Jump to content
Friday 01 March 2024

Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation since 02/01/2024 in all areas

  1. 7 points
    Jag har visserligen inte induktionshäll, men väl mikro, kaffebryggare, AC på 230V m.m. och en inverter som - när allt är igång - med lätthet kan dra 150-200A från 12V för att leverera de kW som förbrukas på 230V. Kablarna är inget problem. Som nämnts sitter invertern precis vid batterierna, och de 50mm² som kopplar in den är gott och väl under 2x 1m i längd. Inte heller är prislappen på en bra "sinusinverter" av lite storlek ett problem idag - om man inte måste köpa de finaste fabrikaten från specialbutikerna förstås.... Batterierna (LiFePO4) är valda bl.a. för att kunna klara lite högre strömmar. Med 150A kontinuerlig urladdningsström per batteri kan de tre (teoretiskt) lämna 450A, och sedan ännu mer i kortvarig toppbelastning. Här är det akterpropellern som är dimensionerande, men det är klart - man vill ju inte skada batterierna eller riskera avstängning om mikron samtidigt råkar gå med förberedande måltid vid en tilläggning. Vilket är fullt möjligt. Därav lite "marginal". Däremot skulle jag inte, trots motorbåt och lite "kraftresurser" både med laddning och batterier, överväga en elektrisk häll eller spis av något slag. Det tär enormt på batterikapaciteten, mycket mer än man tror (och blir tyvärr lätt mer än @raols förträffliga uträkning ovan). Med 230V-bryggare och mikro löser man de korta, snabba behoven väldigt energieffektivt och billigt. Några koppar bryggkaffe eller en mugg te tar kanske som mest 5 min i bryggaren och ännu kortare i mikron. Värma gårdagens grillrester är gjort på några minuter och tar max 4-5Ah, vilket snabbt blir återladdat t.o.m. av solpanelerna. För mer långkok och konventionell matlagning används gasolhällen, men egentligen bara till det. Detta är i alla fall den lösning och kombo i "köket" vi kommit fram till är den mest optimala för vår del.
  2. 7 points
    Den vetenskapliga sanningen är den som gäller här och nu. Den är ett levande dokument som förändras över tid, det har den alltid gjort och kommer alltid att göra, vilket vi vill det eller inte. Sedan finns det alltid extremister som hävdar motsatsen, som de som fortfarande hävdar att jorden är platt, som ett exempel. Det finns fler 😖
  3. 6 points
    Idag på Båtmässan i Göteborg hade vi storbesök ivår monter av medlemen "Gedda". Han har varit medlem på maringuiden sedan 2004-02-06 nästan på dagen 20-år sedan. Ett stort tack från oss bakom spakarna för alla goda råd du bidragit med genom åren. Passa på att kom in till Båtmässan och snacka båt. Vi finns i monter F02:42
  4. 5 points
    Om vi försöker översätta en D11 till landbaserade fordon hamnar vi på exempelvis Volvo D12 eller D13. Eller varför inte översätta till Scanias 11-liters maskin. Om vi för exemplets skull utgår från att medelhastigheten för lastbilen är 55 km/h skulle alltså 1200 h motsvara 6600 mil. Nu körs ju marinmotorer i ständig uppförsbacke men ingen åkare skulle väl fundera om 7000 mil på mätaren är mycket, inte ens under tuffa förhållanden. Vi inom det marina livet har nog gått i skrämselskola utan någon eftertanke för vi är så urbota rädd timmar på mätaren. Det ska bytas det ena före och det andra efter på grund av att säljaren tycker så. Visst, om/när haveriet väl sker så får det andra konsekvenser får sjöfararen än för landfararen men vi båtägare borde nog oftare fundera på om det är rimligt att byta med den periodicitet som vissa säljare påstår.
  5. 5 points
    Det är just detta som är problemet för många båtägare: "Jag är ingen Victronsäljare, men köp deras produkter och bestäm själv vad den ska göra så är problemet ur världen." Det krävs en del grundläggande kunskap om batterikemi och "burkarnas beteende". För dem som inte vet "vad de ska bestämma" åt de intelligenta laddarna så riskerar de att alltför tidigt behöva byta batterier. Jag tror att de flesta medverkande i tråden har rätt i sina tankar om hur problemet med sönderladdade batterier kan minimeras, de gör det bara på olika sätt. ( @patrikflink @IngemarE @Seawolf @ChristerN för att nämna några..) De som läser och tar åt sig av råden här kommer garanterat att hitta någon modell som passar dem och den installation de har. För båtägare som inte orkar sätta sig in i hur batterikemi, "burkar" eller laddningsinställningar ska hanteras så är mina enkla råd: Ladda fullt på hösten, koppla loss batterierna, låt dem stå kvar i båten och ladda fullt igen på våren. Blybatterier tål den hanteringen. När/om det sker kortare besök i båten under vintern så är det inte skadligt att låta batteriladdaren var ansluten under kortare tider. Sen får man klura ut hur batterierna ska skötas under sommaren. Även då blir det samma problem för batterierna vid långvarig laddning utan kunskaper. Då vill man kanske ha batterierna anslutna hela tiden för att strömförsörja en del grejor i båten. Jag har löst det genom att bara använda solcellerna och ställa in MPPT-regulatorn "snällt" (men nu är jag tillbaka i det krävs kunskap om inställningar..) för att t.ex. kunna ha igång kylen även när vi lämnar båten.
  6. 5 points
    Du skriver att du kommer att ha kvinnligt sällskap 80% av tiden och parmiddagar, då kommer du inte att klara dig länge utan någon form av toalett 😉
  7. 4 points
    Känns som om den röda tråden i vad som Mellgard anser faktiskt är juridiskt fel för länge sedan trasslat ihop sig till ett obegripligt och snårigt nystan och totalt spårat ur…
  8. 4 points
    Lite otydlig fråga om du avser att driva företag eller om det är jobbet som marintekniker du undrar över. Det förstnämnda kan nog ge mest ångest för en som helst bara vill skruva... Vad gäller att driva företag så finns det en del startinformation på verksamt.se https://verksamt.se/starta-foretag/valj-foretagsform Där har några myndigheter gått samman för att informera om och underlätta starten av företag. Jag startade ett aktiebolag via den sidan för ett antal år sedan. När jag fyllt i allt så gick det information till både Bolagsverket och Skatteverket. Det underlättade mycket när jag var nybörjare. Vad gäller företagsform så är nog ditt val enskild firma eller aktiebolag. Det finns en del på verksamt som beskriver skillnaderna. Enskild firma är enklare att hantera. Du behöver inget startkapital. Din privatekonomi o företagets hänger samman, om företaget går i konkurs så får du som enskild betala alla skulderna. Aktiebolag är lite omständigare men definitivt inte svårt. Det krävs ett startkapital på 25.000 kr. Din ekonomi o aktiebolagets ekonomi är helt skilda. Går aktiebolaget i kk så påverkar det inte din privatekonomi (mer än att de 25.000 i aktiekapital försvinner). Med lite mer omfattande verksamhet så anser jag att aktiebolag är att föredra. Det går att hantera intäkter, vinst mm på ett mer ekonomiskt fördelaktigt sätt i AB. Det finns ofta stödorganisationer att få hjälp av vid start av företag. Det brukar t.o.m. finnas inom kommunens regi så kolla med dem. Det finns även nyföretagarmässor, i alla fall i Stockholm, där det går att hitta många kontakter om företagandet. Ett råd är att köpa tjänsten för ekonomihantering och kraftsamla energin på att hitta kunder och skruvandet.
  9. 4 points
    Så här står det i en av VP:s monteringsanvisningar: "Om landström ansluts (120V/230V), får inte säkerhetsjordningen anslutas till motorn eller annan jordpunkt i båten."
  10. 4 points
    Av lätt insedda skäl kan man konstatera att en hög kemiutbildning inte på något sätt utgör en garanti för gott omdöme.
  11. 4 points
    Min far var också högutbildad kemist, men följde med utvecklingen under hela sitt yrkesliv och omprövade ofta " gamla sanningar" vilket är nödvändigt för att hänga med. Precis som jag fått göra i mitt arbete med människor. Så det kanske är dags för dig Mellgard att acceptera att det som var sant en gång inte längre stämmer, tänk på DDT eller Trikloretylen till exempel.
  12. 4 points
    Exakt så. Jag får i teorin starta en seglarklubb, man får bara vara medlem om man har en segelbåt t ex. Vill man ha en motorbåt finns andra klubbar, t ex den teoretiska motorbåtsklubb som IngemarE startar exakt samtidigt, där jag och min segelbåt inte är välkomna som medlemmar. Eller raols teoretiska klubb, som bara tillåter personer med båtar tillverkade efter 1978 vara med. Diskriminerande? Faktiskt inte det minsta. Om vi däremot inte tillåter pensionärer, tjejer, icke svenskfödda, kristna, enarmade eller kanske någon med en annan hudfärg vara med av just den anledningen är det en annan sak. Då är det diskriminering.
  13. 4 points
    Konsten att inte lura en batteriladdare för blybatterier. Moderna batteriladdare har oftast en ”intelligens” som ser till att batteribanken laddas så fort laddaren orkar, och efterhand anpassar laddspänningen för att nå fulladdat. Slutligen, när laddaren tror att batteriet är fulladdat vilket ofta sker genom att den ser att laddströmmen går ner, så övergår laddaren till att ha underhållsladdspänning. För 12V-batterier är laddspänningen för att nå fullt ofta c:a 14.4 – 14.8 volt. Underhållsladdspänningen är ofta c:a 13.4 – 13-8 volt. Skulle laddaren upptäcka att strömmen ökar i läge underhållsladdning så är det vanligt att den tolkar detta så att den återigen skall lägga sig på fulladdningsspänning under någon tid, ofta timme/timmar. Detta händer typiskt om en värmare startar eller om kylen startar, båda är ju termostatstyrda. Laddaren har ju inte en aning om vilken del av dess utgående ström som går till banken och vilken del som går till värmare, kyl, etc. Konsekvensen blir för batteribanken att den under alltför långa tider utsätts för den höga laddspänningen trots att banken egentligen är fulladdad. Effekten av detta blir över tid att banken torkar ur och skadas. (Har man gammaldags och påfyllbara batterier kan detta problem minskas om båtägaren då och då kontrollerar och fyller på batterivatten). Den som har kylen igång i hamn, eller bor i båten i hamn och även har värmaren eller annat igång, behöver därför se till att batteribanken bara har ladddaren ansluten, men inte båtens förbrukare. Ett sätt att åstad-komma detta är att förse båten med ett någorlunda kraftigt 12V spän-ningasggregat, och lägga en om-kopplare så elcentralen och andra förbrukare antingen matas av banken eller av spänningsaggregatet.
  14. 4 points
    Många (alla?) av nämnda märkes ”smarta” laddare går att ställa i ”Power Supply” läge samt att man då kan ställa såväl spänning (fritt) och max-ström (i steg). När jag besöker båten under vinterperioden, ca en g/vecka, har jag min laddare inställd så och på 13,2V. Någon gång per vinter låter jag den gå på inställningen ”laddare” för att motionera batterierna lite. Dock alltid på lite svagare spänning, har för mig det är 14,0V under Bulk-fasen.
  15. 4 points
    Är batterier som tjänat i drygt åtta år att klassa som sönderladdat? Den batteribank som var parallellkopplad var ännu något mer trasig än den som var diagonalkopplad. Men jag tror inte att någon av dessa varianter av sammankoppling spelar någon avgörande roll i detta fall för batteriernas livslängd. Om cirka åtta år kommer batterierna säkerligen att vara trasiga igen. Jag kommer ihåg en händelse från i somras när jag mötte båda gamla paren i hamnen. De skulle då ut till sin favoritvik över helgen. Den äldre av bröderna utbrast: "Det är osannolikt trivsamt detta sjöliv. Det spritter i lemmarna när man kommer i närheten av båten!" Hans fru tittade på honom och då sa han lugnt: "Oroa Dig inte."
  16. 4 points
    Du kan ju inte rycka saker ur sitt sammanhang, även om jag mycket väl vet att du bygger väldigt mycket av din argumentation på det. Det kompletta citatet är: "Fritidsbåtar omfattas inte av någon skyldighet att ha certifikat eller försäkran som visar att man uppfyller AFS-förordningens krav. Därför kan tillsynen över fritidsbåtarna i stället inbegripa fysisk inspektion av båten, då vi testar om TBT förekommer på skrovet." (Fetstilat är bara för att förtydliga vad du citerade). Därmed finns förklaringen både till kontrollen av skeppsdokument istället för testning - där sådana är relevanta - och att tillsynen av övriga båtar såsom fritidsbåtar kan inbegripa fysisk inspektion av båten inklusive test. Men det har du ju redan själv svarat på i samma inlägg. Se citatet först i mitt inlägg där du själv skriver "som helt klart omfattas av AFS-förordningen". Dessutom är det ju väldigt tydligt att det är så i Transportstyrelsens text, om man bara låter bli att klippa ut hej vilt i texterna och ta dem ur sitt sammanhang. -------------- Vet inte vart du vill komma med dina ideliga startande av trådar om TBT och spridda och osammanhängande utkast till höger och vänster, nästan alltid baserat på tillrättalagda, isärklippta och/eller irrelevanta citat och slutsatser. För en som mest är på åskådarplats upplevs det mest bara som barnsligt trams. När man dessutom inser att den som ligger bakom är en av de mest seniora av våra seniorer här på forumet, kan man verkligen börja undra om det möjligen är sysslolösheten på äldre da'r som tagit sig märkliga uttryck.....🙄
  17. 4 points
    Den lades upp mars 2021, och den är fortfarande levande vilket betyder att den fortfarande gäller och inte är föråldrad. Är du osäker kan du alltid kontakta Transportstyrelsen och fråga om länken fortfarande är relevant i stället för att gissa och bygga scenarior och konspirationsteorier som faller som korthus efter en enkel googling.
  18. 4 points
    Nej. Du har bara letat dåligt. https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/fritidsbatar/batliv-miljo/batbotten/regler-om-batbottenfarg/vad-gor-transportstyrelsen/
  19. 4 points
    Och på tal om Båtmässan och då också Mässpriser - hur långt kan Båtbutikerna gå i sin marknadsföring utan att de någon gång fälls ? Visserligen följer man numera oftast den nya lagen om att presentera lägsta pris de föregående 30 dagarna, men genom just detta är det ju uppenbart att man bryter mot reglerna kring att använda ord som "Kampanj", "Mässpriser" o.s.v. Fick just ett utskick från Erlandssons, och roade mig med att följa länken till deras Kampanj med Mässpriser på hemsidan. Resultat: Av de 8-10 första produkterna så var inte en enda prisnedsatt jämfört med vad den kostade före mässan. Visserligen anges ett ordentligt högt "ordinarie pris" som jämförelse, och först om man öppnar respektive varas länk kan man se längst ner vad det "verkliga" ordinariepriset var innan kampanjen. Ännu mer anmärkningsvärt är att tre av de åtta första produkterna istället är prishöjda jämfört med de senaste 30 dagarna. Kanske kan slinka igenom som en ny definition av "Mässpris" men får knappast kallas "Kampanj": Finns säkert många fler, men jag ids inte leta mer. Jag handlar inte av dessa firmor i alla fall om jag inte måste. Hellre gynna de mindre, som både har personal som kan mer och dessutom en ärlighet på en helt annan nivå.
  20. 3 points
    1200 timmar på en mellanvarvig motor på 10,8 liter och 670 hk/2250 rpm borde ju inte vara något om den varit skött enligt i-boken som finns att hämta här och kikar man i den finns inget annat än oljebyten, inspektioner rengöring de första 4000 timmarna. Sitter den i en yrkesbåt går den nog minst 5-10000 timmar innan man behöver någon "överhalning" / löpande underhåll Men kolla med någon Pentaverkstad om det är något särskilt som behöver vara uppdaterat. Det går ju inte att jämföra denna motorn med t.ex KAD serien som är små högvarviga motorer och som kanske håller max 4-5000 timmar (om ens det?)
  21. 3 points
    Tror det där skiljer sig lite mellan vilken typ av båt det är. Min styris går kanske 10-20 timmar per säsong medan min bobåt ligger på ca 100. Det här verkar ju vara en båt som gått en hel del och det kanske tyder på ett flitigt nyttjande av någon som gillar att åka med båten och det är väl i vanliga fall bättre än att den bara står. Vad som är mycket för en D11 kan jag inte svara på. Beror väl som vanligt på vilket underhåll motorn får. I annonsen står det "omfattande servicehistorik" så den skulle iaf jag granska. Hur ofta är motorn servad? Vid vilka timtal? Vad har gjorts vid de olika servicarna? Vore ju bra om någon vet vilka service-bulletiner det finns på dessa maskiner för då bör man kolla att dessa är åtgärdade.
  22. 3 points
    Med den batterityp generatortypen är avsedd för, konstantspänningsladdade bly/syra-batterier, är det inga "stora problem". Snarare inga problem alls. Och ja, system finns. Främst genom att byta till en generator med inbyggd temperaturövervakning, men det är dyrt. Alternativet är som @ChristerN skriver - begränsa maxströmmen till ett säkert värde. Den principen kör t ex jag själv. Visst får jag inte maximalt snabb laddning av LiFePO4-banken, men det går ändå kanske 4ggr snabbare än när jag hade AGM..... Har du ett bly/syrabatteri som alltid är inkopplat (t ex ditt motor-AGM) så behöver du inte bekymra dig om att generatorn skull skadas om BMS kopplar bort laddningen av LiFePO4. Generatorn kommer ju alltid ha ett hyfsat rejält batteri inkopplat, som kan svälja en ev. peak. Victrons slutsats gäller ju om lasten bara är en LiFePO4-bank. Visst kan du köpa en fjärrtermometer. Men det är (som jag skrivit i tidigare inlägg) inget du skall dela din uppmärksamhet på och sköta - temperaturbegränsningen skall ske med automatik. Tänk på att båten skall kunna köras även av den som inte fått specialinstruktion. Sedan är det inte alltid självklart var på generatorn denna extra tempsensor skall sitta om man vill ha ut max och lägga sig nära gränsen. Diodbryggan inuti har t ex i allmänhet en mycket högre temperatur än höljet utanpå. Och om man ändå skall lägga temperaturen med en hel del marginal kan man ju lika gärna köra principen med marginal på maxströmmen, kanske.....
  23. 3 points
    Den burken ger inget skydd alls om generatorn blir överhettad! Däremot så kan man ställa in den så att den inte överför så mycket ström så att generatorn blir överhettad. Vad jag vet så innehåller inte Orion XS någon tempsensor som gör att den drar ner laddningen om generatorn blir för varm. Här uppkommer då ett antal avväganden. Vid vilket varvtal brukar jag köra (notera att motorns varvtal inte är samma som generatorns i de flesta fall) och vad laddar generatorn då? Hur varm blir generatorn vid detta varvtal jämfört med hur varm man anser att den ska bli som mest? Med kunskap om detta kan man då ställa DC/DC-omvandlaren på rätt värden och som med allt måste det bli en kompromiss eftersom om man ställer ner den till tex 30A som maxström så kommer den inte ge mer även om generatorn vid några tillfällen går på höga varv och kyler sig bra.
  24. 3 points
    Hej och välkommen till MG! Att jobba som marintekniker är nog ett gott val för framtiden då jag tror att behovet kommer att öka iom att marinmotorerna blir mer komplicerade samtidigt som många vill lämna bort jobben och bara njuta av båten. Dock, och här kanske jag låter negativ, så tror jag du har svårt att få jobb som fristående och ambulerande service-kille eftersom båtägare dels vill lämna båten på ett varv som ”sköter allt” och dels för att det krävs en hel del i utrustning för att vara behörig på de nyare motorerna, tex felkodsläsare. Vissa (VP mfl) tar en bra slant för utrustningen och för att man ska få tillgång till deras system. Att inte ha en fast verkstad kan vara ett problem då vissa ”servicar” (läs underhåll/reparationer) kräver tillgång till maskiner som typiskt bara går att använda i en hall. Inte kul att bara kunna göra en del av jobbet hos kund och sedan konstatera att du inte kunde slutföra och är tvungen att lämna över till någon annan - som kanske inte vill ta jobbet eftersom någon annan varit där och grejat. Mitt tips är väl att börja på en firma efter utbildningen och se hur du gillar jobbet. Då får du också efter ett tag inblick i vilken utrustning som krävs och vad kunderna efterfrågar och kan bedöma om du kan leverera detta. Kanske också välja att inrikta dig på någon speciell del som tex installation av elektronik som plotter, radar, ankarspel etc. Lycka till!
  25. 3 points
    Toan i 700 är sådan att du måste stå i den öppna salongen och dra ner brallorna och backa in på toan lätt knäande. Men visst, det är en toa. Som första båt så skulle jag istället välja en styrpulpetare, HT eller bowrider och skippa möjligheten att sova över i båten. Låt det komma sen om det verkar lockande.
  26. 3 points
    Det där gäller ju om du köper en ny båt. Om du köper en begagnad båt av välkänt fabrikat som är populär på marknaden så är värdeminskningen obetydlig om du inte gör ett dåligt köp. Som ny i båtlivet rekommenderar jag att köpa en beg båt som inte är så gammal att det börjar kräva en massa extra underhåll o reparationer (framförallt på motorn - skrovet åldras inte på samma sätt). Du vet inte riktigt vilka båtbehov du har och hur mycket du och din familj vill vara på sjön. Efter ett par säsonger så har ni kanske tröttnat och vill bli av med båten. Eller har ni fängslats av båtlivet och vet lite bättre vilken storlek och typ av båt ni behöver. I båda fallen är det enklare att bli av med båten om den är eftertraktad. I mitt eget fall tog det ett par båtar innan jag hittade rätt. (Segelbåtar men principen är densamma)
  27. 3 points
    En mer sannolik förklaring till ett begränsat utbud är att efterfrågan på spärrfärg är begränsad.
  28. 3 points
    Jag har ett elsystem med viss likhet till ditt. 300Ah AGM-batterier (inget separat startbatteri utan en lågspänningsbrytare för att säkerst'lla motorstart) Sterling AltB 80 och en 80A generator på en 30hk dieselmotor. Jag håller på att byta till 250Ah LFP och behåller ett 100 Ah AGM som startbatteri. Även Sterling kommer att få sitta kvar men använder båda utgångarna till startbatteriet och förbrukare (100Ah AGM och 250Ah LFP). Skälet att behålla Sterling är för att rädda generatorn vid ev laddningsbortfall. Tittade på (och mailade Mr Sterling) om laddstyrning av LFP med Sterlingprylar. Han tyckte att jag skulle köpa deras styrbara DC/DC-laddare. Den kräver en separat styrningskomponent för att justera strömstyrkan. Det blev sammanlagt rätt dyrt. Det blev istället en Victron Orion DC/DC 50A som med blåtand kan ställas in för rätt laddningsspänning och laddningsström. Efter sjösättningen kommer jag att hålla koll på generatortemperaturen och justera strömstyrkan för laddningen med Victron Orion till en nivå där generatorn kommer att överleva och med tillräcklig snabbhet i laddningen av mina LFP (åtta separata 100 Ah Winstonceller som kopplas samman 2p4s för att få ett "12V-batteri" på 200Ah som kommer att ge 250Ah p.g.a. att cellerna överpresterar). BMS kapacitet har inte med batteriernas kapacitet att göra. BMS-kapaciteten hänger samman med vilken max strömstyrka du vill kunna ta ut ut batteriet/batterierna. Mina kraftigaste förbrukare är elwinchar som är avsäkrade 200A. Jag har därför skaffat en BMS som klarar 250A för att ha marginal (strömmen från mitt LFP-batteri passerar genom BMS). Om du har två parallellkopplade LFP dropinbatterier med inbyggd BMS så måste prestandan tillsammans på dessa klara din maximala strömförbrukning.
  29. 3 points
    Jag har kört precis så, SB generator 60A (AD31) till förbrukningsbanken på 345Ah och BB 60A till 180Ah start-bog-ankarspel samt skiljerelä för möjlighet att stötta SB generator och batteribank. Som mest när vi varit ute några dagar ligger strömmen på drygt 30A och sen kan den tuffa på runt 20A, allt bevakas av en Nasa BM-1. Generatorerna nya sen 2 år. Så det har ju inte varit i närheten av 60A någon gång med den set-upen, fast nu har ju du lite stöddigare batteribankar så du kanske kan dra nytta av dubbla generatorer till vardags om det inte bara är för back-up om man tvingas köra på en motor.
  30. 3 points
    Jo, jag ser att jag läste slarvigt...
  31. 3 points
    Jag skulle köra med relät. Tror inte heller att du får snabbare laddning annat än när förbrukarbanken är väldigt tom men jag gillar redundans, dvs du skulle kunna köra bara med BB motor och ändå få laddning i båda bankarna. Kör du bara med SB men vill få laddning även till förbrukarbanken får du använda startkablar emellan bankerna.
  32. 3 points
    Alla dar i veckan, om man inte har saker och ting som yrke eller har kontakter. Men ibland kan man göra saker för att det är roligt också 🙂
  33. 3 points
    🤠 alltså No till Yes? Har inte Tom-Olof Ström och Valerius Hansson något bra focktvättmedel och nån bra genuaskölj att rekommendera? Eller kanske någon speciell stärkelse till stormfocken? Min salige fader använde en produkt från Turtle, om det var bil- eller ett båtshampo minns jag inte, men det kanske var samma produkt, till olika pris i olika förpackningar. Men vanlig såpa skall väl funka bra.
  34. 3 points
    Hej Vi har testat lite i förra sommaren, vi har en batteribank på 400 Ah, vanliga blybatterier, och en ren sinus Inverter som kan lämna 3600 W. Vi var på Bohuskusten i juni i och använde nästan enbart induktionshällen för matlagning. Trots att vi har en stor Inverter kan vi inte ta ut mer än ca 1500 W då spänningen blir för låg i batteribanken och Inverter slår ifrån. Koka kaffevatten, ångkoka ägg i en kastrull med lock och bara någon centimeter med vatten, rosta bröd och steka lite går väldigt bra. Koka potatis fungerade inte alltid, där blir tiden för lång och spänningen för låg. Vi har 230 W solceller, hade fint väder och vi gick för motor minst någon timma varje dag. Låg med landström någon dag och då är det ju inga problem. Erfarenheter, det skulle inte gå att bara ha Inverter och induktionshäll utan en bättre batteribank, en så stor Inverter som vår är meningslöst om man inte har mycket bättre batteribank, jag köpte den billigt sista dagen på båtmässan för många år sedan Hälsningar Ove
  35. 3 points
    Om vi bortser från klimatnytta eller inte samt hur elnätet är uppbyggt så är faktum att det är billigt att äga elbil kontra fossilbil/hybrid om vi jämför bilar från samma årgångar. Man kan inte jämföra med gamla fossilbilar under 50.000, den diskussionen får man ta när elbilarna nått motsvarande ålder. De flesta med elbil väljer ett elavtal som är rörligt, t.ex. Tibber. De gånger jag laddar och taxan med avgifter överskrider 1kr/kwh är lätträknade. Min månadskostnad för el till bilen är genomsnittligt 250:- över året och jag kör drygt 2000mil per år och har en lite vassare modell som drar mer el. Att däckkostnaderna skulle öka beroende på elbilarnas vikt är i princip strunt, de har bättre vrid och nyttjar man det slits däcken mer. Har dock inte sett något avvikande hittills mot vår andra bil eller tidigare bilar och vi är inte blyga med gasen. Servicekostnaderna är mycket lägre, iallafall på Tesla som helt saknar serviceintervaller. Vad gäller livslängd på batterier får framtiden utvisa, men av det man kan läsa i olika forum är det främst tidiga modeller med problem där tekniken i batteriuppbyggnad inte hade nått lika långt. Enklaste Teslamodellerna typ "SR" hittar man lätt under 300.000 idag, jämför det med motsvarande BMW 3serie t.ex. Kan man inte ladda på egen uppfart så är nyttan med elbil diskuterbar. Att alltid ha en fulladdad bil på morgonen är också bekvämt. Det är bra att jämföra, men då ska man göra det på lika villkor.
  36. 3 points
    Alltså, det är väl jätteenkelt att begripa varför Transportstyrelsen inte vill rekommendera spärrfärg för fritidsbåtar. Även om färgen funkar så håller den ju inte i evighet, och fritidsbåtar har ju inte direkt några krav på dokumentation kring vad man har för bottenfärger. Målar man med spärrfärg så skjuter man bara saneringsproblemet på framtiden och när båten bytt händer ett par gånger så får man nog räkna med att den där spärrfärgen är bortglömd och inte underhålls. Det är ju många båtägare som inte vetat om att de haft TBT-färg på skrovet, till exempel. Inom kommersiell sjöfart har man processer för att hantera sånt här men det går inte riktigt att kräva av fritidsbåtägare. Märk dock väl att Transportstyrelsens råd om spärrfärger är en rekommendation, inte ett lagkrav. När Mellgard ursprungligen gick till storms mot Transportstyrelsen så försökte han ju hävda att hans många lager av vanlig bottenfärg skulle fungera som spärrfärg i lagens mening. Det vilade då på honom att visa (i juridiskt hänseende) att det faktiskt var så, men myndigheten menade att det inte räckte med eget tyckande i frågan och därav kom föreläggandet om sanering. Om man köper en för ändamålet avsedd spärrfärg där tillverkaren utlovar att den ska ha just den spärrfunktionen så tror jag inte att det skulle finnas så stora möjligheter för Transportstyrelsen att underkänna en sådan lösning. Däremot förstår jag som sagt att myndigheten helst vill avråda från det.
  37. 3 points
    Det märkliga är ju att man lägger in en fråga och sen inte går in på forumet för att kolla om nån har svarat. TS har inte visat sig sen i fredags.
  38. 3 points
    Så börjar det bli klart med akterpropellern. Förberett med dubbla 50 mm²(100 mm² totalt) ,13 meter totalt(inkl avslutande med en meter 70 mm²). Beräknat spänningsfall 0,8 V vilket är acceptabelt för bog och akterpropellrar. Fick montera ny huvudbrytare till bogpropellern då denna tidigare var kopplad över båda startbatteribankerna och därigenom SB och BB huvudbrytare. Kanske var det därför som bogpropellern började tappa effekt efter 15 sekunders kontinuerlig drift. En sliten huvudbrytare kanske. Akterpropellern fick också en ny huvudbrytare. . Nu har jag 6 huvudbrytare i båten. Säkring placerad vid övriga huvudsäkringar. På akterspegeln monterades kopplingsplintar för övergång till 70mm² kabel ut till själva akterpropellern. Själva kabelpressandet avhjälptes med mitt fynd på en marknad i Wales för 8 år sedan, en skotsk Starrett som känns väldigt lik en kinesisk hydraulpress för rörkabelskor. Fick göra en egen borrmall i plyfa för att få bättre styr på själva borrningen av aktern. Det är med viss ångest man kör upp hål i akterspegeln , 4 st 13 mm och ett 140 mm. Nu ska bara kablar och fast manöverpanel monteras. Fjärrmottagare finns sedan förra sommaren i båten. Ska återanvända gamla manöver kablar vilka ska förses med Sleipners kontaktstycken som jag ska inhandla på Tibblin i Gbg, som varit väldigt hjälpsamma med utrustning såsom manöverpanel och extra fjärrkontroll. Sen ska jag vid lite varmare väderlek montera akterpropellern , ligger färdig med anpassade kåpor för montering.
  39. 3 points
    Det är så att elinstallationerna i min hemmahamn (som drivs av GREFAB) är rätt gammalt och sannolikt också underdimensionerat. På de långa bryggorna finns det bara två stolpar med fyra eluttag vardera, och då sådana där Schuko-uttag, sådana du har hemma i källaren eller i garaget, vanligt jordat uttag med skyddslock, skyddslock som ibland är trasigt eller saknas. Säkringar kan bestå av halvgamla automatsäkringar eller medeltida ”proppar”. Nån jordfelsbryrae kanske finns uppsatt inuti en låst bod. Det förekommer emellanåt även att det är strömlöst i dessa bryggstolpar, och då kan det även vara så att bryggans belysning är släckt. Kanske har då den inlåsta jordfelsbrytaren löst ut. Sedan är det kanske en försäkringsfråga för GRFAB att det inte är tillåtet att ha el ansluten i båten då ingen är ombord. Det pratas dock om en modernisering av såväl (vissa) bryggor som dess installationer. Det kanske låter enkelt, men vänta tills jag förklarat… Jag tycker diskussionen blir alltmer förvirrad och svårläst då saker och ting får nya namn. Jag tycker vi gör som @IngemarEskriver, vi använder etablerade och korrekta ord. Skyddsjord. Inte landströmsjord etc. Minus, inte minusjord. Sedan är diverse givare och annat anslutna till minus i motorblocket, inte ”jordade” som man sade förr i tiden. Och återigen, jordfelsbrytaren har ingenting med skyddsjorden att göra, den är inte ens kopplad dit. Sedan anser ju även jag att båtens landströmsystem och båtens interna elsystem skall hållas helt åtskiljda. Minus finns normalt sett på de flesta motorerna i dess gods. Det kan förekomma båtmotorer vars elsystem är tvåpoligt, och då finns inte minus i dess gods, ja det finns varianter på det temat, jag vet, men det vanligaste är att motorblock med mera är anslutna till minus. Jag misstänker att det har att göra med ett arv från fordonsindustrin varifrån flera litet större inombordare härstammar ifrån. Minus från batteriet skall inte kopplas till skyddsjorden i landströmssystemet.
  40. 3 points
    Tycker det är härligt att se att man inte är ensam! Jag tänker precis som ovan. Har två bilar med sammanlagt värde 20-40 k beroende på väder. Byter olja och gör det mesta själv. Har haft båda i ca 5 år nu och ser i princip ingen värdeminskning. Jag räknar 20 kr per mil varav 10 kr är bränsle, och resten ska räcka till skatt, försäkring och reservdelar... kör ca 2000 mil per år. Min bror är elbilsfrälst och tittar bara på bränslekostnaden. Han hävdar även att han sparar 10 kr per mil på att köra elbil. Problemet som vi inte får nämna är att han köper begagnade elbilar för 3-400 000 kr. Kör dem kanske 2000 mil och sedan säljer dem igen och förlorar då ca 100 000 (snitt på de två senaste) Det ger 50 kr/mil bara i värdeminskning.
  41. 3 points
    Det är därför många (inkl jag) förespråkar användning av MINUS som benämning på den negativa likströmsanslutningen, just för att det lätt blir sammanblandning. Sedan är det inte lika lätt att följa detta i praktiken (även jag trampar ibland i klavéret här). Så snart minus är kopplad till en struktur eller något "stort" blir det lätt "jord" som benämning i alla fall. En motors gods t ex. Det finns teorier om "bonding" av alla yttre metalldelar på en båt, dvs sammankoppling av genomföringar och alla yttre metalldelar till samma potential. Sedan har det också från tid till annan snurrat diskussioner om att landströmsjorden kan vara både dålig och ibland bortkopplad, så därför har man av några omtänksamma säkerhetsskäl också sett till att "jorden" skall vara ihopkopplad med något stort utanpå. Då har man en lokal jord utifall landströmsjorden inte är bra. Grundtanken är väl att antingen ha systemen helt isolerade (som förespråkats mycket i denna tråd) eller allt så mycket ihopkopplat att det inte kan bli några potentialskillnader och därmed korrosion. I några speciella fall kanske det sistnämnda faktiskt kan utjämna och göra att felströmmarna minskar. Men - i alla fall i min värld - kommer det i de allra flesta fall att istället orsaka strömmar och därmed materialvandring/korrosion som annars skulle kunnat undvikas med isolationsprincipen. Detta eftersom "strömvärlden" består av så mycket mer båtar, jordtagen är inte ideala o.s.v. och väldigt svårt att kontrollera och överblicka.
  42. 3 points
    För att förklara det där med jordfelsbrytare så är det så här. I en kabel som är kopplat till ett jordat eluttag finns det tre ledare, fas, nolla och skyddsjord. Enkelt uttryckt så leder fasen ström fram till förbrukaren, nollan leder strömmen tillbaka till eluttaget- transformatorstationen-kraftverket... Skyddsjorden skall ta hand om oönskade strömmar som kan komma från höljet på exempelvis en felaktig elektrisk apparat eller en felaktig installation och leda denna ström bort från dig till jord (som brukar vara en nedgrävd kopparplatta nånstans vid en transformatorstation). Om nu skyddsjorden är klippt leds strömmen från den felaktiga apparaten, eller installationen genom din kropp och ner i jorden. Om man har otur får man ett ordentligt hjärtflimmer som innebär att hjärtat inte pumpar någonting nämnvärt... eller då dör man direkt beroende på om strömmen passerar i bara huden eller om den tar vägen via hjärtats sinusknuta. Man blir man själv "jordad" direkten, om man har otur, vanligtvis kan ju en vuxen och frisk person klara väldigt litet ström genom kroppen, men det kan man inte ta för givet. MEN... Jordfelsbrytaren är kopplad så att fas och nolla passerar genom denna. Om jordfelsbrytaren upptäcker den allra minsta skillnad i strömmen i fasen jämfört med nollan så bryter den, det går på millisekunder, innan du hinner få en stöt. Som redan nämnts har ju skyddsjorden ingenting med en jordfelsbrytare att göra, den gul/gröna kabeln skall passera obruten på utsidan av jordfelsbrytaren. Man kan då tycka att namnet är förvirrande, och det är det ju, men namngivaren hade väl tänkt att jordfelsbrytaren bryter en ström som passerar genom din kropp för att nå jord... eller någonting sådant. En jordfelsbrytare är definitivt billigare än en gravsten! Jordfelsbrytare kallas ibland även för "personskyddsautomat" som är ett mycket bättre namn, dom som säljs under namnet "personskydautomat" brukar vara känsligare och snabbare än de som säljs under namnet "jordfelsbrytare" men det är inte helt givet.
  43. 3 points
    Det är alltid en komplicerad att förstå hur man skall hantera skyddsjorden i en båt. Som du beskriver skall man skilja på skyddsjorden från nätspänningen och jordningen av motorn för att slippa oönskade jordströmmar som konsumerar motordelar. Sedan kan man jobba vidare på hur man hantera nätjorden på olika sätt. Det vanligast förekommande metoderna är, Lägga en isolationtranformator mellan landström och båten Koppla bort nätjorden från land och koppla den till en jordplåt enligt Kryssarklubbens förslag. Lägga en diod mellan nätjorden och båten för att minska förbrukningen av anoderna. Dessa frågor har diskuterats vidare här, https://www.maringuiden.se/forum/topic/94886-kopparplåt-jordplatta/ https://www.maringuiden.se/forum/topic/94583-landström/?tab=comments#comment-712066
  44. 3 points
    Exakt min tanke. Rätt så genomskinligt...
  45. 3 points
    Fräs/rugga upp kanterna och få bort gelcoat minst någon cm runt hålet - BÅDE på in och utsidan. Sedan hade jag plastat med polyester och glasfiber ut detta område runt hålet, först ett par lager på insidan (inifrån) och låtit härda. Sedan byggt upp utsidan utifrån på samma sätt. Och slutligen lagt topcoat ytterst och slipat/polerat den. Anledningen till att du inte bara kan spackla i en plugg utifrån är att du måste ha väv och starkt på insidan. Ungefär som en "bricka" på insidan, om du förstår liknelsen. I annat fall blir det inte starkt nog och risken är stor att du sliter ur bultarna med ispacklat material igen. Epoxi i all ära, men du vill ju ha en gelcoatyta ytterst. Dessutom är min erfarenhet att det inte är några problem med vidhäftning av polyester bara man verkligen först slipar/ruggar upp in till rå polyester/matta först. Och i det här fallet måste du ändå lägga ett par lager med större bitar på insidan för att få styrka i lagningen. Så hade jag gjort. Men det finns säkert fler sätt 😉
  46. 3 points
    En båtklubb eller en kommun kan likväl kräva att medlemmarnas båtar fyller krav som klubben eller kommunen har. Detta kan vara krav som är strängare än lagstiftningen dock inte tvärtom. Lagen skall ses som ett minimikrav.
  47. 3 points
    En typisk shunt har kanske 50mV tapp vid 300A. Lika mycket spänningsfall får man redan med en halvmeter 50mm²-kabel. Eller snarare - lika lite. Om redan 50mV är något du tar sådan hänsyn till kan man fundera på vilken grovlek resten av ditt elsystemet har. Kanske t.o.m. Skyllermarks skulle ligga i lä.....😛 Och på tal om att förlora effekt: Den strömmätaren du länkar till drar c:a 25mA, och måste dessutom matas med stabil och fin 5V. Då tillkommer även förbrukning för regulator ner till 5V. Bara här kan det gå iväg 5Ah/vecka ur batteribanken. En shunt är passiv, och den mät/buffertförstärkare den ibland har påbyggd nära är mycket strömsnål (inte sällan med <1mA i egenförbrukning). Sedan skall du ha Arduinon igång till det, en display (?) o.s.v. och allt detta kan lätt dra minst lika mycket till (även om du kanske kan använda samma 5V som till strömmätaren). Så tänk på att använda strömsparmoder och ev. starta bara upp t ex 1 gång/s och mät, så snittströmförbrukningen verkligen blir försumbar. Men ett problem kan vara att den länkade sensorn ger en utspänning med nollnivån på halva matningsspänningen. Inte kring jord/0V. Det ställer väldigt stora krav på spänningsreferenser, kabelspänningsfall, design o.s.v. så att mätenheten (A/D:n i Arduinon) har samma uppfattning om 0-nivåspänningen "2,5V" som sensorn. Du kommer ju ha sensorn runt en tjock batterikabel och Arduinon gissningsvis många meter bort. Då kommer ett spänningsfall i matningsspänningskabeln (5V) till sensorn på bara 50mV att ge ett nolloffsetfel på 0,5A. Men det är inte det största felet - det skall adderas till sensorns Accuracy på 1% (bör tolkas som noggrannhet på 2,5V-nollnivån) som vid en 200A-sensor kan ge ett nollvärdesfel på ytterligare 2A. Alltså att sensorn kan säga att det flyter 2A när det i verkligheten är 0A. På ett dygn har du alltså ev. ett fel på upp till hela 50Ah (!). Det kommer tyvärr riskera att göra systemet oanvändbart. Linjäritetsfelet på 1%, dvs att den i värsta fall säger 198A istället för 200A, är ju däremot acceptabelt. Kalibrering kan i och för sig lösa en del. Men de flesta komponenter har en intern temperaturdrift också, så sannolikt är största delen av de "1%" Accuracy inte statiska. På ett ställe i databladet står en vit kabel definierad som "Vref", och skulle möjligen kunna vara en spänning man kan mäta för att korrigera en del av felet. Eller också är "Accuracy" 1% efter att hänsyn/korrigering gjorts utifrån spänningen man mätt upp på denna Vref från tid till annan. Nu är jag inte alls negativ till ditt projekt, om det nu låter så. Tvärtom ! Jag har ju själv ett multiinstrument på min båts panel som visar batteristatus på båda bankerna, en massa andra nödvändiga (och enligt en del av besättningen, onödiga) data, samt att den lyssnar på NMEA 2000-bussen och presenterar både tankmängder och motordata, FÖG m.m. genom den informationen (en PIC18F med CAN-interface står för intelligensen). Men det finns en anledning att jag valde passiva shuntar. De har 0V som referens, och att ta hand om lätt negativa spänningar (upp till -50mV) är mycket enklare än att hålla exakthet på en 2,5V-referens. Kanske är det samma anledning som gör att nästan alla kommersiella instrument du kan köpa till just båt även de bygger på passiva shuntar. Men det var en utmaning att få ner snittförbrukningen på alltihop till under 20mA, inkl en 3,5" TFT-display....
  48. 3 points
    Skall vi diskutera "nya" svenskar som tar jobb ingen annan vill ha eller att få mat ut till båten? För mig spelar det ingen roll för jag har mat med mig så det räcker å jag lever ett enkelt båtliv, saknar varken TV, microugn, frys eller en massa elektroniskaa saker. GPS å sjökort i laptopen räcker bra. Å lite "strapatser" med att fixa käket är en del av hela seglatsen. Sen finns det folk som har en flytande sommarstuga med allt ombord som hemma. Det är inte så jag seglar men förstår om just de vill ha maten hemkörd till båten å har råd med det. De har bråttom hem på söndag kväll men jag är pensionerad å tar mig dit jag vill när jag vill. Å har tid att vänta på att potatisen skall koka klart.
  49. 3 points
    Ett förslag: Låt båda generatorerna ladda startbatteriet. Byt ut Orion 30A mot en Orion 50A. Orion 50A kan ställas in för hur många A du vill ladda LFP-batterierna med (å även vilken maxspänning den ska ge) och med båda generatorerna så bör du kunna ösa på rätt bra utan att riskera att de blir överhettade. Dessutom har Orion 50A mindre förluster så den blir inte lika varm som 30A-modellen. När du skruvat in delarna så kan du hålla koll på hur varma generatorerna blir och vid behov justera ner laddströmmen till LFP till en nivå där generatorerna inte blir för varma. Genom att låta båda generatorerna ladda startbatteriet så riskerar du inte att laddningen plötsligt bryts så du bränner dioderna när/om laddningen av LFP-batteriet bryts. Blybatteriet blir en stötdämpare som tar hand om effekten när LFP-laddningen plötsligt är klar. (Redigering) Hoppsan, jag skulle nog läst hela tråden först - vi verkar väldigt eniga om hur TS förslag ska justeras..
  50. 3 points
    Tänk när Hemglass skaffar amfibiebilar och börjar spela sin trudelutt i naturhamnarna...😂
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Create New...