skippeer

@b_syrsa IKEA's köksgaller har bra pris men kanske inte den rätta marina feelingen. Men det är en kandidat

Okej, ventilation av garderober och klädskåp borde vara standard men jag har bara sett ett fåtal båtar med galler (och de satt enbart i överkant). I överkant hade jag tänkt mig ett galler ala HR som har samma bredd som dörren/luckan. Galler som sitter i underkant nära durken är utsatt så ett rostfritt galler funkar bäst gissar jag, tror inte det fördärvar totalintrycket av inredningen. Jag har letat efter ett galler som nedan men utan "stängningsfunktion" men finner inget i Sverige. Är det någon på forumet som kan tipsa om firma som säljer ett rektangulärt rf vent galler utan stängning med marin feeling? Watski säljer ett runt rostfritt beslag med diameter 63 mm som blir lite litet när gallret i överkant har samma bredd som dörren/luckan. (har inte lyckats minska på storleken på fotot så det blir groteskt stort i inlägget)

Eftersom jag saknar överhandsfräs och ibland har svårt att få tummen ur är det troligen bäst för mig att köpa färdiga glas (akrylplast, PMMA, plexiglas) och sedan montera dem själv (dock är jag priskänslig....så man vet aldrig). Har någon rekommendationer på företag i Göteborg-Uddevalla området som kan använda de gamla glasen som mall för att tillverka nya glas? Tänkte kolla med Ö-metall på Hönö och Hönö Båtrutor i Härryda https://ometall.se/marint/index.html https://batrutor.se/om.html

Visst är det märkligt att båttillverkarna inte sätter in ventiler men kikar man runt så saknas det på majoriteten av båtar. Jag är kluven, varm luft innehåller oftast mer fukt och kommer den varma luften in i garderob/skåp är det på våra breddgrader ofta kallare i skåpet. Fukten kan kondenseras mot ytterväggen (=skrovets insida) och det var inte min tanke att skapa fuktproblem. Sker denna kondensering i en båt eller målar jag f-n på väggen?

Isamband med att jag fixar till "kölsvinsluft" till kylkompressorn behöver jag få ut den varma luften från utrymmet under diskbänken genom ventilationsgaller. När jag ändå håller på med galler tänkte jag fixa ventilation av hermetiskt tillslutna garderober ombord. Våtgarderoben behöver både tilluft långt ner och frånluft längst upp, lite trångt men det skall gå att få till tilluft och frånluft galler. När jag kikat på andra båtmodeller (HR och Arcona) minns jag bara ventilationsgaller i överkant av garderoberna så jag undrar räcker det med ett galler till klädgarderober som ger lite luftning?

Luften i akterkabinen står nästan stilla och eftersom vi planerar att segla söderut så har jag funderat på olika ideer: datorfläkt som tar luft ifrån det ventilerade utrymmet runt roderstocken eller Hella/Caframo fläkt som roterar luften i akterkabin @AndW Om man överför dina erfarenheter till en båt med akterkabin (som inte har taklucka) så skulle jag kunna räkna med ett gott resultat genom att ta friskluft från utrymmet runt roderstocken mha en datorfläkt och blåsa in i akterkabinen?

Lång film som visar byte av glas både för Lewmar Ocean och Lewmar Low Profile luckor https://www.youtube.com/watch?v=JPddmas73js Gissar att många har låg/medium-profil luckor och då får man se hur mycket våld som kan krävas för att få isär luckramen på en lågprofil lucka. Förstår varför en seglarkompis köpte Lewmar glas till sina lågprofilluckor, extra moment att fräsa till kanterna vilket visas på filmen.

