Ledartavla

Det beror ju lite på naturhamnen och väder och vind. Jag hade lätt kunnat lägga mig med femton centimeter fritt, och är jag orolig drar jag ut mig lite från land under natten. Skulle båtens köl råka ta i botten lite vid tilläggning är det normalt och att bättra rostskyddet är en del av vårfixet. Skrovet är jag mer försiktigt med, rodret väldigt försiktig med. Jag har inget ekolod så jag kör på känn och genom att kika från båten ner i vattnet, och så kör jag väääldigt sakta när jag lägger till.

Ja, och ett bly/syrabatteri som står helt eller delvis urladdat tar oftast rejäl skada om det inte laddas upp omedelbums. Att båten är "ny" och bara gått sju timmar spelar ingen roll alls - det snabbaste sättet att ta kål på ett helt nytt bly/syrabatteri är att låta det bli stående urladdat. Vilket ju är precis det du har gjort. Håller med. Men även jag hade gått in på andra spår - av ren omtanke. För om du inte gör något åt orsaken till att ditt batteri laddar ur kommer det snabbt att hända igen. Och även nästa batteri blir snabbt förstört. En hjälpstartare är ju alltså ingen lösning, precis som svaren du fått (men kanske inte gillar). Skall du ha båten uppkopplad - vilket du verkar vilja - måste du ju ha något som puttar in den energi i batteriet igen som Internetfunktionen m.m. slukar. Annars går inte ekvationen ihop, och du kommer snabbt hamna där igen. Min Internetrouter (4G) drar t ex ett par hundra mA vilket tömmer ett batteri som ditt till kritiska 50% på en vecka. Så varför inte lägga pengarna på en liten solpanel+regulator istället för hjälpstartare, så kanske du slipper köpa nytt batteri fler gånger efter denna ?

Ja jag har ju bara +40 år i branschen och skäms absolut inte att bli kallad "besserwisser", jag tar inte åt mig. Vissa har inga problem med att jag uppfattas som "besserwisser" men det finns säkert de som har problem med detta och det får stå för dom. Mitt motto är att alltid hitta roten till det onda, visst kan man går förbi ett problem men det löser ju inte problemet som i ditt fall är att batteriet laddar ur sig. Då kommer man ju in på andra spår om man vill lösa ett problem eller? Många tycks tro att det finns en "quick fix" för allt och allt löser sig självt bara man gör si eller så för det har man hört där eller där och hellre tror på hörsägner så är det inte mitt problem men jag håller mig alltid till fakta och har jag helt fel så brukar jag erkänna det. Att springa iväg och köpa en en billig Booster Pack hjälper kanske för stunden men du har ju fortfarande problemet kvar att ditt batteri laddas ur på ett eller annat sätt och kommer att hamna i samma situation till nästa säsong. Mvh Pär

Första helgen med riktigt fint väder på hela säsongen i Göteborg, så jag passade på att få mig en skön eftermiddagstur.

Hej! Det kanske är känt för de flesta, men inte för mig förrän rätt nyligen. Sjöfartsverket har de svenska sjökorten tillgängliga vilket ju är bra när man bara vill titta och planera. https://geokatalog.sjofartsverket.se/kartvisarefyren/ Sedan finns ju Skippo-appen som funkar kostnadsfritt med begränsningar. Finns det flera? Tidigare fanns ju Navionics, men nu hittar jag inte deras sjökort längre.

Lunch på Väderöarna, fantastiskt septemberväder, tyvärr lite lite vind, men bad och sol.

Jag har täckt mina båtar dom senaste femtio åren med olika typer av ställningar och pressar och en lärdom är att det som är avgörande är att man inte har någon form av vassa hörnor och kanter. Det dödar framför allt dom tunna pressarna snabbt. Personligen tycker jag det är värt att lägga lite extra pengar och energi på hösten för att slippa stå i snö och kyla mitt i vintern och skotta snö ur båten.

