Jump to content
Thursday 23 January 2020

IngemarE

Medlemmar
  • Content Count

    1,841
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    20

IngemarE last won the day on December 28 2019

IngemarE had the most liked content!

Community Reputation

599 Expert

2 Followers

About IngemarE

  • Rank
    Amiral

Contact Methods

  • Website
    http://www.nbmarine.se

Profile Information

  • Location
    Södra Vättern

Recent Profile Visitors

1,290 profile views
  1. Kanske det, om man förstår vad de säger...😮
  2. Nej, jag har inga problem att ignorera den. Men det vet ju inte jobbarkollegorna som råkar se min bildskärm 😮
  3. Nu verkar restriktionerna behöva ses över igen vilka annonser som visas på MG. Intressant är att de knappast baseras på insamlad intresseinfo då denna skärmdump är tagen på min jobbdator, som är mycket restriktiv med vilka sajter man får besöka (om jag nu mot förmodan skulle få ett sådant infall). Hoppas webmaster kan fixa så vi slipper se sådant här när vi surfar på MG.
  4. Men bilen kan vara från Turkiet. Syns i så fall på vindruteturkarna....
  5. Oftast åker man snålast per timme - men även per sjömil - i ren deplacementsfart. Ofta max 6 knop (sedan kan förbrukningen tredubblas på bara 1-2 knops ökning, så många kör för fort men tror fortfarande att det är snålfart). Med båt konstruerad för dessa farter är resan angenäm, med en planande båt gör ofta skrovutformning m.m. att den vill slingra sig. Den största nackdelen är att det tar tid att resa. Näst snålast är oftast ren planingsfart, strax över planingströskeln (men fortfarande helt i plan) med en båt/skrov avsedd för detta. Innebär i allmänhet minst 20knop. Du kommer inte ner i deplacementförbrukningen, men kanske till dubbla den. Fördelen är att resan går snabbt, det kräver dock att sjön, båten och inte minst besättningen tillåter denna fart. Mellantinget är kompromissen en s.k. halvplanande båt. Oftast har de roder och köl, men ett skrov som kan plana. De planar alltså också, men då mer "skrot" alltid kommer vara kvar i vattnet drar de mer bränsle och är inte lika snabba som motsvarande lika motorstarka rena planande båtar, men går i gengäld oftast som på räls i deplacementfart. Vissa skrov fungerar riktigt bra en bra bit över 20 knop (t.o.m. uppåt 30 knop), vissa kan bli vingliga när de kommer upp i plan på riktigt (känns som de balanserar på kölen). Gemensam nackdel är som sagt den högre förbrukningen i planing och lägre toppfart. Sämst för förbrukningen är i princip alltid att ligga och trycka i "plöjningsläge", dvs mellan deplacementfart och planingströskeln. Ofta blir det också gigantiska svall (det är ju det som bränslet går åt till att skapa). Men ibland är det att föredra om sjön inte är snäll. Rena planande båtar kan dock ofta ställa sig på rumpan med fören upp i skyn, och på dessa är det en fart man gärna undviker. Edit: Som flera frågar - ge gärna lite mer info om den tilltänkta båten. Allt jag skrev ovan är generaliserat då du inte givit mer information, och det finns givetvis undantag.
  6. IngemarE

    Isiteak

    Sök på forumet (Flexiteek o.s.v.), så kommer du hitta. Finns en hel del trådar. (Själv har jag Flexiteek sedan över 15 år, inte SÅ svårt men inte billigt. Men ser nästan likadant ut efter 15 års användning).
  7. Näst efter glömt att öppna för kylvattnet och något som blockerar intaget är nog faktiskt just stopp i någon värmeväxlare i motorn, på grund av allt från impellerbitar till skräp. Men håller med om att inget är säkert, fast ju enklare desto färre felkällor.
  8. Tyvärr inte helsäkert. Vid helstopp har man tryck men inget flöde. Vid bra flöde har man ofta lägre tryck. Och det är flödet man behöver i TS fall. Men visst, om impellern går sönder eller om man får en plastpåse i intaget blir det inget tryck heller.
  9. Det är egentligen inte en flödessensor som behövs, bättre/enklare är en flödesswitch. Om man inte vill/hittar något lämpligt att köpa så kan man lätt göra en av en standardgivare att sätta i sjövattenfiltret. Flottören tyngs ner lite av ett par rostfria brickor. Har nämnt detta i en annan tråd som jag inte hittar nu, finns också i ett gammalt nummer av PB. Tempvarningen, samma typ av enkla bimetalltermostat som nämnts (i mitt fall blir det aldrig över +45°C så min är på +60°C (möjligen 70) om jag inte minns fel) Panelen (Yanmar) har redan en lampa "Exhaust" som tänds vid jordning av en ledning i kablaget som dessutom triggar summern. Båda givarna är parallellkopplade till denna. Annars sätter man en ny lampa med summer parallellt. Vid start tänds lampan, men skall slockna så snart flödet är igång.
  10. Det där labbade jag mycket med på min båt, och insåg också vilka överpriser det är (även om de du länkar till är bland de billigaste). Gjorde därför egna (ungefär samma effekt men till en bråkdel av priset) som jag gjöt in så de blev vattentäta. Korta versionen är att jag, efter mycket labbande med placeringar och annat, gav upp. Fick det aldrig snyggt, i synnerhet inte så snyggt som på broschyrernas bilder. Långa versionen: Största problemet var att hitta rätt styrka och placering. Tillräckligt starka för att få det där snygga indirekta ljuset men inte för starka. Det varierade stort beroende på vilket vatten jag var i. I Vätterns klara vatten med 15m siktdjup "försvann" ljuset då det fanns för få partiklar att studsa på. I hamnens vatten (ett åutlopp med mycket humus) var det istället tvärstopp och det man såg var inte alls snyggt. Och framförallt - tittade man inte i rätt vinkel utan man fick direktljuset såg det istället ut som däcksstrålkastare som lyste bländande rakt i ögonen. Titta på en av deras bilder, den med båten på trailer och grönt ljus. Tänk på att det ljuset är lika starkt som helljuset på en bil, vilket inte riktigt framgår på den bilden. Det tittar man inte gärna rakt in i, och det lär inte göra dig populär i gästhamnen om båtar ligger akter om dig. Provade sedan med rent indirekt ljus, under badbryggan och riktat nedåt. Blev heller inte bra, istället såg man en upplyst spegel av badbryggans undersida i vattnet. Slutade med små, nästan osynliga infällda dioder i akterspegelns grabbräcken lysande nedåt. Alltså "prydnadsbelysning" ovan vattenlinjen istället. Nu säger jag inte att det inte blir ok på din och andras båtar, men tänk igenom var du placerar ljuspunkterna och hur de riktas, gå runt och se så du inte får direktljus o.s.v. Det är inte bara ur broschyrbildens vinkel det skall vara snyggt. Prova gärna med en vattentät LED-ficklampa. Edit: En kortversion kan du läsa i min båtdagbok, NB Forum välj "Dagbok" under båtdelen i menyn samt "2010".
  11. Kan bara instämma i de svar du fått. Låter absolut som dåligt underarbete, gissningsvis rengöring. Ponera att båten vaxats, kanske t.o.m. lite extra före beslutet om att lacka istället, och sedan fanns vissa rester kvar. I värsta fall har man använt något med silikon. Alternativet är att leva med det, annars slipa ner lacken och ner till gelcoaten och sedan polera - precis som de svar du redan fått. Jag har f.ö. ett peke sprutlackerat med billack, och bara underarbetet är ok så håller det förvånansvärt bra. Men gelcoaten är mer tålig, dock inte lika lätt att spruta snyggt. Har en akterbänk jag gjorde på det sättet, men sprutningen krävde en del efterarbete för att få bra. En hel del.... Annars finns bra färgalternativ som du inte behöver spruta men ändå blir snyggt. Fast börja med att slipa ner färgen till gelcoaten - om du bestämmer dig för att överhuvudtaget göra något.
  12. Nja, det behöver inte vara riktigt sant det som står i artikeln om parallellkoppling: "spänningen bestäms av den solpanel som har lägst spänning" OM man förser varje panel med en Schottkydiod i serie med plusledningen (vilket man bör göra och en hel del paneler redan har) blir det istället den med högst spänning som styr. Se dioden som en backventil. Då kommer en med lägre spänning (som kanske är skuggad) att "frihjula" och inte ha någon kontakt med de andra. Panelen med högst spänning bestämmer, och när den lastas så spänningen sjunker tar de andra vid och s.a.s. "möter upp"/skjuter till ström vid en nivå som motsvarar dess belysningsgrad. Lägger man alla paneler parallellt direkt utan dioder är f.ö. inte att rekommendera.
  13. Om man har dimensionerna på axeltätningen kan man garanterat köpa den på annat ställe, då det med säkerhet är en standarddimension de använt. Jag har köpt mycket t ex här: https://www.kullager.se/category.html/tatningar_new
  14. Visst är det så. Ett bevis är ju att man lovprisar sökvalet "Angränsande län" som minsann är en nyhet. Hur kan man vara så ovetande om sin egen produkt att man inte vet att den ju har funnits i massor av år. Det nya är väl möjligen att man numera inte kan begränsa VILKA angränsande län man vill ha. Å andra sidan är det ju ett drömställe att jobba på när ledningen är så okunnig att man kan imponera på dem och påtala nyheter när man egentligen inte gjort någonting. Jo, förresten. Man har ju sminkat om funktionen så den ser annorlunda och ovan ut....
  15. Nej, men om man lindar regulatorns ledningar (samtliga !) alldeles intill den kan det däremot göra viss nytta. Det är rätt vad gäller störtålighet och störutsändning. Men EMC-direktivet är tämligen tufft på utsändande av störningar på radiofrekvenser av allmänt intresse. T ex är GPS-frekvensen sjukligt tuffa krav på, likaså rundradio m.m. Sedan är inte allt generellt. En radiomottagare avsedd att vara känslig för radiosignaler kan ju inte krävas tåla en radiosändning på t ex 3V/m (snällaste CE-kravet men ändå tusentals ggr starkare än ovan nämnda P1) inom sitt mottagningsfrekvensband utan att den tappar känsligheten på sin radiomottagning. Men den får inte gå sönder.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy