raol

Avloppsvatten är väldigt utspätt (det innehåller inte bara toalettavfall som spolats med stora mängder vatten utan även duschvatten, tvättvatten, diskvatten och delvis dagvatten. Om 240 000 liter motsvarar åtta procent så är hundra procent 3 000 000 liter. Mitt i sommarsäsongen kanske 15 000 personer "bidrar" till avfallet. 1200 pers är åtta procent. En dags toalettavfall från 1200 personer utspätt med 200 liter per person. Fundera på hur det står i proportion till spädningsgraden i en genomsnittlig septiktank... Och så långt ut från land blir det ordentligt uppblandat.

Har man verkligen Y-bommar vid annat än flytbryggor???

Häng några fendrar längst in längs bryggan/kajen för att dämpa om du råkar köra emot. Sen är det bara att köra långsamt in mellan bommarna. Ha båtshake redo i sittbrunnen för att få tag i förtöjningslinor eller öglor på bommarna.

Men i september finns det förmodligen inte många runt en som störs av ett elverk heller...

Vi har en Dominant 78 och jag tycker nog att 2.2 kW (ca 3 hk) låter i minsta laget. Vår utombordare på 6 hk känns rätt lagom. 6+ knop på platt vatten, och över 4 knop i grov motsjö och 10 m/s rakt i fören.

Det är ju en fråga om pålitlig marschfart också, dvs i alla väder/våghöjder. Då är det nog mer eller mindre bara militärfartyg av ovan nämnda slag, eller civila fartyg i samma storleksklass och konstruktion, som klarar att hålla jämna steg.

Ett mellanstort militärfartyg, typ amerikanska Oliver Hazard Perry. 4000+ nm vid 20 knop marschfart. Gjort för oceanfart, eftersom typen konstruerades delvis som eskortfartyg för ytstridsgrupper.

Kanske använd för manuell, kompletterande sjömätning på de allra grundaste områdena?

En SSMB Anselm, svensk, syns på AIS vid marinbasen vid Skredsvik, längst in i fjorden. Kanske nån samövning?

Det räcker ju att bildsöka på Ockelbo DC21 för att se att skrovet ser totalt annorlunda ut. Överbyggnaden är däremot lite lik, så kanske har säljaren (eller nån tidigare) bara kollat lite för dåligt.

Det går ju också enkelt att testa genom att t ex pumpa hela tiden och se om det hjälper, eller genom att (om tanken är lös) hålla den högre upp än motorn så det blir gravitationsdrivet flöde ner genom slangen.

Egentligen menade jag "fasta" roder, eller snarare stabilisatorer. Små fenor, en per sida, placerade i aktern. Att båtarna slingrar sig i låg fart beror ju, som påpekats tidigare, på att det bildas von Kármán-virvlar som omväxlande släpper på sidorna, och drar båten åt olika håll. Med fasta roder kan dels virvelbildningen ändras eller hindras, dels ge mer riktningsstabilitet à la vindflöjelseffekten.

Är inte den enkla lösningen att montera roder?

Startbatteriet laddas väl av motorns generator när motorn går? I så fall bör ju batteriet laddas upp inom några tiotals minuter efter varje start. Då krävs bara att solpanelen ger mer än batteriets självurladdning, antar jag. Kan inte vara många watt...

Men Sotekanalen är lite speciell. Det grundar upp duktigt på sidorna på vissa ställen, så har man djup köl är det nervöst att gå långt åt sidan.