Jag hade nog tagit av propellern och lämnat in den för genomgång o balansering. Där har du troligen största felkällan. I samband med det kan man kolla om propelleraxeln är rak. Snurra propellern innan man tar av den och kolla om muttercentrum inte slår i sidled. Min motor har snurrat dryga 3900 timmar nu och jag har samma motorkuddar fortfarande. Tror inte det blir så stor skillnad om jag byter. Det är ju en 4:a och inte en silkeslen 6:a. 😉

En generator kan inte ladda mer än vad batteribanken kan ta emot, ofta kan det vara bäst att öka på batteribanken först innan man kostar på sig en större generator.

MD11D tillverkades i början av 1980-talet. Det är en rejäl klump som sannolikt är överdimensionerad i de mekaniska delarna (obs - killgissning). Dåtidens motorer var inte så slimmade avseende hållfasthet och livslängd som modernare "lättviktsmotorer" är. Den bör rimligtvis tåla en större belastning från en generator (så klart inom rimliga gränser). Om du redan har en kraftigare Balmar med reglerbar laddningsregulator så är det väl bara att testa hur mycket belastning motorn orkar med utan att sacka alltför mycket. Går det trögt så är det bara att vrida ner laddningseffekten. Du ska inte förvänta dig någon överdriven snabbare laddning av AGM-batterierna. Blybatterier av alla typer tar emot så mycket laddning de vill ha och det är inte alltid så mycket. Inledningsvis kan de ta emot en del men så fort spänningen ökar så minskar strömmen in i batteriet. Det kan inte den värsta överdimensionerade generator ändra på. Om du övergår till LFP-batterier så hamnar du i en annan situation. Den batteritypen suger i sig så mycket ström som generatorn kan producera. Då blir begränsningen motorstyrkan och kylning av generatorn så den inte "eldas upp" men det kan du styra med den reglerbara regulatorn. I min förra båt bytte jag till en kraftigare generator (ej styrbar) av samma skäl som du anger. Nyttan var begränsad. Jag noterade inga problem för motorn på 20hp att orka med den något ökade belasningen. (Minns inte effekten varken på orginalgenerator eller utbytesgenerator.) I nuvarande båt sitter en 30hp motor med 80A generator. Den har tidigare laddat 300Ah AGM-batterier men oftast med rätt få ampere p.g.a. ovanstående beskrivning av blybatteriers ovilja att ta emot laddning när spänningen stiger. Sedan två år sitter det 250Ah LFP-batterier i batterilådan. Motorn (Yanmar av nyare konstruktion än din Penta) visar inga tendenser att att inte orka. Däremot har jag installerat en DC-DC-laddare (Victron XS 50A) för att kunna strypa laddningen så att generatorn inte blir överhettad. Utan strypningen så laddade generatorn uppåt 70A men när temperaturen passerade 90 grader så stängde jag laddningen till batteribanken för att rädda generatorn.

Hej Har du instruktionsbok? Om inte, klicka på länken och skriv in serienummer, produktnummer eller modellbeteckning och välj språk. Klicka sedan på sök och välj manual, sen är det bara att ladda ner och skriva ut samt sätta in i en pärm. Är betydligt mer lättläst på papper än i mobilen eller iPad men det är ju en smaksak. https://www.volvopenta.com/your-engine/manuals-and-handbooks/ Finns visst bara en avtappningspunkt på motor för färskvattensidan (slutna sidan), se nedan: I instruktionsboken finns även anvisningar för tömning av sjövattensidan samt rengöring av kylsystemet och konservering inför vinterförvaring. Jag hade kollat sjövattenfilter och demonterat gaveln på värmeväxlaren (inkommande sida) före körning med systemrens för att säkerställa att det inte finns sjögräs, alger eller annat skräp som blockerar rören i värmeväxlaren och speciellt på den motorn som gått lite varmare än den andra. Sen vet jag inte om det behövs en körning med bara vatten efter det "Systemrens" från Hjertmans du tänker köpa för att få ut så mycket slam/skit som möjligt, finns inga speciella anvisningar om detta på deras hemsida. Vissa typer av kylsystemrengöring kräver renspolning eller körning med bara vatten efter rengöring av kylsystemet. Detta skall sedan tappas av och ersättas med glykolblandat vatten i färskvattensidan. Jag rekommenderar att använda färdigblandad kylvätska som som består av 50% glykol och 50% destillerat vatten och är betydligt mer skonsamt än vanligt kommunalt vatten som innehåller både salter och andra kemikalier. Vill man blanda själv så är det ju bara att köpa en dunk destillerat/avjoniserat vatten och blanda. Enligt Volvo Pentas instruktionsbok: Lycka till Mvh Pär

Håller man till på västkusten bör man kika på var i tidvattencykeln man är när man förtöjer. Jag låg förtöjd mot land en gång, med flera decimeter fritt under fören. Vaknade under natten av att det dunkade. Jag såg då att vattenståndet var ca 20 cm lägre än innan, och botten slog helt enkelt i stenarna som var där. I tonåren var vi ett gäng som då och då åkte till en ö i området för att festa och tälta. Där fanns en liten, flack sandstrand som vi drog upp båten på, så fören precis satt lite fast, men aktern var flott. Och sen en lina från fören in till en fästpunkt i land. På morgonen när vi skulle åka låg båten helt på land, med vattenlinjen akter om båten. Lågvatten... Bara att vänta några timmar, sen kunde vi släpa ut båten tillräckligt. I Bohuslän bör man räkna med ett tidvattenspann på 30-35 cm. Oftast lägre, men det kan toppa där. Väder påverkar också vattenståndet, men inte cykliskt förutsägbart, utan då behöver man kolla prognoser.

Har inte segelbåt men har naturligtvis lite synpunkter 😉🫢 Jag skulle säga att det beror på flera olika saker. Några nedan. Billig båt - få cm. Dyr båt - minst en m. Fenköl - lite extra. Långkölat - lite mindre. Djup köl - lite mer. Grund köl - lite mindre. Botten består av dy - lite mindre. Botten består av sten - lite mer. Har en kompis med något större segelbåt med långköl och ca 2 m djupgående. Han vill alltid ha minst 1 m under kölen. En släkting hade en mindre, äldre och rätt sliten segelbåt med långköl och ca 1 m djupgående. Han tyckte det räckte om han kom in utan att gå på. Ut kom han alltid ändå. Så det är nog många faktorer som spelar in.

Ja det såg ju precis ut som om en kabel med ringkabelsko låg där bortglömd. Att lufta, ja kör bara trimplanet upp och nedåt upprepade gånger, se också till att det finns hydraulolja i behållaren.

En bild på skada i en cylinder.

Ja men du måste nog borra ett hål längre fram också för att ventilera ut dubbelbotten. Kolla noga var du borrar så du inte borrar i botten. Hur stora hålsågsklingor har du? Ju större diameter, desto bättre... Spara sedan den biten du borrat ut och plasta di den till våren när båten torkat ordentligt. I bitarna du borrat ut lär du ju se hur plywooden ser ut om den är helt upprutten eller den går att rädda. Kolla noga efter sprickor både inne i båten och botten under vattenlinjen, slipa rent alla sprickor du hittar och låt torka ordentligt över vintern. Laga med glasfibermatta, polyester+härdare och avsluta med topcoat till våren när temperaturen är över +15 grader. Har du tillgång till fuktmätare så kolla med jämna mellanrum. En spricka skall renslipas ca 5-7 cm på vardera sidan. Gå till biblioteket och låna en bok om att reparera båtar i glasfiberarmerad polyester om du inte har vanan inne. Mvh Pär

