Jump to content
Thursday 25 February 2021

Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation since 01/25/2021 in all areas

  1. 6 points
    Hej! Varning för ev. prishöjningar inför rean som Benns och Erlandsons startar nu! Jag har följt en del varor som jag tänkte passa på att köpa under våren och märkt att priserna ganska lägligt - inte för mig alltså - gått upp en hel del inför rean som startar nu. Priserna är nu ungefär de samma med rea som de var förut utan rea. Branschkollegorna ligger kvar på samma priser som tidigare så de är nu billigare utan rea jämfört med Benns och Erlandsons med rea. Någon annan som noterat liknande prishöjningar på Erlndsons eller Benns? Det kanske bara är på "mina varor" priserna stigit just nu, men var ändå uppmärksamma! Mackey
  2. 6 points
    Framförallt blev väldigt många PB-artiklar typen "journalist besöker Pelle i hamnen" för att beskriva vad just Pelle gjort med sin båt. Om sedan Pelle eller skribenten inte hade en aning om det var rätt sätt blev plötsligt sekundärt - man hade ju bara gjort en käck rapport från verkligheten, utan eget ansvar. Samma sak med alla dessa artiklar "vi visar hur du...." o.s.v. I praktiken är det ofta bara återigen ett besök i en hamn där ofta en och samma skribent (som inte alltid vet så mycket om ämnet) låter någon annan visa hur just denna "någon annan" gör. Ibland är denne "någon annan" faktiskt en sakkunnig, men alltsomoftast är det bara en person som kanske lät vettig i skribentens öron men i praktiken inte vet mer än att den gör som den alltid har gjort. Oavsett vilket, blir det väldigt likriktade artiklar som egentligen aldrig går på djupet och aldrig blir mer än möjligen lite trevlig veckotidningsläsning. Att våga stå för något och vara sakkunniga själva försvann nog samtidigt som PB slängde ut alla frilansare - som ju just var en fantastisk stab med människor med olika kompetens. Skall jag betala för en artikel är jag inte intresserad av hur Pelle, Arne och andra kufar i hamnen gör. Dem kan jag fråga själv, utan att betala. Jag vill veta hur man skall göra. Och varför....
  3. 5 points
  4. 5 points
  5. 5 points
    Nej, dom följer jag inte, skall ta en titt. Ja, jag tänkte dra i år, så fort jag fått mitt vaccin, förhoppningsvis strax efter midsommar men tidningsrubrikerna är ganska svarta när det gäller att hinna med vaccinationsplanen. Jag inser att det kan bli problem men eftersom man inte vet ett skit om hur det kommer att se ut redan nästa vecka så tänker jag att det får gå, krångligt eller inte... Jag har redan sagt upp mig från jobbet, kommer jag inte in i andra länder så får jag väl åka svenska kusten upp och ner under ett år eller så
  6. 5 points
    Tro banne mig att jag fick lite vårkänning i dag när den här tuffade förbi på Sandviksgatan i Vasa. Den tog en lov vid simhallen, kanske de kollade hur stora dörrar simhallen har 🙂
  7. 5 points
    Betänk visdomen i Sven Ingvars salig Sven-Erik Magnusson's svar då en journalist tyckte att deras låtar allt var väldigt enkla: - Det är det enkla som är det svåra! Eller som jag själv uttrycker det: Det är alldeles för enkelt att åstadkomma något komplicerat, och alldeles för komplicerat att åstadkomma något enkelt.
  8. 4 points
    Under våra 5 år med Nimbus 29:an så har det förbättras en hel del. Tänkte lägga in lite av varje här. Det första vi förstod var att säljaren och tidigare ägare tyckte om att åka och äga båt , lite lämnades över till underhåll och förbättringar. Lite tveksamheter har med tiden framkommit, bl a kvaliteten på Nimbus båtarna producerade runt 1990 . Vi har märkt att vår N29C -1990 och andra Nimbusbåtar uppvisar sprickor i skrovskelettet, dolda kablar som var klämda, klädsel som släpper, inredning som ej är färdigmonterad, instängd fukt-mögel. Allt går att åtgärda men det tar tid. Lägg där till att föregående ägare och några installerande företag tyckts sakna känsla för fackmannamässiga hantverk. Så direkt in i skärselden.....motorproblem varmgång i AD41B maskinen. På hemfärden ( 75 sjömil) så började summern knarra lite men ingen varningslampa visade något. Efter ett tag i makliga 20 knop såg jag att motortempen var 95 grader. Vid gaspådrag så steg tempen till 100 grader och summern började att knarra. Aha tänkte jag dålig impeller eller skit i drevets intag eller sjövattensilen. Väl hemma så kontrollerades detta igen med full gaspådrag hoppade hon lite trögt upp i 23-24 knop(plotterfart ,VDO-loggen visade sig sakna paddelhjulet) men bara 3600 varv. Det tog bara 2-3 minuter så började summer knarra igen och tempen gick till 100 grader. Sänktes farten till 16-17 knop så sjönk tempen igen. Bara att felsöka. Sjövattenfiltret öppnades och var helt felmonterat och tillplattat i styrspåren. Jäpp , allt som skulle silas bort kunde enkelt fara ner i oljekylaren. Aha där har vi det. Plocka av oljekylaren(bröt en bult ) och tog den till en erfaren pentameckare som öppnade den och fann inget i inloppet. Ompackad och syrad med kontrollerade termostater till kolvkylning/trycksmörjning monterades denna tillbaka (nymålad ) och nytt sjövattenfilter monterades. Ny provkörning men inget bättre resultat. Tog då och bytade impellern(kontrollerade dess status efter hemfärden) samt kontrollerade intagsgälarna på drevet. Ny provkörning utan förbättring. Båten torrsattes på höstkanten och då filmade jag med fiberoptik intaget i drevet när det demonterats ifrån skölden. Intagsslang in genom avstängningsventil vidare genom servooljekylare och upp till impellern filmades utan att finna något. Under hösten-vintern bytades termostaterna till de som VP ersatt de äldre med. De gamla testades under uppkok och de började öppna vid 78 grader fullt öppna vid 88. All glykol bytades och kylsystemet sköljdes igenom. Till våren så steg tempen igen vid full gas alltså ingen förbättring. Dags att kontrollera värmeväxlaren, uppdrag för pentameckaren igen. Och där fanns problemet. Tidigare meckare har vridit locket på växlaren så att en mellanvägg brutits loss. Detta gjorde att växlarens kylvatten(sjövatten) bara passerade 2 gånger i stället för 4 gånger.(väggen till vänster om bulthålet i centrum-är ok på bilden). Omlödad och funkar efter 5 år.
  9. 4 points
    Ganska off topic men jag har varit med om att ett drag fastnat i kölen eller rodret på segelbåten och drog med både spö och fiskare (förmodligen något överrumplad) en bit i vattnet innan något släppte. Alltid ett risktagande att fiska i livliga farleden..
  10. 4 points
    Kan vara bra att veta för er som skaffar larm som GeoSafe som inte stöder 4G. 2025 är väl lagom tills jag orkar dra alla sladdar klart till min egen GeoSafe, hoppas det finns ett trådlöst larm tills dess.. https://press.telia.se/pressreleases/telia-paaboerjar-utfasning-av-3g-foer-att-ge-plats-aat-ny-teknik-3070472
  11. 4 points
    Lite uppdatering. Ryds har nu återkommit. De skriver att jag skall kontakta en annan återförsäljare för en bedömning. Vilket är normalt lönlöst men denna gång fick jag hänvisa till Ryds. Jag kontaktade en återförsäljare och skall visa upp båten i nästa vecka. Vi får se därefter hur det hela spelar ut sig. Jag är lite hoppfull.
  12. 4 points
    Här har jag en bestämd uppfattning, och det är NEJ ! Ytan anoden sitter mot skall vara metallren. Finns dessutom ingen anledning att bottenmåla den ytan, då anoden skall sitta så tajt att det knappast får plats någon beväxning - om det nu är därför någon skulle få för sig att måla. Skruvarna som anoden monteras med är inte alltid så bra som man tror (kan t.o.m. vara oxiderade, dvs isolerande), och att hänga upp hela funktionen på dem är feltänkt. De skall i första hand fixa fast anoden mekaniskt, inte elektriskt. Edit: Då jag testade anoder åt PB för många år sedan var det just materialet i skruvarna som varierade, mer än zinklegeringen. Och där fanns en stor känd båttillbehörsbutiks anoder med, och just dessa anoders medföljande skruvar hade då isolerande svart oxidskikt. Tillverkaren motiverade det med att det var snyggare och anoden skulle ju ändå monteras på en omålad, elektriskt ledande yta...
  13. 4 points
    ISF är en organisation med egenintresse som jag väl skulle placera i samma fack som HiFi-klubben i dess begynnelse (80-talet )då den var mer än nördförening än butikskedja - med propåer om gröna tuschpennor för att måla kanten på CD-skivor så "laserljuset inte skulle läcka ut då det gav sämre ljud". Audiokablar som vävts speciellt så magnetfältet inte blev vinkelrätt mot audioströmmen utan bara 45°, då det "annars kunde påverka ljudet negativt" (HiFi-klubben trodde på den tiden tydligen att man kunde manipulera fysikens lagar). Och en massa annat dumt. ISF hade väl sin storhetstid i plattskärmarnas begynnelse, då felen var större och inställningarna svårare, och lite för att fylla hålet efter de gamla TV-teknikerna och TV-verkstäderna som försvann alltmer på 90-talet och framåt. Precis som @per_62 citerar kan man med sunt förnuft alldeles gratis få till bra bild alldeles själv. Sedan är bildinställningar som ljud - personliga. Och bild ännu mer än ljud beroende på omgivningen och TV:ns placering. Varför finns t ex Loudnessfunktion och varför är inte exakt rak frekvensåtergivning det man tycker låter "bäst" i alla lägen ? Det borde väl vara det mest renläriga, eller hur ? Jo, för att örats frekvensgång inte är linjärt med ljudtrycket. På samma sätt som ögats färgkänslighet inte är linjärt oavsett ljusstyrka. Edit: Var en gång i tiden medlem i HiFi-klubben på den tiden den var en nördförening och inte butikskedja. Men lyckades faktiskt med prestationen att bli formellt utesluten (skriftligen !) efter en artikel jag skrev i fackpressen som kritiserade vissa delar av deras religion. Tyvärr har jag inte kvar brevet längre, men jag ångrar att jag inte ramade in det.
  14. 4 points
    Jag brukar synda ibland 🙄. Lämnar en liten tunn kabel kvar i ett rör när jag tar bort det som inte behövs. Anledningen är att jag en gång i ”min ungdom” rev bort ”all skit” i en båt. Sedan skull jag montera något som skulle få ström genom kablar igenom den ena kanalen. Trodde det bara var att dra i en dragtråd men tji! Funkade inte alls! Då gick jag och förbannade min dumhet i flera dar innan jag kom på ett sätt, krångligt ja visst men det funkade, att dra igenom kablarna. Så, lämna gärna en kabel eller ett dragsnöre kvar i kanalerna.
  15. 4 points
    Hej Jag har gjort en GPX fil i OpenCPN med västkustens Gästhamnar. I OpenCPN får man ikon, beskrivning och länkar till hamnen. I andra program och navigatorer som kan importera GPX filer så kommer inte allt att visas, i vissa bara en ikon. På hemsidan under OpenCPN finns filen att ladda ner samt lite mer information. Länk:https://www.sxk.se/vastkustkretsen/var-verksamhet/batteknik-vk Hälsningar Ove
  16. 3 points
    Det var just den anledningen till att jag började serva själv. På de tidigare modellerna på VP D4/D6 har de inte någon offeranod på avgasröret. Det som går från insidan in till drevet. Där står det tydligt i manualen en den skall inspekteras varje år av en auktoriserad VP-service. När jag kolla om den firman som jag då anlitade, hade utfört några inspektionen så visade det sig inte vara fallet. Nu när jag servar själv har jag bättre koll på vad som skall bytas och när. Enda problemet är att jag måste förvara drevet någonstans. Som du nämner är det bra att ha koll på rostande skruvar och nipplar.
  17. 3 points
    helt enig med att motorn inte blir bättre än den är servad. Det gäller väl i princip alla motorer oavsett drivmedel. det svåra är att bedöma detta när man köper en beg båt eller motor. har man tur är den välskött men det kan t.o.m. vara svårt för ett proffs det att bedöma detta på ett enkelt sätt inför ett köp. många hänvisar till ”varvskött” med en hög saftiga fakturor som underlag. Det kan ju innebära att det är välservad men det är ingen garanti. Det var någon annan här på forumet som kom över en sån motor. Och visst hade varvet bytt oljan men missat att spruta fett i nipplar vilket jag förstod lett till att saker ärgat fast. skulle jag köpa en beg motor igen skulle jag helst köpa av en privatperson som haft kunskapen och en viss passion för att ta hand om den. En tydlig köpsignal är om denne gjort förebyggande underhåll. D.v.s byt och renoverat saker innan de rasat. Det borde innebära att de vanliga servicedetaljerna också är välskötta.
  18. 3 points
    Hade en båt med AD41 och DPE där jag bytte till en D4-270 och DPH. 41:an är enkel och lättmekad, vanligt bonnamek och standardverktyg räcker till snudd på allt. Servicekonstnaderna är så låga att de i princip blir ointressanta i totalen. D4 däremot är betydligt dyrare, särskilt om man som jag kör många timmar. Ta bara en sådan sak som impeller som måste bytas varje service då den inte håller de 400 timmar som VP säger utan pajar efter drygt 300. Så då blir det vid 200. Samma artikelnummer i förtiettan bytte jag vid 600 timmar. Och jämför jag med nuvarande FPT så är det ännu värre. 600 timmar serviceintervall och impeller byter jag vid 1000 timmar för att det känns bra (då brukar det finnas små små sprickor i ”hörnen” på vissa vingar). En D4 kostar omkring fyra gånger mer per timme i service än en 41:a, i runda tal. Då har jag ett spann på några tiotal tusen timmar att slå ut kostnaderna på. Sedan är D4 starkare och snålare men inte så att det väger upp, ens vid mina timuttag. (Utöver det är kostnaden för motorbyte/totalrenovering minst 2-3 gånger så hög för D4 som för 41-44.) Ännu värre jämfört med FPT, typ 8:1 i faktor.
  19. 3 points
    Ja, håller med samtidigt som det egentligen är ännu värre att höra föraren av motorbåten i inslaget!
  20. 3 points
    Skulle bara vilja upplysa om en sak, min "go to guy" för båtgrejer brukar alltid svära över importerade båtar då några tillverkare anpassar båtarna väldigt mycket dit de ska. Han brukar nämna att tex många stora nya fina båtar kan ha tömning rakt ut i vattnet m,m. Så utöver värmen, är allt annat enligt skandinaviskt standard eller motsv? pengarna rullar snabbt om man ska låta någon anpassa det ena och det andra. Bara ett tips att kolla om du nu inte gjort det.
  21. 3 points
    Nej Atlantica går bort för mig också. Vilken djävulen idé att mala ner en person i rättssystemet, en person som blivit påkörd av en båt och nästan dödad samt med 25 % invaliditet kvar. Tillägg: Blev lite nyfiken och hittade en artikel från Svt där det framgår att Moderna = Atlantica så då går Moderna bort i framtiden också. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/batolyckan-foljdes-av-fyra-ar-med-rattegangar Det visade sig stämma och även Bilsport & MC = Moderna.
  22. 3 points
    (Att) avmasta båten betyder att man ofrivilligt förlorar mast och rigg i ett haveri. Masta av båten, betyder att man mer eller mindre frivilligt demonterar mast och rigg inför torrsättningen, att masta på är motsatsen. Bunkra. Man bunkrar diesel och tankar bensin och vatten. Mat provianteras. Torrsättning, att sätta upp båten på det torra samt att göra den torr inombords, att ta upp eller upptag är samma sak. Sjösättning är motsatsen. Låringsvis är väl motsatsen till kranbalksvis, en riktning akter om tvärs. Ta törn, respektive ta en törn eller törna in. Ta törn är att ta emot bära av, ta en törn eller att törna in är att ta slumra in, somna. Att ”törna in för gott” är det samma som att ta ned skylten, trilla av pinnen, gå bort, avlida eller att dö. Tamp, den yttersta delen av en lina, den lediga delen efter knopen. Ordet används felaktigt för hela linan, eller för en kort lina. Jämför med ordet ”(på) sluttampen” Bära av, att skjuta ifrån, göra det jobbet som avbärarlisten inte klarar av. Fälla ankaret, ankare fälls, om man kastar ett ankare gör man det lämpligtvis i behållaren för metallåtervinning. Innan avgång är det lämpligt att ”lätta ankar(e)” annars är det svårt att komma iväg. Midskeppsvis mitten på båten, tvärs. Långskeppsvis, mitten av båten på längden. Strybord, höger ombord, den sidan där styråran satt på gamla tiders vikingaskepp. Babord, vänster ombord, där vikingaskeppens rorsman hade sin bak. Barbord, sannolikt ett bord att ställa ifrån sig buteljer, glas och sejdlar på. Tågvirke är inte det träslaget som Brio tillverkar sina träjärnvägar av, dessa tillverkas allt mer av plast. Tågvirke är heller inte den teakpanelen som fanns för längesedan på SJs lok och vagnar. Det är linor av olika slag och dimensioner som man använder ombord. Julbåt, kan vara olika sorters båtar eller fartyg som nyttjas av skäggiga gubbar i slutet av december, hjulbåt syftar på hjulångare som medelst paddelhjul midskepps eller akterut, framdrevs innan propellern var uppfunnen, eller nyttjas i av grundgående fartyg exempelvis i den av vattenståndet oberäkneliga Mississippifloden. Hjulångare i reguljär trafik finner man idag på de större sjöarna i det svårstavade alplandet Schweiz. Även i norska Mjösa och i Vättern med tillhörande tillflöden. En droppe i Mississippi, ett piss i Mississippi, ett spott i Mississippi, syftar till en obetydligt mängd i något mycket större, något som kan tyckas vara meningslöst i ett större sammanhang. Kunde lika gärna varit ”en droppe i Amazonfloden” eller ”en droppe i havet”. Gast, oftast i betydelsen ”medhjälpare” ombord, någon som skepparn kan gasta på. Gast kan även betyda gengångare eller spöke, förekommer ofta i grupper om sju stycken och dansar då på sjömanskistor. Fördäcksgast, medhjälpare som kommenderats förut, för att där bistå vid tilläggning eller lossläggning. Sjömanskostym, en numera direkt omodern klädsel, kännetecknas av en större påsydd lapp i kragens ryggdel på jackan. Sjömanskostym bärs regelrätt utan byxor i Ankeborg, annorstädes anses det vara direkt opassande. Sydväst, väderstreck mellan syd och väst, 225° Sydväst, huvudbonad, ”regnhatt” praktiskt ombord då den har brätten och skärmar, varav den bakre hindrar nederbörd att rinna ned i bärarens nacke. Radar, karaktär i en amerikansk film och tv-serie som handlade om ett militärsjukhus i Syd-Korea. Korpral Walter Eugine O’Reillly, gestaltades i både tv-serien och filmen av Gary Burghoff. Radar, elektroniskt navigationshjälpmedel. U-båt, ubåt, undervattningsbåt, undervattensbåt, som namnet säger, ett fartyg där besättningen tagit sig vatten över huvudet. I huvudsak som ett från vattenytan osynligt örlogsfartyg, eller forskningsfartyg, u-båtar som fritidsskepp är sällsynta, även om en dansk sådan blivit ökänd i ett morbidt sammanhang. En gul undervattningsbåt var den svenska översättningen av Beatles psykedeliska ”Yellow Submarine” som enligt vissa källor egentligen var en kapsel innehållande en hallucinogen drog. U-båten ”Hms Ulven” var en svensk ubåt som förolyckades vid Stora Pölsan 15 april 1943. U-båt kan även vara en inloggad och läsande person på ett internetbaserat diskussionsforum, en person som finns men aldrig syns till eller hörs av. Hjärtstock, vridbar axel på vilken rodret är monterat. Kräfta, äldre benämning på tumör, cancer är också en benämning av hela krabbaläktet. Havskräfta, Nephrops norvegicus, alltid i singularis även om havskräftan är flertalig. Kan ätas hela året, har ingen säsong. Det är lättare att hålla sig över bordet på kräftskiva med havskräfta, även om man tar en sup för varje klo. Det går tre burfångade havskräfta på ett kilogram. Havskräftan är röd även som okokt, vilket lurat utsocknes att äta den rå. Bogpropeller, en i en tunnel tvärs långskeppsriktningen monterad impeller, avsett för att manövrera fartyget i sidled. Häckpropeller är en bogpropeller på tvärs akterut. Vattenjet, en drivlina tillsammans med en förbränningsmotor där propellern, eller snarare en impeller är monterad i ett hus och kan liknas vid en stor vattenpump vars trycksida mynnar i en styrbar dysa som driver och styr båten framåt, vid backgång blir det svårare att förklara. Vatten-get, klövdjur med horn som husdjur (Capra aegagrus hircus) ombord på båt i farvattnen runt Hunnebostrand. Nautiskt nonsens, en vida utvecklad terminologi med marina namn på vardagliga saker och företeelser som på landbacken har betydligt enklare namn. Ord från många olika språk har satt sin prägel i detta språkbruk, varav holländskan, eller nederländskan skall ha störst påverkan på denna nautiska terminologi.
  23. 3 points
    Det låter precis som bagarn som ville ha ett avgassystem bytt mot x antal barkisar.
  24. 3 points
    Kompassen skall vara full. (Därför är det sprit i den.🥳) Det finns en kompensator i den som kompenserar för temperaturväxlingarna. Det är lite knepigt att fylla dom, men det går, har jobbat med kompasser hela 60talet. Håller kompassen så att påfyllningshålet är uppåt, fyller med liten tratt så mycket det går. Den sista luften lirkas ut när man med en exv. injektionsspruta fyller på "under" vätskeytan. Ruska om kompassen och låt den stå, nästa dag kan det synas luft i den. Bara att fylla igen, med sprutan.
  25. 3 points
    Jag lägger ingen värdering i om det är rimligt att göra installationen på din båt eller inte, men INGA investeringar i en båt ska göras för att de höjer andrahandsvärdet. Visst kan de göra det, men inte lika mycket som installationen kostade. Du får aldrig tillbaka pengarna du lägger på båten. Alla investeringar i båten måste vara investeringar i din egen glädje av båtlivet.
  26. 3 points
    Det är inget fel i det eftersom kompassen påverkas av annat än jordens magnetfält, tex motor och elprylar. För att säkert kunna använda kompassen när du navigerar behöver du gå ut (med båten) och deviera kompassen. Dvs skapa en deviationstabell. Eftersom deviationen beror av vilken kurs du håller behöver kompassen kollas på flera kurser. I den här tråden finns det beskrivet hur du går till väga. Enkelt uttryckt: Deviationstabellen använder du sedan för att "översätta" en kurs man fått ur sjökortet till den kurs du skall styra på din kompass. Detsamma gäller även åt andra hållet, kompasskurs -> sjökort. Sedan har du även missvisning att ta hänsyn till (hur mycket den magnetiska nordpolen skiljer sig från den geografiska nordpolen). Vill du bara se att kompassen reagerar och rör sig fritt kan du testa det med en magnet. Det är en särdeles fin kompass du har.
  27. 3 points
    Jo det kan nog vara en bra idé. Eller så gör man som en jag läste om för nåt år sedan.... Det första han gjorde när han kom hem med sin sprillans nya Honda av modell större var att penselmåla hela snurran med Biltemas rödbruna rostskyddsprimer. Skulle tro han får ha kvar den resten av livet.😁
  28. 3 points
    Gjorde en liknande resa sista helgen i september 2019, Åkersberga till Varberg med nyinköpt begagnad båt, Ca 450 nm, ca 1500 liter diesel. 30 timmar inklusive paus på 5 timmar i Kalmar för att vänta på att macken öppnade. Tankade i Vaxholm, Kalmar och Helsingborg. Lite skumpigt vid landsort i Kuling, samt runt skånes sydkust. Fin resa, ölandsbron, falsterbokanalen samt öresundsbron på samma ben. Kalmarsund var kul, vattnet blev helt platt på natten, frostgrader och navigation med eniros app i telefonen (sjökortet som satt i plottern tog slut vid landsort, ersättningskortet böjde pinnarna i kontakten...) gick väldigt bra att köra efter fyrarna i drygt 25 knop på flybrige. Lycka till, bra provkörning av den nya båten inför sommarsäsongen.
  29. 3 points
    Ett kort Youtube-klipp från Sjöhistoriska museet om Mälar 22:an Emett som är den första byggda M22:an. https://www.youtube.com/watch?v=oH_Mi4y0DhU
  30. 3 points
    Jag tittade tillbaka på TS inledning av tråden. De verkar inte vara nybörjare och inte äventyrare. För mig så verkar valet av båt definitivt inte vara en "förstabåt". De verkar bara ha ha hittat sin favoritbåt en bit ifrån där de har sin hemmahamn och vill få hem den ganska raskt och söker råd om resan. De verkar vara obekanta med tidigare båtturer längs Ostkusten och runt Skåne. Tittar man på en Sverigekarta så kan det verka rätt oframkomligt innanför ö-barriären och väldigt öppet utanför. Det är säkert många av oss som åkt den här vägen tidigare och kan bekräfta att det finns välprickade farleder genom skyddade skärgårdar längs stora delar av den inledande sträckan ner till Kalmarsund. Det är t.o.m. fyrled längs denna väg. Jag vill definitivt påstå att det är lättnavigerat med ordentlig utprickning. Utanför ö-barriären är det öppet hela vägen till Gotland/Baltikum/Polen beroende på vind/vågriktning. Att gå utomskärs i fint väder eller inomskärs om det blir blåsigt är två likvärdiga alternativ ur säkerhetssynpunkt (beroende på väderprognosen). Kalmarsund och vägen runt Skåne ger färre valmöjligheter beroende på väder. Blir det blåsigt på de sträckorna så är rådet att ta en vilodag, skyddade hamnar finns längs hela vägen. Navigeringen längs de öppnare sträckorna handlar om att hitta in till land igen när det närmar sig kväll. Med hjälp av GPS, fyrar och att hålla koll i papperssjökortet på hur långt man kommit så är inte heller detta något problem. Första gången jag gick sträckan så fanns inte deccanavigator för fritidsbåtsbruk och GPS var en helt okänd förkortning. Jag kom ändock fram utan incidenter trots att jag inte hade inte så mycket erfarenhet av navigering längs öppen kust. Att med en modern motorbåt och dagens möjligheter med internet för väderprognoser, GPS för navigering och mobiltelefon/VHF för kontakt "med land" åka denna sträcka kan knappast anses vara ett farligt äventyr.
  31. 3 points
    Kan tydligen upplevas olika. Med hyrbil på väg över USA, visste inte att keyless fanns. Inne på ett matställe kom jag på att jag kanske glömt låsa bilen, gick ut och kände på dörrhandtaget, olåst! Låste och började gå tillbaka, men kom på att jag skulle kolla, olåst igen!! Började så småningom fatta hur det hängde ihop.
  32. 3 points
    Om ni har köpt en fabriksny båt kan det vara bra att ta lite småturer i regionen där ni köpt den innan ni ger er iväg på ert livs resa🙂 Mycket som kan vara fel och slarvigt hopsatt på en ny båt. Kolla så att inget läckage finns vare sig underifrån eller ovanifrån, att slangar o kopplingar håller tätt, att allt elektriskt o ev. gasoldrivet varkar ok, att motorn kommer upp i rätt temp och håller sig där. Bara lite exempel på sånt som kan krångla på en ny båt. Allt sånt är mycket lättare att få hjälp med att fixa innan man drar iväg.
  33. 3 points
    Håller med avseende att navigering är roligt. Har själv ägnat mig åt aktiviteten till fots, på skidor, med bil och på sjön. Det har varit lika kul i alla former. Jag är ägare till det gamla handritade sjökortet över södra Kosterskärgården från anno dazumal. När jag blev medlem i "Föreningen Ursholmen" (föreningens syfte var att bidra till underhållet av de gamla fyrarna) så fick jag det som en medlemsbonus. Specialsjökortet var lite bättre än Sjöfartsverkets kort, därmed inte sagt att det var helt korrekt. Men avseende modern sjömätning i Kosterskärgården har du fel. Den delen av Västkusten blev karterad av Hydrographica som gav ut sjökort för området 2009. Korten finns i pappersutgåva (fyra kort som täcker Kosteröarna och skärgården söder därom) och bör finnas med i de flesta elektroniska sjökorten. Men det är inte lika spännande att navigera med de korten som hjälpmedel... http://www.hydrographica.se/sjokortssidor/oversikter/oversikt_vastkusten_norra.htm
  34. 3 points
    Jag har svårt att se problemet med att tullen ges kapacitet så att de kan kontrollera bilar som lämnar landet. Svårigheten är väl "bara" lagstiftningen.
  35. 3 points
    Inte för att vara sådan, men... har du läst den nyheten på de skumma sidorna på Internet 🤣
  36. 3 points
    De där gamla batterikokarna kan komma till nytta ibland. Om ett batteri gått ner totalt så vill moderna laddare inte ens försöka få i nån ström (om det varit en kortvarig total urladdning så kan det gå att få liv i batteriet även om det så klart tagit skada av hanteringen). Då kan det gå att med en batterikokare få i tillräckligt för att en modern laddare vill ta över o slutföra laddningen på ett tryggare sätt.
  37. 3 points
    Du menar säkert konstantspänningsläge. Kan verka petimeternisse att påpeka det, men eftersom många batterityper just laddas med konstant ström så är det rätt viktigt att inte röra ihop begreppen. Just den funktionen är bra, då egentligen ytterst få laddare är helt lämpliga i våra båtar som "landströmsaggregat", då strömmen som laddaren "tror" är batteriets laddström egentligen går till olika förbrukare. Och lurar den att gå upp i boostläge. Men den finns på många andra laddare också.
  38. 3 points
    När CTEKs grejer kom ut på marknaden så var väl huvudkonkurenten gamla elektromekaniska laddare med transformator och tickande tidur. Då var fördelen ganska markant och varumärket började byggas. Idag är elektronisk laddstyrning varken speciellt svårt eller dyrt och CTEK lever väl snarare på rykte än produktfördelar.
  39. 3 points
    Håller med. Det finns många laddare som är fullgoda ersättare för CTEK, i vissa fall säkert även bättre, och till mkt lägre pris. Känns som att det där med CTEK blev en "grej" i båtvärlden. Ungefär som att strömmen alltid ilar på smidigare i grejor det står Skyllermarks på.😁
  40. 3 points
    Jag har mailat Ryds och återförsäljaren så får jag se vad de svarar. Jag behöver inte vända mig till Råd&Rön. Där finns ett effektivare sätt att få återförsäljarnas, köparnas och tillverkarens uppmärksamhet. Jag lägger helt enkelt in en annons på Blocket lagom till vårens båthandel typ i mars-april. ”Pedant skött, knappt 6 år gammal Ryds, gått 70h, med mindre kvalitetsmissar (något man får förvänta sig enligt tillverkaren) säljes för 135000kr.” Lite medföljande bilder, sen kan man se hur försäljningen går...
  41. 3 points
    Verktyget fungerade faktiskt oväntat bra, det gick bra att slipa i snäva vinklar. Möjligt att det finns färdiga dylika att köpa, men det är ju kul att bygga egna grejor.
  42. 3 points
    Eller så blir det otydligare... Jag tror det beror på hur man ser bilder, tolkar information och vad man sett och använt tidigare som är mest avgörande för hur man vill att något presenteras. Ett annat exempel är trimplansknapparna. Ska de visa vad timplanen gör eller vad båten gör. Det viktigaste är ju trots allt att användaren är nöjd.
  43. 3 points
    För att det blir tre gånger tydligare på instrumentet.
  44. 3 points
    Förmodligen inte, det är väl därför TS säljer den. Det var sjökort för östkusten i denna. Ganska värdelöst enligt mig
  45. 2 points
    Vi fick 12 godkända till slut + ca 6 som fick växa till sig, tillbaka i havet.
  46. 2 points
    Har haft min Saga 27 årsmodell -71 sedan 1982 och trivs fortfarande utmärkt. En bra och trygg båt om man inte vill stressa utan njuta av sjölivet. Har i princip bara goda minnen men en och annan grej har väl hänt under resornas gång. I min sitter fortfarande original Penta MD-2 motor med 6800 gångtimmar och jag ser inget som hindrar fler turer kommande somrar. Köp och njut!
  47. 2 points
    Väldigt svårt att avgöra utan att veta mer om skrovet och båten. Skroven är ofta gjorda för en viss marschfart och toppfart. Du kanske får ut 3-4 knop extra ur ett skrov, medan du får ut 10 knop mer ur ett annat. 2 motorer ger mer stabilitet och mer trygghet, så om pengarna inte är ett hinder så tycker jag det är helt rätt. Toppfarten är inte alltid det mest intressanta utan hur mycket mer du kan ta ut i marschfart utan att pressa motorn. Mer effekt kan ge mindre förbrukning och behagligare gång och ljudnivå.
  48. 2 points
    Kan också nämnas att jag skarvat kätting med nämnda Biltemalänkar vid motorlyft på både bil och båt. M8-länken klarade i alla fall 700kg dieselmotor utan någon som helst deformation och gick utmärkt att skruva upp efteråt. Detsamma efter att jag lyft en hel bilkaross med samma länk inblandad. @johan_sjobjorn: Den haken ser jag inga problem med vid bojförtöjning. I synnerhet inte till din båt. Förutom att slak lina måste till är ju stängningen fjäderbelastad. Och rätt förtöjd vid boj blir aldrig linan så slak.
  49. 2 points
    Det är precis av den anledningen vi beställde just det segel som enligt flera är "fel". Jag tror att det blir bra, för det den skall nyttjas till. Kommer återkomma med återkoppling när vi använt det. Eftersom ursprungsfrågan om vad vi skall tänka på när vi använder seglet inte blev besvarad antar jag att den inte behöver besvaras - vi gör som vi alltid gör. Testar och ser vad som händer..
  50. 2 points
    Jo, det är ju därför försäkringsbolagen vill att det ska finnas ett register som tull och polis kommer åt på samma vis som fordonsregistret.
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy