Hybro

Ja, ja... Skrev bara att ståhöjden... Takhöjden då😜

Nu frågade TS visserligen om seglingsegenskaper och det är väl prio ett kan jag tro. Men jag vill bara tillägga att 84:an har ståhöjd i ruffen, vilken inte 77:an har.

Jag tror det finns en enklare lösning. Köp en sån adapter på BT som är tänkt att användas ifall din släpkärra skulle haft ledbelysning runt om. I adaptern ligger motstånd inkopplade på de rätta stiften. Behöver sen inte ha släpkärra eller annat kopplad. Funkar det inte, så lämnar du tillbaks.

Här duger tydligen inte gamla meriter... Så sa även hon som vikarierade i biologi / sexualkunskap. - Har fyra schottkydioder i serie med sensledningen. Med en omkopplare kan jag bygla en eller flera av dioderna, och på så vis höja spänningen, elller inte. Vill man sänka spänningen så lägger man väl en eller flera parallellkopplade kiseldioder mellan generator och batteri. Och jag har också läst på nätet, dock i ett annat forum, hur man bygger om en generators regulator, för att få den att lämna den spänning man önskar, givetvis inom rimliga gränser, typ en volt, vill jag minnas. Fördelen med detta är väl att man reglerar styrkretsen, alltså behöver inga extra komponenter som ska hantera stora strömmar, behov av kylflänsar o s v. - Såna generatorer med två B+, hade en diod i serie med var utgång. Troligen kiseldioder. Ena utgången då kopplad till startbatteriet. Ingen ström kunde då flyta till husbatteriet, då generatorn inte laddade. Kan då tro att generatorn var konstruerad att lämna en något högre spänning, för att kompensera spänningsfallen över dioderna. I dag används skiljerelän, med närapå inget spänningsfall, såvida kablaget är tillräckligt dimensionerat. - O visst är det roligt att läsa o skriva, i bland. Vilket jag inte verkar vara ensam om.

- Förträffligheten med en schottkydiod är bl a att den inte ger 0.4 V i framspänningsfall. Det gör däremot kiseldioder. - "Det beror ju på om du mäter spänningen före eller efter dioden." Undras just vad man förväntar sig av en dessa mätningar. Blir i vart fall inte en skillnad på 0.4 V, med en schottkydiod. - Nu gubbs blir det att läsa mer på FB Google eller nåt! Citera gärna från nån betrodd site, t ex Elfa. OT Vart Ozzy förkovrat sig, vore intressant att veta. Själv törs jag inte skriva mer, för då får jag på moppo igen. BT

Och vad vill man åstadkomma med just en schottkydiod mellan generator och batteri? Vet du vad som kännetecknar en sån, förutom att den spärrar i backriktningen?

- En vecka eller två ute på sjön, i regn, moln, dimma, och mörker för den delen, gör förmodligen att batterierna blir tömda. Då får du plocka fram sextant, vevgramofon, och dieseleverk. De flesta värmare i dag, kräver dessutom el. - Härligt att du nu tydligen har en båttre båtkassa, om jag förstpr rätt. Fixat lite själv. Plotter inkl framåtseende och ny genua är väl de största investeringarna. Personligen tycker jag att renoverad motor och s-drev vore ett nog så gott alternativ. Polaren med en Maxi 84, bytte upp sig till detta för några pr sedan. Minns jag rätt, så betalade han ca 35 000 kr.

Svårt med datorer o mobiler ibland. Motorer är inte lika svåra...

En sån ska jag låna. 2000 :- för fyra dygn, när jag om något år, ska ta bort all gelcoat ned till glasfibern. Sen blir det epoxifärg. Gelcoatpeeler Har alltså fukt i gelcoaten och bli inget bättre av att skrapa o dutta.

Varför serie- och inte parallellkoppling? Borde kunna få större luftflöde med parallellkoppling.

Om dina motorer funkat bra, nu eller tidigare, med avseende på arbetstemperatur, och du byter termostat (- er) oavsett till original eller annat, så kolla noga att utförandet är lika. Då menar jag att på vissa finns "läckhål" och annat, för att släppa förbi viss mängd vatten, även då inte termostaten öppnat. Har genom åren gjort bort mig, med diverse knepiga resultat som följd. I nån maskin gick det t o m att vända termostaten fel... Och själva bulben blev inte uppvärmd i tid. Motorn kokade. - Skrivet i all välmening och inte bara för skrivandets skull, denna Coronamorgon. Host, host o Tjolahopp...

Rätta positionerna. Men nordpricken har jag missat i alla år. Bara en grön där. Ett svar jag fick från Sjöfartsverket senast i dag, var att man skulle kontakta "Prickbåten" för att få information. Ja, det rör sig... Pricken ligger på rätt plats, vad jag erfarit, men hamnat på fel plats i de senare sjökorten. Vilket kan vara måttligt irriterande.

Bestycka... d v s byta munstycken lär ju knappast inverka på TS problem. Eller hur tänker du där?

Sälj de gamla till mig och köp tre nya.

Råkat ut flera gånger för att nålventilen tätar dåligt, eller i mitt fall dåligt flöde genom förgasares nålventil, på flera maskiner. Nåventiler som påverkas av förgasarflottörer, för rätt flottörhusnivå. Felet har då varit att skräp samlats ovanför nålventilsäte, eller också i kanten på sätet, som då läcker. Sätet kan vara av typ silicone, och ligger löst innanför flottörnålen. Det försvinner all världens väg, om du plockar dän nålen och blåser med tryckluft. Så därför, plocka ur ev siliconsäte innan du blåser. Själva nålen, kan även ha en spets av gummiliknande material, men det sitter fast. Innan du lossar nålen, så ta bilder på hur den sitter monterad och låst på plats.