/storage-stability-of-fuels/autoxidation-of-fuels-during-storage Hydrocarbons, the essential component of petroleum-based fuels, are likely during storage to react with atmospheric oxygen and with one another. Products which originate from oxygenation will undergo further changes, resulting in change of coloration, the presence of non-volatile, macromolecular substances (gum), as well as development of particulate matter followed by sediment/deposit [1]. There are many theories on the autoxidation of liquid hydrocarbons. One of them is based on the chain mechanism of radical reactions, formulated by Backstrom [2]. Ny teori: I flottörhus och ångseparatorn kan man anta att det finns en fri vätskeyta och att syre kan ha hyggligt fritt tillträde, åtminstone är detta fallet för flottörhus. Detta ger förutsättningar för en betydligt snabbare oxidation än i ett slutet kärl. Så länge bränslet omsätts är detta ingen problem, men om det blir stående bildas sediment som kan sätta igen bränslesystemet. Jag håller det flör troligt att etanol och närvaro av vatten snabbar på oxidationsprocessen. Sannolikt är alkylat mer oxidationsstabilt än bensin och skulle alltså kunna bidra till att minska problemen. Men, både flottörhus och ångseparator funkar som vattenackumulatorer och skall oavsett detta tömmas i slutet av varje säsong.
  19. 1 point
    Ja det undrar jag också, en Princess V39 med rätt så stort kök i ruffen, finns det fläkt i dessa båtar, annars går väl matosen rakt in i alla rum?
  20. 1 point
    Som då står för Svenska RäddningsDrönare är en grupp drönarpiloter där jag är ansluten och som då rycker ut och hjälper till vid olika sökpådrag för Missing People eller Fikk. Vi är i nuläget cirka 1000 piloter i hela landet och det växer fort. Vi jobbar precis som MP helt ideellt och är en betydande del av sökningarna där vi i första hand söker över vatten eller i öppna myrmarker där framkomligheten är begränsad.
  21. 1 point
    Du fyller såklart på i drevet först. I den nedre, när det rinner ut i den övre så sätter du i den nedre och sedan den övre. Innan du tömmer så öppnar du locket i behållaren, då rinner det fortare. När drevet är fullt, attackerar du behållaren med olja till rätt nivån. Vid första svängen i vår/sommar, så håller du koll på nivån, kan behövas toppas lite i behållaren då det kan finnas luft. Självklart sätter du på nya packningar på avtappningspluggarna. Denna olja kör jag med och är beprövad. Har en grön ton för att man skall se ev vatten som kan ha kommit in om drevet är otät. Jag har ett bravo drev som belastas med en starkare motor än din, väldigt viktigt med en bra olja då dreven på våra båtar går hårt! Värmeutveckling och slitage. Tycker du 400kr för 2 liter är dyrt? Byt hobby isåfall eller köp en billigare olja.
  22. 1 point
    Det skall vara en speciellt olja för stora växelhus, dvs inte ens Quickslivers billigaste (kräver extra mycket bly sade de till mig på Båtaccenten när jag skulle fylla på växelhusoljan)
  23. 1 point
    Ja, du skall ha rätt olja. Finns miljarder märken som fungerar. Jag själv kör Mercrusier egna olja.
  24. 1 point
    Avloppsrör är användbara till mycket. Vita 40 mm har jag trätt över vantskruvar och vant som skydd. Uppslitsat rör över skrovet istället för halkipar, (det gav bättre vinkel för förtöjningstamparna.) Grå 75 mm rör för att ta hand om fallen. 2 rör skymde sikten ett långt rör blev bättre http://lasselundell.se/adagio.html
  25. 1 point
    Men det finns väl en burk med drevolja även i motorrummet, den måste också fyllas på för annars ljuder larmet!
  26. 1 point
    Du måste göra om konserveringen, du har inte kört igenom motorn med glykol i o med att den inte var tömd på vatten. Dina 20 liter blåste troligtvis bara ut i avgaslimpan. Låter du det vara så står du med all sannolikhet med en frostsprängd motor i vår. Kranen eller pluggen sitter på sidan av blocket, kommer dock inte ihåg vilken sida. Edit: Hittade en bild, kranen syns vid oljefiltret
  27. 1 point
    Hittade en rolig skylt! Man kan ju undra om det finns kannibaler i Hammarö kommun också, sådana som lever av badgäster....
  28. 1 point
  29. 1 point
    Var har du hittat ditt renoveringsobjekt? I början av 90-talet "ägde" jag en kort period en båt (vrak) som liknar din. Jag tog tyvärr inga foton innan jag sålde den till en träbåtsentusiast som skulle renovera den.
  30. 1 point
    Kul projekt, lär hålla dig bort från andra kostsamma fritidssysselsättningar under lång tid Det roliga med Pettersson är att det nya båter ser nästan likadana ut så det är ett riktigt kulturarv.
  31. 1 point
    Som de andra redan har sagt. Inga elastiska massor. De klistrar ihop borden så någonting annat sannolikt går sönder när borden krymper och sväller. Min erfarenhet från när jag hade en klinkbyggd snipa är att insidan absolut inte skall målas eller lackas (fernissas). Då träet blir instängt ruttnar det i förtid. Nu kommer säkert halva internet att hoppa på mig och säga att jag har fel men jag såg det tydligt på den båten och flera bekanta har varit med om samma sak. Båtbyggarna som jag har talat med bekräftar det. Nya båtar som är limmade och impregnerade med diverse högteknologiska ämnen kan man kanske lacka inuti men aldrig en traditionellt byggd klinkad båt och i synnerhet inte en gammal båt. Jag skrapade rent och så dränkte jag hela skrovet med en blandning av ungefär 60% rå linolja och 20% Valtti grundolja och 20% pinenterpentin. Sedan roslagsmahogny ovanpå utom under durkarna där jag använde ren tjära. Då kunde träet andas och förruttnelsen stannade av men mycket var redan förstört. Roslagsmahogny och tjära visade sig ha den fina egenskapen att när man strök på flödigt på insidan rann det nedåt in i sian (nåten) och tätade båten. Ofta rann det tjära på utsidan när jag hade tjärat insidan men båten blev tätare för varje år..... utom under motorbädden men det är en annan historia. Motorrötterna var knäckta så vibrationerna från motorn fick borden att röra sig så när motorn gick läckte båten under motorn. Att byta bord (om det var så du menade med "bräder") är inte särskilt svårt om man är snickarkunnig men det kräver mer tid och tålamod än man tror. Det gäller ju att få loss det gamla bordet såpass helt att man kan rita av det på ett nytt bord och sedan såga ut det nya med en smula övermått i alla riktningar. Kärnsidan skall normalt vara utåt. Sedan basar man det nya bordet och sätter det i spänn med litet större böjning och vridning än det skall få på plats i båten. Det fjädrar ju tillbaka en smula så man tar loss det. Sedan mäter man vinkeln på landen (anliggningsytorna) och för över dem på nya bordet och märker på kanten på bordet. Man måste malla av landet på många ställen för vinkeln ändrar ju utefter hela bordet och så hyvlar man vinkeln på landet från märke till märke. Man hyvlar medvetet bort för litet material så det finns mer att ta. Då man passar in bordet för man det uppåt på sin plats och ser efter var det ligger emot och så tar man loss det och hyvlar litet med stöthyveln och provar igen och hyvlar igen tills det passar någorlunda. Då stryker man tjära på landet på gamla borden runtom och sätter dit det nya och så ser man på tjärfläckarna var man skall hyvla bort litet till. Småningom får man tillräckligt bra passning. För att nya bordet skall gå in på sin plats kan man bli tvungen att göra det i flera delar. Skarven skall sågas snett så att man kan putsa bort litet i gången på ändträet varefter man passar in det nya bordet och för det uppåt mot sin plats. Då allt är inpassat tjärar man landen på både det nya bordet och de gamla runtom och givetvis också i spunningen om bordet når ända till stammen. Så stiftar man fast en remsa tjärindränkt bomulltstyg som blir tätning mellan borden. Man tjärar också alla anliggningsytor mot vränger och rötter (spant). Sedan är det bara att pressa in bordet på sin plats och spika/nita fast det i de gamla hålen i borden runtom. Thomas Larssons bok är inte alls i min smak. Han får saker att verka svårare än de är. Kanske för att han har arbetat med såna där båtar som är perfekta som herrskapsmöbler och byggda av trä som inte växer i byskogen enligt millimeterexakta ritningar . Medan min erfarenhet är av gamla klinkbyggda snipor av gran byggda på ögonmått. Jag är ingen båptbyggare man jag har gjort en del reparationer själv och så var jag med och bytte halva bottnen och kölen i en skötbåt.
  32. 1 point
    "Fjärrstyrd för att den ligger längst inne i maskinrummet och är ganska krånglig att komma åt". En annan aspekt är att ett relä brukar hålla betydligt längre än en vanlig batterifrånskiljare. Väljer man en Victron Battery Protection så får man ju dessutom batteriskydet till ungefär samma pengar som en bra manuell brytare.
  33. 1 point
    Strunta i det gamla materialet, det kan Du göra något annat mindre stekigt av någon annan gång. Om något går galet måste Du ändå köpa nytt material. Köp en ny teakfanerskiva och passande kantlist redan från start. Såga, putsa, prova, putsa igen, limma, putsa igen och lacka. Fasen så vackert det blir. Mungiporna uppe vid örsnibbarna. Inte svårt alls och tillfredsställelsen står lååångt ovanför flinten varje gång Du ser bordet. På't bara. Marsch pannkaka!
  34. 1 point
    Sedan var det dags att limma fast skivorna runt fönstren. Använde Wurths monteringslim Power Tac till dessa, mycket enkel att arbeta med. Hoppas hållbarheten i längden är lika bra... Alla fönster demonterades, rengjordes och fick nya gummilister. Ett fönster hade läckt och de övriga såg inte så täta ut heller. Sidofönstren och väggskivor på plats! Stommarna till sofforna återmonterade.
  35. 1 point
    F*n, finns det inga grön-vita motorer? 😎
  36. 1 point
    Efter motorlyftet tvättades motorrunnet ordentligt. Motordynorna var slut och ett av dem gick även av då motorn skulle lossas, så det blir nya. En skada i kölsvinet slipades ur och spacklades med glasfiberspackel. Avslutade med ett par lager glasfibermatta och polyester för att ge lagningen ännu bredare fäste. Det verkade som att skadan var gammal, vilket antagligen betyder att en del olja och diesel även kunnat sugas upp av laminatet. Jag försökte tvätta med aceton så gott det gick, och har inte ännu sett några tendenser till att lagningen skulle släppa. Men vad tror ni generellt om diesel i glasfiberlaminat, avdunstar dieseln med tiden eller kan det ställa till med problem i framtiden ? Till sist målades allt som inte skall kläs med ljudisolering.
  37. 1 point
    Kul objekt fina båtar de där sniporna, gott om plats. Ska följa din renovering, bra att du börjar i rätt ände, en trygg maskin ger en glädjerik sommar 😊
  38. 1 point
    Hej Grattis till en trevlig båt, vi har seglat vår båt i 8 år med rullmast,ser egentligen bara fördelar med det,har fina segel från uk som funkar väldigt bra,för oss vanliga seglare är det bara fördelar,enklare segelhantering,enkel revning.Mörker att man använder storseglet mycket oftare än våra bekanta som vi seglar med ,som inte har rullmast.Nån skrev att man måste ta i bra vid inrullning på en 50 fotare,vi har just bytt båt till en utan rullmast igen,tyvärr. Där måste vi ha elwinch för att orka dra upp det.Finns för o nackdelar med allt men rullmast var mest fördelar,vi hade samma storlek på masten som de med vanlig mast,så ingen försämring där heller //Johan
  39. 1 point
    Gratulerar till en grymt fin båt
  40. 1 point
    Haver rostfri tank i båten sen 1980. Har aldrig gjort ren den. Tömmer innan vinterkylan kommer. På Våren spolar jag ur tanken i ca 15 min. Kör med "trädgårdslangar". Dricker direkt ur kran. På sent 50 tal gick vi in i Mollösund för att bla. fylla vatten. Då fanns inte vatten "på kajen". Men jag hittade en brandpost som var "kopplad". Kollade så att ingen såg me,j öppnade och "knyckte" mitt vatten. När vi på kvällen, i naturhamn, skulle laga mat upptäckte vi att det var saltvatten i brandposten.
  41. 1 point
    Inte nåt svar på frågan men undrar lite... varför geter det stävlager?
  42. 1 point
    Vad ska vi göra med alla politiker då? Tänk bara hur det skulle bli i trafiken. Blinkar höger, svänger vänster?
  43. 1 point
    Skröna, ja väldigt nära. Jag konstruerar några exempel. Vi utgår från en tank på 1000 liter = 1 m3. Enklast är att se vad som händer när vi använder dieseln och suger in luft. Vid 20 C kan luft maximalt innehålla 17 gram vatten/m3, sedan blir det dimma. Det är mycket ovanligt att luften innehåller så mycket fukt, men vi antar att båten bara körs vid sådana tillfällen. När tanken är tom har det alltså kommit in en matsked vatten i tanken. Ett annat exempel. Båten ligger på land över vintern med tom tank. Vid 10 C kan luft maximalt innehålla 9 gram vatten/m3. Det är inte så ovanligt att luftfuktigheten är så hög på vintern. Vi antar att lufttrycket varierar väldigt kraftigt, säg mellan 1100 och 900 mbar, och ganska snabbt, kanske en gång per vecka. Från 900 mbar till 1100 mbar och tillbaks till 900 mbar på en vecka. Det händer aldrig och framför allt inte vecka ut och vecka in, men som ett exempel funkar det. Det kommer då in 20 liter luft i tanken varje vecka och på 20 veckor kommer det in 400 liter ny och fuktig luft. Det blir inte ens en tesked vatten. Sedan ligger alltid båten med 1/2 tank hela sommaren, dvs. i 30 veckor. Lufttrycket varierar på samma sätt som på vintern. 10 liter luft per vecka blir 300 liter luft som innehåller 17 gram vatten/m3, dvs. ca. en tesked. Om man kör upp 4 m3 diesel på sommaren, ligger med halv tank hela sommaren och med tom tank hela vintern får man alltså in ca. 3/4 dl vatten i tanken under ett år. Det krävs extrema väderförhållanden, men det går i alla fall teoretiskt att få in nästan en dl vatten i tanken per år. Skröna eller inte, bedöm själva. Eftetsom jag är lite yrvaken kan det ju blivit lite tankefel som säkert någon hittar. Låt säga att det blir en hel liter vatten per år, fortfarande lutar jag åt att det är en skröna. Mackey (Ändrat lite, hittade själv ett fel.)
  44. 1 point
    Första månadsslurken Nu är det ju inte så länge som vattnet varit i flaskan, men det är ändå månadskifte. Vattnet är rummstemperera, 21℃. Färgen är klar, helt fri från grumligheter. Lukten är lätt Coca Cola-aktig av någon anledning, troligen för att en flaska Freeway används. Smaken är helt ok, ingen cola-smak känns. I övrigt finns inget att tillägga. Min bedömning är att vattnet är tjänligt. Mackey
  45. 1 point
    Frågan är inte om jag ska ha länspumpar eller inte, frågan är om det finns någon modell som är bättre än den jag tänkt mig. Jag tror själv inte att så är fallet. Packboxen ska släppa in vatten, det har jag lärt mig i en annan tråd. C:a 1 liter per timme annars blir smörjningen inte bra. Om det tillförs en liter per timme så tänker jag att pumpen behöver gå regelbundet men inte kontinuerligt. Backventil finns både i pumparna och i den y-koppling jag köpt.
  46. 1 point
    Åter en som vill göra en golvbrunn när det läcker från taket! Kalle
  47. 1 point
    Jag har för mig att det är Norröra som är Saltkråkan. Husen och bryggorna där filmen spelades in lär stå kvar.
  48. 1 point
    Har du tagit loss hela stävlagerhuset från båten så börja med att lossa dom små insexskruven som håller stävlagret på plats, sitter på sidan av huset, sedan tar du med dig allt och går ex till en mekverkstad och pressar ur lagret ur huset, putsa sedan ur huset och tryck i ett nytt stävlager. Sitter stävlagret kvar i båten så får man ta fram tigersågen och klyva lagret och dra ur det i bitar. Lycka till
  49. 1 point
    ..eller Gore tex skidkläder Då blir det som ett kinderägg .. fast bara 2 överrakningar Till havs och till fjälls
  50. 1 point
    Jag har bestämt för mig att det är skadligt att trycka in för mycket fett eller för ofta. Om trycket blir för stort i stävlagret kan det leda till skador. Som föregående skribent skriver - ta reda på vad som gäller för just din konstruktion. Det finns ju tex. vattensmorda stävlager. Dessa måste man se till att vattenfylla vid sjösättningen, ev. under gång. I dessa kan man injicera en liten mängd fett för att förhindra att det droppar in vatten, men då handlar det om liten mängd och detta behöver normalt bara göras en gång per säsong. Med fett- eller oljesmorda lager är det en annan sak, men som sagt, det finns olika sätt för olika konstruktioner.
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+01:00







×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy