Lintott

För att ensamsegla så underlättar det om båten är välbalanserad och inte alltför livlig. Det nåste gå att få en stabil kurshållning med en enkel autopilot (mer avancerade autopiloter blir oftast för dyra o komplicerade installationer för att passa i kategorin "mindre båt för ensamsegling"). Båten ska vara utrustad eller enkelt kunna kompletteras med en autopilot. Det är helt tillräckligt med en enkel rorkultspilot som kan hålla båten på kurs. Det behövs inte kopplingar till plotter för att kunna följa en rutt eller vindmätare för att hålla vinkel mot vinden. Roderlås är en nödlösning för att hålla båten på kurs. Det fungerade nog på äldre långkölade båtar som var väldigt tröga men jag ser det inte som ett alternativ på en modernare båt. För att underlätta hanteringen vid ensamsegling så ser jag det nästan som ett krav att båten har inombordsmotor med elektrisk start. Det kan nog fungera även med en utombordare om den har elstart men det är ett klart sämre alternativ. Med den beskrivna tekniknivån så kan du "rädda dig" ur en besvärlig situation. Du får även möjligheten att kunna hantera segel, fördjupa dig i navigeringen, fixa mat mm utan att behöva stressa så du riskerar att något blir fel/farligt. Min första båt var 20 fot (Sheriff 600) och saknade ovan beskriven teknik. Den såldes redan efter en säsong. Nästa båt var 24 fot med inombordare (Birdie 24). Den kompletterades efter något år med en enkel rorkultspilot. Båten ensamseglades rätt mycket och jag hade många oerfarna besättningsmedlemmar ombord som inledningsvis inte kunde bidra med så mycket seglingshjälp. Den båten seglade jag med i 15 år vilket väl ger en hint om hur mycket mer funktionell den var. Denna storlek på båtar är rätt sällsynta idag om du letar efter en båt i gott skick (de börjar bli rätt gamla...). Ett alternativ är att leta efter en Maxi 77, Shipman 28 eller liknande med en motor i så gott skick att den går att lita på. Även dessa modeller är rätt gamla men utbudet är större så det bör gå att hitta välhållna exemplar om du ger det lite tid och letar.

Vad är det för enkät du avser??? Att Skärgårdsstiftelsen "utvecklar" verksamheten är maktspråk för "avvecklar/försämrar". Det har varit rätt mycket debatt/synpunkter på omdaningen i bl.a. tidningen "Skärgården" om vad detta kommer att innebära för de skärgårdsboende och det rörliga friluftslivet. Skärgårdsbor är ofta mångsysslare som har många aktiviteter/jobb för att klara försörjningen ute i den glesbygd som stora delar av skärgården är. Ett av Skärgårdsstiftelsens mål när stiftelsen bildades var att bidra till del av denna sysselsättning för skärgårdsbor. Detta mål är numera helt förändrat. Stiftelsens arbetsstyrkor ska utgå från tre centrala platser på fastlandet för att därifrån köra ut i områdena och genomföra sin service. Detta heter på fint språk "service i omdaning" https://skargardsstiftelsen.se/var-verksamhet/skargardsstiftelsens-service/service-i-omdaning/ Vad gäller servicenivån i skärgården så kommer de fritidsbåtsägare som rör sig utanför de mest centrala delarna av skärgården snart att behöva vänja sig vid en skräpigare miljö. Skärgårdsstiftelsen håller på att "kategorisera" sina områden. Hög servicenivå är dit du kan köra bil. Medelhög servicenivå är dit du kan åka Vaxholmsbåt. Dit du behöver egen båt för att ta dig kommer servicen att försvinna. https://skargardsstiftelsen.se/var-verksamhet/skargardsstiftelsens-service/kategorisering-av-omraden/ Jag uppmärksammades på detta redan i höstas vid övernattning i de välbesökta vikar på östra sidan av Björnö. De två sopmajor som finns vid de två vikarna var igenbommade. Besökare hänvisades till service på västra sidan av reservatet (ca 3 km bort) för att kasta sopor o besöka toa. Gissa om det redan var välsnitslat i buskarna en bit bakom sopmajan....

Å läser man artikeln noggrant så står det "litiumjonbatterier". "Rena el-båtar" där tillverkaren vill ha högsta effekt-vikt på batterierna installerar litiumjonbatterier. I de flesta fritidsbåtar där det byts till förbrukarbatterier baserade på litium så är det litiumjärnfosfat-batterier (LiFePO4). Dessa batterier är inte lika eldfängda som litiumjon-batterierna. Reportar vill ha feta rubriker och om inte läsaren är noggrann med vad denne läser så är det lätt att invaggas i uppfattningen att alla batterier med litium innanför skalet är livsfarliga.

Det kräver en titt under kastdäcket för att veta hur eventuell förstärkning är monterad på båten du har bild på (om det finns någon förstärkning). Angreppssättet är i alla fall något som monteras så högt upp som möjligt för att göra största möjliga nytta. Ordentligt förankrat till skrovsidorna. Det ska tåla både sjö och uppläggningshantering. Hur förankringen görs kan variera. Antingen plastas kastdäcket fast mot en stor anläggningsyta i skrovsidorna (slipa bort gelcoat/topcoat och rugga upp ytan före plastningen så det blir ordentlig vidhäftning) eller så kan du montera en eller två reglar på tvärs som bultas med vinkelbeslag som skruvas med genomgående skruv rätt igenom skrovsidan (t.ex. vagnsbult med kullrig skalle och mutter på insidan). Ett par reglar kan ju även vara ett bra underlag för kastdäcket.

Exakt hur Albin 78 är ihopmonterad vet jag inte men... Grabbräcken kan vara skruvade med trä/plåt-skruv genom grabbräcket och mer i rufftaket. Skruven täcks alltid med en träplugg. Om du drar ur pluggarna så kommer du åt skruvarna. Pluggarna lossas enklast genom att dra ner en skruv i pluggen så kommer den att åka upp ur plugghålet. Sen får du skaffa nya pluggar vid återmonteringen. Ibland sitter grabbräckena med maskingängad skruv o mutter genom rufftaket men även då sitter det en plugg över skruvhålet i grabbräcket. Att grabbräcket är lite krökt behöver du nog inte oroa dig för. De har suttit så länge att de kommer att behålla den krökningen så du kan återmontera utan bekymmer. Men var noga med att markera vilket som sitter till bb respektive sb så du får hålen korrekt vid återmonteringen.

Jag hade en mycket stel duschslang av plast i min båt som var hopplös att hantera (dessbättre på motsatt sida som ankarspelet så de bråkade inte med varandra). Jag köpte ett par vanliga duschslangar med metallhölje och skruvade en gängad koppling mellan dem så jag fick en ordentligt lång och smidig slang. Lite vulktape runt skarven fick den att inte fastna "i hålet". Numera är det mycket enklare att dra ut o mata tillbaka slangen genom sitt lilla hål. Om jag hade haft slangen tillsammans med ankartampen så hade det nog gått att komplettera med någon skiva med kanter så slangen inte bråkade med ankartampen.

Tofterna är det som håller samman skrovsidorna. Utan dem, eller någon annan ersättning, så kommer skrovet att bli väldigt sladdrigt. Om jag börjar nerifrån... Att lägga en durk i botten av båten är ju ett måste för att få en plan yta (hur har du stått ut utan durk dessa år?). Du kan göra den av valfritt material men det måste vara vattentåligt. Du ska inte "försegla" utrymmet under durken. Hur väl du än försöker täta så kommer det att komma in fukt/kondens/läckage dit så gör ett länshål i form av en lucka någonstans. Om du gör lite tvärsförstärkningar så kan du ha tunnare (lättare) material i durken och ändå få det stadigt. Se bara till att det finns hål genom förstärkningarna så att det inte blir stående vatten mellan dem. Om nuvarande kastdäck är tungt att hantera, varför gör inte bara ett i lättare material? På samma sätt som med durken så går det att använda tunnare material om du har förstärkningar undertill. Behåll så många av tofterna som möjligt, det är de som gör båten stabil i friborden. Om du tar bort någon så måste du göra kraftiga fästen mellan kastdäcket och skrovsidorna som kan ersätta den förlorade stabiliteten.

Det ser ut att vara en stum koppling mellan propelleraxel o backslag. Innan du börjar komplettera för mycket så ska du nog börja med att kolla att motor o propelleraxel är linjerade. Om de inte sitter helt i linje så kan propelleraxeln slå mot axelhylsan och då blir det rätt mycket (onödigt) väsen. De flexibla motorkuddarna åldras och sjunker samman så det är inte ovanligt att linjeringen behöver ses över ibland. Sen blir det en del ljud från när propellern trycker vatten mot skrovet när den roterar och det kommer du aldrig att bli av med.

Exempel på vanligt "standardnät" Teknisk data Längd 30 m Höjd 1,5 m Är det längre än 30 m mellan vakarna så är det oftast två hopkopplade nät.

Det finns beslutade regler för hur fiskeredskap ska märkas ut. https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/regler-och-lagar/redskap-och-fiskemetoder/markning-och-utmarkning-av-fiskeredskap---regler.html Min uppfattning är att dessa regler oftast verkar följas av redskapsfiskarna. Sen finns det så klart , i vanlig ordning, enstaka slarvpellar som inte bryr sig om regler.... Dessa finns det sällan någon möjlighet att komma åt. Så säker kan man aldrig vara. Lite självbevarelsedrift finns det nog hos fiskarna - om vakaren körs av så blir det svårt att bärga redskapet. Vad gäller icke ytstående redskap så ger sjökortsdjupet en uppfattning om ifall övertelnen riskerar att vara på riskabelt djup för segelbåtar.

Jag använder en sådan här oljefilteravdragare. Det finns fyrkantshål eller sexkant att välja på till skaftet från hylsnyckelsatsen. Kantigheten i kedjan gör att den inte slirar. Lite sladdrig att lägga om filtret men sen går det som en dans att dra loss. 9458.webp

Tvättmedel för ute-terasser är nog lite kraftigare än målartvätt. Läs på innehållsförteckningarna vilket som är mest koncentrerat.

Sika eller liknande produkt "limmar" bra och tätar. Metodmässigt så kan jag varna för att försöka lyfta i kanten av gummilisten och försöka pressa in tätningsmedlet. Det kommer att krypa in vatten någon annan stans längs listen, krypa (kapillärkraften) längs listen och rinna ut någon annan stans. Du bör ta bort helt och lägga tätningsmedel runt hela gummilisten. Småduttande är dömt att misslyckas och så får du bara jobb med att ta bort duttandet för att gör om på riktigt. Innan du tätar. Kolla skicket på gummilisten så det inte finns begynnande sprickor i den. Det kan vara idé att helt byta listen om den börjar åldras. Kuntze har nya gummilister i många modeller om du inte hittar någon i båttillbehörsbutiken.

Jag hade inte koll på hur el-toaletter kör runt spolvattnet. Jag kör manuellt.....

Jag tycker det är enklast att blåsa lite med en varmluftspistol eller hårfön så slangen mjuknar lite.

Hur ser din toaskål ut?. Körs spolvattnet in i botten av skålen? I min mugg så kommer spolvattnet in runt kanten upptill i skålen. För mig är det omöjligt att det skulle kunna suga vatten ur botten av toaskålen och bakvägen in i intaget till den elektriska sjövattenpumpen. (Å har därför ingen backventil på anslutningen till toapumpen.)

Att dela vattenintaget mellan toan o sjövattenpump kommer inte att vara någon risk. Toans vattenintag går via pumpen och mynnar i kransen upptill i toaskålen. Det är helt omöjligt att det kan sugas upp något otrevligt ur toan den vägen... (Jag har den lösningen på min båt och har aldrig ens tänkt tanken att det skulle kunna medföra något problem...) En intagssil till sjövattenpumpen är att förorda. Det kan komma med allt möjligt bös via vattenintaget som annars kan ställa till problem i pumpens backventiler eller i pentrykranen. Överväg att köpa en kraftigare pump. Då kan du även använda den till ett spolvattenuttag för att spola rent på däck, spola ankare mm på båten. Min sjövattenpump har 2,8 bar tryck och 15 l/min. Den funkar jättebra till att spola däck, ankare mm med.

Ja, Hundkojan är väl den enda av deras modeller som blivit kultbil (dagens anabola Mini får nog inte samma status...). En kompis till mig hade haft sin gamla Hundkoja stående i ett skjul i väntan på en renoverings som aldrig kom igång. Till slut satte han in en annons. Det var en dansk, en finne och en norrman som satte igång och bjöd över varandra till dansken avgick med segern. Helgen efter kom han med släpkärra och lastade den för ett fortsatt liv på de danska vägarna.

BMC/Austin Maxi var väl inte någon speciellt efterfrågad bil i Sverige. Mitt minne är att de försvann rätt fort från vägarna p.g.a. rost. Det är tveksamt om det finns någon som lagt tid o pengar på att restaurera någon Maxi till veteranbil. Då finns det inte heller någon större efterfrågan på "skrot-/ersättningsdelar" till den modellen. Om du försöker sälja till en skrothandlare så kostar nog transporten mer än vad du får betalt för motorn (dålig efterfrågan på motorn - ingen förtjänst för skrothandlaren). Dumpning på närmaste återvinning är nog det mest ekonomiska.

Varmvattensystemet på min båt är lite smartare strukturerat (tycker i alla fall jag). Efter övertrycksventilen sitter en T-anslutning med en ballofixventil som normalt är stängd samt en slang. Slangen mynnar i andra änden i pentryavloppet under diskhon. De skvättar som kan komma från beredaren rinner direkt ut genom avloppet. För vintertömning så kan ballofixen öppnas och vattnet rinner ut i kölsvinet. På varmvattensidan av beredaren finns ytterligare en ballofix för att få in luft i beredaren vid tömning. Min modell för att tömma beredaren är att öppna kallvattenkranen i pentryt, öppna tilluftsballofixen på beredare och ansluta gummibåtspumpen till tilluftsballofixen. Då pressas allt vatten i beredaren ut via kallvattenanslutningen på beredaren (lägsta punkten) och via kranen ut i vasken och pentryavloppet. När det börjar spotta o blåsa luft ur kallvattenkranen så stängs kallvattenkranen o så öppnar jag övertryckventilen och nedre ballofixen o då kommer det en sista liten skvätt vatten den vägen.

Fyrcylindriga bensinmotorer med SU-förgasare. Finns det vattenkyld avgaslimpa på motorerna? Det skulle även kunna vara gamla traktormotorer (vad får dig att gissa på båtmotorer). Har du synat noga på gjutgodset efter någon form av beteckningar, det brukar alltid finnas något spår efter efter tillverkaren i form av detaljnummer på någon komponent.

Ja men TS var orolig för att det ska vika sig utåt och den risken blir i alla fall inte större om stödet flyttas 4-5 cm utåt.

Jag håller fullständigt med angående Abnets förtjänster. Det är rätt många år sedan jag köpte min första flaska och blev väldigt nöjd med dess egenskaper. Efter de första testerna har jag aldrig använt något annat rengöringsmedel för skrovtvätt mm. Att det påstås vara miljövänligt gör det bara mer attraktivt. Priset avskräcker lite med det är väldigt drygt och tål att späs ut rätt kraftigt. Vi har alltid en "blomsterspruta" med Abnet som är utspätt till ca tioprocentig lösning och det är helt tillräckligt för den mesta rengöringen ombord.

Att en liten papperspackning ska kunna placera sig så exakt över sugröret att den fullständigt stoppar bränsleflödet är väldigt osannolikt (ungefär som jackpot i ett lotteri). Om det dessutom är lite sjögång (det är vid ruffigare väder som det kan bli ett sjösäkerhetsproblem) så skvalpar bränslet runt rätt bra i tanken. Att papperspackningen då ska bli hängande kvar över sugröret är ännu mer osannolikt. Jag vill hävda att det är totalt riskfritt att köra till uppläggningsplatsen. Det är ju inte bra att åka runt med en teoretisk möjlighet att få stopp i bränsletillförseln så du bör anstränga dig för att fiska upp packningen. Nu eller efter att ha kört upp bränslet nästa säsong.

Ett helt teoretiskt resonemang... Vridstyrkan i fyrkantröret är ju konstant. Om stödbenet flyttas utåt så torde momentet bli lite lägre genom en kortare hävarm och därmed belastningen mindre. Risken att det ska vika sig utåt torde bli mindre.