Jump to content
Thursday 25 February 2021

Lintott

Silvermedlem
  • Content Count

    3,369
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    29

Lintott last won the day on February 1

Lintott had the most liked content!

Community Reputation

904 Expert

About Lintott

Recent Profile Visitors

3,823 profile views
  1. Det går väl att spackla en klack som givaren ansluter mot och som skapar en strömlinjeform för att minska vattenturbulens. Klacken kommer inte att ha någon funktion som kräver hållfasthet mer än att den sitter fast mot skrovet. Tätningen för givaren görs i genomföringshålet genom skrovet. Med en sidmontering så kommer givaren alltid att få "sämre observation" åt ena hållet, även om den detekterar djupet rätt ner på ett korrekt sätt.
  2. Ja, förhoppningsvis kan det räcka. Men det beror ju på hur mycket ström din kyl och övriga förbrukare tar. Den visar bara hur mycket ström solpanelerna tillför batteriet. Du behöver även veta hur mycket ström du förbrukar ur batteriet... Det normala sättet att installera en batterimätare är att montera en schunt på minusledaren vid batteribanken. Schunten kopplas till mätaren som räknar tillfört och förbrukat ur batteriet och tar hänsyn till de förluster som blir i batteriet vid laddning. Då vet du när batteriet börjar bli tomt och kan fylla på med något av laddningsalternativen. Det vanligaste är att ansluta solpanelerna till förbrukarbanken och att koppla ett skiljerelä som delar på startbatteriet och förbrukarbatterierna när motorn stängs av. Om du har 24V-systemet som startbatteri så ska det kopplas bort så du vet att du kan starta motorn även om kylen dragit batterierna i botten. 12V-laddaren kan med fördel ladda via skiljerelät så du fyller på båda batteripaketen samtidigt. Ankarspel och bogpropellrar drar visserligen många ampere när de körs men drifttiden brukar vara så kort att antalet amperetimmar inte blir så stort. Dessutom ska du alltid ha motorn igång när dessa körs så att generatorn hjälper till med strömförsörjningen. Anledningen att ha batterier nära dessa stora strömslukare är för att undvika spänningsfall i långa batterikablar.
  3. Mer solpanelseffekt och fler batteriamperetimmar är en god början på att få strömmen att räcka till. En battmeter som ger dig koll på hur mycket amperetimmar du plockat ur batteriet ger trygghet i när det är dags att fylla på strömförrådet. Jag startar kylboxen vid sjösättning och slår av den vid upptagning. För att försörja den och allt annat (värmare, instrument, plotter, TV, belysning, radio, mobilladdning...) så klarar jag mig normalt med 200W solpanel och 300Ah AGM-batterier. Blir det mycket gråväder eller på hösten när solen inte ger så mycket energi längre så behövs det ibland 240V-laddning utöver de korta motorkörningar jag gör (det blir mest segling...). Om du byter till Li så måste du se till att alla laddare (generator, solcellsregulator, landströmsladdare) är anpassade för laddning av litiumbatterier. Komplettera med övervakning, brytreläer mm så det kräver rätt mycket extra insatser för att inte skada dessa dyrbara batterier. Det räcker inte att bara byta landströmladdaren... (Det finns trådar om byte till litiumbatterier om du söker i forumet)
  4. Det blir ännu spektakulärare att ha belysningen inne i namnskylten. Bilden hittad här https://bizzlight.se/yachtsign-1.0.275.1
  5. Med de höga kanterna i Sotenkanalen så kan GPS-signalerna både skärmas av och studsa, då kan det bli ordentligt tokigt i positionsbestämningen. Något liknande kan nog hända vid det höga Islandsberg så att positionen blir osäkrare. Den sortens positionsfel kan även variera mycket beroende på satelliternas positioner på himlavalvet. Står de i olämpliga riktningar eller lågt mot horisonten så kan det bli ordentligt fel.
