Jump to content
Friday 28 January 2022

raol

Silvermedlem
  • Content Count

    4,981
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    14

raol last won the day on June 15 2021

raol had the most liked content!

Community Reputation

1,155 Expert

About raol

Recent Profile Visitors

4,265 profile views
  1. raol

    Lanternor

    Det vill ändå till att det ska vara ett problem. Lanternan i sig är nästan lika bred som en typisk rulle, och avståndet mellan lanterna och rulle är nog 1-3 meter för de flesta båtar, så den skymda vinkeln är max ett par grader rakt föröver. Sannolikheten för att en mötande båt skulle befinna sig i den smala sektorn mer än några sekunder i taget är försvinnande liten, särskilt om det är lite mer sjögång än bleke. Ändå... Vi ska dra skot till självslående fock upp i masten under våren, och måste då flytta "motorlanternan". Högre upp lockar inte, så min tanke är att montera två, på var sida om masten, men med den mastnära halvan övermålad med svart täckfärg. Ingen lanterna på framsidan masten som försegel kan haka sig på, och ingen skymd lanterna vid motorgång med inrullat försegel. Och korrekta lysvinklar.
  2. Det stora problemet, även om man själv vet att det är djupt nog, är att försäkringsbolag nekar ersättning om nåt inträffar på "mörkblått vatten". Så man kan tänka sig en situation där man ska passera ett sund där det faktiska djupet är fem meter, men i de nya sjökorten står som mörkblått, och nåt händer så att t ex det kommer in fiskenät i propellern eller nåt annat händer som gör att man tappar manöverförmågan, och då glider på grund. Där kan jag tänka mig att ersättningen blir 0.00 kr från försäkringsbolaget, just för att de senaste, gällande, sjökorten visar att det var för grunt. Att Sjöfartsverket enbart bryr sig om handelssjöfarten är ju inget nytt. Det är en konsekvens av den idiotiska finansieringsmodellen. De får knappt pengar annat än från just handelssjöfarten, och därmed behöver de fjäska maximalt för den gruppen. Med en vettig skattefinansiering hade vi sluppit såna här dumheter. Allra bäst hade det förstås varit om man hade tagit sitt förnuft till fånga och hyrt in laserdjupmätningsflygplan några säsonger. Då hade man på kort tid kunnat kartlägga samtliga grund med decimeterprecision över hela Sveriges inre vatten, åtminstone ner till 4-6 m djup, beroende på siktförhållanden. (Militären tillåter ändå inte korrekt djupdata där det är djupare än 6 m, så mer behövs inte för det hade aldrig fått släppas ändå så länge deras monopol tillåts råda.) Sjökorten hade kunnat ses som facit överallt där det är fast botten. Runt Falsterbonäset och liknande områden hade man fortfarande behövt mäta om regelbundet, eftersom sanden flyttar på sig, men det är ganska små områden totalt som det handlar om.
  3. April-juni är, tycker jag, den bästa tiden på året för segling. I alla fall i våra trakter. Det är oftast klart och fint väder, mellan vinterns eviga gråtäcke och sommarens ständiga regn- och åskmoln. Man slipper den förlamande hettan som inträder efter midsommar. Vinden är oftast stadigare, och inte lika byig som den blir under sommaren. Det är ganska tomt på havet, så man behöver inte hela tiden passa sig för norska "atlantångare" som drar upp tremeterssvall där de plöjer fram i 12 knop. Höstens minfält i form av hummertinor är ett minne blott och man kan färdas på havet utan en ständig skräck. Perioden mellan midsommar och andra helgen i augusti kan man lika gärna skippa båtlivet i Bohuslän för det mesta är skit då. Kraftig hetta, regn och åska, miljoner båtar intryckta i en smal skärgårdsremsa. Och sen då från hummerpremiären och året ut är det minerat överallt. Så jag vill egentligen ha i båten tidigt. Förra båten hade vi ju i året runt, och bara lyfte kort i början av sommaren för att spola av och bottenmåla. Men den nya har vi bestämt oss för att landförvara, så då får man leva med allt jobb det medför. I år är det dock bara bottenmålning som måste göras innan båten ska i sjön, så det bör gå att fixa ganska tidigt. Däremot behöver masten en del jobb, så påmastning kanske blir betydligt senare.
  4. Så långt i förväg planerar vi inte. Har en del som ska göras innan båten kan sjösättas, och det är ju väder och folks tillgänglighet som styr när sysslorna blir av. Min förhoppning är sjösättning under april, men det kan bli maj också.
  5. Tja, ammoniumsulfat är godkänt som livsmedelstillsats (E517), så även om dosen är extrem bör ju inte små rester på ytor efter rengöring vara nåt att bry sig om.
  6. Ja, och jag skrev ju också att det inte spelar nån roll just här. Men det är bra att ha med sig när man ska göra viktigare undersökningar. Behöver ju inte ens handla om att man frågar andra, utan helt enkelt insortering/gruppering av mätdata som kan bli tokig.
