Gå till innehåll
söndag 06 juli 2025

raol

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    7 150
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    80

raol senast vann den dag 17 November 2024

raol hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

2 408 Expert

Om raol

  • Placering
    Silvermedlem

Senaste Profilbesöken

14 135 profilvisningar
  1. Jag tror att GPS-mottagare behöver få funktioner för att skydda sig mot störsändningar. Det finns grovt sett två åtgärder. En metod är att mottagaren gör en analys av signalerna och "röstar ut" signaler som försämrar jämfört med positionen som resterande signaler ger, särskilt i kombination med integrerade accelerometrar (såna är billiga i dag och kan monteras in i flera exemplar som kan kolla varandra och ge redundans om en försämras eller faller bort pga tekniskt fel) som kan dubbelkolla förflyttningar över tidsperioder från bråkdelar av en sekund till flera sekunder och helt enkelt förkasta positionsberäkningar som inte matchar den uppmätta förflyttningen. Det innebär en degradering av positionsnoggrannheten, men tar bort hackigheten så den sämsta momentana positionen blir bättre än annars. Det skulle t ex helt omöjliggöra att man blir "förflyttad" tvärs över Östersjön pga en fejksignal. En annan metod är att ha GPS-antenner som har skärmning mot horisonten, så en signal som kommer från en horisontnära vinkel helt enkelt försvagas kraftigt eller elimineras och inte räknas med. Det stoppar inte störsändningar från relativt närbelägna flygplan och inte heller satelliter (som är en möjlig störkälla, om än mindre sannolik just nu), men fartygs- och landbaserade störsändare skulle bli ett ickeproblem med den lösningen. Nackdelen är att inbyggda GPS-antenner, som i de flesta plottrar och mer moderna VHF- och AIS-apparater, inte funkar utan behöver kompletteras med en extern antenn som är monterad på en öppen plats högt upp. Den har förmodligen en form liknande en modern radarkåpa, fast lite mindre. Den lösningen är förstås möjlig redan nu, om man bygger en sån antenn själv. Det fanns så klart färdiga. https://safran-navigation-timing.com/product/8230aj-gps-gnss-anti-jam-outdoor-antenna/
  2. Det finns personer som samlar in öppen data från olika källor och gör analyser av det, där mönster framträder. Ett sånt mönster är att man sett störningar på ytnivå nära svensk territorialvattengräns, där störningen rört på sig i låg fart men i stadig riktning. Jag tror inte det är tillräckligt tydligt för att helt slå fast att det är fartygsbaserade sändare, men det är den enklaste förklaringen. Det är också oklart om vissa av störningarna är störd AIS-kommunikation, och inte primär navigering ombord, eftersom den öppna datan för just denna analysen baseras på AIS-historik för området. Och AIS går ju på marina VHF-bandet, så där kan troposfärisk spridning av signaler från en marksändare vara en möjlig förklaring, till skillnad från för GPS-störsignaler. Samtidigt undrar jag om man så selektivt kan störa kanal 87B och 88B, utan att ge märkbara störningar på närliggande frekvenser (framför allt kanal 27 och 28 som är 25 kHz bort).
  3. Jag hade gärna haft en stålbåt, men jag hade haft som absolut krav att insidan av hela skrovytan ska vara enkelt åtkomlig, utan att behöva demontera massa inredning. Så det går att inspektera ordentligt, och åtgärda om man upptäcker nåt.
  4. Finland har. Svenska myndigheter är besvärande och irriterande otydliga. Man mumlar om "statsaktör". De får för fan tala ur skägget. Alla vet att det är Ryssland. Varför är de så sjukt fega att de inte kan tala om det? Det är lite samma som för 11 år sen, när ryssarna lekte med ubåtar i Stockholms skärgård. Då skulle det daltas och mörkas. Nej, name and shame, säger jag! Ryssarna förstår bara makt och våld, och då är det bara det som man ska svara med.
  5. Sen är det fortfarande bara positioneringen som påverkas. En plotter med sjökort, utan positionering, är fortfarande ett mycket smidigare och bättre navigationsredskap än ett papperssjökort. Man kan enkelt sätta markörer, dra linjer och manuellt plotta sin färd. Det klassiska gamla sättet att kolla på omgivningen, hitta linjer eller skärningspunkter mellan linjer som bildas av uddar och vikar, eller bränningar eller små uppstickande stenar, eller master eller byggnader.
  6. Situationen har förändrats. Då var det så, nu är det lite annorlunda. Det finns indikationer på att Ryssland börjat med fartygsmonterade störsändare, som kör nära svenskt vatten. Det är nytt och kan, till skillnad från marksändare i Kaliningrad, påverka fritidsbåtar. Det verkar också som om störsändningarna utökats från att vara störsignaler (blockera korrekta signaler genom att "överrösta" med brus) till fejksignaler där man simulerar signaler från en satellit, men med data som förändrar positioneringen. Personligen anser jag att man ska sänka de ryska fartyg som kör med störsändare. Det ska ses som en regelrätt krigshandling och besvaras med skarpa vapen. Militären vet mycket väl vad som pågår eftersom vi har enorma resurser för teknisk signalspaning i Sverige. Man vet garanterat exakt vilka fartyg som sänder och på vilka platser och tidpunkter som sändningarna sker. Men av nån obegriplig anledning vågar man inte peka ut Ryssland. Övriga länder i området gör det, utan att tveka. En feg jävla regering.
  7. Viva-appen funkar fint fortfarande.
  8. Men då får man ha nåt annat än vanliga tältpinnar. Inte säkert att man har det, eller ens vet vad man ska använda.
  9. Nordvästra, kanske man skulle säga. Men personligen räknar jag ungefär det inringade området här som "norra skärgården" för Gbg.
  10. Letade upp det, och det är sydväst om Karlstad och Skoghall, i norra änden av Vänern.
  11. Hmm, jag har förvarat flera självuppblåsande flytvästar i två olika båtar under mer än sju års tid utan att nån har löst ut av sig själv. Kontrollerat dem med ett par års mellanrum också, så de är ok. Det måste vara väldigt fuktigt i den båten...
  12. Mitt tips är att kolla karttjänsternas flygfotoläge och titta på alla öar i området. Det är rätt enkelt att se om det är berg, myr/mosse, gräsmark eller ljung. Brukar vara nåt av de fyra. Här är en bild som exempel. Jag är inte hundra procent säker, men min gissning är att A är myr/mosse (alltså klart olämpligt för tältning om man inte vill ha vattensäng), B är relativt släta gräsytor, kanske med sand eller grus inblandat, och C är förmodligen ytor där det mest växer ljung. Just detta är från ön Lyngnholmen, strax norr om Björkö. Det finns väl viss risk för att det är lösa djur som betar på vissa öar. Främst får. Men det går ju att se på plats.
  13. Om båten bara används under den varma delen av året finns det ingen anledning att köra med vinterolja. Motorn och oljan värms upp väldigt snabbt. 15W-40 gör jobbet. Vi båtägare i Sverige byter olja ofta och kör generellt få timmar, så det är inte så kinkigt. Vi har en Lombardini 903 och kör på 15W-40. Haft den i fem år. Motorn går som en klocka. Tänk på att alla motorer förbrukar lite olja. Det försvinner alltid en gnutta förbi kolvringar och sånt, som förbränns i cylindrarna. Det är inte mycket, men det är mätbart över en säsong, och normalt.
  14. Eftersom det blir rent av att skrapa så ser jag inte att man vinner nåt på att slabba med medel innan. Tar bara massa extra tid, kostar mer och blir kladdigt. Dammet är jobbigt men kladdar i alla fall inte...
×
×
  • Skapa nytt...