skippeer

Toppen, som många andra har jag hybris när det gäller skrovgenomföringar och ventiler. Det måste bara bli tätt direkt och dessutom är det en fördel att det nyper när jag har kulventilen i rätt position. Har bytta på flera båtar tidigare och det har gått bra men hjärnspökena målar upp....... Shoppat en flaska på BT och den var svart så (577 har röd flaska).

BT TDB 36-41 Pipe Sealant with PTFE is a high viscosity thixotropic gel paste which cures rapidly, sealing instantly to 10 bar through its anaerobic cure system in contact with metals in the absence of air (oxygen). When fully cured it resists pressure up to 350 bar. Rent teoretiskt låter det som att BT VVS-tätning skall funka till gängorna till bottenventiler, det jag var intresserad av var gjorda erfarenheter för ibland stämmer inte säljarens syn på hur bra produkten är jmf med glada båtägares bittra erfarenheter. Jag har läst 2 gamla inlägg på olika forum om BT's VVS tätning. Några färska erfarenheter?

Min undran var om Loctite 577 och BT VVS-tätning är likvärdiga till kulventiler. Har någon positiv erfarenhet av BT tätningen? Jag personligen är EJ intresserad av lins fördelar eller gängtejps fördelar:-)

Layouten under däck ser bra ut under förutsättning att kojernas längd funkar för familjen. En fundering är hur länge era "stora" barn vill segla med. Nu känner jag att stämningen blev fel....men fundera på behovet något år framåt. Håller med tidigare inlägg att hantera en 34 eller 38 fotare är ingen större skillnad. Dock det som jag gillar är om det finns sittbrunnsstuv utrymme för grill, dinge, segelsäckar, utombordare, bensindunk och det brukar saknas på 34 fotare med dubbla akterkabiner.

Letat efter butik med Loctite 577 i Göteborgs området, fann 3 butiker: * Hornbach, lägst pris * Viking Yachting * Swedol, högst pris Råkade finna den här gamla tråden om Biltemas VVS-tätning / gängtätning lämplig att användas på kopplingar upp till 75 mm. Nyligen hörde jag en kommentar om att BT skannar marknaden på storsäljare och tar sedan fram en egen variant vilket kan stämma på Loctite 577 vs BT VVS-tätning. Googlat runt lite om BT artikelnummer 36-41, såg att Seawolf gillade BT produkten i en gammal tråd. DAGSNOTERING PÅ GÄNGTÄTNING? Halva priset på BT's gängtätning. Som kemisk gängtätning till kulventiler och skrovgenomföringar, kan man säga att Loctite 577 och BT VVS-tätning är likvärdiga rent tekniskt?

FB är kan vara billigt för föreningar att sprida info men å andra sidan vad kostar en enkel hemsida hos en hosting firma ca 1 000 kr, någon hundring för DNS entry. Jag är totalt ointresserad av vad mina kompisar äter och dricker, de söker FB LIKEs hela tiden på fräcka platser. Om de sedan får inbrott medans de är i Thailand får de skylla sig själva för. Under 2005-2010 var det hög aktivitet på Hanseklubben där seglare delade med sig tex hur de förbättrat kylinstallation, nya skotskener. Många av trådarna var rena instruktionsmanualer. Aktiviteten avtog på det forumet efter säg 2011 och sedan kastades samtliga trådar bort av en nystartad klubb (ny hemsida utan historik), tråkigt att alla dessa detaljerade trådarna bara försvann. (myHanse är en aktiv site troligen för att det är seglare runt klotet) Har bytt båt till en udda sort och då är det underbart att MG finns:-) Forum för OSK, JRSK, SXK och SXK Medelhav sprudlar tyvärr inte av inlägg, är nog en allmän trend att svenskarna har så många hobbies och att curla tar tid ==> Ont om tid för att nörda ner sig på båtforum. Jag erkänner jag har FB och har nog gjort 1-2 inlägg..... Jag tror det är svårt är att söka information på FB, går det över huvud taget att söka strukturerat?

Vi har en segelbåt i glasfiber med blyköl, inombordare med rak axel och en Vetus skrovanod mitt på skrovets babordsida. Enligt Tommy i SXKV tekniknämnd skyddar en offeranod ca 0,5 meter. Så jag förstår inte vad en skrovanod kan skydda då den sitter mitt på båten, det är flera meter till propellern i aktern och bogpropellern i fören, likaså flera meter till rodret. Kan det vara en praxis för järnkölsbåtar? Någon som har några ideer om eventuell nytta? Jag skall undersöka vart jordsladden är kopplad på insidan (enligt andra trådar på nätet bör den ha en area på minst 4 kvmm) men oavsett vart den går finns det inget på utsidan inom 0,5 meter (kanske blykölen är inom räckhåll).

Kontrollfråga till HDI Marine visade att slangstoset för kylslangens har en inre diameter på 29 mm dvs som originalet. Det stod fel på deras web sida. Uppdaterat numera så mm är korrekt men värdet i tum är fortfarande felaktigt ¾” (29mm) water inlet (kontrollmätt vid leverans, 29 mm) Beställde från HDI USA en styck gjuten rostfri avgaskrök (inga svetsfogar som kan börja läcka). Betalade i SEK, 4 540 kr för krök inkl "Priority Mail International® (USPS)" (6 - 10 business days). Tipset om Jetcarrier är säkert bra om man tex köper från flera olika säljare och vill skeppa det i ett paket till Svedala. Min tolkning var att via Jetcarrier får jag först betala en frakt inom USA och sedan för deras hantering + en andra frakt,. Jag körde med en direktleverans mtp kostnader och leveranstid. 1 april beställde jag avgaskröken, tog ca 1 vecka till Kastrup. Sedan ytterligare en vecka för tullhantering av Postnord och transport de sista 40 milen, fick leverans 15 april då jag fick betala tull, moms och Postnords avgift 1 196 kr. Totalkostnad 5 736 kr (ungefär detsamma som för en VP i gjutjärn). Eftersom demonteringen (för 6-8 veckor sedan) av avgasslangen inte gick smärtfritt, försökte med såpvatten, krypolja mm slangen hade gift sig med slangstoset på avgaskröken. Krävdes blod, svett och tårar, det sista då jag fick spräcka slangen. Enligt en båtbyggare så är det aldrig fel att byta första slangen fram till vattenlåset för om någon av tidigare båtägare råkat köra motorn torr kan det bli skador på första slangdelen. VP manualen säger att avgasslangen skall ha en inre diameter 57 mm och när jag letat avgasslang har jag sett både 57 och 58 mm och min gissning är att avgasslangarna tillverkas i tum tex 2 1/4" (exakt 57,15 mm) men i katalogerna anges i mm avrundat uppåt eller nedåt. Energikrävande att vara fläckvis pedant:-)

Jag tänkte inte på BT överhuvudtaget. BT Marintätning verkar vara gjort av polyuretan vilket "pos42/villafixaren" kommit fram till är bra tätmassa.

Var iväg för att inhandla Sika 291 för att täta skrovgenomföringar i brons. 291 finns inte längre, ersatt av 591. Nu gillar jag inte att använda version 1 av någon produkt (dator, bil, byggmetod av hus) så jag är tveksam till Sika 591 till skrovgenomföring eftersom den är "ny". Någon "kemist" på forumet som har bra tips/råd? Tråd från 2017 om tätmassa

Tackar för förklaringen

Så här rengjorde jag avgaskröken av gjutjärn: avsotning mha spray "Ren kamin" en vecka i ett bad med ättika för att försöka bli av med koks några dagar i ett bad med fosforsyra (Jula's betsyra) Det övre hålet var minst täppt medans det undre verkade vara helt täppt innan fosforsyran löste upp koksen så jag kunde ana hålet. Använde en 4 tum spik för att rensa de 2 hålen där vattnet skulle komma in och blandas med avgaserna. Dock var jag lite för hårdhänt då jag försökte rensa det undre hålet, spiken skadade ett rostfritt lock (påminner om minifrostplugg på en motor men det sägs att locket är till för att tillverkningen skall funka). Enligt VP katalogen finns locken som reservdel. Kände på godstjockleken och gjutgodset kanske duger 2-3 år till men slitet för att få bort slang och demontera kröken gjorde att jag köper nytt.

Jag håller på att byta 6 skrovgenomföringar, 5 stycken går genom balsa sandwich där jag nu har fräst bort balsan och fyllt igen med epoxi och 1 styck genom enkellaminat (motorkylningen). Gemensamt för dessa 6 skrovgenomföringarna är att det finns en träring / trädistans under muttern till skrovgenomföringen. Vet någon varför orust varvet lade dit dem 2002, kan nyttan vara att agera lite som fjädrande utjämning? Jag lutar åt att skippa dem för de nya skrovgenomföringarna (i brons) har större muttrar än de gamla. Fotot taget med träringen / trädistansen liggandes på handfatet ifall någon undrar över underlaget.

En bild säger mer än 1 000 ord, hur många ord motsvarar då en film? Länken nedan går till en film som visar en kille som fräser ur balsa i däcket för att fuktsäkra en genomföring vilket kan vara en hjälp avseende delfråga 1. Jag har använt insex nyckel i borrmaskinen, för liten dimension på insex nyckeln gör att den vrider sig och för grov dimension kan ge onödigt stort motstånd, testa dig fram. Okay man kan använda sin Dremel som killen i filmen gör men det har jag personligen inte gjort http://www.boatinghowto.com/videos/coredhullsealing.wmv Jag har gjort dito med West System epoxi senast uppblandat med 406 Colloidal Silica (en annan gång 404 vilket var overkill enligt min personal yacht coach). Om det är ett litet hål mindre än ca 3-4 cm funkar inte metoden i filmen något vidare har jag erfarit i livets hårda skola. Litet hål i däck skulle jag tejpat under hålet och fyllt på med epoxi ovanifrån och sedan det härdat borra upp hålet igen men nu med en epoxi ring runt hålet som fuktsäkring. I däcket funkar det säkert lika bra med glasfiberspackel om nu någon är orolig för att hantera epoxi.

Förtydligande ==>> I manualen redovisar de: böjhållfasthet Testcase 2B Fasad 1:12, 300 gram/kvm glasfiberväv med rak anslutning, dvs kortaste väven först gav en försvagning på 4,2% Testcase 2D Fasad 1:12, 300 gram/kvm glasfiberväv med sned anslutning, dvs längsta väven först gav en försvagning på 5,6% draghållfasthet Bäst är en 12:1 fas som repareras med glasfiberväv. Marginell skillnad om man har längsta eller kortaste väven först vilket jag inte känt till innan jag läste NM broschyren. Nyckeln till stark lagning är att fasningen är 12 x tjockleken på glasfibern som skall "lagas".