per_62

Lite mer om lastbilar: Fullskaletest med malmtransporter och eldrivna lastbilar ned till -40C har utförts av Kaunis Iron i norra Sverige under förra vintern, så möjligt är det med batteridrift även under kalla förhållanden. Sedan kanske det inte är helt praktiskt och lönsamt i dagsläget. Kaunis Iron: "För vår del vet vi inte än vilken väg vi ska välja. Där tekniken kommit längst är mot eldrivet men det finns ingen tillverkning av lastbilar i den storleken vi behöver. Samtidigt kommer vi att slåss med andra förbrukare om tillgången till el." Segelkostnader: Om det kostar ca 90000 kr för nya segel och man seglar ca 2000 nm/år under 10 år så blir det ca 9000kr/år eller 4,5 kr/nm. Seglar man längre samt om seglen håller längre så blir det naturligtvis lite billigare kostnad per nm. Seglen behöver även lite underhåll under sin livstid.

Hur det blir med framtida vattennivåer i haven lär man väl få se. SMHI har en infosida om vad dom förväntar sig för medelvattenstånd där man kan skriva in vilken ort man är intresserad av och i huvudsak mindre än 1 m höjning 2100 beroende på vilket scenario som förväntas inträffa.

Förstår inte varför klimatvänliga drivmedlen, HVO100 och E85, ska beskattas hårdare vilket enligt svt.se kanske ger ca 30kr litern. Med en sådan utveckling kommer lättdrivna, långsammare och bränslesnåla motorbåtar bli mer populära. Detta kanske även innebär att man får se fler motorbåtar som är eldrivna, försedda med stödsegel samt även de med bärplan framöver. Samt att segelbåtar blir mer vanligt förekommande där seglarna strävar efter att använda motorn så lite som möjligt.

Med samma metod som man uppskattar höjden på ett träd borde ledningens höjd över vattnet kunna bestämmas. Om det är tillräcklig tjock is så att man kan gå på isen blir det enklare då man kan lägga något under ledningen. https://www.skogeniskolan.se/sites/skogeniskolan.se/files/files/exercises/sis_ovningar_4-6_o_7-9_hojdmatning_med_en_pinne.pdf

Vad är det för typ av Husqvarna-symaskin? Samt är det en stor extern motor? Är det enbart raksöm?

En portabel billig kolgrill kan man ju även elda i.

Jag har fällt en mast, längd ca 10 m, på två personer där det satt en bult på masten som fungerade som ett gångjärn och i mastfoten fanns ett urtag där bulten passade. När masten nästan blev horisontell hoppade bulten ur mastfoten men masten var säkrad med en tamp mellan vantfästena på däcket. En person stod på bryggan och den andra stod i båten och tog emot masten när den fälldes akteröver. Lite vingligt i sidled innan masten fått lite mer lutning. Betydligt enklare om man är minst tre personer. Så konceptet är att en person på båten tar tag i masten när den börjar fällas så att masten inte vinglar iväg i sidled. Dock måste masten luta lite innan man får full kontroll på mastens sidorörelse. Ett annat alternativ som borde fungera för att masten inte vinglar iväg i sidled borde kunna vara att två personer står bredvid båten eller på bryggan med varsin tamp som är fäst runt masten vid spridarna eller i masttoppen. När masten fälls styr dessa personer masten i rätt läge medan en person som tex håller i spinnakerfallet via ett block i fören släpper efter och masten fälls akteröver där 1-2 personer tar emot masten. Ett exempel visas i denna video hur man kan resa en mast på en IF med två personer. Nedtagning av masten torde göras på liknande sätt. Det gäller att se till att masten inte vinglar i sidled.

Någon av Biltema's polyestersilkelinor, tex 2-4 mm, eller likvärdig typ av lina borde väl duga för en pilotlina: "Flätad. Lämplig för bl.a. flaggor, persienner, markiser och när stora krav ställs på slitstyrka. UV-beständig. Töjning vid brott: ca 25 %." Det är knappast någon större belastning på en pilotlina.

Det finns flera alternativa platser att montera solpaneler på istället för ovansidan av targabågen: Framför vindrutan på "soldäck". Kan vara flyttbara om man vill nyttja utrymmet för solbad. Längs med mantåget vilka även kan vara uppfällbara (finns ibland på segelbåtar). På en motorbåt även längs friborden eller aktern. Tex långsmala solpaneler som inte är så breda. Vattnet reflekterar en hel del upp på friborden även om det skulle vara på skuggsidan. Här en bild för inspiration av möjliga placeringar av solpaneler

Ska det gå fort så leta efter båtar med högt SRS-tal. I Svenska seglarföbundets SRS tabeller finns en hel del båtar: https://www.svensksegling.se/matbrevbatteknik/AlltduvillvetaomSRS/SRSTabeller I Sailguide kan man sortera ut båtar efter SRS-tal: https://www.sailguide.com/boats Ska det däremot gå fortare än drygt 10 knop så fundera på en trimaran. Ofta kan man på dessa vincha ihop skroven när man ska lägga till. Se denna video för inspiration https://youtu.be/tHToSDz5ghU

Magnettricket kan man väl även göra med en järnbit som fästes temporärt på en syrafast plåt. När dessa i bästa fall kommit på plats med den starka magneten och bultarna börjat dra i den syrafasta plåten så rycker man loss järnbiten med ett i förväg fastsatt tamp. Kan dock vara pilligt att få plåten i läge med magneten... Alternativet är barnarbete om någon ung förmåga kan nå fram och hålla plåten på plats. Eller så får man skaffa sig en robotarm som med precision kan nå avsedd plats för plåten.

En pulpit ska vara monterad så att den kan ta upp stora krafter utan att den lossnar, tex om någon faller mot den etc. En syrafast plåt på insidan med gängade hål kan väl inte vara omöjligt att få till så att pulpiten verkligen sitter fast med syrafasta bultar från utsidan. Kommer man inte åt så kan väl hål tas upp för en inspektionslucka, stuvfack eller handskfack. Alltid bra med lite extra förvaringsutrymme.

Enligt en rapport från 2001 skulle i värsta fall en tsunami från vulkanen Cumbre Vieja på La Palma kunna åstadkomma extremt höga vågor vilka även kommer att nå kusterna på bägge sidor av Atlanten. Detta kommer i så fall leda till ofantligt stora skador och förlust av människoliv. Det tar bara drygt 1 h så träffas Afrikas kust av dessa tsunamivågor!

Kan själva pluggen sitta fast så att förra ägaren monterade bort hela dyvikan med skruvar och allt samt därefter återmonterad med nytt tätningsmedel? Eller är dyvikan monterad år fel håll? Kanske dax att ta bort hela dyvikan och kolla hur det ser ut så att detta inte sänker båten framöver.

Brukar vara ett spår eller läpp att ta tag i från utsidan. Kan pluggen vara inskruvad från insidan? Samt varför så mycket tätmassa på utsidan? Kanske även undersöka hur denna dyvika är monterad i båten.