  7. Nörden i mig måste kommentera på att intervallen i fartalternativen överlappar. 5-10 och 10-15 innehåller båda 10. 5-9 och 10-14 (osv) hade varit bättre. Nu spelar det ingen roll alls här, för alla fattar vad som menas, men generellt är det bra att undvika otydligheter.
  8. Tja, jag är van vid att sy på maskinen jag "ärvde" när vi tömde farmor och farfars lägenhet. En Bernina från 1962. Den har en spak för att slå om till back, och den behåller backläget tills man slår om spaken igen. Väldigt praktiskt. Borde vara standard på alla symaskiner. Tekniskt sett är det en otroligt enkel sak att göra. Det är faktiskt så enkelt att jag förmodligen kommer att bygga om min nya om jag stör mig tillräckligt mycket på det i praktiken.
  9. Jag har i dagarna precis köpt en likadan. Eller ja, min heter 4423, vilket bara betyder att den har några fler stygnvarianter (två sista siffrorna i modellen indikerar antalet olika stygn). Mekaniskt identisk i övrigt. Stark motor och helt mekanisk. Det allra mesta av inkråmet är i metall. Det i plast är rejält överdimensionerat och lär knappast slitas ut eller gå sönder. Den är rätt enkel att synka om den skulle tappa synken, vilket tydligen kan hända om man syr tunga tyger med den mycket och länge. Enda minuset som jag ser det är att den inte har ett backomslag som "fastnar", utan man måste hålla backspaken medan man backar. Det gör att man bara kan ha en hand för att styra tyget i stället för två händer på maskiner med "fastnande" back.
  10. Personligen tycker jag det är dumt att beställa saker som inte finns i lager. Det gör jag aldrig för min del. Oavsett om Hjertmans beteende var dumt eller inte, så är det ändå upplagt för strul när man beställer varor som inte finns i lager.
  11. De flesta har försegel på rulle och lär nöja sig med ett allroundsegel där. Så man kan snarare räkna med enbart en fock plus storsegel. Livslängd sett till hög prestanda och sett till "båten seglar helt ok, men med lite mer krängning och lite lägre fart" är två helt olika saker. I det första fallet kanske det handlar om ett par år. I det andra fallet kanske 20 år. Till vår båt, en 31-fotare, kostar fock och storsegel lite drygt 40 000 kr. Om man räknar med så pass lågt som tio års bytesintervall, blir det 4000-4500 kr per år. Det motsvarar ca 200-250 liter diesel per år med dagens priser.
  12. Eftersom frågan gäller ett specifikt år, detta år, kan nog smittan vara en faktor. Jag skulle aldrig drömma om att besöka en mässa så länge viruset härjar. Isolerar mig nästan fullständigt tills detta är över om 2-5 år.
  13. Jag har bara varit på två båtmässor. 2019 och 2020 i Göteborg. Köpte bland annat 50 m/16 mm fin ankarlina för småpengar i en fyndlåda. Har även köpt andra linor i fyndlåda året innan.
  14. Om vätgasen tillverkas av vatten med energi från fossilfri produktion, så är den bäst som bränsle. Batterier är så klart allra bäst, eftersom totalförlusterna från produktion till förbrukning är lägst där. Men vätgas är en dålig lösning för fordonsbränsle. Väldigt brand/explosionsfarligt, svårt att lagra effektivt, stora förluster i tillverkning och transport. Idealet vore att tillverka kolväten av koldioxid och vatten, där energin till processen tas från förnyelsebar energiproduktion och där koldioxiden tas från atmosfären. Det är fullt möjligt, men sker inte mer än i experimentform i dag. Så länge fossila bränslen finns och är så billiga som i dag, så lönar sig inte "konstgjorda" kolvätebränslen. Men produktionsanläggningar enligt den processen skulle kunna utnyttja mer variabla energiproduktionsformer väldigt effektivt. Produktionstakten varierar då med t ex hur mycket överproduktion vindkraften har för stunden. Har man en bra process för att ta hand om överskott kan man bygga ut variabel energiproduktion mycket, mycket mer utan att det blir dålig ekonomi i det. I mindre landfordon kommer batterier att vara det enda alternativet på nåt årtiondes sikt. Den sista bränsledrivna, nya bilen i Sverige kommer förmodligen att säljas nåt år in på 30-talet. För båtar är det svårare. Där kommer nog HVO100 och liknande bränslen att vara det enda om tio år. Det beror lite på vad som händer med tunga fordon. Jag tror inte man kan elektrifiera tunga lastbilar, om det inte sker nåt magiskt genombrott på batterifronten, men om man har hybridlösningar där diesel fortfarande gäller eller om det blir nåt annat bränsle, det återstår att se.
  15. Vätgas är ingen bra lösning. Vätgas borde endast förekomma i form av korttidslagring av energiöverskott i stora anläggningar. Absolut inte i fordon. Och vätgas tillverkad av fossila bränslen är betydligt sämre än att bränna rena fossilbränslen direkt i motorn, eftersom vätgastillverkning är en process med enorma förluster. Totalverkningsgraden är brutalt dålig.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy