Jump to content
Thursday 27 January 2022

Lintott

Silvermedlem
  • Content Count

    3,651
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    32

Everything posted by Lintott

  1. @Roger12För att inte förvirra. Vem är din fråga ställd till?
  2. Vad har du för bakgrundskällor till detta påstående? Generellt så har batterier högt energinnehåll och litiumbatterier innebär inget avsteg från den situationen. Ett kortslutet blybatteri utvecklar mycket värme. På samma sätt är det med ett litiumbatteri. Av detta skäl ska ska alla större batterier förses med säkringar som sitter nära batteriet som skydd mot överhettning vid en eventuell kortslutning i kabelsystemet. Den teknik som vanligtvis används i litiumbatterier avsedda för fritidsbåtsbruk är av typen LiFePO4. Detta är nog den litiumteknik som är minst eldfängd.
  3. Victron har ett systemtänk med sina LiFePO4-batterier som inte är så vanligt. Varje "12V-batteri" har inbyggd BMS som hanterar balanseringen inom paketet. Sen finns det Victronprlylar som man kan koppla samman mot enskilt 12V-paket eller flera parallella 12V-paket. Då kopplas de parallella paketen samman med Victrons kommunikationsbuss och ansluts till en Victronpryl (vet ej vad den heter). Då övervakas respektive !2V-paket internt individuellt samt sinsemellan via den externa Victronprylen (de interna BMS styrs både internt och externt) Det lär fungera bra med säkerhet (mot överladdning/underladdning) och att hela systemet förblir balanserat (förutsatt att elektroniken inte pajar eller att databussen pajar - men det är ju som vanligt att det är i detaljerna som det kan skita sig). Systemet lär vara relativt enkelt att installera jämfört med att bygga egen systemlösning av extern BMS, reläer och övrigt som kan behövas. Nackdelen - kostnaden!
  4. Masten är en vital del på en segelbåt. Även om båten är gammal så är det fortfarande samma belastning på maströret vid segling. Djupa kratrar i materialet ger stora försvagningar. Hur djupa kratrarna är går bara att avgöra genom "förstörande undersökning" så det är rätt meningslöst. Att försöka återfå styrkan i ett angripet maströr är inget att ge sig på för en amatör. Spinnakerskenans fastsättning är det lilla problemet. En näve grova popnitar i marinkvalitet, hyra av en tillräckligt stark popnittång och någon timmes arbete så sitter skenan på plats igen. En vanlig "Biltematång" är för klen för dessa dimensioner på popnit så det kan uteslutas direkt. Om masten ser ut på detta sätt så skulle jag vara mycket orolig för skick och underhåll av resten av båten. Även om båten är billig, eller t.o.m. gratis, så ska du inte ta hand om detta problem. (Det kostar även pengar att bli av med ett båtvrak) Det finns andra båtar i bättre skick som är billiga eller gratis. Det kommer att ge dig större tillfredsställelse att lägga tid o pengar på en båt där du börjar från en lite mindre risig nivå. Inköpskostnaden är trots allt bara en del av båtägande. Årligt normalunderhåll, sommar o vinterplats, mm kostar lika mycket oberoende av smärre prisskillnad i anskaffningskostnaden på båten. Leta vidare efter något bättre att börja ditt båtliv med. Det finns många skapliga och trevliga båtar som söker ny ägare.
  5. Lintott

    Svajköl??

