Jump to content
Monday 28 November 2022

Georg_Ohm

Guldmedlem
  • Content Count

    12,855
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    222

Georg_Ohm last won the day on November 22

Georg_Ohm had the most liked content!

Community Reputation

3,918 Expert

5 Followers

About Georg_Ohm

  • Rank
    Guldmedlem

Profile Information

  • Location
    Göteborg och Bohuslän.

Mina båtar

  • Båtens namn
    Ariel
  • Bild

Recent Profile Visitors

11,859 profile views
  1. Jag kom vilse i hemmafarvatten en höst, i dimma och bleke, detta var långt innan vanliga fritidsbåtsägare hade tillgång till gps-mottagare, eller ens viste vad det var för någonting. Efter någon timmas virrande över farliga grund kom vi väldigt nära en ö med både en fyr och ett kummel på, det var Eggskär. Därifrån ser man vanligtvis Klädesholmens hamninlopp, men det var en ordentlig dimma, tjocka, det blev att ta ut kompasskurs och navigera ungefär en halv sjömil med död räkning. Sedan såg vi inte ens bryggorna inne i hamnen förrän vi var alldeles inpå, det var kanske 10-15 meters sikt. men efter bara några minuter började det blåsa och då lättade dimman. Nästan samma situation nu i "modern tid" för ett par somrar sedan, inne i Åbyfjorden. En ordentlig dimma, sikten var då uppskattningsvis 50 meter. Då användes radarn i skarpt läge. AISen var ju delvis bra också, bara det att det är få fritidsbåtar som har en sådan... Klart att jag kollade på plottrarna, men dessa larmade om att positionsangivelsen delvis var otillräknelig, bristfällig GPS-signal. Det klarnade upp utanför fjorden.
  2. Nyare "digitala" bilar kan vara luriga. Jag har en liknande erfarenhet, skulle hjälpstarta grannens bil. Men där hände det absolut ingenting, ja alla kontrollampor lyste, halvljuset lyste, men startfunktionen funkade inte, men det kom upp en felkod i någon display. Efter ett tips från ytterligare en granne skulle man "starta om elsystemet" genom att helt koppla bort det dåliga batteriet, men inte heller det hjälpte, det blev bärgningsbil till auktoriserad verkstad. Än så länge(?) har denna digitala hysterin inte gått ombord i några båtar... eller? Hoppas inte, då man ju bör kunna åtgärda startproblem till sjöss.
  3. Det skulle väl då vara bra att fylla gamla plastdunkar med grus eller sand. En kompis lade sådana där balanseringsvikter som däckverkstäderna använder, i en plastdunk... inte för att ha till presenningen utan som barlast i båten, många plastdunkar blev det, och ännu fler balanseringsvikter, många besök hos många däckverkstäder blev det nog också... Det varnades för en del år sedan för bagagestroppar, det sades att man kunde få ögonskador(!) Sannolikt var det kanske så att en sådan stropp kunde lossna och smätta iväg i ansiktet när man skulle spänna fast någonting på ett takräcke. Själv skall jag köpa nya spännband/lastspännare på Biltema, det finns en ny typ med upprullning, som jag har i bilen, det spännbandet är väldigt praktiskt.
  4. Man får ju ingenting gratis. Förlusten i kablarna är ju försumbar om dessa är riktigt gjorda. Men det går åt en del elektrisk energi i att omvandla en elektrisk ström till en kemisk reaktion inne i batteriet, och likadant då denna kemiskt lagrade energi skall bli till en elektrisk ström igen. Jag har jobbat så himla mycket med just batterier i olika fordon, så jag drar den slutsatsen att det som i teorin skall fungera, det blir inte bra i praktiken. Men för att dra diskussionen till ursprungsfrågan så kan trådskaparen tillfälligt koppla sitt hjälpstartsbatteri parallellt med det befintliga, sedan vara relativt snabb att starta motorn. Men om nu det ursprungliga startbatteriet är så svagt att det inte längre tar emot någon laddning är det ju lika bra att byta med en gång.
  5. Prova så får du se! Ett riktigt dåligt urladdat batteri kan ha en spänning på ned till 10-11 volt eller mindre. Ett friskt nyladdat batteri kan ligga på 12,7 volt om det är riktigt bra.
  6. Just så! Vanligtvis gör man ju så att man kopplar det friska batteriet med startkablar till det som är urladdat då flyter det som sagts en hel del energi in i det dåligt laddade batteriet. Men om man är snabb fram till panelen och vrider om startnyckeln brukar det gå bra. Så här har jag tänkt mig att jag kan göra i min båt: Jag kopplar en enda startkabel mellan plus på startbatteriet och plus på reservbatteriet, deras minuspoler sitter ju redan ihop. Sedan startar jag. Det är ju så i naturen, med de fysiska och elektriska lagarna, att allting vill jämna ut sig. Om, du kopplar ihop ett dåligt batteri parallellt med ett friskt och nyladdat så kommer energin i det friska batteriet att vandra över till det dåliga, i början kan det flyta en hel del ström mellan batterierna. Det ser du genom att det kommer att uppstå en del gnistbildning då du ansluter den stora krokodilklämman på något av batterierna. Men om du är snabb och startar upp motorn med en gång så skall det inte innebära några problem, men om du väntar i fem minuter eller så, så får du två dåliga batterier, inte två halvbra, eller halvdåliga, då det är en del förluster på vägen som stjäl en del energi. Men det kanske ändå i ditt fall lättare att byta ut det dåliga mot det som är bättre med en gång...
  7. Georg_Ohm

    Deplacementsbåt

    Titta på gamla tiders slagskepp, jagare... väldigt smala i förhållande till sin längd (och höjd) även dessa hade vanligtvis snipakter, iallafall från vattenlinjen och nedåt. Det skulle gå snabbt och det skulle inte bildas några bromsande virvlar efter dessa fartyg. Men en relativt fyllig snipa passar de flesta vatten, inte så optimal överallt, men den är sjösäker även i Vätterns vresiga sjöhävning (jag vet) ävensom den rullar oregelbundet där och får överbrytande sjöar över sig.
  8. Du skall nog ändå leta efter en marinmotor. Det är väl kanske bra med luftkylda maskiner, men det kan vara svårt att få det att fungera i en båt där luftcirkulationen runt motorn kan ha en hel del att önska. Visserligen kan du ju ha motorn helt öppet, men du vill nog ändå kunna ha den under en ljudisolerad låda. Sedan behöver du en motor som man kan montera tillsammans med ett backslag. Centrifugalkoppling är väl bra när den är ny... Jag har för övrigt en liten Honda fyrtaktare, en utombordare. Denna modell har varesig koppling eller back. Visserligen går den att svänga runt 360 grader, men det är osmidigt, särskilt som propellern roterar hela tiden som motorn är igång. Det finns just nu några mindre dieselmotorer på Blocket som kanske kan passa: Här är en Volvo Penta MD6 En Stuart. En Volvo Penta MD2 på Klaravikaution. En Albin O21 Jag hade nog tittat närmare på MD6:an om jag hade varit i din sits.
  9. Extrabatteri i fören, är det till ankarspel eller bogpropeller? Ja det kan ju vara bra...kanske.´´, men räkna först på pris såväl som på spänningsfall i grova kablar framåt från båtens befintliga batteribank. Det kan ju blidas vätgas vid laddning av batterier, eller det bildas... iallafall i gammaldags öppna batterier. Vätgas vill man ju inte ha i förruffen, under kojerna. Därför har jag inga batterier där utan grova kablar igenom i större delen av båtens längdriktning.
  10. Georg_Ohm

    Deplacementsbåt

    Det var ju ingen slump att vikingarna och samtida liksom senare båtbyggare, i det som skulle bli Norge och i viss del Sverige, byggde sin båtar så som dom gjorde. Dessa vikingaskepp var ju dessutom flexibla så dom följde med i vågorna på ett annat sätt än vad dagens stela båtar gör... Men snipformen och de klinkbyggda skroven behölls ju, man sparade på de bästa egenskaperna och förkastade det som inte längre var nödvändigt då man övergav det där med rodd och segling... Det är alltså ingen slump att sniporna ser ut som de gör. Dom är generellt bredare och fylligare i Norge och i f.d. Norge, (=Bohuslän). så börjar dom bli litet slankare i f.d. Danmark, (=Halland), för att bli väldigt slanka i Vättern, det är ju så att varje kuststräcka eller större insjö kräver sin anpassning av de båtar som där skall användas. Det är alltid väldigt intressant att på olika orter (vid havet eller vid större sjöar) titta i småbåtshamnarna och se hur nutida allmogebåtar ser ut. jag var i Lissabon för några år sedan... och de båttyperna dom har där, har dom ju där... Ute vid altaltkusten var det båttyper vi hade kallat för jullar med hög stäv (jämför med Rhea-båtarna), dräktiga med breda bogar. I flodmynningarna mer lägre och flatbottnade båtar, även spetsgattade. Det var väl en utsvävning från ämnet, men varje vatten har sin speciella båttyp, eller en sin speciella anpassning av mer allmänt förekommande båttyp.
  11. Det förekommer även att man har natursten, gamla betongplattor eller så har man gjutit en tyngd i någon gammal hink eller liknande. Sedan har väl inte heller jag riktigt vare sig insett eller förstått varför... men det kanske är bra på båtar, typ segelbåtar, som står högre upp än motorbåtar gör.
  12. Om båten står i lä så kan en 250g/m2 presenning hålla i några år om man är rädd om den.
  13. Jag har sett att det främst är segelbåtar som har ett sådant arrangemang. Sannolikt en glykolblandning i dunkarna, ser det ut som. Men hängande dunkar ersätter inte att man fixera presenningen på vanligt sätt.
  14. Det finns fler videoklipp, jag sökte på "evinrude bendix" eller tvärtom, även "repair evinrude bendix". Ja dom skall vara fixerade mot varandra... om jag nu minns rätt.
×
×
  • Create New...