Leaderboard

Skaffa en enkel multimeter. Kostar ca 150 kr på Biltema/Classe/Kjelle Låt landströmmen vara urkopplad minst 10 min, gärna med någon liten förbrukare inkopplad om det bara är fråga om 10 min. Mät och anteckna spänningen på de batterier du vill veta om de laddas. Koppla in landströmmen. Mät och anteckna spänningen som ovan, De batterier som har högre spänning vid mätning två laddas. Multimetern kommer du säkert att ha glädje av senare i livet.

Dock kan ju den som en gång skrev det du en gång läste gjort ett löst antagande? Att skrovet skulle suga vatten som en svamp i hela skrovet är en skröna utan sanning. (Har jag hört)😂

Har varit ute nu lite längre och inga konstigheter, allt flyter på enligt förra inläggen. Min generatorn reglerar sig själv för varvtal så max är ca 20A från motor runt 1600 rpm på vår md11. Har haft batteriet uppe på 100% vid motorgång utan problem, då har min laddning gått ner till någon A så tar nog ett tag innan batteriet stänger helt. Solcellerna har laddat via min gamla regulator och sen kopplat jag bort solcellerna i hemmahamn alt efter någon dag om batteriet är halvfullt när man kommer hem. Ingen landström än även om det varit nära... min kylbox från -80 kommer nog bytas ut för den drar ström, mkt ström och jag har utan problem kunnat identifiera mördaren av mina gamla batterier.... Så får man se efter ett par år hur batteriet håller ihop, men nu fungerar allt som tänkt och jag kan göra en korttids rekommendation iallafall. 👍

19 volt vid obelastade celler vet jag inte vad det har för betydelse egentligen. Det kan ju fortfarande vara fel på solcellerna som gör att de inte ger någon effekt. Pröva med en annan solpanel eller ännu hellre med ett nätaggregat inställt på tex. 17 volt.

Hej Har snabbläst tråden så det kanske talats om tidigare. Men har i sommar servat en kad 44, denna gick varm och impellern var nernött. Bytte impellern men gick varm vid högre varv igen. Summa summarum visade det sig att det låg gamla impeller rester i sugslangen. Bitar ska inte kunna ta sig vidare in i systemet om sjövatten filtret är rätt monterat. Nu låg bitarna i sugslangen mellan servo kylaren och sjövatten pumpen. Vid låga varv gick det bra. Men när flödet ökade la sig bitarna ivägen uppe i huset och vattnet ströps. Torrsatte tog grovdammsugaren och fick ut rejält med gamla delar. Åter i sjön kylde okej. Ett annat fel kan vara tjyvluft vid insuget på drevet. Anslutning för intagsslang kan spricka vilket då leder till minskad mängd kylvatten. Lycka till// Peter

Jag har slutat med isolerade kabelskor och använder oisolerade rullcrimp som nyper ordentligt kring hela kabeln och även höljet och lägger vanlig krympslang med lim över kabelskon istället. Det hjälper ju inte @skippeer just nu men kanske något att kika på?

Stämmer bra! En ren skröna enligt plastexperterna. Om laminatet är rätt gjort utan luftfickor så finns det ingen kapilärkraft i glasfiberarmerad plast. För att det spontant ska sprida sig krävs kapillärkraft. Plastpest beror inte på inträngning via skador utan på att vatten tränger igenom gelcoat och plast. Inte genom att det "suger åt sig" utan p g a långvarig kontakt. Sedan sker en kemisk reaktion inne i plasten som orsakar osmos/plastpest. Sen kan man såklart få osmos i eller kring en skada men fukt sprider sig inte i glasfiberlaminat som det gör i porösa material. Ex trä, isoleringsmaterial, distansmaterial mm. https://www.lovelyhome.se/batprodukter/plastpestosmos/om-plastpest-och-osmos

Beror det inte också på mängden skit som ska sugas?

Man kan lacka den blå och sätta BILTEMA-dekaler på den också, då lär väl INGEN vilja ha den 🙂

Yep, men kanske är värt om man får ner priset rejält. Man har ju en bra anledning till prut…

Man har anoder på aluminium för att i första hand skydda mot bimetallkorrosion. Därför sitter det oftast anoderna i aktern på mindre aluminiumbåtar då ev. propelleraxel och drev med tillbehör är de stora bimetallerna. På större passagerarbåtar (typ >15 m) har man gärna 2-3 raka rostfria axlar, då får man problem och problemet hålls tillbaka i största mån med många anoder. Främre 3/4 delar av skrovet har man normalt bara några enstaka anoder. Skiljer såklart mellan salt, bräckt och superbräckt vatten. Finns olika skolor för om man ska köra zink, magnesium eller aluminium, salthalten är avgörande. Många på ostkusten runt Stockholm har olika erfarenheter av vad som fungerar, så jag skulle säga att det är svårt att säga exakt vilken sort som är bäst. Men så länge de offras så vet du att de fungerar, det är bra. Men det låter som om det går lite oroande fort. Jag skulle kolla elsystemet och göra ett isolationstest för att se om det är så att någon kabel skavt sönder och ligger mot skrovet.

Tack! Japp jag har koll på Albin 25 finns i två varianter, har ägt båda modellerna.

Uttern 690 Krabat 740 Tänk på att Albin 25 finns med två olika skrov. Man vill ha ”Deluxe”-varianten.

Det brukar sägas att man har försökt få in lite för många funktioner i den båten. Konsekvensen blir att det är som att bo inuti en rubiks kub, vad man än vill göra så måste något eller någon flyttas varpå någonting annat måste flyttas osv... 😀

Jag har gjort egna av plattjärn av mässing (20x3/5mm) och rostfria M8/M10 vid några tillfällen, då det precis som du skriver är överpriser för en bit metall och några M10:or... Men om du sätter motorplus på samma bult och dikt an mot kabelskon från batterierna så kan du köra mycket mer ström just däremellan. Då går den direkt mellan kabelskorna och distribueras aldrig av plinten. Men lägg ingen bricka emellan dessa kabelskor, oavsett vad plinten är specad för. Inte heller skall det vara brickor mellan kabelsko och strömskena, då det ger två ytterligare ytor som måste ha bra och lågohmig förbindelse. Sedan är angiven ström vanligen kontinuerlig. Momentant kan mycket högre ström hanteras.

Det heter ju offeranoder av en anledning. Men är du rädd om dom så kan du ju alltid måla över dom, då håller dom i evighet.

-”Det finns inga genvägar till den perfekta kylningen” hade nog farbror Barbro sagt om hon var båtmekaniker 😁 Du får leta fel hur du vill @jackotto det är du som gör jobbet och vi på MG försöker bara hjälpa till med råd så gott vi kan. Men att mäta är att veta som @IngemarE säger annars är det okulärbesiktning och demontering som gäller för att vetat säkert. Annars är det lätt att börja ”gå i cirklar” med sin felsökning.

Förstår inte riktigt - hur kan du se att den "inte blir av med kylvattnet" och att det inte beror på ett stopp långt tidigare i kylvattenkedjan ? Borde i så fall tryckas baklänges in i motorn... Och hur kommer avgaserna ut om det är så stopp att vattnet inte kommer igenom ?

Vad visar multimetern om du använder en sådan istället och skippar appen? //Janne

Då var Nord West 355:an på plats men lite besvär med ny båt...dieselstopp på ena maskinen 12 distans ifrån hemmahamnen. Bra pris i Danmark. Liten vinst att danska kronan sjönk med 5 öre under affären... Blir en ny tråd i framtiden.

Tack båda för svar. Kom på att jag har en multimeter i båten så får kolla tipsen ovan nästa gång jag är där 👍

Hydroscand.

Dessa kabelskor med krympslang har även mjukare metall. Tror att metallen runt kabeländen då inte blir pressad lika hårt, smetas mer ut.

Dessa kabelskor med krympslang har jag slutat att använda. Själva krympslangen är för mjuk, och flyter ut innan metallen i hylsan påverkas. Dra på en lös krympslang innan du pressar. På med krympslangen efter krimpningen så funkar det riktigt bra.

Ja jag kör bara med 19mm men sen har jag på känn att jag inte har din snabbhet och teknik som måste vara hämtad från F1- teamens hjulbyte 😉

Ska på med våldtäkten? Jag hoppas Du menar våtdräkten...

+ utan siffra= sten grundare än 2,0 m. + med kursiv siffra inom parentes= sten på angivet djup. https://www.sjofartsverket.se/globalassets/beteckningar_int_contour.pdf

Jag tycker också det är ett förvirrande sätt att märka ut på, men det förekommer här och där. Och ja, det är en punkt med mätt djup på 6.2 m. Jag är av åsikten att man överallt mellan djupkurvorna 6 och 10 m ska utgå från att det kan vara 6 m. Precis som man ska utgå från att det kan vara 0 m var som helst inom det mörkblåa, 0 till 3 m. Samma sak här, i mina hemmavatten:

KAD44 har som standard inga glödstift.

För det första så tycker jag att ni borde vara trevligare mot varandra. Internet är full med seglingssajter var de flesta trådar går ut på att vara oartiga mot varandra och I alla fall orkar jag inte mera följa dem. Allt beror ju förstås på vinden, men som du skrev, så är sydväst den vanliga vinden och då kan man lätt göra det på 1 vecka. Men vill man göra det lugnt så är det bra att reservera 2 veckor, då kan man stanna I hamn i dåligt väder. Har själv gjort Hangö-Kalmar på 5 dagar, med 1 jätte lång dag. Om båten är från före 1995 så är det bara att sälja den, 1995-> så skall du ha papper på att momsen är betald i ett EU land. Men marknaden i Finland är nog ganska mättad på "billiga" båtar från 70-80 talet, så vill du ha den snabbt såld så måste du sälja den mycket förmånligt. Från Finland säljs många av dessa båtar till Estland, så en möjlighet är att sälja den i Estland, med "leverans" i Hangö.

Man kan ju annars rebranda sin japanska utombordare till en amerikansk dito......

Du har helt rätt ang. kackerlackor och deras ägg som ibland gömmer sig i kartonger. Många seglare brukar packa om "torrvaror" innan man tar om bord dem på båten. Problemet med konserver är att de rostar, vilket tyvärr efter en tid gör att det bildas hål vilket får innehållet att ruttna eller rinna ut. Ambitiösa besättningar brukar ta bort etiketten och lacka konserver innan man stuvar. Andra väljer att regelbundet kontrollera sina förråd med konserver.

alltså här, finns instrumentglasen, diameter 52mm.

Klart att man kan svetsa dit en extra kant, men dessa tjyvar är utrustade med rejäla verktyg. Om det är en bit metall i vägen tar de fram vinkelslipen och skär bort det som blockerar. Ibland sågar de ur en stor bit ur akterspegeln och tar med. Sen kan de i lugn och ro få bort motorn från akterspegelsresterna i nån skogsdunge eller öde industritomt. Så jag tror tyvärr att ju svårare man gör för dem att få loss motorn, desto mer kommer de att förstöra båten i stället.

Jag köper service och vinterförvaring utomhus på varv. Service 15-25.000 och vinterförvaring drygt 20. Täcker gör jag själv (kostar ju en del att köpa presseningar om man ska ha bra kvalitet) men kostnaden för att varvet täcker måste ju en mäklare räkna in. Gör man servicen själv kostar nog delar och oljor ca 5-8.000 för min motor (VP D4-260). Ligger man på båtklubb blir vinterförvaringen oftast billigare än på varv men kan i en del fall betyda att man köper in sig i en andel - som man ibland får tillbaka när man går ur klubben. Ta reda på vad som gäller för din tänkta båt. Mitt räkneexempel var främst för att visa vilka kostnader en mäklare eller säljare kan ha för att fördröja försäljningen över vintern.

Typen av axellagring och smörjning är inte nödvändigtvis knutet till motortyp och kan ju också blivit utbytt vid renoveringen. Det vore nog bra med lite bilder för att få bra svar.

Priserna brukar gå ner ungefär lika mycket som det kostar att vinterförvara, serva och vårrusta en båt. Samt kanske lite till för att ta höjd för sånt som gått sönder under vintern och kanske försäkringskostnaden. Säljare som säljer på hösten slipper ju dessa kostnader som köparen måste ta. Så tänk på att ha en buffert för detta. Min Saga 315 kostar dryga miljonen, kanske 1,2. Vinterförvaring, service, vårrustning samt försäkring för den ligger på ca 60.000. Nu vårrustar jag ju den själv i huvudsak så en del av kostnaden drabbar inte mig.

Här finns vdo instrumentglas. Beställs via åf autoexperten. Svindyra i original men det enda jag hittat. https://www.autokatalogen.se/wls/show_article_result_index.do?pageNumber=9&objectsPerPage=10&kf=false&stockFilter=ANY&filterInStock=false&showInStockFilter=false

Här är Baltics info, https://baltic.se/retainer/

Jag kollade runt lite, åkte ut till Seasea nu på lunchen, och testade. En ny Baltic Legend satt väldigt mycket bättre. Hade ju luft runt nacken, utan att ens ha justerat remmarna optimalt. Min gamla hänger nästan rakt på nacken. Så jag köpte en Baltic Legend 190 SLA. Jag ville väldigt gärna ha samma typ av metallspänne för midjebandet, och en ögla för sele, och när jag ändå skaffar nytt ville jag ha med huva. Inte superbilligt, men ok.

Det år inte ovanligt att det sitter snäckor och annat skräp i oljekylaren. Ta gärna loss insatsen för mekanisk rengöring och lägg den i citronsyra eller ättika som löser kalkavlagringarna.

De stämmer bra, oljekylet sitter direkt efter sjövattenfiltert, de e det ändå ja inte kollat än så får göra det ikväll

Vad är den delen av båten gjord i för material? Glasfiberplast? Aluminium? Stål? Trä? Annat? Men rent generellt skulle jag inte vara orolig om det är 1-2 mm djupt. Det är förmodligen ett par centimeter tjockt i mitten fram. Så länge inget är sprucket, så. Försök komma åt utrymmet framme i fören från insidan och leta noga efter sprickor eller andra deformationer. Bäst är att göra det när solen lyser på fören, om det är en plastbåt, för då lyser det igenom bra. Komplettera med stark ficklampa och eventuellt nåt att peta med om du inte når med fingrarna överallt. Känn efter om en misstänkt spricka är en spricka eller bara en gjutskarv. Tänk på att insidan kan ha utstickande glasfibrer som sticks och gör riktigt ont, som träflis men svårare att se om de fastnar under huden.

Nu kommer ni nog att skratta till lite. Saken är den att efter att ilskan lagt sig började vi, jag och frugan, diskutera detta. Vi kom fram till, då vi båda tyckte att båten på bilderna var precis vad vi letat efter, att ge mäklaren en chans till. Sagt och gjort, jag ringde upp han och vi bokade in en visning. Väl där betedde han sig som man kan förvänta sig och var mycket medgörlig. Nu är det t.o.m. så att vilade ett bud som säljaren accepterat. Återstår endast besiktning, sedan är hon vår. 🥴😳😀

En gång för längesedan lät jag Knape (numera Knape Marin ab) sälja en båt för mig, efter ganska lång tid blev den såld, men det blev nästan inga pengar över till mig. Bland annat hade dom gjort service på en nyservad motor, bytt ut nya reglagekablar. Dessutom tog dom betalt för markhyra under den tiden båten stod osåld på land. Det blev ett ärende för kommunens konsumentrådgivare, och jag vann…

Precis ! Och därför skriver väldigt många att deras båt är både nyare årsmodell och DL fast den inte är det. Ytterligare en del tror den blir DL bara för att man stoppar i lite extra utrustning, motor eller att just "min är extra fin". Enkla kännetecken på om det är DL är att det sitter en trecylindrig diesel i, inte 2-cylindrig. DL kom 1973, så en äldre än 1973 är aldrig en DL. Och om motorn är bytt så kolla om den har skåpen med skjutluckorna längst fram i fören. Det kom också med DL. Ganska skottsäkert val, men man skall inte betala för mycket. Det ÄR en gammal båt och de flesta A25/DL är nog "optimistiskt" prissatta. Men skall något kollas utöver "det vanliga" så kolla kring roderinfästningen så här inte finns sprickor. Mycket vanligt om båten haft lite grundkänning.

Jag tror ändå på oljekylaren, ja under förutsättning att sjövattenpumpen är ok då . Kommer inget vatten in kommer heller inget ut 🙂 Möjligen om klaffarna i bälgen har fastnat men annars är det inget som fastnar där som sitter kvar när man ger full gas, det låter högst märkligt. 🤔 Men all felsökning är väl bra felsökning.

Ingen aning vad den har för beteckning och har inte sett videon tidigare, men det var ena riktiga idioter! Kallar SSRS för Coast Guard, ingen koll på vädret, inga vindrutetorkare, ingen koll på förbrukningen osv. Men jag är väl bara gammeldags som tycker man ska ha lite koll innan man åker iväg.

Stämmer, men om man håller koll på Blocket för någon eller några specifika båtmodeller så ser man vad annonseras för nu, vilka som ligger ute lääänge och sedan vilka av dessa som kommer tillbaka med ny annons, kanske prissänkta. Det är nämligen enklare än man tror att bli så nördig att man känner igen de båtar som återkommer med förnyad annons efter att ha legat ute max annonstid. Det är ju normalt samma bilder och då vet man att den inte blivit såld första (eller andra eller, tredje) gången🙂

Har man båten i en båtklubb (som har vinterplatser) och då gör allt själv, inkl. några arbetsdagar klubben, så blir det betydligt billigare. Allt beror då såklart på klubbens ambitionsnivå och dennes hyreskostnader för ev. mark etc. min båt är ca 8*3 meter och jag betalar drygt 2.000 kr för vinterplats. Men då måste jag hjälpa till hela sjösättningsdagen och upptagningsdagen och sen göra allt jobb med min egen båt (täckning, tvätt, målning, service motor, konservering motor etc) och materialkostnaderna som hör till detta.