Jag undrar varför motorn skulle ta skada av generatorn? 60 A vid 14.5 V är 870 W, och med en verkningsgrad på, säg, 70 % motsvarar det ca 1.2 kW, eller runt 1.7 hk. Det är bara runt sju procent av motorns totala maxeffekt, men generatorn kanske klarar att leverera det redan vid 3/4 av maxvarv, så säg att det motsvarar 10-15 % av totaleffekten. Inte direkt nån extrem last. Vid tomgångsvarvtal ger inte generatorn särskilt mycket, så belastningen på motorn är också mycket lägre. Vi har en generator på 45 A, och enligt tillverkaren ger den runt 7-8 A på tomgångsvarvtal, och även om verkningsgraden kanske bara är 20-30 % där, är det ändå inte mer än runt en halv hästkraft totalt, vid ett varvtal där motorn, också enligt tillverkaren, ska klara att leverera runt fem hästkrafter.

Nja jag tror att det är påfyllningen av batterivatten som är det viktiga för min erfarenhet är att det går åt en hel del om man utnyttjar laddningen maximalt.Jag har 2 gånger 75 AH batterier och Pentas originalgenerator på 33 Amp på min Penta MD-2b och alltid fulla batterier.

Jag vet inte om du rådfrågat Jakob Uggla eller fröken Stork, men om du rådfrågar mig så svarar jag att du inte skall köpa en enda stor pressening utan uppskattningsvis tre mindre, om du nu inte är världsmästare i styrkelyft, eller har en stor besättning som kan hjälpa dig att lyfta upp presenningen på täckställningens ås. Min båt är 9,5 x 3,1 m, men med en hög hytt, jag har tre presenningar på 600g/m2 i olika storlekar från Jula en på 7 x 5 m och två på 5 x 4 m, dom ligger omlott, med skarven i lä. Presenningens långsida tvärs båtens längdslinje. Dessa orkar jag själv lyfta upp på båten, ja en i taget då. Och jag kan få upp dom på åsen ensammen, men oftast har jag hjälp. Nu står min båt relativt vindskyddat, iallafall på en sidan, så 600g/m2 räcker, men minst en tunn lättviktspresenning har blåst sönder på den platsen. Jag förankrar dessa presenningar med spännband runt båten, det fungerar bra, om man inte spänner för hårt för då sliter man ur öljetterna. En vår när jag skulle täcka av var det var en byig vind, när jag hade lossat spännbanden på den stora 7 x 5 m presenningen bar den sig åt som en magisk matta vävd i medeltidens Bagdad, den flög iväg och fick hämtas upp två kvarter bort…

Nja. Missnöjda kunder tenderar till att inte återkomma, så jag vet inte om det är en hållbar affärsidé för någon butik. Nu var dock inte ämnet ÅF-strategier utan om en 250g press verkligen inte håller mer än ett år. Tänkte att det borde finnas dom här som även använder/använt den typen av presenning men kanske inte?

Hade sparat denna film på en Gambler 45 med Crescent Tornado replica men kom på det just nu: Lite trögt i starten och tar lite mer än 30 sekunder innan de får upp farten men sen går det undan. Är samma båt D-93 som är med i reportaget i Norrtälje Tidning som jag länkat till tidigare. Lite synd att Nymans inte tänkte på att sätta Powertrim på denna motor🤔 //Pär

I kartläget, klicka på kartlagersymbolen (översta, med två fyrkanter), och i menyn som visas, rulla ner till "Offline maps", klicka där. Då öppnas en sida där du kan ladda ner offline-kartor för olika områden.

Ja, bara att börja att utöka felsökningen. Det kan räcka att dra åt kopplingarna, men försiktigt, det brukar vara plast och mässing, lätt att dra sönder eller dra snett. Ofta är det en O-ring på kolven i trimplanscylindern som är dålig. Lika ofta är den där elektriskt styrda ventilen kass, eller så har den förlorat kontakten med elsystemet. Funktionen är följande, strömställarna (bow up, bow down) är kopplade som polvändare, dom ger spänning till pumpen så att den kan pumpa åt båda hållen. När du trycker på ”bow up”* skall pumpen suga och den elektriska ventilen skall öppnas och släppa in olja i behållaren, en kraftig fjäder i trimplanscylindern trycker kolven tillbaka, alltså trycker den upp trimplanet. När du trycker på ”bow down” skall trimplanet tryckas nedåt och båtens för skall även den sjunka nedåt, alltså pumpen skall trycka ut olja till cylindern. Den elektriska ventilen skall då vara stängd. Hoppas att jag nu tänkte rätt, det var längesedan jag höll på med hydrauliska trimplan. * Detta kan vara tvärt om, jag bar genom åren sett minst tre olika tankegångar på hur trimplanen är kopplade: 1, rätt sätt. 2, styrbords knapp manövrerar babords trimplan och vice versa 3, eller att ”bow up” manövrerar trimplanet uppåt, 4, samt då ännu värre, en kombination av att vända på sb-bb och upp-ned. Om nu någotningen är trasigt kanske det finns resevdelar..(?) Annars kan du ersätta pump och hydraulcylindrarna med Lencos elektromekaniska trimplanscylindrar, dom passar i trimplanen och i akterspegeln ”bolt on”, samma hålbild, strömställaren behålls och kopplas in till dessa cylindrar, du slipper gå omvägen via hydraulik. Dessa Lencos cylindrar är dessutom snabbare än de hydrauliska. Om du vill gå vidare och investera mera finns det ju en gånglägesautomatik från Mente marin eller Lecteotab att koppla till. Om man vill lyxa till det och få en verkligt bra gånglägesautomatik köper man istället ett kit från ZipWake, men det är ett helt annat slags system.

Enklast är att mäta hur länge den nuvarande generatorn ger 60A. Det kanske är så kort tid att ett ombygge inte är värt besväret.

@Georg_Ohm tack för svar! Jag har försökt köra upp och ned flera gånger men tyvärr händer inget. Styrbord sida så fick jag trimplanet att gå ned men den har nu fastnat i nedersta läget och går inte upp. Jag märkte att det började läcka hydraulolja där (styrbords sida) på insidan av båten där oljan går in till ställdonet. Babord sida så är det hydraulolja till typ hälften av slangen. verkar vara en del luftfickor i slangen med där hydrauloljan är. Trots att jag kör upp och ned kommer inte det in mer olja i slangen, snarare att det blir mindre. Börjar bli tröttsamt detta

Vet ni vad det är för båt det är en båt det är en gambler 45

Nu har jag provkört båten och efter lite mindre justeringar känns det riktigt bra. Började dock lite sådär. Precis innan jag lyfte i den i båten bytte jag till ett brytarlöst system. Provstartade bara snabbt och konstaterade att det funkade. Så var dock inte fallet igår. När jag skulle ställa tändningen så misstände den brutalt över 3000 varv. Varvräknaren betedde sig också väldigt märkligt. Monterade då den medföljande dioden på signalkabeln till Varvräknaren, utan någon skillnad. Klurade lite på saken och förstod att fördelaren ska jorda i motorblocket. Jag hade ju dock målat så fint med 4 lager färg runt fördelarhålet. Drog en temporär jordkabel från en jordpunkt på blocket och till en skruv på fördelaren, problemet borta. Ställde tändning och skruvade lite på förgasare och tog en kortare provtur. Ingen vatten I oljan, temp låg bra och oljetryck ok. Tog upp båten igen och ställde in i garaget. Finlir med förgasarna får vänta tills i vår.

Jag har kört Systemrens i sjövattensystemet. Jag har axel-båt och ett sjövattenintag som sitter åtkomligt så jag gjorde bara så att jag öppnade locket så att allt sjövatten rann ur, stängde bottenventilen och fyllde på 8 liter utblandad (dvs 1 l koncentrerad och resten vatten) Systemrens i intaget medans motorn gick. Frun fick starta och stänga av på mina kommandon. Lät det stå i drygt 24 timmar. Funkade fint men ska man göra det "enligt boken" så ska man tömma sjövattensystemet först.

Det ska nog väldigt mycket till för att skada kölinfästningen om vi pratar en stillaliggande båt som sätts rakt ned på kölen. Båten väger bara 1400kg ovanför kölbultarna, och du har en relativt lång och bred kölinfästning. Sen blir det nog ändå ganska stressigt om man ställs ner på kraftigt lutande underlag som en ojämn sten eller liknande.

Den är ett bra val då har du till både Bil och Båt.

Har ett framåtseende ekolod. Mycket praktiskt. Då jag kommer till ett okänt ställe och ska ankra för natten brukar jag lägga en waypoint och sen sakta köra ett varv runt. Kollar djupet frammåt, vilket täcker en hel del, om det är vad jag bedömmer tillräckligt oavsett om vinden vänder. Och att det finns svängrum. Återvänder till waypointen, sätter två ankarvakter (i plottern och mobilen) och droppar ankaret med lagom lång lina. Lossnar ankaret, vaknar jag, vilket har hänt. Oftast så sparar jag den säkra waypointen, vägen in o s v. - Innan jag går in mot okänt land så kollar jag med det framåtseende lodet om det finns svängrum. - Är lite försiktig när jag går in på grundare vatten mellan skär, kobbar mm. Har genom åren rapporterat in ett antal "Okända Grund"

Håller med ChristerN. Viktigt att byta växelhusolja, om man vill vara på säkra sidan. Utifall växelhuset inte skulle vara helt 100% tätt. Kan eventuellt ligga lite vatten i diverse kylkanaler/avgassystemet inuti motorn. Men skulle inte oroa mig för mycket, då de ska ha tagit hänsyn till det vid utformningen av motorn. Viktigast är att motorn är tillräckligt nedtiltad. Akylat är att rekommendera vid längre tids förvaring,

Bra tanke men kanske svårt att genomföra i praktiken. Det kan vara så att Q-systemet (jag vet inte mycket om det) pollar nätet kanske var 5:e eller var 30:e minut eller så och det är vi dessa tillfällen systemet drar (mest) ström.

Men även en hjälpstartare behöver ju hållas laddad för att vara redo.... Jag har istället ett par extrabatterier stående i garaget som jag kopplar på laddning lite då och då. Lätta att slänga med i bilen om man behöver, t ex ta till någon båt som inte startar. För det är inte självklart att ett urladdat batteri i bilen/båten ens är så friskt att det vare sig tar laddning och då "håller emot" spänningen från generatorn så det inte blir andra dumheter på elsystemet, när motorn väl startat. Fördelen är också att du har mycket mer uthållighet i ett (extra)batteri än i en hjälpstartare. I synnerhet om du inte vill betala massor med pengar för hjälpstartaren så kommer den inte ge dig speciellt många startförsök innan den måste laddas igen.

Ursprunglig information, står inget mer än att en Q display är kopplad direkt på batteriet och att motorn är en Yamaha 60 hk från 2022. Kan ju vara hur gammalt batteri som helst enligt denna information. Här tillkommer information om att batteri och båt är nytt samt köpt på ett riktigt Yamaha Center. Då verkar det ju som att personalen på Yamaha Centret missat att läsa installationsmanualen gällande Q-systemet som enligt deras manual vara kopplat både via huvudströmbrytaren och tändningslåset, se nedan: Om det nu är Yamaha Center som installerat Q displayen på din båt så är det väl deras problem att se till att du kan starta motorn utan att behöva köpa en Booster Pack. Batteriet har ju tydligen varit urladdat tidigare under säsongen och man skall inte behöva åka en runda med båten två gånger i veckan för att ladda ett batteri. När man lämnar båten och slagit från huvudströmbrytaren skall alla förbrukare vara frånkopplade förutom larm och automatisk länspump om det finns en sådan. Har ingen aning om hur mycket ström en Q display förbrukar i viloläge, kan väl ändå inte vara många mA och inte mycket mer än ett larmsystem som inte drar ur ett friskt batteri på några veckor. Jag har ingen aning om vad för batteri Yamaha Center har monterat i din båt men förhoppningsvis är det ett marint startbatteri. Även nya batterier kan vara defekta och ta emot laddning dåligt eller avvika från batteriets angivna prestanda, det är inte vanligt men det förekommer. Enligt Yamaha instruktionsbok skall batteriet ha en kapacitet på min 70 Ah och 430 CCA (EN). De flesta marina startbatterier för mindre båtar har en kapacitet på över 75 Ah och 500 CCA (EN). Du bör nog se till att Yamaha Center kopplar rätt om det är de som monterat Q displayen. //Pär

Jag har en från biltema och det var bra fart i den, bara använt en gång och då var visserligen inte batteriet helt urladdat men det blev bra snurr på både powertrimmen och startmotorn. Det kan ju vara ett budget alternativ, detta var den billigaste av dom. Har även sett test av hjälpstartare och där var Noco Bäst i test.

Ingen trevlig bild?

Ja Väderöarna är väl ett av de ställen som är fina att besöka så här års man vill ha plats utan trängsel?

För att få upp drevet i trailerläge är det litet olika säkerhetsfunktioner beroende på motor och modell. på en del finns en extra knapp för att få den i trailerläge, andra har en spärr. Du behöver kolla hur just din fungerar. På en del skall man, när den nått övre powertiltläget helt enkelt trycka hårdare. Liksom ett hack till… Har du provat det?

Annars har Kungshamnsfiskarnas tapp här i Högsäter blankdiesel och dom tar betalkort. Dock lite krångligare kanske. /B

Den tappen har blankdiesel men tar dom verkligen betalkort - jag trodde man behöver att konto där? BRP i Önnered har också blankdiesel men tar nog inte heller betalkort. /B

Ja det är den jag syftar på. Jag har ingen aning om vad dieseln kostar vare sig där eller i Hinsholmskilen just nu, men det kan löna sig att koll upp, det brukar vara billigare i Fiskebäck, men å andra sidan litet längre att åka.

Den tiden är förbi då man kunde tanka i älven. Det fanns en tid då man kunde tanka kolsvart från en bunkerbåt, men det är nu längesedan. Närmast för dig är Walborgs marina i Hinsholmskilen, dom brukar ingalunda vara billigast. Bra pris brukar sjömacken längts in vid industrikajen i Fiskebäck ha, liksom sjömacken i Eskils kanal vid Önnered. Annars är det ”Istappen” på Donsö (vid före detta isfabriken) och Styrsö-Sandvik i den södra skärgården. I den så kallade ”norra skärgården” är det Hönö Klåva, brukar ha bra pris, Öckerö har endast grön diesel för dom med rymligt samvete), Källö-Knippla, Björkö och Rörö, på Rörö brukar det vara litet billigare.

