Jump to content
Tuesday 12 November 2019

Lintott

Medlemmar
  • Content Count

    2,373
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    11

Lintott last won the day on May 28

Lintott had the most liked content!

Community Reputation

464 Expert

About Lintott

Recent Profile Visitors

1,406 profile views
  1. Vanligt läckageställe är banjokopplingarna (anslutningarna). Du kan börja med att byta kopparbrickorna eller ta bort, glödga o återmontera brickorna. Kopparbrickorna härdar vid åtdragningen så brickorna ska inte återanvändas om du inte glödgat dem (härdningen släpper vid glödgning). Det är den enklaste o billigaste åtgärden att börja felåtgärdandet med (så billigt o litet jobb att du inte ens behöver felsöka, det är enklare att byta o se om det hjälpte). Ibland används aluminiumbrickor o de fungerar på samma sätt - engångsanvändning. Men de går inte att glödga o återanvända. Vad har du för material i bränslepumpen? De är ibland i aluminium o utan insatsgänga o då är det lätt att dra sönder gängan om du tar i för mycket. Lyckades själv dra sönder en gänga på bränslepumpen (Yanmar, men de är ungefär likadana) under semestern för ett antal år sedan. Jag hade samma problem som dig - det småläckte - o till slut tog jag i för mycket. Hade tur att hitta en mekaniker i närbelägen gästhamn som borrade ur o monterade insatsgänga (helicoil). Efter den åtgärden så höll det tätt och det är fortfarande tätt efter drygt 10 år. Reparatörens uppfattning var att det är meningslöst att montera ny pump för gängorna är lika dåliga där som på den som gick sönder....
  2. Jag är övertygad om att du är på rätt spår. Nu återstår bara två problem. Få bort det gamla o få dit ett nytt.... Såg på bilderna att propelleraxeln är borta. Fundera på om du då ska passa på att byta tätningen inne i båten till en som du slipper krypa ner o spänna med skiftnyckel i utrymmet där du inte ens kommer ner. Det finns modernare o mer lättskötta grejor än din talgflätemodell.
  3. Fördelen med den föreslagna mantågsfoten är att en stor del av kraften tas upp av relingslisten som sitter väl fastbultad längs en lång anliggningsyta (på samma sätt som den gamla foten ser ut att ha varit monterad). Under däck används lämpligen en stor rostfri karosseribricka under muttern (mantågsstöttor ska fästas med maskinskruv) för att hantera krafterna om någon faller mot stöttan/mantåget. Sprickan i gelcoaten tyder på att det tidigare varit lite klent med förstärkningen under däck.... Läckor/sprickor ska självklart hanteras oberoende av val av mantågsfot. Fukt i balsa är ett otyg som sprider sig utåt i däcket. Det kan även vara divynycell i däcket o då ruttnar det inte men det kan delaminera av fukt o frostsprängning.Är båten riktigt välbyggd så ska det inte finnas distansmaterial utan bara laminat där mantågsfoten monterats. Beroende på hur mycket jobb TS vill lägga på detta så kan han slipa upp sprickan o fylla i med topcoat, slipa o polera så det blir jämnt (färgmässigt så blir det nog olika färg på däcket o lagningen. Då har han fixat ev läckage uppifrån. Om det är distansmaterial under skruven till foten så är det nog enklast att vidga hålet underifrån, kratsa ur distansmaterialet (insexnyckel i borrmaskinen är effektivt), tejpa hålet under däck, hälla i epoxy uppifrån genom skruvhålet (gjuta en massiv epoxyplugg som skruven går igenom), borra upp hålet igen genom epoxypluggen, täta o skruva fast foten.
  4. För att ersätta en sådan här mantågsfot : Så borde den här mantågsfoten väl fungera rätt bra:
  5. Det var väl ett fegt alternativ 🤔 Varför inte gå "all in" genom att skaffa ett codesegel (code zero eller code1?) på rulle o ett litet peke framme i fören.... Då får du definitivt fart på båten i lätta vindar och kan växla mellan vanliga focken o coden om du har båda på rulle. Men kolla med segelmakaren först vad riggen tål....
  6. Cutlesslagret kan vara lite olika placerat beroende på konstruktion i TS båt. Ibland sitter lagret inne i det fastplastade röret som propelleraxeln går igenom. Det röret benämns vanligtvis propellerhylsa. Det är en vanlig lösning på t.ex. snipor o långkölade segelbåtar. Ibland sitter det i en stödbock som plastats fast i båtbotten en bit bakom där röret för propelleraxeln slutar. Det är en vanlig lösning på t.ex. fenkölade segelbåtar. Jag har ingen aning om vad TS har för typ av båt. Ville bara visa ett exempel på hur lagret ser ut så TS vet vad han ska leta efter....
  7. De använder inte en förhöjd spänning under en längre tid som rekondläget i laddare gör utan dessas trolleri är att skicka korta pulser till batterierna. De korta pulserna påstås hindra sulfateringen men ger inte den värmeutvecklingen som rekondläget och därmed torkar de inte ur batterierna. Sterling har en sådan pryl där man kan läsa om "features" som den påstås ha. https://sterling-power.com/products/pro-pulse-battery-de-sulphation-maintenance-device
  8. En A-ställning ser ut som ett A om du tittar på den från aktern eller fören. Den består av en lång överliggare som sticker ut framför o akter om båten, ett benpar i varje ände som står på marken och ett tvärstag som håller samman benen. Om A-ställningen inte förankras ordentligt så tar vinden den och presenningen o välter omkull alltihopa. Alternativen är t.ex. däcksställning eller båthus (som också kräver förankring). A-ställningar säljs av NOA, Press&Son m.fl täckställningsleverantörer.
  9. Det sitter två pluskablar till startmotorn. En grov som strömförsörjer startmotorn och en klen som ger ström till solenoiden (solenoiden är en form av startrelä, när den strömssätts så skapas det kontakt mellan den grova pluskabeln o startmotorns lindning). Om elmatningen till solenoiden inte fungerar så blir det inget klick från startmotorn o ingen start heller. Så en felsökning är att följa den klena kabeln från startmotorn o kolla så du inte kommit åt den så den släppt någonstans eller att den helt enkelt lossnat vid startmotor eller tändningslås/startknapp. Ett tjuvstartknep är att kortsluta vid startmotorn mellan den grova plusmatningen o den klena till solenoiden för att bypassa alla fel på startströmkretsen (kan ju vara fel vid anslutningar, kabel, tändningslås/startknapp...). Se bara upp så du inte har något som kan fastna i kilremmarna när/om motorn går runt.
  10. Jag skulle inte rekommendera att använda de mantågsfötterna i ett däck där skruven bara sitter bultad genom ett tunt glasfiberdäck. Det blir stor påfrestning av de rätt små brickorna om du trillar mot mantåget och det är ju i de situationerna som mantåget ska göra sin nytta. De förslagna fötterna används nog framförallt till båtar som har en rejäl relingslist i trä där skruvens längd genom trärelingen ger styrkan. (Notera att den gängade skruven är rätt lång.)
  11. Notera att det är en långkölad båt. Den vrider sig inte så lätt. En fenkölad båt som står utomhus är mer utsatt för vridkrafter av vinden och då kan det vara vanskligt. För en IF-båt som på bilden fungerar det alldeles utmärkt. Det fungerar även utmärkt för fenkölade båtar som står i inomhushall (är t.o.m. rätt vanligt).
  12. Vad som helst som orkar bära upp motorn vikt. Tåligare material om motorn är tung. Fyrkantrör, plattjärn, träkloss, plastskärbräda....
  13. Å vi har bilregister o obligatorisk bilförsäkring o fordonsskatt o ... Å ändå står det en massa övergivna bilar o skrotar på parkeringsplatser o ute i naturen. Nä, register, försäkringskrav o skatter fungerar bara för ärliga o ordningssamma ägare. De flesta hamnar (för att inte säga alla) har väl krav på ansvarsförsäkring för de båtar som ligger i hamnen. Så har vi det i alla fall för den hamn jag ligger i.
  14. Av dessa skäl så gäller det att kolla vilken typ av batteri som laddaren ställs in för. Inställningarna för "slutna batterier" gör att laddaren inte går in i rekonditioneringsfasen.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy