Ledartavla

Konverteringen till marint bruk består som sagt mest i att hålla koll på vad som ingår i kringutrustning, som redan nämnts. Även med Eber och Webasto är själva enheten rent mekaniskt i det närmaste identisk oavsett om den monteras i bil eller båt. Sedan är det faktiskt så att parkeringsvärmare för bil sedan åtminstone 10-15 år tyvärr är en integrerad del i bilens system, och då anpassad för just den bilmodell/fabrikat som den levereras med. Den styrs som nämnts från bilen via CAN-buss, och även om den kan heta samma "D5W" och se ut som en standard Eber vattenvärmare så är det oftast en speciell modellanpassad och kundspecifik programvara i dem. De har oftast inte ens en fungerande ingång för egen "rumstermostat" eller kontrollpanel eftersom de normalt är just en integrerad delfunktion av bilens klimatanläggning och får all information och kommandon från den. Att köpa en Eber eller Webasto från bilskroten kan därför vara en stor risk (om man inte behöver just det mekaniska som reservdel). Det finns inga manualer för hur dessa Eber/Webasto skall kopplas in för att kunna köras på egen hand utanför den avsedda bilens klimatanläggning. Helt enkelt för att de inte har en programvara som har de funktionerna/interfacen.

Att kallstarta motorer upprepade gånger under vintervilan ser jag ingen som helst nytta med, speciellt inte TS 70 motorer som är lite större. Lägg tiden på att göra en ordentlig konservering istället.

Börjat montera kolvar i cylindrarna.

Håller med @jan_af_lisoe, det ser synnerligen skumt ut. Vinchtornet är för dåligt vinklat och fästplattan för vinchen borde varit lite längre. Finns andra vinchtorn på Tiki Trailers hemsida som ser mer normala ut. //Pär

Jag håller delvis med, men bara delvis. Det finns många som faktiskt köpt dessa "kinavärmare" och konstaterat att det trots allt ÄR en riktigt ok värmare, som håller betydligt mer än "några veckor". Vad som i övrigt är relevant att kolla upp när man köper "kinavärmare" är dock vad som ingår i tillbehörsväg om den ska monteras i båt. T ex ljuddämpare, avgasutblås (medföljer ofta bara en liten plåtljuddämpare med "pip" ut i luften för motorrumsmontering i bil). Börjar man komplettera med detta och inte hittar dem någon annanstans än i "Båtbutiken" springer priset snart iväg på den från början tillsynes billiga "kinavärmaren". Har f.ö. själv pillat rätt mycket med att både göra styralgoritmer, -elektronik och annat till de tyska "originalen", och man förvånas över hur bra betalt man kan ta för det trots allt väldigt enkla som ingår i dem. 5.000:- vore ett rimligare pris än 15.000:-

Jag hade köpt en ny, lite förargligt om det skulle börja läcka när motorn sitter i båten och du får ta ut motorn igen. Finns säkert på Hansen Racing eller någon annan som säljer delar till USA bilar och kostar inte mer än någon hundralapp.

Haft en Eberspächer D2 i mer än 16 år Nytt glödnät två gånger Rensat ett tilluftshål två ggr. Det är allt. Lärt mig att köra på rätt diesel. Nästa gång om jag har båten kvar, så köper jag 2 st Kinakopior.

Påverkar tyvärr inte någonting. Båten är ett norskt objekt/vara, om den sedan - liksom de flesta mer komplexa varor idag - består av komponenter från många andra länder (som då har tullats/momsats in i landet vid importen) gör naturligtvis inte att man får någon "rabatt" om den som helhet förs tillbaka till något av de länder en ingående komponent kommer ifrån.

Exakt så! Om tillverkningen sker i Kina låter jag bli att köpa förutom någon enstaka gång när jag gör spontanköp och glömmer bort mig. Brukar oftast fråga i butiken, men som sagt, ibland glömmer jag bort mig. När det ingår lite delar från Kina brukar jag oftast acceptera det, men inte alltid. Jag tog ställning mot Kina och kinesiska produkter 2012 och det är inte alltid lätt att göra rätt, men jag gör vad jag kan. Alla gör ju som de vill när det gäller att stötta diktaturen i Kina.

Om du bygger om din segelbåt lite så det blir bärplan som på de gamla flygbåtarna mellan Malmö–Köpenhamn så går det nog att sätta en OXE på akterspegeln🤣

Många går i funderingar på att köpa en elektrisk utombordare till jollen, roddbåten eller t.o.m. segelbåten och ofta jämförs de med konventionella utombordare med förbränningsmotor och tillverkaren anger att de motsvarar X antal hk. Men kan man lita på vad tillverkarna skriver angående vilken effekt de motsvarar i hästkrafter för en utombordare med förbränningsmotor? Blir inte riktigt klok på hur elektriska utombordare klassas effektmässigt, de är ju undantagna den gällande effektnormen ICOMIA 28–83 som endast gäller utombordare med förbrännings-motor och tillverkare anslutna till ICOMIA vilket innebär att många Kinesiska tillverkare av konventionella utombordare inte behöver använda denna standard. Det är tydligen fritt fram att ange en effektsiffra om hur många hk detta skulle motsvara på en förbränningsmotor. Nu blir det lika rörigt som det var på 1970-talet gällande effekten i utombordsmotorer, då Amerikanska och Europeiska tillverkare mätte på svänghjulet medan Japanska (undantaget Honda) mätte på propelleraxeln. Detta innebar att de Japanska motorerna var snabbare än en motsvarande Amerikansk eller Europeisk motor, de gav ungefär den effekt som stod angiven på toppkåpan på propelleraxeln medan de andra tillverkarnas motorer förlorade ca 10–15% i friktionsförluster i vattenpump och vinkelväxel och av ca 10 hk på svänghjulet blev det endast 8,5 hk kvar. 1984 bestämmer sig tillverkarna att anta en gemensam effektnorm ICOMIA 28–83 och alla ska nu mäta effekten på propelleraxeln. Jag har finkammat internet och försökt hitta en fastställd effektnorm för elektriska utombordare men hittar ingenting, det är ju viktigare att lägga företag som betalar dyrt för att synas längst upp bland sökresultaten även om de inte har något med sökkriterierna att göra. När de elektriska ”gräddvisparna” började dyka upp i slutet av 1970-talet var de endast avsedda för en enda sak, som smygmotor vid bassfiske och kunna ta sig fram ett 10-tal meter i taget utan att starta den ordinarie 100–200 hk motorn. Det var aldrig tal om några hästkrafter utan motorns ”effekt” angavs som dragkraft i pund (lbs). Nu skriver tillverkarna att det motsvarar X hästkrafter fast elmotorn ger betydligt mindre effekt. Det är inte många tillverkare av elektriska utombordare som anger exakt vilken norm de använt sig av, har man tur så kan det stå: ”static thrust measurement i s based on internationally accepted ISO standards”. Detta säger ju inte mycket även om detta är en ärlig tillverkare, ISO är en standardiseringsnorm men måste ha några siffror också för att det ska bli korrekt t.ex. ISO 3046. Kineserna struntar ju totalt i normer och gissar hej vilt eller använder samma specifikationer som den motor de kopierat. Sen när det kommer till verkligheten så ger den Kinesiska kopian 60–70% av vad som utlovats p.g.a. dåliga toleranser och uruselt material. Det finns mycket få vetenskapliga eller professionellt utförda tester av elektriska utombordare att tillgå online och finns det något så kostar det pengar att ladda ner en testrapport som kanske ändå inte ger de värden man är ute efter. Däremot finns det gott om amatörer som glatt laddat upp en värdelös video på Youtube och drömmer om att bli ”influencer” där de jämför äpplen och päron där de tar tid med mobilens tidtagarur på en sträcka istället för att mäta hastighet med GPS och mäta dragkraft med en dragvåg. Vi kan börja med att jämföra toppfart för en elektrisk utombordare med en konventionell utombordare med förbränningsmotor för att se om den angivna effekten för elmotorn verkligen motsvarar vad som anges för en förbränningsmotor. Tyvärr är elmotorn inte testad på exakt samma båt som förbränningsmotorerna men de har ungefär samma skrovform, längd och vikt. Detta innebär att man endast får en ungefärlig jämförelse men den är ändå någorlunda godtagbar i detta syfte. Märke X: Elektrisk utombordsmotor, Torqueedo 1103 Utgående effekt: 540 W (0,73 hk) Dragkraft: 31,5 Kp (angiven, ej testad) Skall motsvara: 3–4 hk konventionell utombordare med förbränningsmotor enl. tillverkaren Märke Y: Utombordare med förbränningsmotor, Yamaha F2.5A Utgående effekt: 1,84 kW/2,5 hk på propelleraxeln enligt ICOMIA 28-83 Dragkraft: 32 kp (uppmätt i test Båtliv 3/2019) Märke Z: Utombordare med förbränningsmotor, Yamaha F4B Utgående effekt: 2,9 kW/4 hk på propelleraxeln enligt ICOMIA 28-83 Dragkraft: Ej angiven, ej uppmätt (normalt ligger en 4 hk på ca 55 kp med std. propeller) Siffrorna talar sitt tydliga språk, elmotorn som skulle motsvara 3–4 hk får stryk av en 2,5 hk gällande toppfart och 4 hk motorn är hela 41% snabbare. Så tillverkaren av elmotorn har tagit i lite när det gäller motsvarande effekt och de 540 W som tillverkaren anger som utgående effekt ligger nog närmre sanningen. 540 W= 0,73 hk, alltså mindre än en gammal moped. Skall inte förväxlas med ingående effekt, alltså vad elmotorn förbrukar som är betydligt högre än utgående effekt och brukar vara ungefär det dubbla. Däremot är elmotorn betydligt snabbare i acceleration och elmotortillverkarna anger inte någonstans att det är acceleration de syftar på när de anger att en elmotor motsvarar ett visst antal hk för en förbränningsmotor. Jag skulle tro att elmotorn i ovanstående exempel slår 2,5 hk motorn i acceleration och drar ganska jämnt med 4 hk upp till ca 5 knop men sedan tar det stopp och den hänger inte med längre fartmässigt. En elmotor har ju fullt vridmoment från start och redan vid 100–200 r/min ger den samma eller t.o.m. högre vridmoment som en betydligt effektstarkare förbränningsmotor. En Ottomotor utan överladdning har dynamiskt vridmoment som börjar lågt och når ofta sitt maximala vridmoment vid ca 3000–3500 r/min för att sedan minska igen. Dieselmotorer med överladdning har en annan vridmomentkurva som planar på max. vridmoment redan vid 1200–1600 r/min tack vare variabelt laddningstryck. Vridmoment ger acceleration medan hästkrafter ger toppfart eller rättare sagt kan bibehålla farten. Det är tack vare sitt höga vridmoment redan från låga varvtal som elmotorn accelererar snabbare än en förbränningsmotor. Det är detta som tillverkarna missat totalt och skulle angett att hästkraftjämförelsen endast gäller acceleration, inte hastighet... Båtliv 3/2019 testades dragkraften för ett antal småmotorer och dragkraft är ju intressant för de som har segelbåt, tunga arbetsbåtar eller som i testet en ”snipa” med utombordsmotor. Man ser många segelbåtar som ofta onödigt stor utombordare med standardpropeller som får jobba maximalt när de är på väg in i en hamn och skall bromsa ekipaget när de skall lägga till. Testet i Båtliv 3/2019 visar att man klarar sig med mindre motor än vad man tror bara man har rätt propeller en s.k. Hi-Thrust propeller. En Hi-Thrust propeller har betydligt större bladarea och mindre stigning samt rakare propellerblad som ger bättre dragkraft vid backning. I samma test fanns en enda elmotor med och den hade en angiven dragkraft på 20 kp men kom inte upp till mer än 14 kp i testet, detta är ca 30% mindre än angiven dragkraft och frågan är om det är samma för alla elektriska utombordare kan man ju direkt minska angiven dragkraft med 25–30%. Sen kan man undra om denna lilla elmotor i testet hade fått högre dragkraft på en mindre båt? Länkar till testen: https://www.batliv.se/wp-content/uploads/2019/04/Dragkraft-små-utombordare-Båtliv-3-19.pdf https://www.yachtingmonthly.com/gear/electric-outboard-motor-we-test-12-options-81853 https://www.bluebay-marine.dk/dokumenter/Yamaha_Körfakta_2021.pdf Slutsats: En elektrisk utombordare där det anges att den motsvarar 3–4 hk är alltså en sanning med modifikation, den gör det i acceleration men inte i toppfart. Så vill ni ha samma fart som er gamla 4 hk utombordare med förbränningsmotor, gå upp minst en storlek. Hade varit mycket intressant om någon av båttidningarna kunde göra ett riktigt test där de ställer elmotorer mot förbränningsmotorer och testar fart med olika belastning, acceleration, dragkraft med dragvåg och hur långt man kommer på ett fulladdat batteri (batteripack) resp. full bränsletank. Tänk på att både dubbelkolla och trippelkolla innan ni köper en elektrisk utombordare, motsvarar den verkligen det ni är ute efter? Vill ni inte få problem att ta er hem om det skulle bli dåligt väder eller vill du inte lusa fram i 3 knop istället för 5–6 knop, gå upp minst en storlek. Skilj på ingående och utgående effekt, finns det ingen utgående effekt angiven kan man räkna bort 45–50% så får man ungefärlig utgående effekt. Ex. ingående effekt: 4000 W x 0,55= 2200 W= 2,2 kW= 3 hk. Ingående effekt är vad elmotorn förbrukar, inte vad den presterar och många billiga ”Kina-kopior” anger inte om det är ingående eller utgående effekt de skriver i tekniska data för modellen. Har sett vissa elektriska utombordare där de bara anger en effektsiffra men inte anger om det är ingående eller utgående effekt. När man kollar på angiven dragkraft så ser man att det är ingående effekt för motorn skulle haft betydligt högre dragkraft om det varit utgående effekt. Ex. för att uppnå en dragkraft på ca 85 kp (190 lbs) krävs en utgående effekt på ca 2200 W, alltså 3 hk. Titta på dragkraften och dra ifrån ca 20–30% för att ha marginal för ev. felaktiga specifikationer, felaktig mätmetod, felaktig översättning eller ren gissning. Tänk även på att en sjögräsfri 2-bladig propeller med smala, bakåtsvepta blad har betydligt sämre dragkraft än en 3- eller 4-bladig propeller med raka blad och stor bladarea. Hur långt kommer jag på ett fulladdat batteri eller batteripack? Kolla vilken minsta rekommenderad batterikapacitet som krävs om det är externa batterier och om man kan använda andra batterityper än tunga bly-syra, AGM eller GEL batterier som väger dubbelt så mycket som ett Li-Ion batteri. T.ex. två 105 Ah AGM batterier väger ca 60 kg medan två 105 Ah Li-Ion batterier väger ca 25 kg. Har motorn inbyggt, utbytbart batteri, kolla om det finns extra batterier eller batteripack att köpa som tillbehör. Är ju inte så roligt att ge sig ut på fisketur och helt plötsligt börjar det inbyggda batteriet tappa kapacitet och ni får ro hem. Finns det garanti, service/support i Sverige och finns det reservdelar/tillbehör t.ex. en propeller att köpa utan att behöva vänta 5–6 månader på leverans från Kina? Jämför, jämför och jämför, titta inte bara på prislappen och framför allt undvik de billiga Kina-kopiorna och välj lokala handlare framför internethandel. //Pär

Ser väldigt skumt ut, du får kanske namnge företaget så de får skämmas. Alla trailers/båtvagnar jag haft så lutade vinchtornet mycket kraftfullare framåt och på så sätt löstes problemet. Tittar man på bilderna på trailers så verkar just Tiki BE750-R ha ett torn som inte lutar framåt. Jag tror du får kräva att få byta till ett annat torn.

Fantastiskt! Om man alltså kopplar en generator med 70% verkningsgrad på propelleraxeln på en 1kW elutombordare som sägs motsvara 3hk (=2.20kW) så får man en genererad effekt på 0.7x2,20 = 1.57 kw Sen får generatorn driva elutombordaren, och det blir 0.57kW över. Perpetuum Mobile! Hallå alla miljöaktivister, Harald Mix m.fl.! Här är lösningen på världens energiförsörjning! (Man kan få stor dragkraft om man ökar diametern och minskar stigningen och varvtalet samt har tunna blad på propellern. På fisketrålare fick man på det sättet stor dragkraft vid några knops fart, även med en motor på kanske bara 20 hk, men med ställbar propellerstigning) Allvarligt talat: Det bör vara möjligt att anmäla säljarna av elutombordare till marknadsdomstolen för falsk och vilseledande reklam!

Torqueedo är väl Tyskt, sen kan man ju undra var de har sina fabriker... https://www.torqeedo.com/en/company/success-story.html#zero Förövrigt så försvann alla Europeiska utombordartillverkare förutom König, British Seagull och Selva 1979, ja det var väl någon till bakom järnridån som levde till muren föll. Idag är det endast Selva som finns kvar tack vare Yamaha och Torqueedo då som ägs av Deutz AG. Höll ju på att glömma OXE... //Pär

Hej Stävöglan sitter ganska högt på båten, så du kan flytta upp vinchplattan ca 100—150 mm på vinchtornet och prova om det blir bättre. Stävanslagsgummit bör träffa ca 100 mm under stävöglan. Du kan även behöva flytta vinchtornet lite. Kolla även så du får rätt vikt på kulan på bilen när du justerar läget. Mvh Pär

Tack för kommentarer, mest sydlig visar också SMHI’s vindrosor. Till Mackey`s fråga om tid, är preliminär plan 3 dagar för finska sidan, en vecka för den svenska och några veckor i området kvarken/österbotten. Vi seglar från Norge, så det vill också gå med ett par veckor var väg. Som Neptun och Ruskpricken tyckte jag också om boken Äventyr med Måsen. Som jag minns var det mest rundt Bottenviken? På svenska sidan skall Höga Kusten vara sevärd, dessutom smaksprov på Härnö. Andra stopp?

Det är nog lite svårt att ge generella råd om kvalitetsskillnader, de flesta köper nog en ventilator och så får den sitta där... Mina kommentarer handlar om NICO night and day-ventilatorer av ett par olika versioner. Ingen av dessa finns att köpa längre. NICO verkar ha tagits över av Marinco som har en liknade ventilator (i den högre prisklassen) men där tekniken inne i ventilatorn verkar ha modifierats. Kanske av de skäl jag anger nedan för varför jag tröttnade på min senaste ventilator o bytte innehållet. Marincos nya version är kanske bättre med "fasta fläktblad" och större batteri som byts underifrån utan att behöva skruva sönder ventilatorn. På förra båten bytte jag från passiv Elektroluxventilator till solcellsventilator för att få mindre fukt i båten. NICO-ventilatorn hade två fläktblad för ut/in, jag använde bara den för utblås. Den gick inte att stänga av så ville jag "behålla värmen" när jag körde värmaren så fick jag plocka ur fläktbladet och stoppa en liggunderlagsskiva i hålet. Det gick inte heller att stänga mot överbrytande sjö (oftast inget problem då den satt mitt på rufftaket bakom masten), ville jag stänga helt så gick det att lyfta ur hela ventilatorn och stoppa i en tät platta. Batteriet var uppladdningsbart storlek C som fungerade i väldigt många år. Enkelt att byta när det väl tog slut, det satt i en invändig batterihållare med en skruv. Vid båtbyte så blev det en ny NICO. Denna gång med strömbrytare så fläkten kunde stoppas samt en ring som kunde skjutas upp så det blev tätt. Denna ventilator sitter framför masten så den är lite mer utsatt för eventuell sjö, har dock aldrig upplevt att det stänkt in. Däremot är det bra att kunna stänga för att behålla värmen när värmaren går. Batteriet är ett ynkligt i AA-storlek och tröttnar efter 2-3 år. För att byta så måste solcellen skruvas loss för att ovanifrån komma åt batteribytet. Injustering av fläktbladet så det går tyst har varit pilligt. I våras när batteriet tröttnat så tröttnade även jag på tekniken i ventilatorn. Jag köpte en liten datorfläkt för drygt en hundralapp. Den har PWM-styrning så fläkthastigheten kan styras med elektronik som jag hittade på nätet. Datorfläktar är fyrkantiga och ventilatorer har runt hål så jag fick trimma till fläkten så den passade i hålet. Sedan plockade jag ut fläktmotorn ur gamla ventilatorn och stoppade upp datorfläkten underifrån. Drog en fyrledare för PWM-styrning o ström runt kanten och upp ovanför innertaket. Drog kabeln vidare i lite vindlingar och in i garderoben. Monterade styrkortet i en liten plastbox som är åtkomlig från kojen (alltsammans sitter i förpiken) och anslöt el genom skottet till styrkortet. Nu strömförsörjs fläkten från båtens förbrukarbatteri som laddas av stora solceller på rufftaket. Fläktvarvet kan styras med ett vred och även stängas av helt. Fläkten är extremt tyst. Ventilatorn kan stängas med tidigare anordning så det blir luft o vattentätt. Efter ombyggnaden så har jag varit helt nöjd med funktionerna. Fläkten går tyst. Ventilatorn går att stänga. Eltillgången är oändlig för att driva en liten fläkt. Jag kommer aldrig att behöva byta ventilatorbatteri fler gånger. En förutsättning för ombyggnaden var att tidigare ventilator var i storlek fyra tum så det fick plats en liten datorfläkt i hålet. Så även om gamla fläkten hade sina brister så blev den en viktig detalj som stomme i ombyggnaden.

Ny bakre tätning har anlänt (5 arbetsdagar från USA) och även monterad. Den enda fördelen med delad tätning är att den går att byta med vevslängen på plats. Kolvringar monterade, lite pilligt trots tång. Man vill ju inte bryta av en ring.

I många fall sedan ca 20 år. Jag har själv brottats med en Webasto som var originalmonterad i min BMW, utan BMW's diagnostikverktyg kommer man ingenstans i den installationen. De som normalt servar och säljer eller för den delen importerar Webasto kunde erbjuda mig en komplett ny enhet. Men felsökningen kunde de inte hjälpa till med.

Nu är det som Ingemar påpekar rätt många som köpt kinatillverkade värmare, förutom att man i högre grad måste veta vad man gör när man installerar dem (pga lite väl enkelt utförande på tex avgassystemet) så tycks de fungera utmärkt till en bråkdel av kostnaden för en Webasto/Eber. Har flera kompisar som är nöjda med sitt kina-skit. Att leta efter en begagnad Webasto/Eber på skroten från en bil att konvertera till marint bruk är rent av ett uselt råd. I de flesta fall måste man vara duktig på programmering för att få dem att fungera i något annat än bilen de kommer ifrån, då originalmonterade värmare i moderna bilar (från 2000-talet) är inkopplade och styrs via bilens CAN-bus system.

De kommer in på så vis att tillverkarna av ekolodsgivare använder material som påverkas negativt av ketoner. Därför skriver de att man inte ska måla givarna med färg som innehåller ketoner. När jag kollade för några år sen hittade jag ketoner i många bottenfärger. Nu när jag kollar lite snabbt hittar jag det inte. Men tyvärr finns det ingen fullständig lista över ingredienser. Säkerhetsdatabladet behöver inte ha med allt...

Vad i Torkel Stillefors Youtube-video är det som han gör fel? Han jobbar professionellt med glasfiberrepararationer i eget företag och enligt mig så har han god koll på hur det går till (han använder t.ex. polyester och inte epoxy vilket jag tycker är ett bra val i de flesta fall). Sen finns det mycket lögner o trams i båda kanalerna men att kategoriskt döma ut allt är inte OK enligt mig.

40 är väldigt mycket. Generellt ska skruvar eller bultar med packning inte dras särskilt hårt. Jag skulle göra om genast och byta den packningen.

Nej matta ligger glasfiberstråna lite huller om buller och det finns emulsionsbunden och pulverbunden matta att köpa, spelar inte så himla stor roll vilket du köper. Glasfiberväv ligger rowingtrådar vävda samman så det ser som ett rutmönster. Det är glasfibermatta du ska köpa för att laga hålet och den ska väga ca 300–400 gr per kvm. Låt bli Youtube och AI resultat, de har inte en aning vad som är rätt eller fel😉 Ska fixa ihop en lista med material du behöver för att laga som proffsen gör när jag sett bilder på hålet. //Pär

Ojdå😧 Är det till motoroljan? Ja jag vet i f.n hur du ska göra nu, du kan ju ha mosat packningen ordentligt... Gör om hela proceduren och hoppas på att gängorna är hela. //Pär

Hej Varför har du köpt epoxi? Din båt är tillverkad i glasfiberarmerad polyester (GAP/GRP) och skall lagas med polyester och glasfibermatta. Så till att börja med kan du lämna tillbaka det du köpt om du vill att din lagning ska bli bra. Att laga en båt tillverkad i GAP/GRP med epoxi är ungefär det samma som att laga en fasad putsad med KCB bruk med finbetong, det går med det blir inte bra. Sedan är det bra om du tar en bild på hur det ser ut så ska du få instruktioner hur du lagar hålet. Mvh Pär

Enligt manualen startar avfuktaren automatiskt efter ett strömavbrott och det lär väl vara samma som en strömbrytare. Jag använder till viss del vatten från tanken på vår avfuktare till ångtvätten men det måste filtreras i ett kaffefilter för det damm i vattnet trots filter på avfuktaren. //Pär

Nej du kan inte som konsument gå den vägen, du får kontakta en Uttern återförsäljare. Förr kunde man som konsument komma i kontakt med företag via telefon men sedan generation Z har tagit över har de stängt alla vanliga kommunikationsvägar och har en "kundtjänst" som ofta är extern och bemannas av ännu yngre förmågor som äter Kalaspuffar medan de svarar och har lärt sig några fraser utantill som "Nej tyvärr", "Du får kontakta en återförsäljare" och "Ha en fortsatt trevlig dag". //Pär

Har redan tagit det beslutet och beställt från RockAuto. Hansen hade bara den billigare på lager. Vill nog ha den högsta kvalisorten. Som du skriver inget kul att riva ur motorn igen.

Garmins trollingmotorer fälls upp/ner med ett knapptryck. Sen kan du med fjärrkontroll styra och "putta runt" båten i önskad riktning. Fäste monteras uppe på fördäck och du behöver inte riskera att elmotordrevet ligger i vattnet när du kör ute på fjärden.

Tack! Jag ska definitivt kolla upp propellerfärgen. Jag söker ändå efter bra alternativ för just propellern, som jag aldrig tror har haft nånting på sig. I en annan tråd där jag hade problem med dålig framdrift finns bild på hur min propeller såg ut vid upptagning, den var helt full av havstulpaner och små musslor. Min planerade lösning nu är en slangnippel rakt upp från ventilen, sedan slang upp till ett sjövattenfilter (vetus) och sen vidare till pumpen. Då tänker jag att man kommer kunna koppla loss från sjövattenfiltret (ovan vattenlinjen) och rensa med tex. en grov flaskborste om det behövs. Det kanske krävs nåt dyk för att ta utsidan av gallret också. Jag går upp i dimension på genomföring och ventil, dessutom fullflödesventil vilket det inte var innan. Så det finns med utrymme för rensverktyg. Tidigare har min stackars impeller fått suga sjövatten genom motsvarande ett sugrör. Men 27 mm hålsåg för att matcha 26 mm diameter på genomföringens gängdel är OK? Kan tänka mig att hålet blir aningen större än 27 mm. Och så dremla en fals i hålet på 2x3 mm runtom. En annan sak jag noterat apropå tidigare diskussion om avzinkning är att man verkligen får kolla vilka legeringar som används i grejerna. Jag gick och köpte en fin italiensk ventil från en fin båtprylsbutik, gick hem och googlade legeringen som stod på - inte avzinkningshärdig. För genomföringen och nippeln har jag kunnat bekräfta att det är rätt grejer. Men även för kontramuttern krävdes en massa grävande innan jag hittade en som tydligt var avzinkningshärdig. Det redovisas ofta inte. Detta kanske är onödigt petigt, men man vill ju göra det bästa valet (priset för avzinkningshärdiga grejer och icke är ju ofta samma).

Min stege har jag fått förlängd med två steg, nu går den ner någon dryg meter ner i vattnet. Nu kan man bada även när det är kallt i vattnet och man behöver komma ombord snabbt och graciöst. Det var JG RostfrittTäby som gjorde jobbet. Stegen är som synes vikbar vid de sista två stegen. Satsa inte på en s.k. kasettstege, de är vingliga och klena gjord av tunnt rostfritt stål.

Mercury har väl rätt att tycka?