Lintott

För ett antal år sedan hade jag en liten Wallas (1200?) hängandes på ett skott inne i båten. Det var trångt med utrymme (båten var inte så stor) men jag fick in en 4-litersdunk i ett hörn under värmaren. Den dunk jag fick fatt på hade en gänga som passade till Wallasanslutningen. Det kan vara lite olika skruvgänga på olika dunkar, men på den tiden passade fotogendunkarna. Var bara noga med att ha "fritt fall" på returslangen så det inte blir överskott av bränsle i brännaren, då kan den sota. Även avluftningsslangen bör fästas upp så det inte riskerar att komma ut fotogen bakvägen, det luktar inte så trevligt.

Johan Hakelius har skrivit en tänkvärd krönika i Expressen. https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/det-ses-som-ett-problem-att-pastridigt-havda-sin-ratt/ Den är skriven med bakgrund av Ebba Busch´s problem med sitt husköp men inleder med hur definitionen av rättshaverist blivit häcklande mot individen. Nedanstående är lite citat ur artikeln (artiklar tenderar att försvinna o då blir länkarna meningslösa) ---------------- Citat ur artikeln ------------------------ Det ses som ett problem att ”påstridigt hävda sin rätt” Definitionen säger något om Sverige. ”Rättshaverist”, skriver Svenska Akademien, är en ”person som påstridigt hävdar sin rätt”. Inget om att den rätt som hävdas är påhittad eller utan grund. Inget om konspirationsteorier och allmän tokighet. Bara det där ”påstridigt”. Det betyder, enligt samma källa, ”envist och aggressivt”. Alltså, problemet med en rättshaverist är inte att han eller hon har fel, eller lider av vanföreställningar. Problemet med en rättshaverist är helt enkelt att han eller hon håller på sin rätt. Vägrar att vika ned sig. Som sagt, definitionen säger nog en del om Sverige. -------------- Slut citaten ur Expressen ------ läs gärna hela artikeln -------------- Det här är tänkvärt i frågan om TBT på båtbottnar. Många av inläggen här antyder att TS är rättshaverist. Med Svenska Akademins definition är det kanske så. Men är det det rättsamhället vi vill ha? En annan intressant person som jag hörde i radions söndagsintervju för någon vecka sedan är Bo Rothstein om att våga säga ifrån. Hans argumentation för att "våga säga ifrån" grundar sig i 40-talets Tyskland där hans släkt fick lida för att många inte vågade säga ifrån (förvisso hemskare och allvarligare än TBT-frågan men tänkvärt). https://sverigesradio.se/avsnitt/1679042

Om du väljer fel så är det nog inget som kommer att gå sönder, så det är väl bara att testa. Ekolod fungerar dåligt i luft så du kommer inte att kunna få några ekon förrän du sjösatt. Vad menar du med "Jag har tittat visuellt under båten när jag tog bort den..."?

Säkringar används för att skydda kabeln. När de skriver 12A säkring så är det nog vad pumpen kräver. Då måste du använda en kabel som klarar den strömstyrkan och använda en säkring som tål mer än 12A. Jag skulle rekommendera minst 2,5 kvadratmm kabel och 15A säkring. Om kabellängderna från batteriet till pumpen är långa så kan du gå upp ett steg till 4 kvadratmm kabel för att inte få så stort spänningsfall, men fortfarande 15A säkring (du skulle kunna använda 20A säkring på 4 kvadratkabel men det finns ingen anledning att göra det i detta fallet). Du kan inte ta ström till länspumpen via din 10A automatsäkring utan måste koppla kabeln förbi de brytarna/säkringarna (eller byta någon av brytarna till 15A) Beteckningar på säkringar kan verka kryptiska för noviser. Det är alltid amperetalet som avgör hur mycket ström säkringen tål. Voltsiffran anger upp till vilken spänning säkringen kan användas (det handlar oftast om isoleringsgraden i säkringen). En 15A 250V går utmärkt att använda i ett 12V-system för att skydda en 2,5 kvadratmm kabel. (Det Stan skriver att du måste ha 12V-klassad säkring är inte korrekt, däremot så måste säkringen klara minst 12V, högre voltklassning är inget problem) Hängsäkring är en säkringshållare med en kabel i varje ände där pluskabeln från elcentral ansluts i ena kabeln och förbrukaren pluskabel i den andra. Säkringen "hänger" på kabeln. För att koppla samman där tre kablar möts så kan du använda någon av dessa kopplingskomponenter. De finns på Biltema o andra ställen. Å så några flatstiftskontakter som kläms fast på kablarna. Å som skrivits tidigare - kopplingschemat är korrekt.

Det borde väl gå att hitta en två eller trearmad avdragare med tillräckligt arbetsdjup. Hur stort djup är det från axelände till propellerkroppens bakände (som kanske borde heta framände...)? Diameter på propellerkroppen? Har du letat ordentligt på nätet?

Min "förpiksradio" är en betydligt enklare LTC-apparat. Avståndet till Tracern är nog drygt 3 m. Även den radion är brusfri. Har du provat att slå av regulatorn o lyssna på radion så du vet att det verkligen är regulatorn som stör. En del LED-lampor har visat sig ha ordentliga störningar. Navigationsprylar, USB-laddare, inverter... Det finns mycket i en båt som kan generera störningar. Det finns både radiobaserade störningar och ledningsbaserade störningar. Om du har någon pryl kopplad till elnätet så kan den sitta rätt långt ifrån radioapparaterna och "sända" sina störningar via elkablarna. Problemet med min gamla AP-navigator var ledningsbaserat och det var ett filter på elmatningen till apparaten som minskade de problemen. Övertoner från el/elektronikprylar är ett krångligt område som är svårhanterat om det finns ursprungliga brister i avstörning av grejorna. Jag har ett motto att alltid felsöka o leta upp felet istället för att byta prylar o se vilket resultat som uppnås. Det kan ta lite tid men blir avsevärt billigare, å så roar det mig att hitta felen...

Bilden är oljestickan för motorn. Som Hybro skrev så är det backslag, på samma sätt som Yanmar S-drev, som mäts med urskruvad mätsticka

Jag har en Tracer MPPT som är monterad ca 3 dm från min Panasonic FM-radio. Det finns inte spår av störningar i radion. När en sändare längs kusten börjar höras dåligt så hittar RDS-systemet nästa sändare. VHFen sitter precis under FM-radion och inte heller där finns det någon störning (kan höra VHF-sändare på Gotland o ibland t.o.m. Baltikum från skärgården). När AISen var nyinstallerad så var det si-o-så med mottagningen. Det detekterades till slut vara en dåligt monterad antennkontakt på en kabel. Efter kontaktbyte så har den fungerat klanderfritt. Annat var det på Decca AP-navigatorns tid, då tjöt det i radion så det räckte. Fick ett hemmagjort filter av en signalkunnig tekniker som monterades på elkabeln (filtret alltså, inte teknikern...) o då blev det bättre. Du ska kanske kolla dina antennkablar och eventuellt kontaktera om/byta kablarna om du är osäker. Visst hittade du någon antennkabel tidigare som inte var i så bra skick.

Här är ett par solcellskurvor för att åskådliggöra sammanhanget sajjen beskriver mellan spänning, ström och effekt för olika ljusinstrålning. Dessa kurvor är för lite större paneler (Pmax 340W, Umpp 34,2V, Impp 9,94A, Uoc 41,1V) så de är inte relevanta för fritidsbåtsbruk. I kurvan syns tydligt effekttoppen vid 34,2V dit man vill att regulatorn ska styra effektuttaget. (OffTopic: Vi har upp till 17 paneler seriekopplade (totalt 577 paneler i 37 solcellsslingor) på taken och via MPPT-regulatorer (en/slinga) till ett DC-nät med 760V systemspänning som sedan växelriktas (via 7 st växelriktare) till 3-fas "hushållsspänning". Denna installation var mitt lilla "hobbyprojekt" att specificera, upphandla och få installerat under 2020.)

En mekanisk Sumlogg har möjligtvis antikvitetsvärde (men tror knapp det). Jag tror det är svårt att hitta t.ex. propeller till dem. Mitt råd är att skrota den och skaffa något modernare med bättre precision. Fartloggen i en GPS räcker rätt bra för många båtägare.

Det gäller att hitta en med en lagom förmögenhet o bra (hög) inkomst.... Då blir det nytta, nöje, glädje o ekonomi på en gång. 😍

En fläkt gör alltid nytta för att bättra på ventilationen. Solcellsdrivna fläktar har oftast väldigt dålig lagring och klarar inte att arbeta i lodrätt läge. Ska du ha solcellsfläkt så måste du leta upp en horisontell monteringsyta. Alternativet är att montera en 12V datorfläkt (t.ex. inne i styrpulpenten där den inte syns) och ansluta den till batteriet samt skaffa en liten solpanel. Om solpanelen är tillräckligt liten så kan den installeras utan regulator.

Begreppet "kampanjpris" är väl det vanligaste för att få oss att tro att det är prissänkt. Det säger inte mer än att det är säsongsvaror som de tagit hem i stora volymer. Stora skyltar med priset, gärna i en iögonfallande färg, lockar även till att tro att det är extrapris. Det är inte speciellt för båttillbehörshandeln utan är legio i de flesta butiker. Dessa marknadsföringssätt verkar vara ett sätt att kunna undvika konsumentgranskarna. Butiken har ju inte hävdat något, bara fått konsumenterna att uppfatta önskat budskap...

Å dessvärre så lär priserna öka om all konkurrens försvinner...

Du är väl medveten om att UK numera inte tillhör EUs frihandelszon. Ditt paket kommer att fångas upp av PostNord för tull, moms o hanteringsavgifter. En gissning är att det kommer att kosta lika mycket som det du betalde för prylarna. Hur lång tid det tar avgör slumpen.... Återkoppla gärna med hur det gick i importhanteringen. (tid, kostnad, strulfaktor...)

Jag har ett gemensamt intag för allt sjövatten och inga backventiler, utöver de som är inbyggda i pumparna. Har endast en pump för sjövattnet, en rejäl pump som har volym och tryck för att fungera som spolpump. Manuell toa ("Twist and lock"-pump). Det har aldrig hänt att el- pumpen sugit luft via toalettanslutningen.

På en tidigare båt använde jag glycerin i ca 10 år. En bit klent avloppsrör som spacklades fast mot botten. En stor gummikork till vin-damejeanne fick givaren att sitta fast och höll vätskan på plats. Det fungerade utan problem. Det handlar nog bara om att vätskan inte är aggressiv mot materialet i givaren och att det inte fryser och spräcker röret vintertid.

Det går väl att spackla en klack som givaren ansluter mot och som skapar en strömlinjeform för att minska vattenturbulens. Klacken kommer inte att ha någon funktion som kräver hållfasthet mer än att den sitter fast mot skrovet. Tätningen för givaren görs i genomföringshålet genom skrovet. Med en sidmontering så kommer givaren alltid att få "sämre observation" åt ena hållet, även om den detekterar djupet rätt ner på ett korrekt sätt.

Ja, förhoppningsvis kan det räcka. Men det beror ju på hur mycket ström din kyl och övriga förbrukare tar. Den visar bara hur mycket ström solpanelerna tillför batteriet. Du behöver även veta hur mycket ström du förbrukar ur batteriet... Det normala sättet att installera en batterimätare är att montera en schunt på minusledaren vid batteribanken. Schunten kopplas till mätaren som räknar tillfört och förbrukat ur batteriet och tar hänsyn till de förluster som blir i batteriet vid laddning. Då vet du när batteriet börjar bli tomt och kan fylla på med något av laddningsalternativen. Det vanligaste är att ansluta solpanelerna till förbrukarbanken och att koppla ett skiljerelä som delar på startbatteriet och förbrukarbatterierna när motorn stängs av. Om du har 24V-systemet som startbatteri så ska det kopplas bort så du vet att du kan starta motorn även om kylen dragit batterierna i botten. 12V-laddaren kan med fördel ladda via skiljerelät så du fyller på båda batteripaketen samtidigt. Ankarspel och bogpropellrar drar visserligen många ampere när de körs men drifttiden brukar vara så kort att antalet amperetimmar inte blir så stort. Dessutom ska du alltid ha motorn igång när dessa körs så att generatorn hjälper till med strömförsörjningen. Anledningen att ha batterier nära dessa stora strömslukare är för att undvika spänningsfall i långa batterikablar.

Mer solpanelseffekt och fler batteriamperetimmar är en god början på att få strömmen att räcka till. En battmeter som ger dig koll på hur mycket amperetimmar du plockat ur batteriet ger trygghet i när det är dags att fylla på strömförrådet. Jag startar kylboxen vid sjösättning och slår av den vid upptagning. För att försörja den och allt annat (värmare, instrument, plotter, TV, belysning, radio, mobilladdning...) så klarar jag mig normalt med 200W solpanel och 300Ah AGM-batterier. Blir det mycket gråväder eller på hösten när solen inte ger så mycket energi längre så behövs det ibland 240V-laddning utöver de korta motorkörningar jag gör (det blir mest segling...). Om du byter till Li så måste du se till att alla laddare (generator, solcellsregulator, landströmsladdare) är anpassade för laddning av litiumbatterier. Komplettera med övervakning, brytreläer mm så det kräver rätt mycket extra insatser för att inte skada dessa dyrbara batterier. Det räcker inte att bara byta landströmladdaren... (Det finns trådar om byte till litiumbatterier om du söker i forumet)

Det blir ännu spektakulärare att ha belysningen inne i namnskylten. Bilden hittad här https://bizzlight.se/yachtsign-1.0.275.1

Med de höga kanterna i Sotenkanalen så kan GPS-signalerna både skärmas av och studsa, då kan det bli ordentligt tokigt i positionsbestämningen. Något liknande kan nog hända vid det höga Islandsberg så att positionen blir osäkrare. Den sortens positionsfel kan även variera mycket beroende på satelliternas positioner på himlavalvet. Står de i olämpliga riktningar eller lågt mot horisonten så kan det bli ordentligt fel.

Hissa en tratt över kon (dagersignal för fiske) så slipper du bli ersättningsskyldig om någon kräver dig på skadestånd för att ha fått linan i propellern eller kroken i pontonen. Om den som sen kör in i linan inte begriper vad signalen betyder spelar mindre roll, du kommer att ha lagen på din sida i en försäkrings/rättslig tvist.

Den försvann i cyberspace! Precis som hans förra båt, fd Trisskryssaren BellaVita, gjorde när han tröttnade o gav upp. Å i samma svarta hål försvann alla råd som skribenter här ansträngt sig med och som kunde kommit andra båtrenoverare till nytta o glädje.

Å du kollade kvitton, motornummer mm på motorn innan du köpte den så du vet att det inte är stöldgods????