  6. Hissa en tratt över kon (dagersignal för fiske) så slipper du bli ersättningsskyldig om någon kräver dig på skadestånd för att ha fått linan i propellern eller kroken i pontonen. Om den som sen kör in i linan inte begriper vad signalen betyder spelar mindre roll, du kommer att ha lagen på din sida i en försäkrings/rättslig tvist.
  7. Den försvann i cyberspace! Precis som hans förra båt, fd Trisskryssaren BellaVita, gjorde när han tröttnade o gav upp. Å i samma svarta hål försvann alla råd som skribenter här ansträngt sig med och som kunde kommit andra båtrenoverare till nytta o glädje.
  8. Å du kollade kvitton, motornummer mm på motorn innan du köpte den så du vet att det inte är stöldgods????
  9. Har du själv ett bra försäkringsbolag så ska du inte behöva bry dig om vad motparten har för försäkring. När jag blev påkörd så hanterade min skadereglerare alla sådana diskussioner mot motparten. När det började diskuteras om att jag var brottslingen i sammanhanget (varit på fel ställe så jag blev påkörd när vi låg till ankars...) så var försäkringsbolaget beredda att ställa upp med juridisk hjälp mm. Sen lades den delen av utredningen ner så det blev inte aktuellt.. I efterhand så begrep jag att mitt försäkringsbolag ville ha all skuld på motparten (och så blev det) så att mitt bolag kunde kräva motparten på hela reparationskostnaden.
  10. Den historien har jag också memorerat. Av den anledningen kommer inte jag heller att ens överväga att ha en försäkring hos Atlantica.
  11. Oj då, det verkar inte bra att ha försäkring hos dem. Jag studerade villkoren väldigt noga innan jag bytte försäkring och tyckte inte att deras villkor var så väsensskilda från andra försäkringsbolag (förutom Panthaenius som ger full ersättning oberoende av ålder men som å andra sidan höjde tariffen tills de blev ohemult dyra). På vilket sätt är If urusla vid skadereglering? Följer de inte villkoren, undervärderar de allt, nekar till att det är ersättningsbara skador eller.... Kan ni exemplifiera vad deras brister är?
  12. Jag har haft en skadereglering via SalusAnsvar (fackförbundsavtal) som på den tiden samarbetade med Folksam (blev kraftfullt påkörd av en, som jag misstänker berusad, förare av motorbåt. Varken Kustbevakning eller Polis var intresserade av att ta sig till platsen för alkotest så rättsprocessen rann ut i sanden). Rätt många år sedan nu. SalusAnsvar är försvunnet och jag vet inte om Folksam fortfarande försäkrar större fritidsbåtar. Skaderegleringen sköttes klanderfritt, jag betalade inte ens självrisk när reparationen var klar. En skada som inte syntes direkt utan först ett antal år senare lagades även den, fast då var det först lite ifrågasättande innan de godkände att betala reparationen. Därefter har jag haft en grundstötningsskada med Panthaenius som försäkringsgivare. Ett kraftfullt mycket lokalt grund i 3-6-metersområdet som inte fanns med i sjökortet (numera är det inlagt...). Betalade självrisken och fick skadorna reparerade. Först upptagning, besiktning och delreparation så vi kunde fortsätta säsongen och före upptagningen ett mer omfattande återställande. Helt klanderfri skadereglering. Dessvärre har tarifferna hos Panthaenius stigit så mycket att jag till slut gav upp och bytte försäkringsbolag. De sista åren jag hade den försäkringen så steg premien med ca 1.000:-/år. Det blev If (fackföreningsförsäkring) som fick mitt fortsatta förtroende. För samma försäkringsbelopp sjönk tariffen från nästan 14kkr till knappt 5 kkr. Förvisso inte med Panthaenius förmånliga avsaknad av avskrivningar på allt. Skadereglering hos If är inte testad ännu.... Jag har inte fått krav på varken spårsändare eller märkning, men det är kanske inte lika aktuellt för segelbåtar. Jag fick en utförlig offert från If att ta ställning till innan jag beslutade mig. @IngemarE Vad avser du med att "If föll på eget grepp"? Har jag missat något avgörande i deras villkor eller blev du hanterad av en usel medarbetare?
  13. Erfarenheter av mina gasolläckage för vad som behöver besiktigas/kontrolleras Min första läcka var i en sådan här reducerventil: I fastnitningen av den blanka typskylten finns det små hack så att det yttre atmosfärstrycket ska kunna påverka ett membran inne i klockan. Flaskan med regulator stod i en dränerad ankarbox där det kom in vatten. Vattnet kom in i regulatorn och membranfästena var av vanligt järn som rostade sönder. Å sen pös gasolen ut genom hacken under typbrickan. Efter regulatorn satt det slang till en läcktestare o därifrån kopparrör fram till spisen. Läckan var mellan flaskan o läcktestaren så den indikerade inte läckaget.... Efter den incidenten vändes typbrickan på den nya regulatorn nedåt så det inte kunde komma in vatten i regulatorn igen. På min nuvarande regulator sitter det en sådan här flaskanslutning med en o-ring som tätning: Efter en säsong så hade det blivit en spricka i o-ringen och gasol läckte ut i ankarboxen. O-ringen var lätt att byta och numera ingår en noggrann besiktning varje gång jag byter flaska och byte av o-ring med viss regelbundenhet. Nuvarande reducerventil har en tryckmätare så det blir en tydlig indikering på läckage. Om trycket sjunker direkt när flaskan stängs så läcker det någonstans. Om det står tryck kvar efter ett flaskan varit stängd ett antal dagar så är systemet garanterat tätt. En mycket tryggare läckindikering än "bubbelläcktestarna" som sitter en bit från flaskan. När o-ringen spruckit så sjönk trycket direkt när jag stängde kranen, sen var det bara att pensla med såpvatten och det var inte svårt att se var det läckte.... Regulatorn ser ut så här: Här kommer atmosfärstrycket in genom det lilla röret bredvid mätaren. Min gasolflaska står dessvärre så att jag är tvungen att vrida röret uppåt för att se tryckmätaren och då riskerar det att komma in vatten genom röret, troligtvis med samma resultat som på den äldre modellen av regulator. Jag har satt en löst monterad plasthätta över röret för att förhindra vatten att komma in i regulatorn så den inte ska riskera att rosta invändigt.. (det får inte vara tätt för då fungera inte regulatorn korrekt) @Zwen Om slangen läcker kommer gasolen att "rinna ner" någonstans i botten av båten (gasol är tyngre än luft). Det kommer inte att "brinna av" utan risken är att när blandningen nere i kölsvinet blivit lagom koncentrerad så smäller det... Det behövs inte någon köpt gasolhink. Det går lika bra med en låda som tätats och försetts med ett dräneringsrör i botten och slang till utsidan. Montera din gasolvarnare lågt i väntan på att du bygger lådan , gasolen sjunker neråt.
  14. Jag använder Abnet till både segelbåten och gummijollen. En fördel med det är att det uppges vara miljövänligt samtidigt som jag tycker det fungerar bra. Det kan späs ut rätt mycket och fungerar ändå. En utspädd lösning i en blomsterspruta som sprayas på och gnuggas med svamp eller borste brukar räcka för att få det rent.
  15. Den har även en röranslutning i botten av hinken som ska anslutas med slang till en dränering som mynnar utombords. Magnetventil är praktiskt om gasolflaskan står i ett utrymme långt från köket och man inte vill gå fram o tillbaka varje gång kranen behöver stängas. Med gasolflaskan inom armslängds avstånd så är det onödigt med magnetventil. En magnetventil som ska monteras i en gasolinstallation ska nog ha speciell klassning för det och då blir det så klart dyrare än en vanlig ventil för t.ex. vatten.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy