Jump to content
Wednesday 17 July 2019

Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation since 06/17/2019 in all areas

  1. 1 point
    Tilta upp motorn avslagen snurra på propellen åt båda hållen med framväxel i så får du nog det ljudet. Beror nog på att vattnet driver propellern o inte motorn. Lät lika dant på min 60 hk Lennart
  2. 1 point
    Bygg på akterspegeln... Det finns annars färdiga höjnings-bracket att köpa. Att köra med lång rigg på kortriggad båt är inte att rekommendera.
  3. 1 point
    Ok, lite faktakoll här då. 30 ml urin i ca 3-4 liter vatten, det motsvarar knappt en procent i volym. Om vi tar en tiondel av Sveriges kuststräcka (tänk baslinje) blir det ungefär 200 km. Jag tänker här då att båtlivet är koncentrerat till mindre delar av kusten, och en tiondel av kusten är väl en god approximation. Låt oss också anta att utbytet med havet utanför är obefintligt (iofs orimligt), så vi räknar på en avgränsad sträcka ut från land, säg 3 km. Anta också ett medeldjup på 15 m (säkert lågt räknat). Det ger en volym på 9 miljarder kubikmeter. Samtidigt är 8.4 miljoner liter samma sak som 8400 kubikmeter (en volym motsvarande en kub med sidan 44 meter). 8400 kubikmeter i 9 000 000 000 kubikmeter är ungefär 100 000 gånger svagare koncentration än i det där glaskärlet på bilden. Inte särskilt hederlig argumentation. Det går att välja helt andra värden för kustvattenvolym än vad jag gjorde, men inga rimliga värden lär skilja sig åt mer än en storleksordning eller så. 550 000 fritidsbåtar saknar toalett, ja, men de allra flesta av dem används förmodligen bara för dagsturer ut till nån badholme, eller för kortare fisketurer, transport till fritidshus på öar, m m. Nån kanske kissar från båten då och då, men knappast i den omfattningen som anges i exemplet. Det hela låter ungefär som argumentationen från copyrightlobbyn som alltid räknar varje piratexemplar som en förlorad försäljning och kommer fram till att piratkopiering kostar dem biljoner i förlorade intäkter, vilket helt uppenbart är totalt galet. Till sist så kissas inte allt ut under några få dygn, utan det som ändå kissas i havet släpps ut under en period på flera månader, vilket innebär att glasbehållarexemplet i första inlägget hamnar ännu längre från verkligheten.
  4. 1 point
    Börja med att borra ett litet hål/grop i slutet på sprickan så du får stopp på den. Det beror lite på hur sprickan uppkommit. Om den inte är extrembelastad kan du ta lite tunnflytande cyanoakrylat/snabblim som du låter sugas in i sprickan. Puffa på med bakpulver eller om du kan skaffa aktivator till limmet, så du får härdning även på det som är i luftkontakt. Sen kan du fixa till det estetiskt via lite slipning å spacken/ gelcoat. Viktigast är borrningen annars kommer sprickan fortsätta.
  5. 1 point
    Bra jobbat hittills, kul att följa projekttrådar. Gjorde själv iordning en Ockelbo HT19 för ett par år sedan och det var mycket slit men värt alla pengar och timmar när båten efter ca 1,5 år sjösattes och allt (i alla fall det mesta) fungerade. Bifogar ett par inspirationsbilder.
  6. 1 point
    Tänkte följa upp med lösningen. Ingen av oss hade riktigt rätt. Jag bytte impeller - ingen eller marginell förbättring av strålen. Jag erinrade mig dock senare att när jag bytte en trasig växelspak under vintern så hade jag sönder packningen mellan motor och rigg. Denna packning tätar mellan avgaser och kylvatten. Jag tyckte att det inte borde vara så noga, låga tryck osv, och lade ihop packningen så tajt jag kunde. Hade glömt detta när båten sjösattes. Eftersom kylvatten-och avgas-kanalen ändå är förbundna via riggen så fungerade det skapligt - det tog ju som sagt en timme innan ångan kom. Jag klippte till en ny fiberpackning som gav ännu sämre resultat. Köpte blå loctite och limmade fast packningen - det funkade bra. Skvallerstrålen ser ungefär likadan ut, lite bättre kanske men inte en jämn stråle som på moderna fyrtaktare. Men ingen ånga. Så nu är det löst!
  7. 1 point
    Som motorbåtsägare är det också viktigt att bli ovän med så många seglare och gärna andra sorters båtfarare som möjligt. 100 poäng får man om man passerar en upphunnen segelbåt i hög planingsfart så att ditt eget bogsvall fyller segelbåtens sittbrunn, segalre har svårt med hyienen ombord ombord och tar sig gärna ett bad i en vattenfylld sittbrunn, tvål och shampo liksom handukar håller de sig själva med. 75 poäng om man låtsas visa hänsyn och saktar med då man hinner i kapp en seglare, så att ens egen båt sjunker ned i vattnet en bit, gärna med fult fällda trimplan så att man gör så stor svallvåg som möjligt, passera på detta sätt i en eller två knop snabbare än segelbåtens fart. Man kan göra detsamma då man möter segelbåtar, roddbåtar eller kajaker. Dom där kolorerade pinnarna du nämner, passera så nära som möjligt, och träng gärna andra båtar utanför. Minns du Ingemar Stenmark? Gör gärna som han gjorde i slalombackarna, det finns en sport till sjöss som påminner om specialslalom, använd de gröna och röda pinnarna till denna sport, ger ofta bortåt 975 poäng per säsong. Ja det finns många fler tävlingsgrenar till sjöss, jag kan inte nämna alla här. När man kommer i hamn, om man nu gör det, gäller det att festa loss ordentligt, time limit brukar ligga vid klockan 06. Förtöj gärna längsides vid bryggorna, eller se till att du har omkring 75-100cm mellan dig och grannbåten, man lämnar gärna halva platser lediga vid bryggorna. Att ignorera hamnvakter eller hamnvärdar brukar ge ytterligare omkring 100 poäng, men det råder olika poängsättningar i olika hamnar. Sedan till sjöss igen finner du sedan fler sorters pinnar, ofta svartvita, med bollar eller trianglar i toppen, dessa märker ut cirkulationsplatser, börja att gå tajt runt dessa och öka efterhand radien. Rapportera sedan in dina fynd till Sjöfatsverket. Propellrar är förbrukningsvara, det brukar gå åt ett tjogotal per säsong, minst. Det lär finnas olika sorters sjökartor, har jag läst om, sådana som är tryckta på papper eller digitala lagrade på olika sorters minnsekort, oftast totalt onödiga, det finns ju röda och gröna pinnar att förlita sig på... Om man vill kan man skriva ut Eniros kartor, man vet visserligen inte vad vattendjupet är, men man får reda på vilket ritnummerområde man befinner sig i, och det är ju bra att veta. Man kan ju också hjäpa naturen på traven, exempelvis de närinsfattiga bottnarna, dessa kan du göda genom att tömma ditt tolaettafall i havet, särskilt näringsfattigt är det vid badplatser och i grunda hamnar. Om du nu mot all förmodan lyckas samla ihop några tusen poäng på en säsong och lyckas få båten på land utan att bli lynchad så har du lyckats, nu kan du byta ut båten mot en hammock, den gungar också litet rofyllt, och du slipper bli ovän med alla kognitivt handikappade idioter som redan slåss om det begränsade utrymet i våra farleder och hamnar. Smilysar får någon annan bifoga.
  8. 1 point
    Helt plötsligt är jag ännu gladare av att hålla till på Västkusten. Läs en bok! /B
  9. 1 point
    Jag hoppas jag inte svarar på ett troll nu, men... Nej, grönt betyder inte att det är djupt, och rött att det är grunt. Röda och gröna sjömärken talar om vilken sida om dem man ska passera för att inte komma in på grundområden. I Sverige går en tänkt farledsriktning från norska gränsen i norra Bohuslän, ner längs kusten, runt Skåne och Blekinge, och sen upp längs kusten hela vägen till Haparanda. Rör man sig i den riktningen, parallellt med kustlinjen, ska man ha röda prickar om babord och gröna prickar om styrbord. Färdas man i andra riktningen, ska grönt vara om babord och rött om styrbord. När man är på väg in mot hamn går farleden i den riktningen, och även då ska rött vara om babord och grönt om styrbord. Är man på väg ut från kusten gäller det motsatta. En kursbok för förarbevis är nog en bra start.
  10. 1 point
    Jag klarar av både jollar med barn och elverk. Men det kanske beror på att jag är glad att kunna segla en sommar till. Denna vinter har jag varit väldigt sjuk , leukemi ett jävla skit. Så ett elverk mer eller mindre det struntar jag i. Så var glada livet är underbart.
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+02:00







×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy