Leaderboard

Vild gissning: Den koniska tätningen i muttern är ojämn/slut, även på rörets kona. Hur ser hela röret ut?

Brukar använda koniska kopparbrickor , (som används flitigt i kylbranschen ) på Volvo:s dieslar . Passar i muttern och tätar utmärkt mot pumpnippeln eller mot spridaren. Bara ett billigare och mindre krångligt förslag. Konorna i stålrören blir slitna efter allt för många luftningar.

Självbevarelsedriften att vara rädd om din båt och dess knapar torde väl vara skäl nog för att använda ryckdämpare på alla tampar. Oberoende av om den som "äger" bryggan angett några förtöjningsanvisningar.

Att komma åt att slipa mellan listen och däck är inte svårt. En kloss, sandpapper - gnugga loss. Men, när du lackar kommer du att få en glipa med obehandlat trä om du inte tar bort listen, det kommer suga vatten och du får problem med lacksläpp och kanske röta. Om du tycker det är jobbigt att göra ordentligt, är det mindre jobbigt att göra om hela arbetet nästa år igen?

Jag har numera en DJI Air 2s men har även några större då jag har flugit för Missing People på eftersök av försvunna personer. I jobbet kör jag tankbil för Circle K och flygfotar en del även där.

Men du måste ju inte ha spridningstillstånd om du bara tänker behålla bilderna i din dator.

Inlägget är jättegammalt, jag vet. Men jag förlängde en 95a i aktern runt 2005, hemmahörande i Lerkil. Jag gjorde en helt ny akter och tog bort den gamla IOR.aktern. Vi satte samtidigt in en ny Nanni- diesel med s-drev under sittbrunnen. Båten fick en helt annan karaktär och gick lättare och torrare i motsjö med vikten längre bak, samt att den fick styrförmåga vilket inte var den bästa med motorn mitt i båten och axeln ut i bak kant kölen. Avgasslangen blev betydligt kortare och risken för bakvatten blir mindre med denna montering. Jag rekommenderar verkligen detta till alla som funderar på byta motor i sin 95a. Jag såg att till Lombardini kostar en glasfiberbädd 4000kr extra och den är lätt att passa in mot skrovet och plasta fast. Lite extra jobb blir det för att slipa upp i bak kant kölen för att plasta igen den gamla hylsan, men det kan det vara värt.

Knappar man in serienumret på Volvo Pentas söksida får man fram följande: Jag tolkar det som att den levererats 5 januari eller 1 maj (beroende på om de använder amerikanskt datumsystem eller resten-av-världens datumsystem) 2003. https://www.volvopenta.com/en-gb/service-and-support/your-engine/manuals-and-handbooks/

Jag kanske ska demonstrera, bor Skärholmen båten vid Essingen.

Men menar du att det finns bryggägare som förbjuder ryckdämpare helt? Konstigt i så fall. Att man förbjuder förtöjningfjädrar i stål som gnisslar och efter en tid rostar, är däremot lätt att förstå och de blir då ett föredöme för andra bryggägare. Sådana fjädrar borde tas bort från sortimenet, de gör ingen människa glad, utom möjligen kortsiktigt vid inköp där man då skulle kunna spara ett par tior per styck.

Tror bestämt att ”moset” fortsatt - eller så är det någon autokorrigering 😉. Det ska sitta honor i de där förgreningarna.

Georg Ohm. "Men kläm ihop flatstiftshanarna litet, så sitter dom bättre fast." - Ööööhhh kolla vid tillfälle skillanden mellan mänskliga kön. Ang flatstifts-förgreningarna, så är det honorna som kan klämmas samman lite för att sluta bättre runt hanarna. .

6000 rpm.

Jag fuskade på vår "flaggstång" för ett par år sedan och nu ser den ut som en giraffhals. Rorkulten gjorde jag grundligt för 10 år sedan och den är fortfarande fin. Lätt nedmattning och ett lager fernissa vart annat år har räckt.

Nej det är egentligen inte det som texten säger, dvs att det skulle vara skadligt att inte fulladda batterierna mellan laddningarna. Det texten säger är att varna för om man har så dålig energikalkyl att batteriet hela tiden pendlar från halvtaskigt ner till urladdat. Dvs hela tiden ligger på den undre halvan av sin kapacitet. Det är av samma orsaker som att man bara bör ladda ur batteriet till 50%, vilket däremot de flesta säkert hört. Men detta som Victron skriver (och som alltså lätt feltolkas) har fått myten att uppstå att det rent av är skadligt för batteriet "om solpanelerna inte lyckas ladda upp batterierna helt på bara en dag". Hittar inte den tråden nu, men det var precis så en forumdeltagare tolkat det. Vilket alltså är fel. Det kan få ta (nästan) hur lång tid som helst. Det skadliga är som sagt om batteriet tillbringar en ansenlig del av sin drifttid varandes under 50% laddat. Då sker nedbrytningsprocesserna snabbare. Men det är ju inget nytt 😉

Det har ju diskuterats i flera trådar här på MG hur bra den där stämmer. Stationerna kan ju finnas rent utrustningsmässigt, men vara ur funktion, fungera dåligt, vara blockerade av förtöjda båtar eller placerade där det är för grunt vatten för många segelbåtar, eller på en så hög kaj att de är nästan omöjliga att använda, och ibland konstruerade så att de är omöjliga att använda för en ensam person (alla har inte en besättning).

Flyger själv med en dji mavic 2 pro med hasselbladkameran, blir fantastiska bilder och film Om man lägger lite tid på att justera/ställa in kameran. Reser en del i jobbet och passar då på att flyga på olika platser i landet eller då vi är ute med båten. Att ta drönarkortet är lätt men inget krav under 250gr som nämnts ovan. dji mini är en bra och väldigt prisvärd drönare MEN den är liten och aningen vindkänslig, kan bli problematiskt om du flyger till sjöss. en till sak att tänka på är var du får flyga, i regel får man inte flyga i städer då det oftast finns en helikopterplatta i anslutning till sjukhus. Det gäller även tex i stora delar av Stockholms skärgård som är militära övningsområden. Sök på ”drönarkartan” så ser man vad som gäller där man ska flyga. Man kan söka tillstånd i dessa områden via FPC, brukar vara ok att lyfta inom ett överenskommet tidspann.

Jag har själv en Dji Spark. Den är liten men väldigt kapabel. Köpte stora frigolitfötter till den för att - i nödfall - kunna landa på vattnet. Något jag dock aldrig använt. Nackdelen med en så liten (men ändå kapabel) drönare är att batteritiden är ganska begränsad. Å andra sidan flyger man inte så långt bort åt gången, och ett par extra batterier är nästan nödvändiga tillbehör i alla fall. Den har en del trevliga funktioner som automatisk panaroma/180°-fotografering och inte minst "follow me" - funktion. Dvs du kan få den att autonomnt flyga efter dig när du springer, cyklar (eller kör båt) ungefär som på ett sportreportage. Sensorer och extra navigationskamera ser till att den inte flyger in i träd o.s.v. Observera dock att de INTE fungerar om man flyger baklänges..... Jag skulle kraftigt rekommendera en drönare (eller drönartillbehör) så den körs med riktig fjärrkontroll, med riktiga spakar och reglage. De flesta kan manövreras från enbart en app i mobilen, men det är segt och knöligt. På de flesta fjärrar (som inte är så avancerade att de har egen skärm) kan man spänna fast mobilen, och den fungerar då som en utmärkt realtidsskärm med all info, medan man spakar på fysiska reglage. Köp även gärna en drönare av känt fabrikat, om du inte bara skall ha den för att leka med. Då bör det finnas support, extrabatterier och andra reservdelar en tid framöver. Gyrostabiliserad och inbyggd GPS gör drönare enklare att använda när det blåser, eftersom den då själv kompenserar så den inte "driver iväg". Om 4k-filmning är nödvändig framför full-HD kan man ju diskutera. Jag tycker mest det tar en massa plats på minneskortet. Men "gimball"-upphängning av kameran så den kan vinklas och tiltas är ett måste (men det har väl de flesta). Dji har kommit med en modell (tror den heter "mini") som utformats för att precis INTE kräva drönarkort. Tror den väger 1g under gränsen eller så. Man har nog bl.a. skalat bort lite prestanda på bildbehandlingen m.m. så att kylfläktarna inte behövs, förenklat chassiet m.m. och på så sätt gjort den lättare. Men drönarkort är annars inga problem att ta. Det gör du ganska enkelt online till en billig peng. En användning jag haft av drönaren som jag inte riktigt hade förutspått är inspektion av olika slag. I synnerhet tak. Istället för att krångla med stege och vingla upp 5-7m så flyger man över med drönaren med kameran riktad rakt neråt. Förutom att det är smidigare så är det dessutom mycket roligare....😜

De två problem du kan ha med stålbåt är korrosion, dels i form av vanlig rost och dels i form av galvanisk korrosion. Ett bra målningsprogram (ofta epoxyfärger) av stålet invändigt och utvändigt är därför bra för skydd mot vanlig rost. Generellt är det viktigare att skydda utsidan men man är dum om man inte oxå målar insidan. Se till att det hålls torrt i kölen i alla utrymmen och att eventuell kondens som kan bildas på bordläggningens insida kan rinna ner till kölen och inte fångas upp och blida pölar på ovan kant av förstyvningar, lister etc. Är det begagnade äldre båt så är det viktigt att kolla statusen på alla ytor, spant etc i alla utrymmen och tankar. Ett stort problem här är ofta att bordläggningens insida är inbyggd av inredning utan möjlighet till inspektion, det är inte bra. Galvaniskk korosion bl.a. pga fel i elsystemem kan ge stora skador väldigt fort. Så hålla koll på jordning och isolationen av elsystemet är mycket viktigt. Viktigt att tänka på om man själv ger sig in och börjar pilla i systemet. Har man bara 12 volt så är problemet inte lika stort, men med 220 volt kan det gå fort. Bimetallkorrosion är också viktigt att känna till. Man får tänka på vilka metaller man monterar i kontakt med stålskrovet. Stål är annars ett ypperligt material som är lättlagat om olyckan är framme. Går att laga lätt i alla årstider och väder🙂 Och billigt att reparera också skulle jag vilja påstå.

Kan ingenting om hur man kör en drönare men vill bara notera att det krävs någon slags körkort och tillstånd för att få flyga dem. Läste lite snabbt på Transportstyrelsens sida och det verkar, vid en första anblick, krångligt. Se till så du har de tillstånd som krävs. Lycka till!

Jäklar vad snyggt, må jag säga 😃 👍 Får inspiration till att byta mina (grå)vita dynor i Nidelven. Original sen 1982...

Silikonspray innehåller mer saker än silikon, t ex nafta som är giftigt för vattenlevande organismer.

Tack! Det var så att dekalen på remskyddet var oläsbar, på den stod motornummret. Jag hade däremot en oklistrad etikett med drevets serienummer och några siffror till, och då tack vare dig vet jag vad dom siffrorna är, serienumret för skölden. Nu har det blivit dynoetiketter på remskyddet och i pärmarna där instruktionsboken och verkstadshandboken finns.

Har du ett abonnemang så står du ju redan som personkontakt på numret. Abonnemang berörs därför inte av beslutet.

Varje utställare får nog betala varje fribiljett de delar ut till sina kunder.

På min motor är den taggiga delen mutterformad, men en bra polygrip eller smalkäftad rörtång borde göra jobbet.

Hej. Vi köpte båten av en kompis i Visby som inte hann med den. Här är lite bilder på styrbordsfönstret som jag byggde.

Har kontantkort till huslarmet, abbonemang på vanlig telefon,ser inga konstigheter i det. Det är stor skillnad på 100kr per år eller nästan motsvarande summa varje månad.Ronnie

Nja, varit på tapeten länge nu, minst ett år. Varför? Jo, dom kriminella nätverken har använt just kontantkort, "lättare" att spåra nu, men självklart så blir det väl målvakter som står för registreringen.

För något år sedan fick jag fribiljetter till båtmässan av Hjertmans på grund av ett köp som jag gjorde i en av deras butiker. Men mässan blev inställd på grund av Mrs Covid så jag frågade Hjertmans om biljetterna gällde vid nästa tillfälle som mässan arrangerades. "Nä, varför skulle de göra det? Du har ju inte betalat något för biljetterna." blev svaret. Nästa gång jag träffade Tomas Billing uttryckte jag diplomatiskt min åsikt angående vem som hade betalat fribiljetten...

Ja, väldigt gärna. Det skulle jag uppskatta. Det var ju oväntat nära. Jag skickar mitt telefonnummer via meddelande.

Med kapskiva som är diamantbelagd lär det handla om ett tiotal sekunder för att kapa vilket lås som helst. Bryta är svårare med stål, men oftast är det större lås då, som inte ryms i de byglar som är på luckor och dörrar.

Jag satt precis och kollade på den videon Boanjohan! Jag har även pratat med glasmästaren, 1500kr för två rutor skulle han ha. Jag tror det är värt det för att verkligen få det bra gjort så kan jag även ägna tankarna åt annat.

Nu var det snart 20 år sedan jag bytte fönsterlister. Hade inte gjort det innan, så jag har bara gjort det en gång🙂 Men jag minns inte att det var något svårt, brukar minnas moment med många svordomar😂 Går säkert att hitta något på youtube spm visar hur man gör. Eller någon här som kan beskriva bra tillvägagångssätt för bra början. Om du vill undvika läckage så bör du nog investera i nya gummilister då de brukar börja läcka med åldern när de blir hårda.

Det är svårt att avgöra. Det bror på vilket typ av propeller som kommer med. Är det en stål eller alu? Vilken typ av stålpropp? Sen beror det på riggningen av motorn. Monterar du den lite högre så får du ut mer på toppen, men eventuellt med lite mindre grepp i svängar. Med en hyfsat bra stålpropp och motorn "rätt" monterad så är 36kn absolut inom räckhåll. Det är alltför vanligt att motorn monteras för lågt. Du får en trögare styrning, sämre fart och sämre bränsleekonomi. Kavitationsplattan ska jämnt med den förlängda bottenlinjen, eller strax lite högre.

Tricket är att inte slipa bort fernissan utan att skrapa, eller att snarare lyfta bort den med en tunn stålspackel (japanspackel) och värmepistol. Om du värmer med pistolen och följer efter med spackeln, ungefär som en snöskyffel, i lagom fart så avverkar man stora ytor på kort tid utan att skada träytan. Efter det är det dags för en lätt avslipning och lackning enligt konstens alla regler.

Dom är jättebra! Jag har sådana på många ställen. Men kläm ihop flatstiftshanarna litet, så sitter dom bättre fast. Ja Ed China gillar att löda och värma på krympslang, även i min mening är det ofta en oslagbar metod. Om man använder krympslang på flatstiftshanarna så blir dom för tjocka för att passa i dessa förgreningar, särskilt ”utomhus” ombord.

Tvärtom anser jag! Ju djupare det blir desto större blir ekolodskonens storlek på botten och du ser lite längre framför båten.

2,59:1 och återstår att se när båten ligger i sjön :)

Om du skall spara in på ryckdämpare är det de två aktre som man möjligen kan avvara. Detta eftersom det blir en ganska effektiv och progressiv ryckdämpning ändå av bommens egentyngd, dvs att den där inte är stum i höjdled p.g.a. att den flyter på vattnet. Men mot bryggänden (fören) tycker jag också att de är ett måste,

Hej! Ekolodsgivaren sänder ut en signal som breder ut sig som en kon nedåt i vattnet. Konens cirkelrunda bas täcker då en viss bottenyta. Ju grundare det är desto större blir bottenytan som ekolodet ”ser” (egentligen ”hör”). Detta mått kan man få presenterat i instrumentets display, iallafall i min litet äldre echomap. Således är svaret på din fråga att det beror ju på hur stor yta lodet täcker, hur lång din båt är eller snarare var på båten givaren sitter, och då hur djupt det är. Man kan även låta ekolodet sända med olika frekvenser och även dessa påverkar konens utbredning. Man framåt i ordets rätta bemärkelse ser inte ekolodet, men man ser ju klart tendensen om det grundar upp eller blir djupare. Förvisso förekommer det ju förrädiska ”alptoppar” under vattnet, som dyker upp utan förvarning, men dom är ju få. Och om du nu kör långsamt in mot land i en naturhamn finns det ju många andra saker på vattnet och i strandbrynet som vanligtvis skvallrar och hur bottenkurvan ser ut,

Nu är det tätt! Iofs hade jag väl kunnat lita på att oljekylaren var tät då godset var oskadat, liksom insatsen, och med nya O-ringar kompletterade med packningsklister skulle det ju vara rätt osannolikt om det läckte. Men jag tillverkade nu iallafall med litet ”bonnmekanik” en trycktestare. Två bitar bandjärn, fyra bitar rostfri gängstång M10 med rostfria låsmuttrar (jag hade inga andra är rostfria), två bitar gummimatta, trycktestaren till drevet och en däckpåfyllare (som inte syns på bilderna). Tryckte i luft till mer än 1,5 bar manometern gick i botten, jag testade även med lägre tryck, väntade i tio minuter och trycket var oförändrat. Trycktestaren till drevet, som man sätter i oljestickans hål, har en gänga som är 3/8 UNC, om nu någon undrar, och för att gänga i den dimensionen rekommenderas 8mm borr. Tack @Makro. Det där med ickemetriska mått är ett klart obekvämt ämne för mig, ungefär lika svårt som det danska räknesättet, eller någon avlägsen, nästintill utrotad kinesisk dialekt… 😀 På skjutmåtten brukar det finnas en tabell som rekommenderar håldiameter till olika gängor, men inte på mitt skjutmått… Om någon på forumet vill trycktesta sin oljekylare så släng ihop en sådan som min, eller om du bor i Göteborg kan du få låna min. Volvo Pentas originalverktyg finns hos www.marieparts.com och kostar inte så där jättemycket, under tusenlappen, artikelnummer 999 6033, den kan ju vara bra för dem som testar oljekylare var och varannan dag.

Det funkar rätt bra, i alla fall om de inte sitter "ute". Tryck i vaselin (eller ännu bättre: kontaktfett) innan du sätter i kabelskokontakterna, så kommer de klara sig väldigt länge utan oxid. En annan metod är att löda och sätta krympslang över där man behöver skarva eller förgrena och inte har behov av att dela på anslutningen i framtiden. Gillar att (i alla fall Edd) i Wheeler Dealers ofta gör detta istället för att använda skarvhylsor (låt vara att de finns med lim och krympslang). Kommer aldrig glappa.

Om du inte får tillbaks listerna själv så kan du säkert få både tips och låna verktyg av någon vänligt sinnad glasmästare/bilglasmästare. Det värsta som kan hända är att du får betala för att få jobbet utfört, vilket ju iofs. kan bli dyrt om det är långt att resa. Själva jobbet tror jag inte ruinerar dig.

Kanske (också) lite utanför ämnet men jag funderar på att skaffa Apple Airtag. Det är en liten knapp/bricka som du enkelt kan placera/gömma någonstans i båten. Om någon stjäl/flyttar båten så kan man se var den befinner sig. Men det förutsätter att båten finns i närheten (upp till 100 m) av någon person med en iPhone (eller annan uppkopplad Apple-produkt). Trots den begränsningen så kan man nästan ge sig tusan på att det råkar finnas en iPhone i båtens närhet någon gång även fast den hamnat på andra sidan Östersjön. Airtag är inget stöldlarm och heller ingen GPS-tracker, men man kan köpa 4 st för 1500:- (ingen abonemangsavgift) så du kan t.ex ha en i båten, en i bilen, en på cykeln och en på hundens koppel.

Båda företagen har väl minst ett hundratal olika färger i sitt sortiment. Skriv därför gärna vilket specifikt artikelnummer frågan gäller. För oftast är rätt färg till rätt ändamål viktigare än varumärket på burken. Givetvis finns det många som säkert kan svara dig redan nu, men det är mer den kategorin som anser allt från dessa företag vara skräp. Men då det faktiskt inte är så, är sådana svar inte så användbara 😉.

Furu är inte så känsligt för frostsprängningar, men har du bara täckt en träbåt med ett kapell över ruffen har du missförstått något. Vanligtvis täcker man HELA båten med en luftig presenning, gärna i form av ett hus eller en A-ställning, och tar hem kapellet så du får luftcirkulation.

Exakt därför ÄR den användbar. Man har en trög och seg massa som blir flytande vid 80-100 grader och sedan blir seg igen när den svalnat, till skillnad från kallasfalt som först är flytande tills lösningsmedlet försvunnit och sedan blir oerhört hårt och sprött.

Jo, men sedan skrev TS: …och fick svar på hur man letar reda på sugtömningsstationer. Anser du att det är en urspårning från TS sida som vek av från ursprungsämnet, och borde ha startat en ny tråd..? Eller borde ingen ha givit tips om hur man hittar tömingsstationer? Var går gränsen? Nä, trådpoliser behövs inte. Utflytningar från ämnet behövs. Annars dör forumet självdöden.

Inte alls ett problem att hitta 🙂 https://transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fritidsbatar/Batliv-miljo/Toalettavfall-fran-fritidsbat/Hitta-tomningsstationer/