IngemarE

Med tanke på ditt svar så verkar en del missat fysiken i grundskolan som fanns förr också.....😛

Dina nödanrop kanske går fram i en sådan situation. Men du hör ju inte om någon svarar dig och kan då inte föra ett nödsamtal, det är radions mottagare som blir utstörd.

Jag har med framgång fått bort motsvarande på flera båtar genom att borsta med skurborste uppblött med Klorin (späd dock ut den !). Använd gärna gummihandskar om du vill ha mönstret på fingertopparna kvar. Båten kommer även lukta varmbadhus någon dag 😉

Inte gjort mer än börjat planera för vaxning. Detta eftersom vi så sent som för ett par månader sedan fortfarande var övertygade om att inte sjösätta alls i år, p.g.a. en allvarlig (och extremt ovanlig) sjukdom jag diagnosticerats med, som nästan hann förstöra min rörelseförmåga helt innan man ställde rätt diagnos och kunde påbörja en behandling. Men nu lever hoppet även om det (ännu) inte är som förr, så i slutet av maj kanske den ändå kommer i vattnet 🙂

Spänningskedjan ändras inte beroende på salthalten i vattnet. Så en zinkanod skyddar lika bra/dåligt i söt- som saltvatten 😉 Enda anledningen att ha magnesium är möjligen om vattentypen gör att zinkanoden på kort tid blir alldeles överklädd av vitt (oxid ?), men det har jag aldrig upplevt som ett problem i Vättern. Tror f.ö. det går minst 20 båtar med zinkanoder på varje med magnesium i vår hemmahamn - om inte fler. Ersättare av Mg är dessutom svåra att få tag på till alla ställen på båten. Troligen inga problem. Men aldrig fel att kolla hur de ser ut.

Vanliga zinkanoder (eller från leverantör monterade anoder i aluminiumlegering) duger oftast bra, men man skall komma ihåg att täringen bara är en bråkdel av den i bräckt/salt vatten. Så de håller ofta i många, många år. Alla former av strömmar som orsakar metallvandring (även elektrolytisk korrosion) går enormt mycket trögare i sötvatten beroende på deess usla ledningsförmåga. I synnerhet i rena sjöar. Oron att anoden inte fungerar eftersom den inte tärs är väl det som skapat marknaden för magnesiumanoder. Men det är egentligen knappast nödvändigt, för spänningskedjan ser likadan ut oavsett vattentyp. Och ligger anoden lägre än det den skall skydda, ja då duger det. Zinkanoder kan dock ibland få en vitaktig beläggning i sötvatten. Men det är inte så isolerande som påstås, och avborstning årligen brukar räcka. På 20 år bytte jag motoranoder en gång i förra båten, och då var 75% kvar. Roderanod pch den på propellern bytte jag också en gång, men mer för att den höll på att lossna än att den var uppäten. På nuvarande båt (2021) ser alla zinkanoder fortfarande nya ut. Och det är alltså inget fel att de inte tärs. Inte så länge det inte finns några tendenser på täring på andra metaller (som anonden skall skydda).

Som @Rascal skriver - omöjligt att ge några råd utan bilder och lite mer detaljer. I synnerhet om båtmodellen är ovanlig så är bilderna ännu viktigare. Inte minst på vad det är du gjort och inte. Att du fogat om relingslisten och att du tänker foga lite mer "vid genomföringar och sånt" gör i alla fall inte mig klokare. Genomföringar fogar man normalt inte efteråt, de fogas/tätas vid (om)montering. Vilken axel går igenom centerbordet ? Som sagt - bilder. Annars är det väldigt svårt att förstå. Sedan är alla båtar olika, och din har uppåt 70år på nacken. Den kan ha vilka fel och läckage som helst som inte alls är typiska för modellen. Men som man med sunt förnuft och bedömning av just ditt exemplar kan få mycket bättre förståelse för. Och den som kan göra det bäst är du själv. Om det är så mycket som en hink vatten som kommer in per dygn borde det ju synas var det är blött. I synnerhet om det kommer uppifrån. Om det inte syns nu, så tejpa upp ett par pappersark eller bitar av på misstänkta ställen och dra ett streck med vattenlöslig tuschpenna på papperet. Om/när vatten passerat så har du ett utsmetat streck. Även om det hunnit torka.

Nej, inte nödvändigt med epoxi på dessa fläckar/repor. Övriga botten är ju inte epoxi 😉 Visserligen är epoxi betydligt "vattentätare" än polyester så teoretiskt är det ju rätt. Men man kan dra många teorier väldigt långt.... Viktigt är däremot att rengöra ordentligt. Gör man det och slipar till det lite (se @ChristerNs inlägg ovan) är det inga problem alls att få polyestern/gelcoatspacklet att fästa (ett annars vanligt argument för att man måste ha epoxi vid lagning).

Tveksamt, med de "krosskanter" samt oregelbundna form som hålen har. Men oavsett så är det enkelt att fixa.

Gelcoatspackel. Ev. bara gelcoat eftersom skadan är väldigt liten. Något har slagit i och spräckt gelcoaten, som i sig - till skillnad från den armerade polyestern - är väldigt spröd. För att få lagningen hållbar bör dock skadans kanter först fasas och sprickor/flisor som ännu inte lossnat slipas ner så inget "löst" finns kvar. Sedan rengöra ordentligt med aceton. Tycker mig kunna ana att detta är en gammal skada som lagats innan (syns lite vitare gelcoat/färg på min förstorade bild nedan), troligen bara genom att lite gelcoat duttats på men som lossnat. Så kan man göra, och det kan hålla ett tag.

Visst är det olagligt och uppfyller inte EMC-direktivet i CE med en enhet som stör på det viset. Borde anmälas till Elsäkerhetsverket (som är tillsynsmyndigheten). Det som stör är med största sannolikhet övertoner från DC/DC:ns switchfrekvens (som troligen är någonstans kring 0,5-5MHz). För att få en DC/DC så effektiv som möjligt vill man nämligen ha maximalt branta switchpulser. Men brantheten ger också extremt mycket övertoner/störningar som man måste stoppa direkt vid källan, inne på kretskortet, så de inte kan hitta ut. XS 50 har man ju gjort mycket mer effektiv än sina föregångare, och antagligen har den designats av nya ingenjörer som prisats av sina chefer för att ha fått fram en väldigt mycket bättre/effektivare produkt än sina föregångare. Tyder på att man bara justerat något komponentvärde för att flytta grundfrekvensen så en elak överton inte hamnar på just kanal 16. Dvs man bara flyttar problemet i frekvens så det inte skall "märkas" så mycket hos de vanliga kunderna, istället för att lägga in smarta och kompetent designade filterkomponenter för att hindra övertonerna från de skarpa pulserna att sprida sig ut via kablage o.s.v. Väldigt dålig lösning, och den blir inte mer EMC-godkänd för det. Kraven gäller ju över stora frekvensområden, och VHF-bandet är fullt av annan kommunikation på andra frekvenser. Jag springer på det väldigt ofta, kunskapen om EMC är numera en bristvara. Inte minst hos nya/yngre konstruktörer. Och inte minst förståelsen för hur viktigt det är. I kombination med att det är självcertifiering på CE och att det - om man inte är riktigt duktig elektronikdesigner - ofta blir en motsättning mellan produktens övriga prestanda och störningarna, så tar man ut svängarna rejält. I det här fallet lite för mycket. Det går att designa i princip störningsfritt och ändå med hög effektivitet. Men det kräver kompetens. I Victrons fall kan det ha varit ett tidigt ställningstagande att prioritera ner detta "oviktiga" med EMC, och när man ser att det är ett verkligt problem först vid slutproverna (eller t.o.m. efter leverans) och produkten är färdig är det ytterst kostsamt att gå tillbaka och åtgärda det. Då väljer man en lösning så det inte skall "märkas" så mycket. Men kraven finns ju över stora frekvensområden, det är inte bara på marina VHF-delen. Så att flytta problemen är bara att mörka dem. Tyvärr är det vanligt. Många som installerat solpaneler har fått invertrar installerade som varit allt annat än CE-godkänt för hemmiljö. Företaget Svea Solar har många sådana installationer på sitt samvete, som i ett antal fall stört så kraftigt att kunderna av myndigheterna fått användningsförbud på sin anläggning. Inte så att kunden märkt något, men anläggningen har stört ut allmännyttig kommunikation på stort avstånd. Men det går att göra bra radiotysta DC/DC utan större extrakostnader. Har själv en solpanelsanläggning installerad av lokalt företag med inverter från Sungrow. Med förnuftiga filter och ferriter inbyggda på rätt ställe är anläggningen knäpptyst på radio, hela vägen från kortvåg (under någon MHz) till långt upp igenom. Skäms, Victron. Jag är glad att jag kör 30A-varianten. Ja, jag får ha två och de blir rätt varma. Men det är tyst på HELA VHF-bandet. Inte bara vissa marinkanaler.

Jag tycker nästan snarast det ser ut som laminat i "teak/koto"-färg. Dvs en plywoodbas med plastlaminat (typ perstorpsplatta) limmat ovanpå. En normalt sett mycket slittålig lösning men som på din båt släppt/fläkts loss med början i kanterna där fukt kunnat tränga in och separera skikten. Speciellt i "nåtningen", i det som är under ser det ut att vara trä och inte nåt om man tittar på din närbild. Då är det utsiktslöst att få det snyggt genom att bara slipa. då det som utgör "durkmönstret" delvis är borta. En skiva med ytskikt av "riktig" Teak/koto och där detta bara var lacken som släppt, borde ha kvar mycket djupare spår emellan varje fiktiv "teakribba" i fanéren, med Kotonåt. Men helt säker är jag inte..... EDIT: Eftersom kanterna ser rätt anfrätta ut och det krävs lite teknik för att limma stora fanérflak (helst press), skulle jag köpa färdigfanérade durkskivor och kapa fram nya luckor/durkbitar med de gamla bara som mall. Kan du hitta teaklaminat istället för riktig teakfanér på plywood (säljs inte alltid till privatpersoner) blir det inte dyrare men nästan lika snyggt, tåligare och helt underhållsfritt. Köpte ett antal flak på björkplywood med just sådan laminatöversida för många år sedan från Isaks Ädelträ i Nättraby (Blekinge), men det borde gå att hitta på andra ställen närmare dig (var du nu bor):

Förutom att inkopplingspunkten för förbrukar-förbrukningen saknas som @Lintott påpekat, så.... - är shunten felkopplad, skall ligga i serie med bodelsbatteriernas minus till den gemensam minusen. Titta i manualen. - Var är motordelen/startmotorn inkopplad till Startbatteriet ? Oftast ansluts motorpaketet till starten och inte generatorn, och den sistnämnda är ansluten till startens plus. - Huvudbrytare saknas till Startbatteri. Gärna en motorhuvudsäkring också (men här finns olika skolor) - Huvudbrytare saknas till Bodelsbatterier/batteribanken EDIT: @Jah skrev samtidigt som jag och flyttade shunten och lade till förbrukare. Men brytare (och även huvudsäkring) för förbrukare saknas fortfarande. Tips: Elscheman är uppe med jämna mellanrum, och om du söker i forumet kommer du få många träffar, förslag och ideer.

Jo, men det är där gängtappen kommer in. Du gängar alltså om hålet till en aningen större gänga än den som nu är skadad. Finns massor av olika satser i olika prisklasser och dimensioner om du söker på nätet. Här är ett (men bara ett av många) exempel.

Nja, vid ett mer urladdat batteri försvinner nästan hela fördelen. För då vill batterierna sluka i sig mer än vad panelen orkar ge, och spänningen sjunker drastiskt. Det blir i praktiken ingen "överspänning" för MPPT-regulatorn att omvandla till mer ström. Sedan beskriver du egentligen funktionen hos en linjärregulator, inte PWM. Där blir mycket riktigt hela mellanskillnaden bara förlustvärme. I resonemangen glömmer man (som ovan) också ofta bort hur lastberoende spänningen är på en solpanel, samt att den under mycket stor del av laddfasen kommer vara så nerlastad att spänningen in till regulatorn inte är mycket över batterispänningen. Betydligt bättre vore nog att som @Eld- i första hand lägga pengarna på mer solpaneler...😉

Mina uträkningar och exempel gällde med en optimal regulator, så den aspekten är redan inkluderad. Men visst är det värt att kolla upp typen av regulator. Att sedan en regulatortyp KAN ge 20-30% mer än en annan innebär dock inte att de alltid gör det. Och ingen regulatortyp kan ge mer effekt ut än vad panelen ger in i den 😉

Jag får nog ut max 65-70% av mina båda "80W" (dvs c:a 7-8A laddström @14V ~ 110W), hårda aluminum/glaskapslade paneler monterade platt på motorbåtstaket. Effekten är ju en maxeffekt, angiven vid optimal temperatur (=sval panel) och extremt stark och rättriktad solinstrålning (inte sällan används värden kring 800-1000W/m²). Räkneexempel: En fin och mycket klar sommardag kan solinstrålningen uppgå till c:a 600-700W/m² i Sverige. I och med den icke optimala vinkeln kanske panelen nås av 80% av detta (45° vinkel ger t ex cos[45°]=0,71). Mina paneler är c:a 1m² totalt så med en typisk verkningsgrad på 20% skulle de en sådan dag teoretiskt ge 700W x 80% x 20% = 112W. Stämmer alltså riktigt bra ! Flexibla/mjuka paneler har i allmänhet något lägre verkningsgrad, så dina värden är inte orimliga.

Finns även (universella) oljepluggar med olika gängor och tillhörande gängtapp att köpa, för att gänga om hålet till en aning större storlek med nya gängor i fräscht material. Tänk på att inte dra oljepluggen för hårt, vanlig orsak till gängpaj i aluminium.

Inte sällan matas just NMEA-interfacekretsarna i instrumentet från bussens matning. Dessutom kan i värsta fall instrumentet ge felindikering om det upptäcker att NMEA-spänning saknas på bussen. Men visst KAN det finnas instrument som skulle fungera. Men nu har du plötsligt en sensor med i systemet, och dessa brukar oftast vara försörjda från bussen. Min rekommendation är att lägga tankemöda och pengarna på en standard men enkel NMEA2000-buss, som de flesta någorlunda insatta kan förstå och känna igen, samt bygga ut i framtiden. Och ansluta det du behöver till den med dropkablar.

Det är nog ett tungelement, alltså magnetkänslig brytare, som sedan styr ett relä i den burken. Samma typ som är vanliga i diverse nivåvakter för låg ström samt i Wema/Kus nivågivare för tankar (de som inte är helt steglösa). Ett Hallelement är däremot en magnetkänslig halvledare som kräver matningsspänning och därför alltid drar ström (om än lite).

Men hallelementet måste väl driva pumpen via ett relä ? Nu skriver du inte vad det är för hallelement (Biltema, säljer de sådana komponenter ?), men de klarar ju normalt inte pumpströmmen direkt. Skönt dock att du hittat felet 🙂

Vad menar du med "innan dropkablarna" ? Det du länkar till är väl en kombinerad terminering och dropkabelanslutning. Dvs du sparar in en T-kontakt för drop till en enhet i den ena änden av bussen. Så visst kan du kanske göra så och sätta dem direkt i T-kontakten (din nedre bild och "innanför" dropkablarna). Men bättre är i så fall att sätta dem ute vid respektive instrument, i synnerhet om dropkablarna har lite längd. EDIT: @ABC hann före....

Jag hade nog bytt det mesta, inte minst för att veta att skrovgenomföringarna inte är gistna. Sedan skulle jag monterat en vinklad, inte rak, slangnippel i ena änden. Då blir böjen mindre skarp i båda ändar och slangen riskerar inte att knäa.

Beroende på hur botten/vita färgen såg ut och framförallt om den slipades/rengjordes ordenligt innan du lade på den nya svarta, så kan det mycket väl ha varit föroreningar som nu gjort att den svarta släppt på sina ställen. Ser ju ut att vara på väg att resa sig och släppa på ett par ytterligare ställen.

Nja... Med belastningstest menar nog de flesta av oss ett test där du kollar hur mycket kapacitet (Ah) som finns kvar att använda. Ladda batteriet fullt, sedan lägger du på en viss last inom området C/10-C/20. T ex en 12V/60W H4-lampa (c:a 5A). När spänningen gått ner under t ex 11,0-11,3V (med lasten på) så bryter du testet och ser hur många timmar lampan lös. Ta det x5 så har du ungefärligt Ah-tal. Utförligare och fler varianter att göra ett sådant test på hittar du om du söker här på MG. Det finns också speciella instrument (elektroniska laster med energimätning) som gör samma sak. Ett momentant belastningstest kan däremot utföras av en enklare digital batteritestare. Dels får man då ett värde på batteriets inre resistans (=förmågan att lämna ström) men under bara de fåtal ms som ett sådant instrument har belastningen påslagen ser det också tendenser, t ex hur snabbt spänningen sjunker. De kan därför ofta (men inte alltid) ge åtminstone en hint om batteriets kondition. Biltema m fl har sådana mätare för ett par hundra. Inte perfekt facit men ofta förvånansvärt rätt. Följ dock instruktionerna så batteriet är i vila (eller nyss lite belastat), för taget direkt från laddare visar ingen snabbtestare rätt på ett batteri. Jag brukar använda en sådan "snabbtestare" som en första koll (då det går snabbt), sedan - om det behövs - köra ett belastnings/urladdningstest ungefär enligt ovan. EDIT: Spänningsfallet mellan batteri och förbrukare vid förbrukarens typiska ström brukar man försöka hålla under 0,5-1,0V. Men det är också väldigt avhängigt av vilken typ av förbrukare det är. En bogpropeller lastar så mycket att batteriets spänningstapp på flera volt p.g.a. belastningen ofta vida överstiger spänningsfallet i kablarna. En bogis kraft m.m. är därför ofta beräknad vid en spänning på 10,5V och inte 12,0V. Lampor är inte så kritiskt medan man till en värmare kan behöva vilja behålla varje tiondels volt vid maxlast som tändning t ex. Moderna värmare har dock ofta 8V glödstift (inte 12V) som går på reglerad spänning, så glöden alltid fungerar optimalt även vid lite större spänningsfall.