Kul med många olika förslag. Det jag tänkte göra i vinter är att byta glasen på Lewmar Ocean hatches / talkuckor för de gamla från 2002 är mycket krackelerade, jag trodde att en del var grova repor i ytan men när jag kände på glasets utsida var det slätt. Som komplement till goda råd här på MG har jag surfat runt, Lewmar säljer glas till low/medium profile luckorna som har en annorlunda ram som man delar på vid byte av glas. Glaset till Ocean luckorna verkar tätas med butylband och fogmassa och Lewmar säljer inte dessa som reservdel. http://www.selectplastics.com/faq.htm Lewmar Marine LTD and Select Plastics do not recommend the use of any type polycarbonate in deck hatches. https://hatchmasters.com/acrylic-vs-polycarbonate/ verkar oxå förorda akryl. Min plan steg 1 är att förstå vilket material som är bäst (inte billigast) mtp att Lewmar original luckan inte klarat 17 år utan en massa krackeleringar. Intrycket efter att surfat friskt i helgen verkar vara att AKRYL rekommenderas före POLYKARBONAT. UV och antirep beläggning om det går att få tag på, rökfärgat glas (inte som HR med klart glas vilket kan bli onödigt hett söderut). Tror att tidigare har Lewmar använt härdat glas i däcksluckor (källa Youtube film) steg 2 räkna på kostnad med byte av bara glas och jämföra med byte av lucka (typ Defender) Size 20 har 10 och size 50 har 12 mm glas, glaset är lite högre än ALU-kanten Steg 3 beställa, troligen, rökfärgad akrylplast behandlad med UV och rep-skydd Steg 4 Mha de gamla som mall: såga/fila till raka ytterkanter borra/fila hål för handtag, 2 hål för size 50 och 1 hål för size 20 borra 2 små hål till friktionshållaren Steg 5 Montering av glas, svart butyltejp i botten, Sika primer och svart Sika 295 UV längs kanterna Steg 6 Undersöka om O-ringarna till handtagen behöver bytas Film som visar hur man tar loss Lewmar Ocean luckan Film som visar byta glas på en Lewmar Superhatch vars konstruktion påminner om Lewmar Ocean hatch

Hej familjen har seglat ca 11 veckor i Kroatien varav första veckan med charterbåt innan vi fann en modern andelsbåt. Både före och efter EU medlemskap, andelsbåten flaggade vi om till Kroatisk flagg för vi trodde det skulle vara smart (mtp förmånlig MOMS och tull vid övergången). Kroatien är underbart att segla i dock har kostnaderna stadigt gått uppåt och antalet betalbojar har ökat. Det finns flera charterbolag med svensk anknytning, kan vara bra mtp paketpris (flyg och båtcharter). När vi hyrde så fann vi en broker som förmedlade en Elan, vid min kontroll före vi skulle lämna hamnen blev det en A4 sida med anmärkningar (jag begärde bara fix av 2-3 fel, resten höll jag tyst om för vi ville kasta loss...) Navigare Yachting har ett nogrannt underhållsprogram enligt en kollega som haft sin 43 fotare uthyrd via dem under 5-6 år. Croatia yachtclub och Moorings är 2 andra svenskrelaterade bolag. Vi har undvikit ACI marinorna pga hög prisnivå men är man 3 familjer som delar en 50 fotare blir det inte så dyrt per skalle. Vi har lärt oss var det finns äkta restaurangbojar dvs ät på konoban och bojen är gratis för 37 fotaren (en 50 fotare kanske blir för tung för bojar?). Wolfgang har en bra web sida med mooring information http://www.anchoragesincroatia.net/p/nautical-anchorages-map.html ACI priserna finns publicerade på deras hemsida för budgetplanering. Båtlivet i Medelhavet är så mycket enklare än i Sverigen, nästan inga grund. Formalia: för att navigera med en Kroatiskflaggad båt måste du ha papper på din kunskap (båtpraktik, kustskeppar, utsjöskeppar) dessutom måste någon ombord ha VHF certifikat Det som jag lärt mig är att vädret är mer dynamiskt och lokalt, vi har seglat i kuling och goda vänner seglandes vid några andra öar har sluppit kulingen. Beroende på åldrar ombord kan man söka lugnare vatten typ parkområden eller till partyöar utanför Split, vi har haft som mål att inte vara på samma plats som sailing week båtarna, nöjt oss att vinka glatt till dem ute på havet https://www.sailweekcroatia.com/

Tog upp budget på senaste avseglarmötet (JRSK har 2 parallella grupper som träffas regelbundet). En välkänd seglarfamilj som seglade utan skor:-) körde troligen på lågbudget. Jag trodde 20 ksek/månad för 2 vuxna, några besättningar räknade med 30 ksek/månad och par. Eftersom majoriteten planerar för längesegling gäller det att ta höjd för när dyra prylar går sönder, är man ettåring (Karibien ToR) bör de dyrare prylarna ombord hålla på den resan (segel, motor, vindroder, watermaker, mm). Allting går sönder förr eller senare och en del längeseglare har fått pausa för att åka hem och jobba ihop lite mer stålar för att sedan fortsätta seglandet. Försäkringar (båt och besättning) är en tung post, tänk på att ha tät kontakt med ditt försäkringsbolag så att tariffen ändras löpande allt som du byter tariffområde. Onödigt att betala för Atlanten området när du guppar omkring längs Europas kust. Läs på om rabatt på självrisk och tariffer vid medlemskap i JRSK/OSK/SXKM, det finns pengar att spara. Jag har inte varit skeppare när vi seglat i Karibien så jag har inte koll på marina priserna men jag observerade att vi i princip aldrig låg i marinor (vi har kört paying crew med Sjösportskolan några gånger, mycket trevligt). Däremot har jag varit skeppare på andelsbåt i Grekland och Kroatien, marina priserna hos ACI för en 37 fotare låg på grovt 700 kr/natt vilket funkar om man är full besättning som delar på utgiften men som single eller som ett par som seglar hela säsongen i Kroatien blir det för de flesta för dyrt med ACI marinorna.

Jag hörde med Lewmar representant på Öppet Varv, det finns inga Lewmar glas till Ocean takluckor utan de föreslog nyinköp av medium modell som går att stå på. Har kollat på Youtube och det finns bra filmer som visar hur man demonterar och byter glas på Ocean luckor. Det jag saknar nu är tips/råd baserat på erfarenheter då det gäller glasmaterial, på en båt i Kroatien tillverkad 2002 observerade jag att Lewmar glasen var krackelerade medans Gebo glasen saknade krackeleringar så materialvalet verkar påverka åldrandet. Är det rökfärgad akryl som gäller?

Intressant om jordplan. Jag har en SCAN VHF74 antenn, enligt tillverkaren "Full 1/2 λ dipole - no groundplane needed" Finns det en risk att Raymarine VHF radions minus pol trotts allt kan leda läckström via motorblocket till F-O-F propeller och till skrovanod?

Jag tolkar det som att jag inte behöver radiojord till TV eller VHF. Den sintrade plattan stör mig inte däremot att byta skrovanod varje år där zinken rent teoretiskt inte kan ge något skydd av propeller för avståndet är över 3-4 meter. (Enligt SXKV tekniska kommitté skyddar zink ett område upp till 3-5 dm) Lutar åt att plasta igen bultarna för skrovanoden.

Vi har luftkyld kylkompressor men varvet har monterat en sintrad platta på en sida om kölen som är ihopkopplad med en zinkanod på andra sidan kölen och jag misstänker en koppling till motorn. Enligt SXKV tekniska kommitté skyddar en zinkanod max 5 dm runt, flera meter från anod till motorpropeller/bogpropeller. Frågade varvet varför det finns skrovanod, de påstod att zinkanod/sintrad platta var bra som radiojord, vi har ingen SSB, bara VHF dipol med integrerat jordplan och en TV antenn. Okay, ingen större nytta med brytare på motorminus för vår båt. zinkanoden tänkte jag skippa i synnerhet som skrovet har coppercoat

Det jag fångat upp från JRSK/OSK seglare är ca 20 ksek/månad som driftkostnad (lite osäker om det är för 2 vuxna med/utan barn). Skippar man restauranger och krogar går det att hålla nere utgifterna men jag vill minnas att livsmedelspriserna i Karibien ligger i nivå med Europeiska priser, frukt importeras till många av öarna med höga priser som resultat. Har sett längeseglare som delat med sig om driftbudget, tror s/y Nanny är en båt som bloggat duktigt.