Lintott

Alla tre batterierna är "våta blybatterier". Det avdunstar alltid lite vätska ur dem när de blir varma i samband med laddning. Du ska ha samma tillsyn/underhåll på alla tre med tillsyn av vätskenivå och påfyllning av dest vatten. Den förseglande dekalen är nog bara för att se om någon öppnat batteriet, men garantin är inte så lång på den typen av batterier. De enda batterier som inte går att fylla på är AGM o liknande där vätskan är absorberad i en matta.

När du ska välja ett dyneemafall så titta inte bara på dimension och pris (styrkan kan du bortse från - det kommer att hålla). Du ska även titta på vilken töjning linorna har. När jag drog av höljet på ett fall för några år sedan så tittade jag självklart på dyneemafall. Det var lite olika priser så jag började titta på skillnader i specifikationerna. Den billigaste som jag först tänkt köpa var avsevärt mer töjning än om jag la på några hundralappar. Fast jag hade skaffat fall med mindre töjning så tyckte jag att det var var mer elasticitet än mitt tidigare wirefall, så det var tur att jag i alla fall inte valde den sämre linan. Sen finns det mer extrem dyneema. För något år sedan behövde jag byta skotet för självslående focken till en klenare lina. Då letade jag för att hitta en lina med extremt lite töjning. För självslående fock så är det ännu viktigare att det inte blir "gummiband" så skotvagnen fastnar vid slagen.

Om jag räknade rätt så presenterades 22 snabbladdningsstolpar mellan Göteborg o Strömstad. Det lär bli värre kö än vad det var i Malung under sportlovet. (Å rätt många lågeffektladdplatser som väl närmast är att jämföra med normala eluttag för traditionella batterier o vv-beredare.) Med elmotor i deplacementbåt får man nog förlita sig på att låta propeller o motor snurra under seglatsen o ladda batterierna därifrån.

Modellen utvecklades efter att jag misslyckats med Biltemas slagskruvmejsel på en oljeplugg som inte lossats på alltför många år (tvåsiffrigt - inte mitt drev..). Det blev krångligt att hålla slagskruvmejseln i rätt vinkel (sned), ha rätt vrid på mejseln och få till slagen snett underifrån. Domkraftpress o skiftnyckel att ricka med var lättare att kontrollera. Mejseln är grov och nog rätt ok i dimension, den har inte misslyckats med någon oljeplugg hitintills.

Å här är fortsättningen av avsnittet om bränslesystemet - andra halvan. 03-17--32_Fuel_system.pdf

Jag lät göra en stor genomgång av min dåvarande 2GM20 hos en marinmotorverkstad. De lämnade bort spridarna till en lastbilsverkstad (Volvoverkstad i Norrköping). Du kan nog kolla med valfri dieselverkstad. Det är inte märkesspecifikt med insprutare. Verkstadshandboken anger "Fuel injector pressure 170+/-5 kg/cm2 (2347-2489 lb/in2)" Här är avsnittet om bränslesystemet - första halvan. 03-01--16_Fuel_system.pdf

Så här har jag löst det på några olika drev. Ett grovt rör, inne i röret ett lite kortare rör som stöd för en grov flatmejsel, en domkraft för att skapa lagom press mot oljepluggen samt en skiftnyckel för att vrida mejsel o oljeplugg.

De billiga drop in-batterierna är nog sällan konstruerade för den driftcykel vi har i våra fritidsbåtar i norden med avstängda batterier under en hel vinter. Problemet är att varken specifikationer eller bruksanvisningar beskriver något om BMS avstängningsmöjlighet eller strömförbrukning vid långtidslagring. Det vore intressant om ägare av olika fabrikat på drop in-batterier kan ge lite erfarenheter av långtidslagring. Mastervolt, Victron m.fl. dyrbatterier vore kul att få erfarenheter från jämfört med alla "no name" billigare drop in-batterier. Själv har jag ett styckebyggt LFP där jag kopplat loss alla kablar till både huvudströmbrytare, BMS/balansering-/blåtandsmodul mm så jag hoppas att kunna mäta på ett medelladdat LFP om ett par veckor.

Arrangören vill nog få upp besökareantalet för att attrahera utställare även nästa år....

Sailguides redovisning av olika båtmodeller innehåller ibland redovisning av båtbesiktningar. För Maxi 95 finns det ett par besiktningar redovisade https://www.sailguide.com/batfakta/maxi-95 . Dessa besiktningar gäller specifika exemplar och behöver inte var modelltypiska men kan ju ge en idé om möjliga brister att kolla. Fönster är t.ex. ett ställe som kanske är modelltypiska brister på.

Att batteriet har stått på 10V i en månad tyder på att lågspänningsspärren fungerat på BMS. Vid den spänningen är det inte mycket energi kvar i cellen och risken för oreparerbara skador på cellen är stor. Jag kommer nog, med denna kunskap, att ställa min lågspänningsspärr lite högre när jag drar igång min BMS om några veckor. Att cellen har tappat 10Ah/3% efter misshandeln är nog lite mer än vad en icke misshandlad cell tappar. Det är ju tillfredsställande för dig att cellen inte har lagt av helt utan tagit laddning och i alla fall klarar specifikationens prestanda. Själv litar jag inte på "programmerade funktioner" när det gäller kritiska funktioner om jag inte kan övervaka dem regelbundet. Det är ofta så många parametrar som dessutom påverkar varandra i skeendet att risken är att man missat någon effekt av inställningarna. Sommartid går det att ha full koll på laddningsnivån då jag är mycket i båten. Vintertid föredrar jag att frånskilja fysiskt för då kan det inte förbruka effekt. Förra sommaren lyckades jag missa att BMS var i status "förbrukning är ok men laddning är avstängd". Det berodde på mitt strul med DC/DC-omvandlaren som tvingade mig att reglera laddningen med hjälp av BMS för att inte bränna upp generatorn. När jag kom tillbaka till båten efter några dagar så hade kylboxen förbrukat rätt mycket ström nattetid, dagtid hjälpte ju solcellerna till att leverera ström. Spänningen var dock långt ifrån dina värden så mitt misstag har nog inte påverkat cellernas livslängd. Jag har LFP-paketet kvar i båten och tänker inte göra prestandamätning ännu på några år. Så småningom blir det nog en test och jämförelse med ursprungsvärdena. Jag får återkomma om åldrande när det blir gjort....

För många år sedan upptäckte jag att det fuktade i underkant på rodret. Jag insåg att det kommit in vatten i rodret, att det kunde frostskadas under vintern och borrade därför ett dräneringshål (det var långt innan Internet kunde rådfrågas...). Sedan dess har jag sett till att ha dräneringshål som rensas varje höst. Jag har aldrig pluggat igen hålet på våren. Trots det så har jag aldrig behövt plasta samman något sprucket roder. Roder tillverkas av två halvor som plastas samman med hjärtstocken emellan. Det är nog näst intill omöjligt att få skarv och genomföring för hjärtstock helt tät (det har ju visat sig genom att alla har vatten i rodret vid upptagning). Enligt min uppfattning så är det därför onödigt att plugga dräneringshålet, det kommer i alla fall att komma in vatten mellan roderhalvorna. Om roderhalvorna delar på sig så beror det nog på att det stått kvar vatten och frostsprängt, att rodret helt enkelt är dåligt ihopplastat eller att det utsatts för yttre våld från grundkänningar. En kombination av dessa orsaker påskyndar så klart sprickbildning.

Att plasta in trä är som du märkt bara att dra ut på tiden innan en mer omfattande renovering eller kassation. Fukt kryper alltid in någonstans och så börjar förfallet. Först i det dolda men efter ett tag alltmer synligt. Hytten på en gammal fiskesmack ska stå emot regn mm men måste även tåla lite tuffa tag med eventuell överbrytande sjö, att någon tappar fotfästet o trillar mot hytten (det var väl så det kraschade för dig), att det lastas/lossas grejor som kan slå emot.... Undvik att fortsätta med en blandning av plastning och trä. Välj antingen det ena eller det andra. Träalternativet är väl rätt klart, riv ner o bygg nytt. Plastalternativet kan vara att riva ur trävirket från insidan. Behåll plastskalet som form. Slipa/rugga upp insidan av gamla glasfiberskalet. Limma fast divinycellskivor med polyester från insidan mot det gamla plastskalet (du ska kanske börja med något lager glasfiber mot "gamla ytterväggen" så den blir lite tåligare). Spackla med microballonger o polyester i hörn o vinklar så du får fina hålkälar att plasta mot. Plasta insidan med glasfiber och polyester. Avsluta med att måla insidan. Med diviynycell, microballongspackel och glasfiberlaminat så har du alla möjligheter att lägga in förstärkningsknän, fästen till bänkskiva o fönster mm i väggarna. Det kan verka vara ett stort jobb men tag en bit i taget. Börja där det är rena ytor så du får upp tekniken med arbetsgången. Då får du en tålig och långlivad hytt på din fina gamla fiskesmack och du behåller stilen från utsidan så hytten ser ursprunglig ut.

Jo, men jag hade inte förväntat mig att samma modell på blad (bara annan dimension) och från samma tillverkare skulle levereras med sämre kvalitét på legeringen.

Äldre propellrar kan ha bättre legeringar (korrosionshärdigare). Jag har en drygt 20 år gammal propellerkropp till foldingpropeller. Där fanns inga fästen för anoder men propellern korroderade inte. För drygt 10 år sedan bytte jag propellerbladen (samma propellerkropp). De nya bladen korroderar så det blivit gropar i dem. Det var bättre förr. Men då blev det dålig eftermarknad när tillverkarna inte fick sälja anoder varje år.