IngemarE

Nja, min tolkning av norska texten är snarare att det är fartyg från främmande stater, dvs länder, som avses. Inte specifikt fartyg som tillhör staten, alltså myndigheten i ett land. Blir lätt oklart dock, eftersom stat/state inte har exakt samma betydelse som svenskans "staten". I definitioner i den kompletta texten tycker jag dock det är lite tydligare att man med denna formulering i norskan med "stat" avser båtens hemland. Inte specifikt statsmakten/myndigheten i det landet: "Fremmed fartøy: fartøy som har en annen stat enn Norge som flaggstat, eller norsk fartøy med utenlandsk skipsfører." Samma text i deras engelska översättningen: "The regulation does not apply to foreign state vessels used for non-commercial purposes or military vessels." Kan dock hålla med om att det faktiskt inte är helt solklart....

Men sista punkten i början på skriften (för vilka fartyg föreskriften är tillämpbar) står ju ganska tydligt att bl.a. fritidsbåtar är undantagna, då de ju inte har kommersiellt syfte: "Forskriften gjelder ikke fremmede statsfartøy benyttet for ikke-kommersielle formål eller militære fartøy." Kan förstå reglerna om det är handlar om främmande länders handelsfartyg eller andra kommersiella dito, men tycker det är tydligt att vi med fritidsbåtar inte är berörda. 🙂

1mm kan gå att klämma ihop på gummit över hylsröret. Men Cutlesslagret blir inte bra, fast det är ju beroende av innerdiametern, inte rörets ytterdiameter ? Men är det då inte ett rör med ytterdiameter 1 1/2" (38,1mm) du har och inte ett i metriska mått ?

Varför, för att den befintliga fotpumpen var svår att ta loss ? Ser också att du använt armerad PVC-slang till dricksvattentanken. Som tillopp/påfyllning är det helt ok, men om det är en utloppsslang som det står vatten i en tid är det inte det mest optimala. Inte skadlig så sett, men kan ge lite plastig bismak till vattnet.

Jag hade lagt till bara en liten peng och satsat på en mer traditionell lösning som det du nu just är inne på - en fast monterad självsugande pump med tryckbrytare men också en "vanlig" kran. Då är det också mycket lättare att byta ut någon del om du skulle vilja "uppgradera". Helt ok tryckvattenpumpar finns mycket billigare än Båtbutikens (som inte alltid har så bra kvalitet som man vill tro), t ex denna från JULA. Det låga flödet räcker inte för att spola däcket direkt, men då du inte har så stor tank är måttligt flöde snarast positivt. 4-5l/min är ändå ok. Eftersom dessa pumpar är designade att klara inställt tryck med lite marginal så påverkas inte flödet lika mycket av motstånd p.g.a. lyfthöjd och långa ledningar som med din nuvarande (som s.a.s. går på max redan från början). Som kran kan man naturligtvis köpa en enkel på Båtbutiken, t ex denna. Men då de kostar mer än en riktig hemmablandare/kökskran så är ju frågan varför ? Visst, nu kommer du kanske inte ha varmvatten just nu, men i alla fall. Vet att vi är flera som under många år haft dessa billiga "hemmakranar" i våra båtar utan några problem, så det funkar. Sedan vill jag alltid ha ett skräpfilter mellan tank och pump, även på dricksvattnet. Bättre att saker råkar hamna där än att de sätter igen kranen eller fastnar i membranet på tryckvattenpumpen. Typ ett sådant här:

Man skall tänka på att tiden det tar att ladda ett bly/syrabatteri beror bara delvis på pålagd laddspänning. Det är batteriet själv som bestämmer hur mycket laddström det vill sluka i sig. Ju högre spänning jämfört med dess egen-EMK (i princip vilospänningen olastat), desto högre ström tar det till sig vid samma laddtillstånd. Åtminstone i den första delen av laddcykeln. Men lägger man på för hög spänning per cell i relation till laddtillståndet så börjar vätgas att spjälkas ut - batteriet "gasar" eller "kokar". Alla tillverkare verkar sätta stor prio på att deras batterier (och laddare) skall ladda batteriet så snabbt som möjligt. Det innebär att man gärna anger en hög spänning, som ofta är på gränsen (eller ibland över gränsen) till vad som är "gasningssäkert". Om man räknar med att den högsta spänningen bara är vid väldigt dåligt laddat batteri, vid viss temperatur och förutsätter att alla sex cellerna är identiskt lika, så kan man hamna ganska högt i spänning. Andra är lite mer försiktiga. Det är bakgrunden till lite olika värden som anges. Men kan man låta det få ta 10-20% längre tid att ladda fullt än det absolut teoretiskt snabbaste, så behöver man faktiskt inte alls ligga så på gränsen. Det finns en myt att den höga spänningen behövs för att "toppladda" ett bly/syrabatteri, men det är alltså inte sant. De blir fulladdade förr eller senare ändå, t.o.m. redan av en spänning som bara är lite högre än deras egenspänning (t ex 13,5V). Men det tar längre tid. Med t ex 14,1V så finns lite marginal mot gasning även om alla celler inte är identiskt lika , och batteriet kommer inte riskera att fara alls lika illa som vid 14,4-14,6V t ex. Och ändå laddas fullt rätt snabbt ändå. De 14,7-14,8V som anges ibland för AGM skulle jag betrakta som direkt skadligt och kommer reducera livslängden ordentligt. I synnerhet om batteriet utsätts för denna spänning i ett ganska välladdat tillstånd (t ex då laddaren inte fattar att det inte är batteriet som slukar ström utan förbrukare i båten). Tåligheten må vara lite bättre beroende på hur vätskan är bunden, men det är ändå bly/syra-teknik och i grunden i princip samma kemi.

Om du köpte hos en firma och båten är såld med batterier som skall vara ok, så finns ju all anledning att i alla fall ställa frågan till firman. Sedan kan de ju försvara sig med att du inte skött och hållit dem laddade under vintern o.s.v. Men alltför få ställer tyvärr krav även när de köper en så dyr sak som en båt - och från ett företag. Ibland finns det datummärkning på batterierna. Men det räcker med att ha misskött dem ett fåtal gånger med djupurladdning som inte återladdats omedelbart för att de skall bli dåliga. Det kan man göra ganska snabbt även med nya batterier. Skillnaden idag på ett s.k. startbatteri och förbrukarbatteri är ganska marginell. Jag hade köpt 3x AGM precis som du har idag, t ex Biltema 80Ah, och inte brytt mig så mycket om det står "startbatteri" på dem eller inte. Viktigare är snarare hur du har laddaren inställd. Ser på bilden att den går i "bulk"-mode och krämar på 14,7V över batterierna. Oavsett om det påstås att man kan köra högre spänning på ett AGM så lär detta förkorta livslängden. Eftersom laddaren dessutom tror att all förbrukning den känner är batteriet som slukar laddström, så kan vanliga förbrukare som du har på liggandes på landström göra att laddaren kokar batterierna. Jag brukar rekommendera att man stänger av de olika smarta moderna eftersom det inte fungerar praktiskt i båt, och lägger en fast spänning på "bara"14,0-14,1V eller så i "värsta moden". Ja, det tar kanske 10-15% längre tid att ladda batterierna fulla, men det lär förlänga livslängden drastiskt.

Biltema, JULA och Clas Ohlson har mycket bra och synnerligen prisvärda halvmasker med filter som tar bort organiska ångor. Kostar bara ett par hundralappar, och även om du står utomhus och plastar kan det vara en bra investering (vid plastning inomhus är det absolut nödvändigt).

Nej, jag skulle vilja påstå att skillnaden är mindre än på två batterier som är något år gamla. AGM fungerar bra även som startbatterier och är inte specifikt avsedda att lämna någon signifikant lägre ström fast under längre tid. Ett tydligt bevis är att vanliga AGM-batterier monteras som standard i väldigt många bilar. Har det i frugans Audi A3 och min egna, alla med "start-stop", gjorda för att snabbt kunna lämna strömmen som krävs för att dra igång en stor dieselmotor. Likaså standardmonterar t ex Norges största båtvarv, Viknes, AGM-batterier även som startbatterier. Men innan vi spekulerar och rekommenderar en massa annat så kvarstår frågan till TS: Hur gamla är dina nuvarande batterier och är du säker på att de är helt friska ? För tre parallellkopplade bly/syrabatterier - oavsett standard, AGM-typ eller annan - skall inte ha några problem att dra en bogis och ett ankarspel (som bara drar en liten del av vad en bogis gör) utan att säcka. Däremot är det ett väldigt vanligt symptom när batterierna börjar bli trötta att de just säckar onormalt mycket under belastning.

Om inte tre parallellkopplade 75Ah AGM-batterier räcker, så funderar jag på hur friska batterierna är. Hur gamla är de, har de varit ordentligt urladdade några gånger ? Alternativt om du har dålig kontakt/spänningsfall någonstans, som @Mercury_44XS. Själv har jag t ex kört 3x100Ah AGM som försörjt både bog- och akterpropeller samtidigt (2x 4hk) utan några problem med att de dippat för mycket. Du får mäta lite med en multimeter/voltmeter för att försöka kartlägga spänningsfallen. Börja med att mäta direkt över själva batterierna under last - under förutsättning att de inte riskerar att vara ett antal år gamla och därmed inte längre helt krya. För då är det byte som är första åtgärden.

Den "extrajorden" som finns möjlighet till på många instrument och elektronik är med största sannolikhet nödvändig för att de skall klara EMC-gränserna i CE-kraven för "påstrålad" störning. Ibland också utstrålad (dvs "skit" som kan störa t ex VHF-radion). Manualen i TS fall exemplifierar det t.o.m. med just tålighet mot ombordvarande kortvågssändare (dvs 0-30MHz och vanligen minst 100W uteffekt). Men för att denna jord skall fungera (som då elektriskt skall fungera som just jord, även om den oftast "bara" är en anslutning till minus via enhetens chassie eller interna jordplan) krävs en tämligen kort anslutning till någon riktig "jord", såsom kopparplatta utanpå skrovet, blykölen eller liknande. Och här diffar teori och verklighet oftast, eftersom den kabellängden som då behövs i praktiken oftast blir för lång för att göra någon egentlig nytta *). Således kan man (oftast) lika gärna skippa denna extra "jordanslutning", varvid man också slipper alla problem med hur den verkligen skall anslutas till något "jordiskt" nära vattnet. Och så slipper man dessutom en risk för felströmmar som kan ge elektrolytisk korrosion. *) En ledare/kabel är i sig en induktans på ungefär 1nH/mm. Induktanser bromsar högre frekvenser och snabbare transienter/spikar (leder dem dåligt, många Ohm), medan en kapacitans/kondensator är tvärtom. Om man då räknar på det så kommer t ex en 3m lång ledning/sladd (från instrument ner till jordplatta på skrovet eller kölen) att vid 150MHz (Marin VHF) ha en reaktans (motsvara ett motstånd) på nästan 3000 (!) Ohm. Totalt och fullständigt elektriskt avbrott, alltså. Och vid kortvågsfrekvenser, låt säga 10MHz, är denna 3m-kabel ändå så mycket som 200 Ohm. Fortfarande utan någon "jordande" funktion alltså. Ibland anges även blixt och ESD (statisk urladdning) vara skäl till denna "jordning". Men dessa elpulser/transienter har en väldigt snabb stigtid, och den långa sladden ses av precis samma anledning som ett totalt avbrott vid dessa korta pulstider, och fyller i princip ingen funktion. Men i ett testlabb, där det bara är 5-10cm ner till testbänkens jordplan och anslutningen dit dessutom kan ske med en bred jordfläta (som har mycket lägre induktans per längdenhet än en sladd), så blir det något helt annat. Och det enda som då krävs är att det tydligt står i manualen att enheten skall "jordas", så är det ok ur kravens perspektiv. Att det sedan inte går att få till praktiskt i båtinstallationen är en annan sak..... EDIT: Resistans (R) = likströmsmotståndet, det som t ex mäts med en enkel multimeter. Reaktans (Xc, Xl) = växelströmsmotståndet, det ohmtal som en signal med en viss frekvens "ser" i en kondensator eller induktor (ledningen). Dessa kan skilja dramatiskt !

Det är f.ö. WEMAs gamla givarsortiment och i många fall även instrument som Biltema säljer.

Till att börja med så löser du inte problemet med kopparbultar. Det är mer än tillräcklig ledningsförmåga i en rostfri, syrafast bult för dessa strömmar och ändamål. Det är garanterat i kontaktpunkten/övergången som du stundtals har ett för högt motstånd, som blir värme. Men som @ChristerN flera gånger påpekat så är det inte tydligt hur din koppling ser ut. Ett foto kanske ? Här anar jag flera risker - utan att ha sett något foto , dock. Det ena är att akterspegeln inte är stum. Om du drar fast kablarna med akterspegeln som "distans" emellan och under klämlast, så kommer du aldrig få en bra förbindelse. Alldeles oavsett material i bulten. Varje sida måste ha sitt mothåll i form av t ex extra mutter som håller emot kraften på den sidans förband (med kabelskon emellan). Minsta lilla okontakt ger övergångsmotstånd och därmed värmeutveckling, och du har direkt en materialutvidgning. Som då gör okontakten ännu värre och förloppet accelererar snabbt. Dessutom gör skruvandet ett par gånger varje tur att det ställs väldigt stora krav att du får det perfekt varje gång.Och det får man inte efter ett par gånger. Vad du bör göra är att istället förse motorn och båten med en vettig och för ändamålet avsedd kraftkontakt, som t ex @Mercury_44XS redan varit inne på. Även Conrad säljer många olika varianter till hyfsad peng/kvalitet och till privatpersoner. De flesta är egentligen för crimpning men går alldeles utmärkt att löda med en kraftig lödkolv (eller ännu hellre liten gaslåga). Då får du en säker och enkel lösning, baserat på prylar gjorda för ändamålet.

Det ser ut som att det hela är tänkt att hyfsat enkelt kunna demonteras genom att lossa skruvarna på "plasten" (där det spruckit) samt den M-gängade genomgående bulten i "beslaget" du fotograferat underifrån. Hoppas jag fattat det rätt. Men den kopplingen via M-gängade skruven blir aldrig helt stum, i synnerhet inte i ena riktningen. Tror därför att även med denna så finns det stor risk för böjpåkänningar på "plastflänsen". Eftersom det - precis som @Mercury_44XS observerat - inte verkar varit ordentligt armerat utan mest oarmerad gelcoat, så blir flänsplasten väldigt känslig för minsta lilla rörelse hos "stången". Sedan har man försänkt skruvarna och dessutom alldeles för mycket, så onödigt mycket material tagits bort. Försänkt skruv skapar också större risk för sprickbildning än en med plan undersida, då den vid åtdragning även skapar en utåtriktad kraft i materialet. Sitter de då - som här - väldigt nära en kant så är risken för att det spricker sönder väldigt stor. Eftersom du har flera trasiga skruvförband skulle jag tagit bort pelaren, rensat bort de skadade delarna/hörnen och plastat på flera lager matta/polyester underifrån. Alltså byggt på minst 3-4 mm med ordentligt armerad polyester så det blir en seg och stadigare "platta, "fläns". För den är för tunn idag, och verkar som sagt mest bestå av oarmerad gelcoat. Sedan lägga gelcoat på kanten och på de skadade delarna för utseendets skull. Vid återmonteringen sedan använda icke-försänkta skruvar, ev. med en bricka under.

Och en stor eloge till dig som öppet talar om vad problemet var nu när du upptäckt det, även om det var pinsamt, klantigt och allt därtill. För klantigheter har vi alla gjort (och slutar aldrig med dem, kanske möjligen de blir lite färre med åren). Egentligen skönt att det berodde på en enkel sak, för enkla saker är enkla att rätta till 🙂

Jotun verkar ha en långsiktig plan att ändra inriktning (?) och har tydligen valt att inte förnya en stor mängd EU-tillstånd för sina båtfärger. Gäller inte minst rätt många bottenfärger, som dock fortfarande verkar gå att köpa i Norge (om än som beställningsvara i vissa fall). Kanske är denna också en av de "drabbade" färgerna ?

Exakt så har jag också alltid gjort - gelcoat på gelcoat och sedan topcoat som sista tunna lagret. Aldrig sett något problem. Sedan är det ju faktiskt tveksamt om det verkligen behöver tvättas bort något ytvax om man ändå skulle lägga (blöt) topcoat på alldeles nylagd och härdad topcoat. För på samma sätt som vaxet lösts upp i topcoatblandningen man just skall lägga på, så torde den tunna hinna som ligger på befintlig topcoat lösas upp när ny topcoat läggs på.

De kan inte ha varit gjorda i rostfritt. Det måste ha varit en guldlegering. Eller platina..... 🤔 Om du ändå skall beställa kapellet av någon kapellmakare och funderar på skotskenor som fästpunkter, så ta upp det direkt med dem. Inte sällan har de nämligen ännu bättre priser än de tillbehörsbutiker vi "dödliga" kan handla ifrån, och de är sällan främmande för lösningen.

Vet inte vad du tycker är dyrt, men en skotskena på dryga halvmetern kostar ju "bara" några hundra. Även om det är rätt mycket pengar för lite aluminiumprofil.....

Det är ungefär samma lösning som jag gjorde på min förra båt - en skena egentligen för segelbåt.Valde den idén för att kunna spänna kapellet på ett enkelt sätt, men gjorde också att fästet kunde skjutas. Som synes på bilden (liten, ja) är fästet av bågen i skenan dessutom vinklingsbart, likaså "hjälpbågens" halvvägs upp: Vet inte om det kan ge dig några idéer till lösning. Kapellet täckte hela akterdäcket (c:a 2,5x3m), men ärligt talat var det väldigt sällan det togs ner helt. Oftast var det skönt att ha kvar "soltaket" och hörnen, och "bara" ha sidorna och akterdelen upprullade.

Om det är en TFTB-tätning (i praktiken en kopia av PSS tätning) så brukar det enligt min erfarenhet bli lagom att grena av den befintliga sjövattenkylningen i slutet av kedjan med en nippel motsvarande slangens dimension (och utan flödesreducering). Ser då ut att kunna hamna i ett flöde motsvarande omkring det som angivits i den av @Mercury_44XS länkade filen. Men exakta flödet är inte speciellt kritiskt. Du frågar f.ö. efter flödet vid tomgång, men det är inte speciellt relevant. Det är vid höga varv den kan behöva aktiv kylning. Men som redan nämnts - om det inte är en TFTB-tätning och du inte har något i installationsmanualen så får du som sagt kolla upp vad som gäller där du köpt den, och även vad som egentligen är tänkt att kopplas in på nippeln.

Och byt sedan gärna bultar/brickor/muttrar till rostfria där det inte är (t ex en av dem på den uppgraderade akterspegeln verkar rosta duktigt). Även muttern till kulleden på (den hemmagjorda ?) styrarmen verkar vara av rostbenäget material. Inte för att det kanske ger dig lättare styrning som var din fråga, men ändå....

Mallen gör du enklast själv efter just din båt i grovt papper, typ täckpapper för golv. På denna mall med rätt ytterkontur ritar du sedan nåtriktningen och ev. om det skall vara kantträ. Sedan skickar du in dem (ihoprullade) till tillverkaren. Så brukar de flesta som gör t ex Flexiteekpaneler vilja ha det. Men börja därför med att bestämma dig för vilket material du vill ha/varifrån du tänker beställa, så det blir som de vill ha det. Mallningen är f.ö. en bagatell i sammanhanget. För du tänker väl sedan montera dem själv ? Då finns lite mer att tänka på, vilket lim o.s.v. Men inte heller det är omöjligt, och de flesta "paneltillverkare" är tämligen tillmötesgående med tips och hjälper till med rätt material.

Finns det ens något företag som gör färdiga paneler i EVA ? Du blandar inte ihop det med andra syntetiska teakmaterial (t ex Flexiteek, Isiteek m.m. som dock är något helt annat än det mjukare EVA) ?

Vet inte om frågan var till mig (som f.ö. själv har laddare med flera utgångar och inte kopplat så). För att kommentera ditt exempel: Precis i början KAN det kanske hända att reläet slår från till ett par gånger. Men ett bly/syrabatteri drar i sig laddström inte bara proportionellt mot laddtillståndet utan även mot pålagd "överspänning" (=spänning högre än deras egna EMK/spänning olastad). Ett typiskt spänningsstyrt relä har ju viss hysteres och kopplar oftast inte isär förrän vid strax under 13,0V. Om batterierna är så urladdade att de drar mer än vad laddaren kan ge (15-25A ?) redan vid under 13,0V så är de nog i princip tomma. Och oavsett så kommer de ganska snabbt att återhämta sig såpass att reläet inte släpper. Samma sak när reläet kopplar ihop bankerna, så är spänningen från motorbatteriet inte så mycket högre att det kommer "ladda" den urladdade servicebanken med speciellt hög ström. Alltså inget praktiskt problem, enligt mig.