Lintott

Det finns två alternativa fel: Troligaste felet är att ett av dina batterier har gått sönder och fått en invändig kortslutning (det kan hända även på rätt nya batterier, det är därför de har garanti). Skaffa en spänningsmätare (kostar drygt en hundralapp hos Kjell&Co, ClaesOlsson, Biltema m.fl.). Ladda upp dina batterier med 240V-laddaren. Koppla isär alla batterierna (alla kablar ska bort från polerna). Mät och skriv ner spänningen på samtliga batterier. Efter en timme gör du en ny mätning och skriver ner värdena. Sannolikt har ett av batterierna tappat väldigt mycket i spänning . Det batteriet kommer att tömma övriga batterier så spänningen över hela batteribanken blir låg. Ställ det dåliga batteriet åt sidan och återanslut de övriga tre. Leta upp kvittot och reklamera det dåliga batteriet. Ett annat fel kan vara att du har något som ständigt ligger på och förbrukar ström. En ampere strömförbrukning borde inte tömma batteribanken så fort men- men... Slå av alla strömbrytare och stäng av solcellsladdningen, då ska Battmetern komma ner till nästan noll (det blir alltid någon tiondels ampere kvar för kontrollampor i elcentral mm). Slå på strömbrytaren en i taget och kolla om strömförbrukningen ökar - slå av strömbrytaren. Testa nästa krets o.s.v. Då bör du hitta i vilken krets det förbrukas ström och sedan får du leta vidare på komponenter i den kretsen. (Å göm inte att slå på solcellsladdningen när du är klar...)

Du ska inte ha rodret tvärs, då blir det bara en broms. Cirka 45 grader är nog ett bra utgångsläge och kanske t.o.m. lite mindre innan båten börjat röra sig bakåt och sedan öka efterhand. Vilken ände av båten som driver iväg beror på skrovform och hur sidoytan fångar vind. Förra båten var rätt djup i förskeppet och drev rätt makligt i sida. Nuvarande båt är som en jolle undertill och fören driver iväg rätt snabbt (men den är avsevärt snabbare. 😊 ..). Du måste testa/öva hur din båt beter sig. Jag använder aldrig spring så det har jag ingen erfarenhet/råd om.

Sannolikt så vill han tjäna något på affären och nedlagt jobb. Om han märker att hans förtjänst blir för liten så riskerar du att båten blir liggande osåld om han slutar att aktivt marknadsföra den. Nyttan för dig med nettoprismodellen torde vara att båten inte kan säljas till ett pris du inte kan acceptera.

Om det är ett vanligt upplägg har jag ingen aning om (de båtar jag sålt har jag fixat själv via Blocket). Om ditt netto ska vara 1 400 000:- så är det det du ska ha oberoende av försäljningspriset. Att mäklaren själv sätter försäljningspriset ger honom frihet att antingen sätta ett högt pris och lägga ner mer tid innan båten säljs eller ett lågt pris och få den snabbsåld. Mäklarens ersättning blir ju lite i proportion till hans jobb med försäljningen. Vid försäljning mot provision blir ju mäklarens förtjänst inte så annorlunda om försäljningspriset blir högre eller lägre (inom rimliga summor..), däremot så kan ditt netto bli rätt olika.

Segelbåtar och snipor är omvittnat krångliga att få i rätt riktning vid backning. Propellern sitter så långt framför rodret vid backning att du inte får någon hjälp av propellerströmmen. Dessutom brukar propellern vilja vrida båten i sida (även om du tycker det gör rätt liten påverkan så finns den effekten där). För att få tryck på rodret så du kan styra så gäller det att få fart genom vattnet på båten. Du ska inte "fega" med gaspådraget när du sätter igång bakåt. Med rejält gaspådrag så hinner båten inte vandra så mycket i sida innan du får grepp med rodret och kan börja styra. Sen gäller det att ha koll på vindriktningen och kunskap om åt vilket håll din båt vill svänga vid backning och sidvind. Utnyttja vindens kraft och låt aktern gå åt det hållet så underlättar du giren. Om det är trångt mellan bryggorna så försök inte vända runt mellan dem utan backa hela vägen ut tills du är på fritt vatten. När du väl fått upp farten så kommer det att gå utmärkt att backa även längre sträckor. Innan du meckar med konstiga speciallösningar - som även de kommer att kräva en hel del övning för att få att fungera, så öva lite backning längre sträckor så lär du dig snart tekniken. Öva på fritt vatten att gå upp mot t.ex. en prick (med tillräckligt djup runtomkring) från olika vindriktningar och försök backa så rakt bakåt du kan så hittar du snart tekniken. Se bara upp med rorkulten när du backar, släpper du rorkulten så slår den ut kraftigt då du har tryck på roderbladet vid backning. Jag backar alltid in på min bryggplats mellan ett par Y-bommar. Min teknik är att gå sakta framåt tills fören är inne mellan båtarna på motsatta bryggan. Hålla upp åt ena eller andra hållet beroende på vindriktningen så vinden hjälper mig att driva med aktern i rätt riktning mot hålet mellan mina bommar. Sedan drar jag på kraftig back för att få grepp med rodret och när båten fått lite fart så drar jag av till tomgång eller t.o.m. friläge och siktar in mellan bommarna. Lite spännande ibland när det är frisk sidvind, då går det absolut inte att fega med gasreglaget. Ibland driver det så snett att jag får dra på framåt istället och göra om men det blir alltmer sällan.

På förra båten hade jag luckor i sittbrunn som var plywoodskivor med nåtad teakfaner som ytskikt. Luckorna var original till båten. En kant var "målad" med något svart. Ingen aning om det var epoxy eller färg men det ruttnade inte i plywoodskivan. Övriga tre ytterkanter var skyddade av kantlister i teak. Teakfaneret var rätt kraftigt för att ge slitmån. Trots det så blev det till slut så fårigt att alltsammans frästes bort och ersattes av massiva teakribbor som även de nåtades. Ribborna limmades med polyuretanlim. Då det var det lite djupare nåtspår så nåtningen var det som att nåta ett båtdäck. Det var teak i ytfaneret så luckorna lackades inte, varken före eller efter renoveringen. Ett problem med släta plywoodluckor över stuvfacken är att regnvatten kryper runt kanten och letar sig in i stuvfacket. För att få torrt i stuvfacken så frästes det spår under luckan (utanför anliggningskanten i facket) och i spåret limmades det fast teaklister med ett extra avrinningsspår så att vattnet kunde droppa av innan det gick in i facket.

Det var värre än så... Vid testkörning av datorfläkten med olika varvtal genom anslutning till ett nätaggregat med variabel spänning så blev det lite för mycket spänning... Nåväl, fläkten var inte så dyr så det var bara att köpa en ny! Spänningen från nätaggregatet i en PC är lite mer exakt än vad en motorgenerator ger. Mina LFP-celler ger högre spänning än datorns 12V. Jag köpte några keramiska motstånd som skulle klara lite effekt. De såldes i tio-pack och kostade inte många kronor. Om jag minns rätt så var de på 27 ohm för att garantera att spänningen höll sig på ca 12V. Genom att inte mata fläkten med överspänning så räknar jag även med att inte förkorta livslängden på fläkten i onödan. Med motståndet i serie med spänningsmatningen till PWM-regulatorn så går det att reglera varvtalet på fläkten mellan lätt susande till helt tyst (fortfarande snurrande med rätt skaplig fart). PWM-regulatorn har ett off-läge så det går att stänga av helt. Med denna installation så går det att variera varvtalet inom större område än vad det gick med att bara variera spänningen med nätaggregatet. Fläkten verkar vilja ha 12V inspänning för att gå korrekt. Sedan klipper PWM-regulatorn spänningen till olika långa 12V-pulser vilket styr varvtalet. Inkopplingen med PWM-förlängningkablarna var enkelt. Både regulator och fläkt har kontakter som är standardiserade så det går bara att koppla samman dem på ett sätt.

Vid laddning visar min Orion som exempel 50A o 13,3V input från generatorn o 46,7A o 14,0V output. Mätningen i BMS visar lägre input till batterierna vilket jag bedömer beror på att plotter, instrument mm drar en del ström. Jag har två olika schuntar (en Odelco Battmeter och en BlueSea) och de är rätt samstämmiga i antal A som laddas in i batterierna. I onsdags fick jag f.ö. ett bra betyg på vad mina LFP klarar av. På måndag efter midsommar lämnade vi båten. När vi kom tillbaka i onsdags em (nio dagar senare) så larmade det i Battmetern. Det visade sig att "någon" (och det var inte jag...) hade "råkat" slå av solcellsladdningen när vi lämnade båten och vi har alltid kylboxen påslagen. Det var fortfarande ström kvar i batteriet och kylen var igång. Jag körde lite landström för att få upp laddningen lite innan vi kastade loss. Sedan blev det lite motorgång o solcellsladdning innan vi la till igen och när vi lämnade båten var laddningen på knappt 50% (å solcellerna påslagna..). Ska bli intressant att se vilken nivå det ligger på när vi kommer tillbaka om någon vecka (dessvärre alltför många andra aktiviteter just nu). Hade det varit ett blybatteri som utsatts för denna djupa urladdning så hade det varit rätt allvarligt. Nu tar jag ganska lätt på händelsen.

Jag behövde komplettera en gummibåt (Metzeler, jag tror att det var en "riktig gummibåt" och ingen PVC-väv i den) med ett par bättre dragöglor. Chansade inte utan letade upp en RIB-båtreparatör som limmade dit ett par extra fästöglor. Jag blev helnöjd med resultatet. Det satt fast under resten av gummibåtens livslängd tills hela jollen fick sådana torrsprickor att jag skrotade den.

https://support.garmin.com/en-HK/?faq=0ZlFI7Z18b4lGy74Uwqsb7

Av olika skäl så kan en GPS "hänga sig" emellanåt. Jag har varit med om det och hittade till slut en mystisk kombination av knapptryckningar som totalstoppade enheten. Sedan fick den stå igång rätt länge (halvtimme tror jag det var) men sen hoppade den igång och fungerade igen, så ge inte upp... Googla "reset gpsmap 5008" så får du förslag på begränsad och fullständig reset. Se till att gps ansluten till ström och tillräckligt med batteri så att det inte tar slut under återstarten.

Det är inte "miljömupparna i båtklubbstyrelserna" som är problemet. Det är lagstiftningen som anger totalförbud mot antifoulingfärger i Mälaren. Kommunernas miljöinspektörer har sedan några år bedrivit klappjakt på båtklubbarna både i Mälaren och saltsjön med alltmer detaljerade miljökrav. Vid första besöket i vår klubb (lokaliserad i saltsjön) så föreslogs t.ex. att hela varvsplan kanske borde inhägnas och skyltas med förorenat område... Jag väntar bara på när vi åläggs att gräva upp hela hamnplan och köra iväg som miljöfarligt avfall. Så att båtklubbsstyrelser försöker bidra till mindre markförorening med antifoulingfärger är en överlevnadsfråga. Såg något inlägg att även Grefab på västkusten börjar "vrida åt tumskruvarna" på båtägarna där. De har väl också fått besök av miljöinspektörerna. Sen kan vi ha vilken uppfattning vi vill om sanering av TBT-färger och användning av kopparbottenfärger. Det är miljöinspektörerna utövar tillsynen och anger agendan.

Jag målade bottenfärg, vattenlinje mm på en helt omålad båt för många år sedan. Jag lät båten ligga i sjön för att kunna se var vattenlinjen låg. Efter upptagning markerade jag upp var jag ville ha vattenlinjen innan jag tvättade o slipade för målning. Drog upp vattenlinjen genom att ställa båten i våg med hjälp av ett slangvattenpass (jag använde en lång genomskinlig plastslang). Slipade och la på grundfärg (det var före "epoxytiden" så det blev tvåkomponents Polygrund). Ny slipning och därefter tjärepoxy på hela botten och en bit upp över vattenlinjen där det skulle målas bottenfärg (idag hade valet varit någon epoxyfärg). Ovanför vattenlinjen målades därefter tvåkomponents lackfärg som vattenlinje. Färgen satt kvar efter femton år när båten såldes så underarbetet hade nog blivit bra... För att få vattenlinjen rak så gäller det att sätta många markeringar på skrovet med slangvattenpasset och dra samman dem med en lång böjlig ri (går kanske enklare med laservattenpass men det var inte uppfunnet när jag hade behövt det). Annars riskerar du en permanent vågig vattenlinje.

Installera Garmin BaseCamp på datorn. Koppla samman GPS o dator och ladda över waypoint o spår till datorn. Sedan kan du välja valfria entiteter i BaseCamp och flytta tillbaka din GPS. Jag kan inte allt om hur EchoMap lagrar WP o spår, har själv en GPSMap men de fungerar nog ungefär likadant. I min plotter kopierar jag över till minneskortet från internminnet (se till att ha ett tomt kort och inte kortet med sjökort när du kopierar från GPSens interna minne, annars riskerar du att skriva över och förstöra sjökortet). Plocka ut sjökortskortet och stoppa in ett tomt kort. Sedan startar jag om GPS, då får jag ett val att kopiera datan och väljer det och skapar ett namn på filen som ska skapas (det brukar gå att spara som *.gpx eller *.adm och båda fungerar för att flytta vidare till minneskortet). Därefter stoppas kortet in i datorn och informationen flyttas över till BaseCamp. Sedan kan du välja vilka spår du vill spara tillbaka till kortet och ladda in i din GPS. För bilGPSen och "friluftsGPSen" är det ännu enklare. Där kopplas GPS o PC samman med usbkabel och så kopieras data över. När du ändå håller på med datorn o minneskort så passa på att skapa en programvaruuppdatering på kortet och uppdatera din GPS. Programvaruuppdatering sker med Garmin Express i datorn. Här är exempel på en skärmdump från BaseCamp med lite gamla irrspår i Stockholms norra skärgård där en del är sparade i min GPS.

Nej! Hur föreställer du dig att det ska kunna rinna ut tankinnehåll genom en anslutning som är svetsad ovanpå tanken (inget rör som fortsätter ner i tanken).

Vad är detta för båtmodell? Tog dessvärre ingen sidobild.

Den blå plasthylsan stoppas in i tätningen, därefter stoppas propelleraxeln genom den blå hylsan och in i tätningen. Blå plasthylsan skyddar då tätningarna inne i propelleraxeltätningen från skador under monteringen (det kan finnas små ojämnheter i änden av propelleraxeln...).

Det finns inte ens en teoretisk chans att det kan rinna in vatten bakvägen via min avluftning. Tanken sitter högt monterad, tankens botten är över genomföringen för avluftningen och avluftningsslangen är ansluten högst upp på tanken.

Thermoprodukter i Kalmar kan vara ett annat ställe att kolla. Om de sålt Pacific (eller samma spis under annat namn) har jag inte aning om men de har en serviceinriktad kundtjänst.

För några år sedan var det en intensiv dialog här på Maringuiden där @Navionics nordenchef deltog om ett grund utanför Lidingö som försvann redan vid måttlig utzoomning. Det var djupt runtomkring så många körde utzoomat i området och körde på grund. Navionics tog diskussionen på stort allvar och justerade så att även vid utzoomning så visades djupkurvor för farliga grund. Att djupkurvan i ett sådant fall täcker ett betydligt större område är ju inte farligt. När man kommer nära en sådan "varning" så gör ju självbevarelsedriften att man zoomar in och kan se detaljerna. Om det är konstig presentation i ett digitalt sjökort så rekommenderar jag att skicka in det till Navionics. Om vi rapporterar sådana felaktigheter så finns det ju förutsättningar att de rättas till.

fogas.se har ugnsgaller till Pacific 2000 så ett tips är att kolla med dem om de även har andra reservdelar.

Jag bytte innehållet i min solellsfläkt till en BeQuiet PureWings datorfläkt förra sommaren. Den bullrar med 18,6 decibel och flyttar 56 kubikmeter luft/timme. Den är avsevärt tystare än den tidigare propellern och dessutom är den kopplad till båtens 12V så jag kommer aldrig mer att behöva pilla med det lilla uppladdningsbara batteriet som tröttnar efter några år. Jag rensade mycket av plasten så fläkten kunde hängas upp inne i luftkanalen i den gamla fläkten. Sedan anslut jag fläkten via en PWM-kontroller så jag kan variera hastigheten på fläkten. Sänkte även spänningen till PWM-kontrollern med ett litet motstånd så spänningen blev 12V (datorer är mer exakta på spänning än båtbatterier. Jag fick även köpa ett knippe PWM-skarvkablar så det räckte för inkopplingen mellan kontroller och fläkt. Kablarna drogs inne i garderoben och mellan däck och innertak så de blev helt dolda. Jag har två reservfläktar (de hade utförsäljning så de var snorbilliga..) så jag kommer att klara mig med reservmtrl några år om fläktarna inte klarar båtmiljön. Kostnader för komponenterna: Fläkt 125:- (Webbhallen), PWM-kontroller 55:- (Ebay), PWM-kabel 10 st x 30cm 85:- (Amazon) och en liten komponentlåda för kontrollern som jag glömt var jag köpte. Så för ca 300:- har jag en utsugsfläkt som går dygnet runt och är tyst så den inte stör nattsömnen.

Min avluftningsslang har hyfsad diameter så det är "tyst i tanken" vid sugtömning. Slangen är ansluten till en genomföring (rostfri) med kullrigt huvud som sitter i dekorlinjen ca 20 cm över vattenlinjen (självklart en kulventil på insidan så det går att stänga). Den låga placeringen innebär att dåliga dofter kommer långt från sittbrunn. Avsaknad av galler (som det är i den ofta använda bränsletanksavluftningen) gör att det inte finns risk för igensättning.

Såg idag en artikel att ryssarna "testkör" störning från satellit som observerats från Grönland och hela vägen över mot Europa. De håller utan tvekan på att utveckla störningskonceptet...

@rejas hade ju problem med GPS-störningar innanför Kymmendö förra sommaren. Om han råkade vara på "fel ställe vid fel tidpunkt" lär vi inte kunna reda ut med den störningsdata vi kan få tillgång till. Själv seglade jag från Stockholms skärgård via Södermanlands skärgård, Östgötaskärgården och ner till Västervikstrakten med start någon vecka efter @rejas inlägg. Vi vände norr om Kalmarsund där störningsproblemen enligt störningskartorna regelmässigt ökar. Jag använde en kombination av GPS och Galileo och noterade inga som helst störningar under hela sträckan. Störningskartorna redovisar alltid i efterhand vilka störningar som uppmätts och kan inte användas för att undvika momentana störningsområden. De kan bara användas som en erfarenhet för att vara försiktig inom områden som regelmässigt störs. Så sammanfattningsvis kan nog ingen garantera störningsfrihet. Min modell att kombinera två satellitnavigeringsprodukter verkar i alla fall inte förvärra situationen (det kan ju ha varit så att ryssarna dragit ner på störningsintensiteten under den period jag rörde mig i de aktuella områdena).