Leaderboard

Kommer med glada nyheter! Motorn är äntligen igång – och den går som den ska! Efter mycket felsökning visade det sig att problemet låg vid förgasaren. Skruven med de två genomgående hålen, precis vid flottörhuset där bränslet ska flöda vidare in i förgasarhuset, satt fel. De två hålen – det övre och det undre – var inte i linje med bränslekanalen, vilket ströp flödet helt. När jag justerade och synkade hålen så att bränslet kunde rinna fritt, vaknade motorn till liv direkt. Därefter kunde jag finjustera tomgången till ett jämnt och stabilt varvtal. Vill rikta ett stort tack till Mercury_44XS för alla kloka råd och tips – och även ett varmt tack till alla er andra som varit med och hjälpt till längs vägen! 🙏🏼 Idag sjösätter vi – nu kör vi! 🚤💨

En annan väldigt enkel variant att slå en pålstek i en ring på, tro det eller ej, jag har kommit på det själv, men det är säkert även andra som kommit på samma sak. Det är samma princip som Vestergren visar och den lärde jag mig att göra bakom ryggen, så min variant har nog sitt ursprung där. Så här lätt är det iaf. att göra en pålstek i en ring (med en hörlurssladd) på fem sekunder. 1) Trä änden genom ringen (eller dra den runt trädet. 2) Gör en överhandsknop och dra sedan i änden. 3) Då blir det så här. Sjöodjuret har som med trolleri kommit upp ur sjön. 4) Låt sjöodjuret slingra sig kring prinsessan och dyka ner i sjön.

Det är väl inte så att propellerns vulkning har släppt? Ta en tuschpenna, gör ett märke på muttern och ett annat ute på själva propellern, kör en sväng och kolla att märkena inte flyttat på sig.

Hej igen Har funderat lite och läst tråden från början för att sätt mig in i projektet ordentligt och komma med ett förslag. Tror även att Boanjohan var inne på en liknande lösning. Så här hade jag gjort med lagningen av durken i tankutrymmet: Dessa bitar hade jag först skarvat ihop på undersidan men man måste tänka på att sågbladet tar någon mm. så lämnat en liten spalt mellan bitarna. 1. Slipat rent och fasat av in mot skarven på undersidan. 2. Lagt upp bitarna på ett plant underlag (bordsskiva) med undersidan upp. 3. Spänt fast bitarna med tvingar eller klämmor så de ligger still. 4. Plastat med polyester och matta i flera lager på undersidan (kan vara rätt tjockt laminat) och vänta tills laminatet härdat. 5. Vänd på durkbiten och slipa rent samt fasa av in mot skarven på ovansidan. 6. Samma procedur som på undersidan. 7. Slipa ner lagningen på ovansidan lite så den blir slät och ligger knappa millimetern under ursprunglig yta. Nu till utrymmet mellan durken och botten. 1. Laga hålen i botten från både in- och utsida. 2. Slipa ytan lätt på insidan så det blir någorlunda jämnt. Använder man polyester och glasfiber ska ytan tvättas med aceton. 3. Slipa och fasa av kanterna på durkbiten och på befintlig durk innan man gör något annat. 4. Tillverka minst 3 skott i lämpligt distansmaterial (t.ex. 20 mm Inotan) enligt skiss nedan: Obs! Bilden ovan är bara ett exempel och inte skalenlig! 5. Placera skotten enligt de gula linjerna på bilden och kontrollera att skotten passar perfekt mot båtbotten och att de inte är varken för höga eller för låga upp mot durken som sedan skall vila på dessa skott. Vill man göra fler än 3 skott så gör man det och passar in alla i turordning. Tänk på att inte placera något skott direkt under skarven av durkbiten. 6. Laminera skotten med minst ett lager 300 grams glasfibermatta, runtom och alla ytor skall vara laminerade. Tänk på att GRP laminatet bygger lite på höjden, så ha lite marginal för detta och hellre lite för lågt än för högt. Vill man så kan man lägga på mer GRP laminat på fram- och baksida av skotten men inte för mycket på under- och ovansida, då ökar ju höjden. 7. När GRP laminatet på skotten härdat klart ska man slipa ytan och tvätta med aceton. Sen kan man laminera fast skotten på sin rätta plats där de är inpassade. Börja med en smal (ca 50–75 mm) remsa på vardera sidan. Lägg sedan på en ny remsa som är 25–30 mm bredare. Man bör laminera upp på halva skottet, helst lite högre om möjligt. Skall läggas vått i vått om man vill undvika slipning mellan lagren. Säkra skotten på plats med något stöd så de inte tippar under arbetet. Man kan ju göra en sida i taget så kan man ha stöd på den sidan man inte laminerar. 8. När alla skott är på rätt plats och laminatet är härdat kan man prova durkbiten om den ligger bra i höjdled. Ligger durken för lågt kan man ev. lägga på lite mer GRP laminat på ovansidan så den höjs upp. Durken skall ligga plant mot skottens ovansida och inte tippa eller glappa. Prova flera gånger till man är nöjd med nivån och durken skall ligga "flush" runt om och inte tippa åt något håll. Det är här man måste vara noga och kolla, dubbelkolla och trippelkolla. 9. När man är nöjd med resultatet kan man lägga en tunn sträng eller klicka ut med Sikaflex 591på skottens ovansida. Lägg försiktig ner durken på skotten med den tunna limstängen och passa in biten exakt så att det är lika spalt runt om. 10. Placera ut tyngder på durken och låt limmet härda över natten. 11. Dags att laminera fast durkbiten med befintlig durk. Börja med smala remsor och gå över till bredare efter hand. Man kan lägga vått i vått eller lägga den smala först och låta härda men då måste det slipas och tvättas innan man fortsätter. 12. Ju bredare man slipat rent och fasat av, desto högre styrka på lagningen. Jag hade minst slipat 50 mm på varje sida där det är möjligt att slipa så mycket. En fråga: Vid de gröna pilarna ser det väldigt konstigt ut, är det någon byggmiss från fabriken eller vad är det? Ser ut som ytan här ligger lägre än övrigt laminat... Lycka till! Mvh Pär

Efter service och uybyte av packningar m.m. hos El & Diesel är insprutningspumpen nu helt tät och fungerar som den ska. En ny pump kostar ca 31000:-, så helt klart värt att lämna in den gamla på reperation även om det kostade en slant det också.

Hej, jag köpte ny original termostat samt impellerkit då tidigare ägare monterat eftermarknads grejor. Han hade inte heller bytt impellerplattan. Impellerplattan var något skev. Var ute nyss och körde i 1,5 timmar och gasade upp och ner många gånger för att testa. Peppar peppar, men änsålänge inget larm.

Koppla loss vajern från rodret och kolla att rodret går lätt genom att dra i armen som sitter på roderaxeln.

Att ha en bogis på ett litium-batteri är inget bra. Inte för att kemin inte klarar stora strömmar utan för att den nödvändiga BMSen aldrig är byggd för dessa starka strömmar. Dessutom brukar inte färdiga batterier ha interna kablar som klarar dessa strömmar utan riskerar att fatta eld. Ordna istället ett separat bly-batteri till bogisen som placeras nära och som får matning från startbatteriet.

Det är väl inte så konstigt om plottern slocknar om man har ett litet batteri och bogen drar mycket ström. Inte så jätte kunnig på el, men ett enkelt sätt att börja felsökningen är väl mäta volten i batteriet innan, under tiden, efter man kört bogen en stund och titta hur lång tid det tar för batteriet att återhämta sig efteråt. Borde väl säga en del om tillståndet.

Bra inlägg från Kalle-Anka. Jo man lär märka ganska tydligt om propellernavet slirar, speciellt under acceleration så motorns varvtal ökar betydligt snabbare än vad farten ökar. Propellern ser ju oskadad ut men om man får en förtöjningslina, tross, fiskenät eller liknande som viras runt propellern kan navet släppa i vulkningen men själva propellerbladen ser fortfarande oskadade ut till skillnad om man kör på grund eller över en sten som ligger strax under vattenytan. Och ett fiskenät som fastnat i en propeller ser absolut inte ut som det som Foppa håller upp i TV-reklamen för något försäkringsbolag🤣 Svårt att avgöra om det är en aluminiumpropeller eller stålpropeller på bilden, vissa tillverkare har svartlackerade stålpropellerar i sitt sortiment för att inte lock till sig tjuvar. En stålpropeller kostar ju ca 2–3 gånger mer än aluminiumpropellern. Man kan ju testa ganska enkelt om det aluminium eller stål genom att knacka lite försiktigt med ett metallföremål på ett propellerblad. Dov eller ingen. klang= aluminium, mer tydlig klang= stål. Sedan finns det olika typer av nav till utombordarpropellrar, förr var det uteslutnade vilkade nav men idag har det blivit ganska vanligt med lösa utbytbara nav. Jag hade nog kollat upp propellern lite mer noga och kollat navet. Mvh Pär

Nej, HVO är paraffinisk likt fossil diesel medan RME/FAME är estrar (kemiskt annorlunda jämfört med HVO och fossil diesel). Egenskaper för fossil diesel resp. HVO Lagringstid några år för diesel, upp till fem år för HVO. Risk för viss oxidation i diesel (som innehåller syre naturligt), men inte i HVO (som inte innehåller syre). Vattenabsorptionen är låg i diesel, men ännu lägre i HVO. Viss liten risk för bakterietillväxt i diesel, men i stort sett ingen risk i HVO. Kalltålighet kan göras god i diesel (vinterdiesel/arktisk diesel), men kan göras bättre i HVO. Det finns ingen anledning att inte använda HVO som jag ser det, dessutom blir avgaserna i stort sett luktlösa och så funkar HVO i fotogenvärmare och fotogenlyktor.

Är du säker på att det verkligen är "feta spackelkakor ovanpå bottenfärg" ? Den borde inte suttit kvar... Sedan är ofta vanligt fordonsspackel inget annat än polyester, dvs samma som du har i skrovet. Biltema har ett par varianter med glasfibertrådar i, som inte är dumma alls att använda för att spackla upp skador som dina eftersom det då blir armering i lagningen också. Om du använder något grovt att slipa med (rasprondell är min favorit) så fäster lagningen bättre än om du slipat slätt och fint ner i glasfibern. Och med ordentlig rengöring med aceton är det sedan inga problem att använda polyesterbaserade produkter för lagningen. Varför tror alla man måste använda epoxi så snart något i polyesterplast behöver lagas ?

Vilken display? Jag menar att det är välkänt att BMSens interna mätare på kvarvarande kapacitet är rätt dålig och det är många som tror att man kan gå på spänningen även på LFP-batterier. Dvs det krävs fortfarande en mät-shunt för att veta. Sen blir jag alltid lite misstänksam när någon påstår att batteriet ”alltid är fullt”. Brukar ofta vara husbilsägare som har fyra dioder på en display som de tror är laddstatus men i själva verket visar spänningen.

Vilka uppslagsböcker ni är, värsta ChatGPT här 👏😎 Stort tack för engagemanget! Riktigt bra den engelska manualen den känns nyare än min. Jämförde den sida för sida och den innehåller klart mer info än min. Lustigt nog gick jag in på den engelska i min stora bok och till min stora förvåning så står det samma info som den länkade där kring glykol!? Skumt att de inte tryckte in det där i den svenska sidan om samma kapitel! Perfa har en dunk Biltemas hemma redan så blir nog att blanda till lite Stockholmsvatten och etylen! Sen nästa vinter köra en tömning och rätt grejer i med batterivatten eller liknande!

har du rätt material? +ta ur gummitätningen gör riktigt rent i dess spår ,(rost? mm) provmontera röret utan tätning. smörj alla ytor med silikonfett montera ,borde räcka med stadigt tryck . B

Jag har gått hela resan från Stortriss, Express till större och större segelbåtar men min nuvarande är en If-båt (för 19.000:-) som varit precis perfekt för mina behov de senaste sju åren. Visst var det bra med en rejäl dieselinombordare (liksom dusch, instrumentnätverk, vattenburen värme, ankarspel osv) men man behöver inte gå all in för att kolla om segling och båtliv är kul. Är man ny på båtägande tror jag man ska minimera komplexiteten och satsa på enkla lösningar.

Jag har också haft bägge. Jag skulle definitivt gå in för en inombordare. Naturligtvis köper man ingen segelbåt med en gammal motor från 80-talet. Det är ofta som man hittar segelbåtar där motorn är utbytt. Det är en sådan man går in för. Då har man nog väldigt lite problem. Jag har aldrig haft problem med min inombordare. En diesel inombordare har så mycket mer kraft än någon utombordare, och det märks i hårdare motvind. Dessutom, ifall aktern hänger ut över vattnet så lyfts och sänks en utombordare av vågorna. Propellern kan då lätt hamna ovanför vattnet, och i värsta fall doppas hela motorn under vattnet. Jag har haft sådana situationer med utombordare där jag verkligen varit orolig och lite rädd, men aldrig det med inombordaren.

Det bästa är att använda en expanderande nitmutter, det blir som en stor bricka.Ronnie

Montera inspektionsluckslucka är inte avancerat. Hitta en lucka och en passande hålsåg. Borra hålet med hålsåg, montera ramen för inspektionsluckan med lite tätning, förborra alla skruvhål och skruva i skruvarna, klart! https://www.biltema.se/bat/dacksutrustning/inspektionsluckor/inspektionslucka-110160-mm-2000060412 Nitmutter var smart, bör funka på sådan liten båt. Större båt vill man gärna ha ordentliga brickor på baksidan och då antar jag att det blir svårt. Antar man bara måste säkerställa att man får rätt längd så den kan expandera på baksidan av laminatet, annars lär det väl knappast hålla särskilt länge?

https://erlandsonsbrygga.se/pollare-polerad-aluminium/ Som förslag.Ronnie

Varför inte göra som Hybro föreslår.Nya pollare monteras med skruv uppifrån och nitmutter i botten, då fördärvar du inte något.Ronnie

En boj-ring/P-ring eller vad de kallas skulle jag rekommendera. Gissar att det räcker gott med en 25kg för när den sjunkit ner i dyn är den nästan omöjlig att rubba. Men ge den några veckor på botten så den ”sätter sig” innan du frestar på den. Ett annat alternativ är att borra ett hål i en sten och där sätta en ögla som man fäster bojkättingen i. En sten behöver vara tyngre än ett bojankare i järn. Kommer inte ihåg vilket förhållande som gäller men räkna med 1,5-2 x tyngre och stenen blir då svårare att sätta ut. Förr i världen, när det alltid blev is på sjöarna, la man ut bojstenarna på isen på vintern och sen hade de sjunkit och satt sig lagom till sjösättning.

Hej Det är väl synd att kasta en ambolt i vattnet, är det någorlunda hel så sätt in annons och sälj det om du inte har användning för det själv. Många smeder som suktar efter detta... Hittade denna sida om bojringar som kan vara ett alternativ men kanske greppar dåligt om det är mycket djupt med dy innan man når fastare botten. Det är kättingen som tar upp det mesta av krafterna och bör ha tjockt gods och helst galvad och/eller tjärad. https://www.moory.se/svar/hur-tung-bojring-och-bojankare-behovs/ Även denna sida kan vara nyttig: https://svenskasjo.se/wp-content/uploads/Fortojningsbroschyr-2.pdf Man kan även förtöja utan boj, gjorde en slarvig skiss lite snabbt, kan förklara mer ingående om det är intressant. Så förtöjde man förr när det inte fanns bojar och man slipper hålla reda på var den där bojen är när man skall lägga till. Ypperligt i trånga hamnar där det är tusen bojar att hålla reda på🤫 Mvh Pär

Å köp aldrig presskabelskor på Jula (Omron är deras egna märke). De är stenhårda och går inte att pressa fast så de sitter. Jag har provat dem med utväxlad klämtång o misslyckats, det går att dra ut kabeln ur kontakten. Presskabelskor ska vara tillverkade med lagom hårdhet i den delen som pressas. Sen kan jag bara hålla med @Hybro om att Biltemas limmande krympslang är alldeles utmärkt. Den finns i olika dimensioner på rulle där man klipper en lagom bit och värmer fast.

Vi bytte batterier till den här säsongen, de billiga hade tyvärr tappat en hel del i kapacitet. Orsaken kan ju vara hur de har laddats och använts av mig, så du kanske ska avvakta ett ev. svar från @IngemarE, som också köpt dessa batterier, innan du bestämmer dig. Tillägg: Såg nu att IngemarE tidigare skrivit att han använt sina batterier i två säsonger utan att de tappat kapacitet, men att han seda dålt dem.

Biltema har satser med krympslang. Använder i stort sett alltid krympslang med smältlim. Sitter bra och tätar. Värm me värmepistol eller ciggtändare lite försiktigt.

Ett tips är att aldrig gå ner på tomgångsvarvtal (låg fart) direkt efter ett högt effektuttag (planingsfart) en längre tid. Gå ner till ca 1500 rpm någon minut innan man backar av till tomgång. Då hinner det högre flödet med att kyla bort en del av värmen. Min VP (GM) V6 sötvattenkyld ligger på ca 84-86° vid hög belastning. Backar jag av direkt så sticker tempen till över 90° för att sedan sjunka till runt 80°. Nu är ju inte tempmätaren något lab instr så det kan säkert missvisa några grader upp o ner.

Ovan visad tång funkar bra för avskalning av kabelisolering, inget annat. Typ rent skräp! Köp nån sån här i stället, klämmer med mycket större kraft. Pressar även fast kabelisoleringen något runt kabeln. (Lär dig funktionen för att öppna tången, då du behöver öppna den, för att t ex göra om, ändra läge o s v. En liten arm mellan skänklarna som man petar framåt eller bakåt. Finns inte med i beskrivningen.)

Efter att ha haft både och så skulle jag aldrig välja en nybörjarbåt med inombordare i den prisklassen. Stor risk att fina sommardagar spenderas med att googla och försöka få liv i en gammal diesel med rostiga kanaler efter år av sjövattenkylning och med dålig kompression och härvor av elkablar i motorrummet... En gammal utombordare är bara att häkta av och ersätta med något begagnat från Blocket ifall den bråkar. Byta inombordare är ett vinterprojekt som lätt kostar dubbla båtens värde (finns få beg inombordare) och kan innebär ombyggnad av motorbädd mm mm.

Jag håller med men vill rekommendera att välja deras regulatorer som heter något med Smart. Det är bara dessa som man kan se i telefonen och som kan integreras med andra delar för att de har blåtand.

Skall kolla detta lite senare i veckan då jag åter är hemma, återkommer

Jag lade mitt kapell i ett bad med massor av grönsåpa några dygn. Vaskade runt det i badet ett par gånger per dag. Sedan skrubb med rotborste, noggrann sköljning och ny impregnering. Största problemet för mig var ju lager av måsskit men även mögelfläckar. Ska inte säga att kapell blev 100% som nytt men inte långt ifrån.

Tack för råd och tips, väldigt generöst att du tar dig tid att svara så utförligt👍😁

Jag kom i den tråden lite sent. Det mesta bra är redan sagt. När jag tog över min båt hade jag exakt samma problem då bogisen satt på en gammal trött servicebank. Min första åtgärd var att sätta alla elmotorer på startbatteriet, två ankarspel och en 4kW bogpropeller. Jag har ca fyra meter mellan startbatteriet och bogisen. Funkar bra ändå. Fördelen med att köra den på startbatteriet är man har lite hjälp från generatorn när man man kör motorn. I år har jag förvisso lithiumbank på 600Ah som kan ge 600A men jag tror att blysyra är bättre på att absorbera de hög höga startströmmarna som en elmotor kan ge i startögonblicket. En annan fördel är att startbatteriet är den friskaste banken om man har legat i en naturhamn i några dagar och laddat ur LFP-batterierna. Då vill man gärna kunna dra upp ankaret. Jag har hittat billigt sätt att få bra CCA i startbatteriet genom att parallellkoppla två mindre 60Ah från Hjertman. Då får jag 1200A i ett litet format. En lite kommentar kring ditt bygge. Tänk på att den blåa plasten på LFP-celler är inte särskilt tjock. Om det skulle skavas hål mellan två celler skulle du få en kortslutning mellan två celler med en extrem konsekvens. Mitt tips är lägga skumplattor eller epoxiplattor mellan cellerna och fixera dem lite bättre med träskivor och skruvar. Här är några länkar till några olika skivor, https://www.amazon.se/dp/B0BTT677F4/ref=pe_24982401_503747021_TE_SCE_dp_1 https://ebay.us/m/eMQmna

1/ Skrapa bort lacken, gärna med hjälp värme 2/ Slipa för jämn och fin yta 3/ Olja med rå linolja och terpentin 50/50 4/ Betsa till önskad ton 5/ Lacka 10 lager, dom första utspädda, slipa mellan lagren för fäste och jämnhet Därefter nedmattning/slipning + 1 nytt lager lack varje år för att slippa totalrenovering igen.

Det beror ju lite vilken båtmodell man talat om, rätt modell kan du lätt få i bra skick för de pengarna, speciellt efter midsommar. Dock inte en Cumulus, som är jättefin men då också dyrare.

Ja godkända påfyllnadsslangar brukar vara svarta och uppfylla ISO 7840A1, finns säkert andra normer som EN och CE märkning. De ändrar ju sånt hela tiden, finns ingen hejd... Förr kunde man hålla sånt i huvudet men helt omöjligt idag. Googla efter påfyllnadsslang bensin och kolla runt lite, brukar finnas i välsorterade båttillbehörsbutiker både online och fysiska, gamledags järnaffärer (inte de stora kedjorna) och specialaffärer för slang och gummi som t.ex. Kuntze&Co. Glöm inte rostfria (syrafasta) slangklämmor samt att jorda tank och påfyllnadsstosen. Googla: Jorda bränsletank båt, jorda bensintank båt Finns bränslegivare utan utstickande flottör om man vill ha det, brukar vara lite enklare att installera mer exakta och mer driftsäkra. Inga kabelskor med plast på, använd oisolerade och sedan krympslang. Se bild nedan: Om man använder den enklare varianten av crimptång, använd dessa lägen för att pressa kabelskon (vid orange pil). Baksidan på kabelskon (utan skarv) mot tanden och pressa ihop. Glöm inte trä på krympslangen innan pressning, då får man göra om det. Skala inte mer än presshylsans längd och inga koppartrådar sticket ut. //Pär

Man vill ju gärna riva så lite som möjligt, men i det här fallet tror verkligen det lönar sig att ta ut hela tanken så att du kan fixa allt dåligt och göra rent i tanken sen. Kommer vara svårt att göra någonting där den sitter utan att släppa ned massa skräp i tanken, och ser ut att vara omöjligt att rengöra den på plats. En smutsig tank skulle ge dig massa strul framöver. Edit: För att svara på din fråga, de där mätarna brukar vara fastskruvade och man kan normalt vrida loss dem med en skiftnyckel på den fyrkantiga delen. Skulle inte förvåna mig om den där var helt fastärjad och behöver borras eller våldas ut på annat sätt.

Bra om man tipsar om båtar som frågeställaren har råd med, annars blir tipsen inte så användbara… 👍 Själv har jag en Dixie 27, dvs modellen med motor under sittbrunnen, en ”normal” sittbrunn och partialrigg. En sådan borde rymmas inom budget. Den seglar ungefär som en Albin 78, men är lite lägre invändig. Fördel är en bättre sittbrunn (tycker jag), separat toa. Nackdel är att den är byggd i färre exemplar och helt eller delvis självbyggd så den kan variera i kvalitet. En annan båt som borde rymmas inom budgeten är Maxi Magic.

Här kommer en bild på akterspegelshöjd. Antiventilationsplattan (även kallad kavitationsplatta) skall ligga i linje med båtens botten, detta kallas för nollpunktsinstallation. Sticker riggen för långt ner ökar motståndet, man får en massa onödigt stänk åt sidorna och båten blir ofta trögstyrd samt kan överplana (speciellt i kombination med fel vinkel). På större och snabbare båtar med farter över 25 knop monterar man med fördel motorns antiventilationsplatta högre än båtens botten. Se bild nedan: Avseende farter under 25 knop är s.k. "nollpunkt" det vanligaste. Arbetsbåtar/deplacementbåtar skall motorn sitta så långt ner det bara går för maximalt drivgrepp för propellern. Deplacementbåtar (snipor/segelbåtar) har en maxfart som motsvarar ungefärlig längd i vattenlinjen. Om längden i vattenlinjen är 4,5 m är båtens fart ca 4,5 knop men kan komma upp lite till beroende på konstruktion. Båtar med platt botten, svagt rundad eller mycket svagt vinklad V-botten har en tendens att överplana om man överskrider båtens konstruktionsfart. T.ex. en Crescent 465 /465 trader har en maxfart på strax över 20 knop, det går att köra i 25 knop men risken för överplaning ökar när man överstiger 20 knop och speciellt om man har båten felaktigt lastad eller kör i medsjö. Fördelen med en större motor är att kan hålla marschfart med ett lägre varvtal, inte att överskrida båtens maximala konstruktionsfart. //Pär

Hej "Aidsbåt"? Ja möjligen om det är en Bayliner från tidigt 1980-tal då US Marine ägde märket och både OMC och Chrysler Marine var inblandade på motorsidan, dåligt byggda med urusel kvalitet på motorer och drivlina. Allt som OMC var inblandade i under 1980-talet handlade bara om att tjäna "Snabba Cash" (ursäkta klyschan). OMC sänkte ju även Småländska RYDS på några år där kvaliteten var käpprakt åt h....e för dålig. 1986 (tror jag) köper Mercury Marine (Brunswick) upp Bayliner från konkursmässiga US Marine, modellprogrammet städas ur lite men framför allt höjdes kvaliteten enormt. Ungefär som när familjen Davidson köpte tillbaka Harley Davidson från AMF. De värdelösa OMC Cobra sterndrive ersattes av Mercruiser med Alpha One eller Bravo drev. Motorerna kommer från GM och dreven är Mercury Marines egna konstruktioner. Jag ser inga större problem med att köpa en Bayliner från sent 1980-tal och framåt, ju nyare desto bättre. Sen hänger det ju på hur tidigare ägare skött båten, är man noggrann som ägare så kan ju en båt från 1989 vara i bättre skick än en från 1999 o.s.v. Jag tycker att BR modellerna är trevliga bad-, fiske- och dagtursbåtar men sitta i främre sittbrunnen under körning i planingsfart är inget jag rekommenderar, det blir blött och båten tyngs ner i fören så att den blir svår att styra och manövrera men i farter under 8–10 knop är det ingen fara. Enkelt att kliva ombord om man gör det från fören eller från bogen. Vet du årsmodell på båten? Har du bilder på båten eller ev. länk till annonsen? Jag har inte FB, så det kan jag inte se. Viktigt att man är noggrann när man köper begagnad båt och verkligen kollar allt, lite svårt att kolla ev. skador på botten om det ligger sjön men det brukar ju gå att lösa om det finns trailer. Man bör kolla motorn noggrant så att den är skött som man bör/skall med service och konservering. Vidare bör man även kontrollera drevet så inga skador finns och att oljan är fri från vatten. Alpha One finns finns som Gen I och Gen II vilket beror på serienummer/ tillverkningsår. Provkörning är ett måste innan köp så att allt går som det skall. Dessutom bör man kolla så att tillverkningsår stämmer med verkligheten. Återkoppla gärna med årsmodell och ytterligare info om båt, motor och drev samt ev. bilder. Mvh Pär

Hej, Tack igen för alla tips, kommer att beta av Era förslag nästa vecka, och hålla Er uppdaterade allteftersom detta 'projekt fortlöper. Ha en fin helg

Nu måste vi nog vara lite försiktiga med råd. @Svanteman har en lösning med ett LFP-batteri som förbrukarbatteri och sedan ett startbatteri och vet inte hur bogisen är kopplad. För att kunna ge mer råd behöver vi veta mer om hur det är kopplat och hur LFP-batteriet är inkopplat till laddning från generator och tex längd och dimensioner på kablarna fram till bogisen. Alla råd i all välmening kan bli mycket fel för den som inte vet hur det ser ut i verkligheten. Vad vi vet är Att ett LFP-batteri inte mår bra av att köra en bogis Att ett bly/syra-batteri (tex AGM avsett för start) gör ett betydligt mycket bättre jobb som strömkälla för bogisar Att ett anpassat batteri (se ovan) med grova kablar nära bogisen ger bäst effekt Att laddning av LFP och bly/syra ställer olika krav på laddningen Att laddning av ett bogis-batteri långt ifrån start-batteri och/eller generator ställer krav på kablarna dem emellan (och andra krav på laddningen än ett LFP-batteri) Att alla el-installationer måste säkras av med rätt dimensionerade säkringar för att inte vara farliga Kan @Svanteman återkomma med hur det är kopplat, om bogisen går på start eller förbrukning, längd på kablarna mellan generator/startbatteri/förbrukarbatteri till bogisen, dimension på kablarna, var säkring sitter, hur laddning sker av LFP-batteriet och kanske lite till ska vi nog kunna ge bättre råd.

Jag har en Compis (28). Väldigt snäll båt att lära sig segla med. Svarar bra på trim och rodret (Stort roder på dom). Stor sittbrunn och bra utrymmen inne i båten. Sovplatser för 6 personer men fungerar bäst med upp till fyra då det blir jobbigt med packningen med fler. Enkel Masthead rigg men pga det en stor genua som man behöver hantera. Vi använder ofta våran spinnaker som jag har strumpa till. Sitter ofta en gammal Yanmar YSE/YSB/YSM 8 i dom. Tidiga båtar fanns även med en Farymann diesel, då monterad i förpiken med hydraul drift. Liten skillnad mellan tidig och nyare variant. enklast att se igenom att dom tidiga saknar ett "Uttag" i sittbrunn där rorkulten går.

Tyresöbockar funkar säkert bra, dock är jag inte så förtjusta i dom iom. att dom är het lealösa innan båten står på plats då benen och stöttorna sitter ihop. Jag tycker Press och Son är mycket bättre konstrukltion där benen först låses fast balken och sen justeras stöttorna efter båtens skrov.

Så länge du inte har några vettiga mätdata från elsystemet så kan det tyvärr inte bli annat än gissningar, antaganden och spekulationer om vad felet beror på. 😳

Många frågor. För 30.000 kr får man inte jättemycket båt, men det finns en hel del 70-talare. Välj en som är välskött och har en bra grumdutrustning är en bra tumregel. Segel, motor, dynor och sprayhood är dyrt, se till att det är ganska nytt och i gott skick. Nya segel till en båt för 30.000 kr kostar c:a 20-30 tusen kronor. Fördelen med utombordare är att den är billig och enkel att byta om den går sönder. Fördelen med inombordare är allt annat. Skall man slänga ur sig en modell är Albin 78 rätt vettig för de pengarna med bra ståhöjd, seglar bra, är välbyggd och finns i många exemplar.

Jag använder för övrigt Windy för både vindar, blixtar och regn. Mitt tips är att inte zooma in för långt utan titta på en lite större yta och dra slutsatser från vad du ser.

Och för att slippa disk. Efter middagen är man väääldigt tacksam över detta! 😇

Att glasfiberlaminat i ett båtskrov suger åt sig hundratals liter med vatten under en säsong är en skröna som en forumdeltagare punkterade genom att låta ett antal bitar laminat ligga i blöt en längre tid. Bitarna vägdes före blötläggningen och vid några tillfällen under blötläggningstiden då de togs upp, torkades av o vägdes för att återigen läggas i blöt. Det var obetydlig viktändring på bitarna. Om skadan inte av arten att den försvagar skrovet så är det värt risken att köpa båten till rätt pris. Täck båten så det inte kan rinna ner vatten på skadan. Slipa upp ordentligt på skadestället och en bra bit utanför. Låt torka ordentligt. gärna till nästa vår. Att det är blött i skadan beror nog på att det är fransigt så att regnvatten hänger kvar. När skadan blir slipad o slät så kommer vattnet inte att kunna bli stående på nuvarande sätt. Lägg på ny glasfibermatta och polyester eller epoxy över skadan. Om du är orolig för försvagning av skrovet så lägg på några lager extra med matta. Den kommer även att fungera som slitskydd för de framtida småskador som du kanske förorsakar själv. Nöj dig inte med att spackla skadan. Det ger ingen hållfasthet och riskerar att spricka upp när skrovet flexar vid slag i sjön som en bowrider alltid kommer att vara utsatt för.