Hej! Jag gör också som du beskriver, men det är ju kul att spekulera lite. Den vedertagna förklaringen på över/övertryck-avdelningen är att ett undertryck skapas på seglets läsida enligt Bernoullis princip. Alltihop är mycket märkligt för vetenskapen vet faktiskt inte riktigt varför vi kan flyga eller segla bidevind. Jag har haft en diskussion på Quora med personer som är mycket kunniga i fysik, matematik och aerodynamik. Några tror på Bernoulli, andra på Newton. Min slutsats är att alla är överens om att det är fler faktorer än undertryck som drar. Det är även övertrycket i buken på lovartsidan. Man kan tänka att man helt enkelt ändrar riktning på luftströmmen, vilket ger en reaktionskraft. Frågan är bara om man ska räkna enligt Bernoullis ekvationer eller enligt Newtons, eftersom de delvis är oförenliga. Navier och Stokes är två andra gamla matematiker som är inblandade i soppan. Det är ju fascinerande att man efter tusentals år av seglande, ännu inte klurat ut exakt hur det fungerar. Mer buk ger mer kraft, både framdrivande och krängande, men vid kraftig twist minskar krafterna framförallt högt upp där man allra helst vill slippa krängande krafter. Den lilla kraft som återstår blir mer framåtriktad. Längre ner blir det mer som en revad stor. Jag menar ju absolut inte att bommen ska upp i lovart, eller ens midskepps, bara skotvagnen, vilket ger mer twist om kicken är loss. Det är lite som att flytta fockens skotpunkt akteröver, vilket ger mer twist, mindre kraft i toppen men mer framåtriktad. Att min s.k. "aviga skotning" ger ungefär samma fart med mindre krängning och lovgirighet har jag noterat. Återstår att undersöka bl.a. höjdtagning, men det får bli nästa säsong. Men visst är det kul att bolla idéer? Navigare necesse est.

Hej Kommer det bubblor i kylvätskan när motorn är varm? Luktar det avgaser ur värmeväxlaren? Har du en IR-termometer? Om inte finns från ca 250 kr på billighetsvaruhusen. Med den kan man kolla temperaturen överallt på motorn, kan ju vara så att motorn blir varmare på vissa punkter t.ex. avgaslimpa, cylinderlocket eller i botten av motorblocket där det brukar samlas en massa slam och rost som reducerar cirkulationen. Temperaturgivaren mäter ju bara på ett enda ställe och det kan ju vara varmare på andra ställen. Börja med att kolla temperaturen på flera ställen på motorn. Kolla efter bubblor i kylvätskan när motorn är varm. Kolla tändstiften om alla har samma färg eller om något är helt rent. Mvh Pär

Det stämmer inte, nästan allt tar skada av ozon. Vissa material skadas fortare än andra. Skumgummi och gummi har högst risk att skadas, så det är bra att dynorna är ute. Gummi/plastisolering på kablar är medel till hög risk. Plast (PVC mest), textilier, läder och konstläder har medelrisk att skadas. Faner och limmade ytor har låg till medelhög risk att skadas. Det är väl i stort sett bara metall, homogent trä och den glasfiberarmerade plasten som inte tar skada av ozon. Med det sagt... Det funkar säkert bra att göra ozonbehandling av båtar (det finns flera som skrivit om det här på Maringuiden), men jag vill påpeka att det inte bara är att vräka på hög koncentration under lång tid. Läs på och fråga runt bland de som använt ozon och om du hyr en ozongenerator kan du säkert få tips på vad du ska undvika.

Min erfarenhet av solpaneler är att de hårda har betydligt högre verkningsgrad än de tunna. Förmodligen bidrar det att de tunna blir varmare då de ju inte brukar ha så mycket luftväxling under sig, så gå på hårda uppe på targabågen om du kan stå ut med utseendet.

Kalviken norra Svartsö, stilla natt och morgon på svaj. Ser att molnen rör sig med god fart!

Ingen erfarenhet av Tri-pak men det viktigaste är att man tankar RME-fri diesel eller, om motorn klarar det, HVO100. Tankar man på landmack så råkar man alltid ut för dieselbakterier förr eller senare. Förr om åren fyllde jag Sta-bil på hösten enligt doseringsanvisningen på flaskan men de senaste åren har jag inte gjort det och har inte heller då haft några problem. På tal om bränsle så bör man inte tanka 95-oktanig bensin i bensinmotorernas tankar. Den innehåller lite för mycket etanol vilket brukar ge problem i förgasare och insprutningssystem. Bättre då med 98-oktanig bensin som inte innehåller lika mycket etanol. Ett alternativ för bensinmotorer är att köra motorn med alkylatbensin på hösten så att det inte står vanlig bensin i bränslesystemet under vintern.