    Lite killgissning eftersom sanningen nog aldrig kan komma fram: Undervattensdelen av förstäven har fått rejäla smällar av någon skäl (tappad vid lyft, huggit i berget efter att akterankaret släppt i grov sjö, rejäl grundstötning....). Allegro är en kraftig konstruktion men det finns gränser. Smällen har deformerat järnkölen så det kommit in vatten mellan järnkölen och kölsulan som är kraftigt glasfiberlaminat. Kölbultar i anslutning till smällen kan ha skadats. Läckaget som uppstått mellan järn o laminat har så sakteliga börjat rosta. Rost har större volym än rent järn och trycker så sakteliga ut spackel o köl ytterligare. Å så blir det som på bilden. Att det blivit en skada i förstäven och kanske på någon kölbult behöver inte innebära att det finns ett större läckage in i båten. Rosten fyller ut bra och hjälper till att täta. Båten kommer inte att tappa kölen ännu på många år. Kölfastsättningen på en Allegro är överdimensionerad liksom det mesta på båten. Behöver det åtgärdas? Det är alltid bättre att fördröja ytterligare försvagning och en slät undervattenskropp är alltid bättre för farten (även om det kanske inte gör så stor skillnad på en Allegro som är rätt trög). Om jag skulle ge mig på detta så skulle jag fräsa ur glasfiber mellan järnköl o skrov i anslutning till skadan. Försöka bli klokare på hur långt skadan sträcker sig. Bekämpa all synlig korrosion med något rostskyddsmedel som passiviserar rosten (järnmönja, epoxyfärg med rostskyddsegenskaper, BRUNOX tror jag är ett fabrikat på det, eller liknande). Därefter återlaga fräsningen med glasfiber och epoxy så det blir en stark uppbyggnad över skadan. Avsluta med att vattentäta utvändigt (epoxy?), bottenmåla och sjösätta. Att lossa hela kölen för att komma åt hela kölsulan är nog att ta i för mycket. Om det finns någon kölbult som skadats så är det nog lika bra att låta den sitta där den gör. Att försöka lossa den innebär troligen att eventuellt läckage kan uppstå. Bulten lär sitta så väl fastrostad och limmad med tätningsmedel att du bara riskerar att dra av den och sen har du ytterligare problem att fixa.
  6. Köp en sån här på Jula istället: https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/elverktyg-och-maskiner/slipmaskiner/elektriska-tak-vaggslipar/tak-vaggslip-210262/ Fördelar: Kraftigare Du kan stå rak o jobba Rejäl dammsugaranslutning så slipdammet samlas upp
  7. Det finns i alla fall en riksdagsledamot (S) som vill införa skatt på ägandet av fritidsbåt. Båtskatt och båtregister Motion 2020/21:2426 av Abraham Halef (S) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/batskatt-och-batregister_H8022426
  8. Vinden är fri (ännu så länge..) så den energiskatten slipper vi seglare ifrån. Det gör för övrigt även ägarna till vindkraftverk. Däremot så ingår det moms även när det köps segel, skot, kölar och skotvinchar. Så lite "energiskatt" betalas det även av seglare. Sen är det inte helt gratis att få fart på en segelbåt heller. Seglen är en rätt rejäl utgift när de behöver ersättas. Skillnaden mot att köra motorbåt är snarast att hela kostnaden för seglen kommer samtidigt och sen glömmer man bort den tills det är dags att skaffa nya....
  9. @Alanningen Innan du lägger det här åt sidan skulle jag gärna vilja veta vad det är för påväxt du haft problem med. Är det mängden havstulpaner eller är det alger/slem/annan påväxt som ökat i omfattning? Tidigare fanns det växtgift (t.ex. irrgarol) inblandat i bottenfärger (även kopparbaserade) och då var båtbottnarna helt rena vid upptagning. VC17 från 80-talet är ett exempel på sådan färg. Sedan försvann växtgifterna från bottenfärgerna och det började växa alger på bottnarna. Växtgifterna hade nog ingen inverkan på havstulpaner utan endast mot påväxt av slem/alger/mm. Att det åter blivit tillåtet med mindre mängd koppar i bottenfärg påverkar nog inte påväxt av slem/alger/mm utan endast havstulpanerna. Kan det vara så att havstulpanproblemen är små i @Alanningen:s hamn men att övrig påväxt trivts bra tills det blandades cayennepeppar i färgen?
  10. Om kameran numera är isolerat från den rostfria lådan så kan det inte längre uppstå galvanisk korrosion. På utsidan av lådan så kommer det alltid att finnas möjlighet för galvanisk korrosion om du har metaller med olika placering längs skalan för elektrisk potential. Det innebär att: - Om du blandar olika metaller så kommer den minst ädla att korrodera. - Om plåten i lådan inte är syrafast men du använder syrafasta skruvar/brickor/muttrar (kvalitet A4) så kommer det att bli korrosion på lådan, vilket kanske inte märks så mycket (tar tid innan den korroderat bort). De olika kvalitéerna av rostfritt ligger ganska nära varandra. - För att minska korrosionen på skruv/bricka mutter så kan du byta dessa till kvalitet rostfritt A2. - En zinkanod som skruvas fast i lådan (rostfri skruv) flyttar det galvaniska problemet till zinkanoden som sakta förtärs. Att byta zinkanod när den börjar bli alltför bortfrätt är nog enklare än att hantera korrosion på kamerahuset.
  11. Jag kollade lite i "din manual" och mycket riktigt så har värmaren flera steg och termostaten används annorlunda där än till min vattenvärmare. D3LC compact har fler kablar att ansluta till termostaten som då får en annorlunda funktion än bara on/off. Jag var lite fundersam när jag skulle installera min värmare att det fanns så många anslutningar men så få som jag "hade nytta av". Nu är det mysteriet löst... Det är nog samma konstruktion o funktioner i min o @Desiresa termostater. Felsökningsmöjligheten för termostaten är nog i alla fall rätt logisk med elschemat i den manual @ChristerN hänvisade till.
  12. Det är möjligt att värmaren har flera steg men termostaten har bara on/off. Jag fick med den termostaten till en Eber D3W vattenvärmare. Den ger bara on/off. Värmaren skiftar mellan hög och låg effekt med de inbyggda termostaterna. Sedan ska temperaturen i båten regleras med flödet i elementen på något vis. Det har jag inte djupdykt i. Jag har bara värmaren för att värma varmvattenberedaren och då behövs ingen rumstermostat inne i båten. Det var därför jag ersatte den med en vanlig on/off strömbrytare (kompletterad med en timer som ger eftergång på cirkulationspumpen vilket inte finns i "orginaltermostaten" vilket jag tycker är en brist. Men nu blev det visst lite OT vad gäller felsökning av trilskande värmare...) Schemat för den termostat TS lagt in bild på ser ut så här: För att få stegvis hastighet på värmaren så behövs den digitala termostaten 801, artnr EB292100810003. Om TS värmare kan gå med flera hastigheter har jag inte kollat.
  13. Om du får startsignal från termostaten, brytsignal när temp stiger o återstart när temp sjunker så är det sannolikt inte där felet finns. Allt detta är lätt att mäta om du kopplar ur kablarna, matar med plus o minus och mäter på ledningen som går till styrelektroniken på värmaren. (Om du kopplat ur "startledningen" från värmaren så är det bara att vrida på tempratten för att se att det blir till/från på startledningen.) Det är nog mer givande att leta efter felet i värmaren. Temperatursensorer, flamvakt, bränslepumpstyrning eller någon komponent i styrelektroniken som krånglar. Eller fel i bränslesystemet: igensatt stigarrör, igensatt filter, läckage i bränsleslangen så den suger luft..... Det sitter en kort gummislang mellan bränsleslangen och bränslepumpen (på tanksidan). Den slangen har olika diameter i de båda ändarna och ska vara vänd på rätt håll för att inte riskera att bränslepumpen suger luft. Det felet brukar visa sig genom att värmaren gör flera startförsök för att sedan "ge upp".
  14. Jag har en sådan liggande som jag lät bli att montera i samband med en värmarinstallation (gjorde en egenkonstruerad brytare som passade bättre i min installation). För att få min egenhändiga konstruktion att fungera som jag ville ha det så kollade jag först hur termostaten på bilden fungerade. Den var synnerligen enkel. När strömbrytaren slås till så spänningssätts en styrkabel som går till värmaren. När termostaten bryter så bryts signalen till värmaren och när temperaturen sjunkit så kopplas anslutningen till värmaren in igen. All annan funktion för att styra glödstift, bränslepump, fläkt, överhettningsskydd, mm finns i en elektronikbox som sitter på värmaren. Att felsöka o mäta i den elektronikboxen är nog lite mer komplext (jag har aldrig "lyft på det locket").
  15. Den modellen ger tyvärr inga felkoder så då var det rådet inte till någon hjälp....
  16. Lintott

    Vad kallas denna

    Jag tror att det är en spinnakerbomlift, fast den verkar väl högt monterad. Spinnakerbomliften fästs i en hanfot på bommen eller i nocken på bommen för att hålla bommen uppe.
  17. Vilken modell på termostat har du? En del termostater går att utläsa felkoder från. Det kan i så fall ge viss vägvisning om vad som är fel.
  18. Det finns "en fyrkant" med beteckningen "Alt Reg". Det är en styrning från BMS till "senseanslutningen" på generatorn som styr förmagnetiseringen så att utspänningen från generatorn blir korrekt för LiFePO4-batterierna. Nej, det är inte optimalt. Blybatteriet får för låg laddström och oftast för kort laddtid så det blir inte korrekt laddat. En del BMS-tillverkare rekommenderar att sätta en DC-DC-laddare mellan blybatteriet och LiFePO4-batteriet för att få startbatteriet korrekt laddat. En liten motor behöver inte så mycket effekt från startbatteriet så ofta kan en dålig laddning räcka men batteriets livslängd förkortas så klart. Sen används blybatterier ibland framför HVP-brytaren för att ta hand om strömspiken som uppstår om LiFePO4 kopplas bort från laddkretsen så att dioderna i generatorn inte bränns sönder. Ibland sätts det ett blybatteri efter LVP-brytaren för att ta hand om strömspikar som kan uppstå om man kör stora motorer samtidigt som LiFePO4-kopplas bort. Då skyddas känslig elektronik från att paja. LiFePO4 har många fördelar men det är mycket som kan bli fel ("dyrt") om designen på elsystemet inte görs korrekt. Det går att hantera hjälpligt genom att ha en lite längre och klenare kabel som ger lite mer motstånd så att spänningen sjunker vid belastning. Ja, och framförallt skaffa förståelse för hur elsystemet byggs och vilka problem olika topologier löser. Å sen ska det integreras med befintliga komponenter i båten... Det konstrueras fortfarande olika typer av BMS med olika fördelar o nackdelar och som kräver olika design av elsystemet. De stora elsystemstillverkarna (Victron, Mastervolt, m.fl.) har en del systemlösningar som nog är rätt bra men dessvärre fortfarande rätt dyra.
  19. Lintott

    Bojliggare...

    Jag har sett att SXK även börjat testa pålboj där du slipper hänga på tyngderna under bojen för att få den att stå upprätt (jag har sett SXK-bojar där tyngderna släppt så bojen lagt sig ner). Det första fabrikatet av pålboj var rätt klen. Nu finns det även en boj från Cipax som är lite kraftigare och ger mer flytkraft.
  20. Den lösningar som Eric Bretscher beskriver är främst avsedd för att skydda generatorn från att skadas vid en HVP och att hindra "spikar" från t.ex. ankarspelet vid LVP. Genom att alltid ha ett blybatteri av något slag inkopplat så har generatorn någonstans att bli av med effekten i stället för att bränna dioderna och spikar från kraftiga elmotorer har någon stans att ta vägen. BMS tolkas ju både som Battery Management System och Battery Balancing System. Vad gäller litiumsystem så vill jag ha en funktion som skyddar och balanserar litiumbanken. Jag inte orolig för LVP när jag kör ankarspelet. Jag har aldrig kört ankarspelet utan att ha motorn igång så då bör det vara i stort sett uteslutet att få en LVP i det sammanhanget. Sen beskriver han i diverse dokument olika sätt att infoga ett blybatteri som startbatteri men det betraktar inte jag som en hybridlösning. Den viktigaste kunskapen jag hämtade från hans litiumbatteriladdningsdesign (o som även beskrivs i andra artiklar) är att separera laddkällor - batteri - förbrukning och att ha separata reläer mellan dessa funktioner. Då kan laddkretsen tillåtas att brytas (HVP) utan att förbrukningskretsen påverkas. Själv letar jag efter vilken BMS-lösning jag ska satsa på innan jag börjar rita upp o köpa delar till den litiumbank jag vill ha. Eric kommenterar en hel del om den BMS han håller på att bygga. När jag hittade VRC-200 på hans hemsida så tittade jag djupare på den men blev besviken när jag insåg att det är en laddningscontroller som inte har några litiumbalanseringsfunktioner förutom en ingång där en BMS ska kunna anslutas för att styra laddningscontrollern. @skippeer Vilken BMS har du valt?
  21. Vår hänger i en kedja i en rätt normal segelbåt (definitivt långt från motorseglare). Kedjan sitter i en bygel i rufftaket. När lampan inte används så krokas lampans bygel i en karbinhake som fästs i takbygeln. Pendlingarna vid segling/sjögång dämpas genom att ratten för justering av veken får fungera som handdukshängare. Handduken är en utmärkt luftbroms för att dämpa pendlingarna. Tanken var god men alltför farlig. Med tätt placerade värmeljus så överantändes alltihopa ibland, med en våldsam brasa som resultat. Efter att det redovisats några sådana brasor i båttidningarna så försvann minikaminen från butikerna. Det fanns säkert bruksanvisning med rekommendation på lämpligt antal värmeljus men sådana dokument tenderar att försvinna o när det sen känns kyligt så laddas det på....
  22. Den större modellen av Trålarlampa med ringbrännare (tror det kallas 30-linjers) ger rejält med värme. Vi har en sådan hängande i rufftaket i vår "bobåt". Den ger ett mysigt ljus och rejält med värme. Den räcker för våra behov förutom tidig vår och sen höst då det behövs komplettering med Ebern (luftvärmemodellen).
  23. Alla installationsanvisningar för värmare som jag sett anger att de inte får monteras i motorutrymmet för en bensininombordare. Det har jag tolkat som att det ska finnas täta skott mellan motorutrymmet och värmaren. Orsaken är så klart brandrisken med bensin/bensinångor i närheten av värmaren. Hur noggrann du än är med bränslesystemet så kommer det någon gång att komma ut bensinångor i motorutrymmet och då blir explosionsrisken allvarlig. Monteringsalternativen för båtar med bensininombordare är i stuvfack, garderob eller liknande avskilt utrymme där det finns tillräckligt avstånd mellan värmaren och skotten (prylar som förvaras i samma utrymme måste självklart hållas avskiljda från värmaren). Med dieselmotor är det enklare, där är det OK att placera värmaren i motorutrymmet.
  24. Nej, EU-direktivet (AFS-förordningen) anger i Artikel 5 "2. Från och med den 1 januari 2008 får de fartyg som avses i artikel 3.1 antingen inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov, yttre delar eller utsidor, eller så måste de vara täckta med en beläggning som utgör en spärr för sådana föreningar som läcker ut från det förbjudna antifoulingsystemet." Förordningen anger inte "NOLL på skrovet" (se ovan) Jag (och tydligen även SXK) tycker det är intressant att se vilken effekt AFS-förordningen gett i vattnet och bottenmiljön. Resultatet av SXK-mätningarna tyder på att regelverket (antingen inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov, yttre delar eller utsidor, eller så måste de vara täckta med en beläggning som utgör en spärr för sådana föreningar som läcker ut från det förbjudna antifoulingsystemet) verkar ge som resultat att det inte förekommer mätbara rester av TBT varken i vattnet eller i bottensediment i småbåtshamnar. Det borde väl vara intressant att verifiera..... Om SXK mätningar visar sig vara korrekta så torde TBT-frågan vara avklarad vad avser fritidsbåtars påverkan på havsmiljön. Det borde väl vara av intresse för myndigheterna att konstatera att" frågan kan avföras från dagordningen", så att de kan ägna kraften åt andra miljöproblem för världshaven. Det finns en del sådana att hantera t.ex. utfiskning som påverkar balansen i fiskbestånden, utsläpp av mediciner o hormonpreparat (ett område som nog påverkar havsmiljön och fortplantningsmöjligheter för vattenlevande organismer mer är omätbara TBT-rester), microplaster som anrikas i havet och "blir fiskmat" med mycket allvarliga konsekvenser för alla havslevande djur, mm.mm.
  25. I många fall så tillåts andra företag att använda ett patent genom att betala en licensavgift till den som äger patentet. Jag gissar på att SBU (och därmed alla medlemmar i de båtklubbar som är anslutna till SBU) betalar en licenskostnad till HappyBoat för att få använda deras kalibreringsmodell. SBU talar sig ju varma för de bottenfärgsregler som HaV, Transportstyrelsen m. fl driver. SXK verkar ha en helt annan inriktning och bedriver praktiska mätningar i verklig miljö vilket nog inte gillas av "Skrovmåls-förespråkarna". SXK har påvisat i sina mätningar att de inte hittade TBT i bottensedimenten i de stora fritidsbåtshamnar där de tagit prover. De konstaterade även att kopparhalterna i vattnet var under de gränsvärden som finns för kopparförekomst i vatten. Varför är inte myndigheter och forskare intresserade av att följa upp dessa resultat?
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy