Gå till innehåll
tisdag 19 mars 2024

Georg_Ohm

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    14 309
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    274

Georg_Ohm senast vann den dag 15 Mars

Georg_Ohm hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

4 630 Expert

7 följare

Om Georg_Ohm

  • Placering
    Guldmedlem

Profile Information

  • Plats
    Göteborg och Bohuslän.

Mina båtar

  • Båtens namn
    Ariel
  • Bild

Senaste Profilbesöken

15 505 profilvisningar
  1. Man kanske kan fylla på med utandningsluft, som är litet syrefattigare…😏
  2. Det är väl det att dom utombordare vi diskuterar i denna tråden, oavsett om det är 4t eller 2t, är att dom är bestyckade med mer och mer känslig elektronik. Anledningen till det brukar vara miljöskäl, eller då att motorn skall vara mer energieffektiv. Ju senare årsmodeller desto mer sällsynta blir förgasarna, men måhända finns det förgasare kvar på dom årsmodellerna trådskaparen undrar över….(?) Elektroniken övervakar ju en del parametrar med hjälp av olika givare, och om det nu är likadana givare som finns i bilar och motorcyklar från samma (japanska) tillverkare, kan detta vara en akillesäl. Men om man nu köper en 15-20 år gammal båt måste man vara beredd på att meka en del själv. Som redan nämnts är det nog inga problem med själva båten, det kan vara olika elektriska grejer och beslag som man kanske måste byta ut. Det är väl mer regel än undantag att båtens batterier är slutkörda, men dessa är ju en baggis att byta. Om båten har ett kapell som hängt med sedan start så kan det behöva bytas, det är rätt dyrt. Och motorn då… men som också redan nämnts är det sällan några problem att byta ut en utombordare trots att den väger en hel del. När det gäller gamla motorer är det ju ett bra skäl att pruta ordentligt på priset.
  3. Uppblåsbara av känt fabrikat? Då kan du göra servicen själv. Lägg västen på ett bord, öppna upp den, det brukar finnas kardborreband som håller ihop västens ytterhölje. Blås upp ”lungan” som finns inuti västen, det finns ett litet munstycke som man blåser i. Vänta någon timma eller så och känn efter att den håller trycket. Under tiden så synar du hela västen i sömmarna och ser till att allt är helt och rent. släpp ut luften, det brukar vara en backventil i munstycket som man kan öppna genom att klämma på det. Ev. Dragkedjor och bandens knäpplås kontrolleras. Kolla lyftöglor och reflexer. Det finns servicesatser till västarna att köpa i båttillbehörsbutikerma, byt ut hasbehållaren och utlösningsmekanismen. Det kan finnas andra saker som ventiler och sådant på en del västar som skall bytas också. Dessa skall ju bytas varje eller vartannat år. Du kan ju även testa västen med den gamla kolsyrebehållaren genom att ta på dig västen och hoppa i vattnet, så här års är det väl lämpligast att göra det i någon bassäng.
  4. Hmmm jag kan ju konsultera ”klockfyllaren” i Citroënklubben.
  5. Jag har en liknande, teleskopisk men inte i kasett. Min badbrygga är ganska lång, så den stegen funkar bra, om man är rädd om sina tår och ”ser upp” snarare tittar efter var man sätter fötterna. Jag har klämt fingrarna i den vid några tillfällen också. Det kanske man slipper med en kasettstege. Jag har väl inte så mycket att tillföra, bara en sak! Oavsett vilken stege du väljer så skall du kunna fälla ut den själv om du druttat i och ligger i vattnet.
  6. Jaha… den kopplade jag ju aldrig in, jag hittade den inte. Kollade med en multimeter (voltmeter) istället. Men om du gör en likadan, eller liknande koppling så koppa då lampan över reläts manöverspole, alltså anslutningarna 85 och 86. Lampan indikerar då bara att relät drar, dvs sluter kretsen. Men man vet ju inte om det blir någon laddning eller ej. Reläts 87a har spänning när relät är i viloläge om du kopplar en lampa dit och till minus, så lyser den när relät inte drar, när det inte laddas något den vägen. Men den kommer alltid att lysa, när motorn är avstängd, ingen bra idé.
  7. Jag tror jag skrev fel, jag använde gula kabelskor, och det var med nöd och näppe jag kunde få in kabeln i dessa, så det måste vara 6mm2 och sammanlagda längden är max 2x 30 cm, kanske litet kortare, i princip lika långt som ett 100A batteri + 10cm…. Det var väl en bra måttangivelse..?🙂 Jag gjorde nämligen en ”fuling” hela installationen ryms i en av de båda batteriboxarna som start, resp. reservbatterierna står i. (Förbrukarbanken finns på ett annat ställe i båten). Dom maxisäkringarna som jag använder finns på 20, 30, 40 och 50A. 30 är för lite och 50 för mycket. All kabeldragning vid förbrukarbatterierna gjorde jag om i två etapper, förrförra och förra året. Laddning från generator och skiljerelät från Bosch, via 6mm2 kabel. Dessa laddas även av 2x100W solcellspanel. Detta har alltid fungerat väldigt bra. Batterierna är två seriekopplade sexvolts golfbilsbatterier på 280Ah. Invid dessa finns det en automatsäkring, på 50 eller om det var på 60A och därifrån till en Bluesea säkringsdosa med inbyggd minusplint. Vid förbrukarbanken sitter även ett Biltemas skiljerelä, med en strömbrytare på minsuskabeln, detta kan då förbinda förbrukarbanken med reservbatteriet om strömbrytaren är påslagen, jag hoppas nu inte att den kopplingen behövs längre, men den får sitta kvar tills vidare. Förbrukarbanken är ansluten på minissidan till BM-1s shunt. BM-1s extra voltmeter, som är avsedd att mäta på startbatteriet med är nu kopplad till reserven, men kan lätt kopplas om till startbatteriet, givetvis finns det en säkring på den mätkabeln, 5A. Det är litet konstigt, eller inte… det jag kallar för reservbatteriet är anslutet direkt till en annan Blusesea dosa. Härifrån försörjs ju då saker som inte skall brytas av någon batterifrånskiljare; larm, värmare, aut.länspump, minneskretsen till radion och Zipwake… ja även radarn och sb-bb lanternorna är kopplade hit, konstigt. Men lanternorna kan ändå inte tändas om inte förbrukarbanken är inkopplad. Någonstans finns det ett relä som styrs av spänning från förbrukarbanken, som då tänder navigationslanternorna. Jag tror, även tutan är kopplad på det viset. Topp och akterlanternorna är kanske kopplade till förbrukarbanken, men jag vet inte, eftersom dom lyser trots att jag tagit ur dess säkringar, det är nästa mysterium att lösa. Och radarn kan man ju ändå inte starta om inte plottern (som försörjs av förbrukarbanken) inte är igång. Om huvudbrytaren/batterifrånskiljaren till reservbatteriet är påslagen, kopplar den ihop reserven med förbrukarbanken, och fick bara då laddning från generatorn, innan jag igår utförde plågsamma koppleriövningar. Det finns även en tredje Blueseadosa, spänningen till den kommer från startbatteriet…. Det är mest det elektroniska reglaget som försörjs härifrån, tidigare var det även trimplanspumpen, men eftersom den har ersatts av Zipwake som alltid skall ha spänning är den anslutningen tom idag. En regnig dag i Smögen förra säsongen lyckades jag koppla belysningen i ”källaren”, utrymmet under durk hit, men den är lätt att flytta till förbrukarbankens säkringsdosa. Så nu har jag utrönt vad denna tredje batterikrets är till för förbrukare, jag vet inte om det var förre ägaren som hade döpt den till reservbatteriet, eller om jag själv gjort det. Så en reserv i form av ett helt outnyttjat batteri är det inte. Det är ett batteri som försörjer sådant som inte skall brytas av någon batterifrånskiljare. Egentligen skulle jag kunna skippa detta batteri(?) och koppla in förbrukarbanken istället, men klart om det blir en större läcka i hamn så kan ju länspumpen dra ur hela förbrukarbanken… om nu det har någon betydelse ens då. Ja om det nu är någon som lyckats lista ut hur de tidigare två ägarna, som båda var/är elektriker, har tänkt så kom gärna med idéer. Jag har dock en teori, efter att ha läst hur båten utrustades på varvet inför leverans. Båten utrustades då med två 100Ah batterier. Punkt slut. Ett start och ett till förbrukning. Båda med varsin batterifrånskiljare. Diverse Skyllermarksgrejer med skiljerelä och så. Sedan har någon av de tidigare ägarna tyckt att 100Ah var för lite att ha som förbrukarbank, så ”diverse” olika batterier placerades i regelrätta boxar strax akter om midskepps under durk, dessa kopplades till en ny, nästan likadan batterifrånskiljare som innan, men det borrades ett något för stort hål med hålsåg, så att den installationen skriker ”hemmagjord koppling”. Samtidigt har då avskiljaren till det gamla förbrukarbatteriet (det jag nu kallar för reservbatteriet) kopplats ihop på sina utgångar, och där blev det nog fel? Redan första säsongen när jag köpte båten, upptäckte jag att dessa ”diverse” batterier som tillkommit i efterhand var i det närmaste helt slut. Då bytte jag mot batterier jag tidigare hade god erfarenhet av, golfbilsbatterierna. Totalt gammalmodiga men bra om man sköter om dem ordentligt. Men som sagts, om någon kan gissa hur man har tänkt en gång, eller om jag tänkt fel så kom igen. Jag kanske måste rita en skiss, ett enkelt kopplingsshema? Sedan finns det fler säkringar, i instrumentpanelen, en panel från Roca med förfärliga glasrörssäkringar, dessa är till ruffbelysning och diverse navigationselektronik. Under durk har jag satt upp en säkringsdosa till, den är till för vindrutetorkarna och dess hemgjorda automatik, det fanns bara en torkare på en vindruta från början, nu är dom tre. Sedan satte jag upp en säkringsdosa inne på toan, härifrån försörjs den elektriska toaletten, däckspolningspumpen och nödtömningspumpen.
  8. Ok, tack för svar. Rent hypotetiskt, undrar då om en däckfirma kan fylla på sådana?
  9. Jag använde Biltemas relä 52-134. 30 kopplade jag med en 4mm2 kabel via en 60A säkring till startbatteriets pluspol. 87 kopplade jag till mitt reservbatteris pluspol med likadan kabel. 85 kopplade jag till generatorns D+. och 86 till ett av batteriernas minuspol. När generatorn laddar blir D+ positiv, relät drar och kopplar ihop batterierna. Anledningen till att jag valde en 60A var bara därför att det redan fanns en sådan som maxisäkring tillgänglig. Generatorn kan ladda med omkring 30 A så en säkring på 40 A hade räckt, det hade gått bra utan säkring också, men jag tycker inte att några kablar skall vara osäkrade. Anledningen till ett relä styrt av D+ är den att startbatteriet är ett AGM som har litet högre utspänning varvid ett spänningsstyrt skiljerelä såsom Biltemas 25-219 inte funkar ihop med AGM då det drar hela tiden. Annars hade det varit en betydligt smidigare koppling med ett sådant. En testlampa med kablar och krokodilklämmor fixades till, men Alois Alzheimer slarvade bort den för mig, det var meningen att den tillfälligt skulle anslutas på 85 och 86, då hade den lyst när relät drar, men jag kopplade istället multimetern dit för att kolla, dessutom är min hörsel inte sämre än att jag fortfarande hör klicket (värre är det med syrsornas sång). Nu kopplades detta in igår, båten står på land, motorn startades och gick i någon minut medan jag mätte och så långt fungerade det, men jag vet ju inte hur detta relä fungerar i längden, men relät skall ju tåla en last på 40A. Biltemas relä 43-305 tål också 40A och har en inbyggd säkringshållare, men har å andra sidan klenare kontaktstift. 52-134 har däremot bredare flatsiftsanslutningar på 30, 87 och 87a. 87a används inte i denna applikation, då den ger spänning ut då relät är i viloläge. Isolera kontaktstift och kabelskor noga, det kan bli stora strömmar här (beroende på hur du säkrar upp). Vidare kollade jag upp skyllermarks skiljerelä, som mycket riktigt är tillverkat av firma Robert Bosch. Kabeln från dess 86 går till generatorns D+, 85 till minus, eller om det nu är tvärtom, det spelat ingen roll. Sedan kopplar 30 och 87 ihop förbrukarbanken och startbatteriet på respektive huvudbrytare/batterifrånskiljares utgångar. Relät fungerar som det skall. Reservbatteriets huvudbrytare/batterifrånskiljares utgång är i sin tur parallellkopplat med förbrukabanken på sin huvudbrytare/batterifrånskiljare. Det betyder att reservbatteriet inte får någon laddning från generatorn när dess brytare är avstängd, vilket är normalläget. Om den är påslagen är ju förbrukarbanken och reserven alltid parallellkopplade, och då är det ju ingen reservfunktion längre. Här var felet. Sannolikt hade förre ägaren rutinmässigt slagit på tre huvudbrytare innan start, den till motorn, den till förbrukarbatterierna och den till det jag kallar för ”reservbatteriet”. Det har jag aldrig gjort, varvid ”reserven” aldrig laddats av generatorn. Däremot hade jag för några år sedan kopplat en liten 50A solcellspanlel med en MPPT-regulator direkt på reservbatteriets poler, ja via en säkring förstås. Och det har i princip varit den enda laddningen det batteriet fått. Igår mätte jag upp ungefär 0,25A på batterikabeln till reservbatteriet, då är det radions minneskrets, en nivåvakt till länspumpen och larmet (som då var avaktiverat) som drog den strömmen. Normalt sett är även Zipwaken ansluten hit, men inte när jag mätte. Men jag tycker att dessa inte borde tömt ett 100Ah batteri på några dygn, iallafall inte då det varit en del sol. Men i fortsättningen kommer reservbatteriet att bli laddat av såväl generator som av solen oavsett om dess brytare/avskiljare är påslagen eller avstängd. Jo, jag vet att man inte skall koppla en massa saker på batteriets poler, men jag har jättedyra och multifunktionella polskor från en nu inte nämnd tillverkare (som även tillverkar långfärdsskridskor) som medger att man kopplar kablar av olika dimensioner dit, dessutom adekvat avsäkrat.
  10. Du kan nog ha mer än en mm, men det beror på hur elastisk dekortapen är. Det lär ju bli billigare att beställa två tullar, en med smal och en mad bred tape. Annars får du specialbeställa.
  11. Bra att veta, men kan man göra tvärtom också? Vad är det för slags gas i sådana här dämpare?
  12. Eftersom du ställer frågan är svaret antagligen ”nej”. Om du har erfarenheter av att meka med utombordare och av att ta hand om äldre båtar är ju svaret ”ja”. Man får ju vara beredd på att kunna fixa saker och ting själv. Ingenting för dom som har fem tummar mitt i näven. Precis! Det beror ju på hur motorn tagits om hand under årens lopp. Hur den vinterkoserverats, hur den servats, och då hur den körts. Jag skulle kunna tänka mig en japansk fyrtaktare, en Honda som är max 20 år gammal, men då klart beroende på hur den tagits omhand. En titt på en utombordares propeller brukar ju avslöja en hel del. Om propellern är lätt sliten är kanske bättre och ärligare än en ny och glänsande propeller, då bör man vara misstänksam och undra varför den är bytt…
  13. Det finns ju annars en någorlunda färsk diskussionstråd som handlar om dessa kablar. Jag tror att den mynnade ut i att dessa kablar inte behövdes, men kolla själv.
  14. Det är ett bra tips! Nu var det längesedan jag tejpade strips på en båt, men det har jag gjort några gånger, samt även på andra slags fordon. Jag köper billig och ganska smal maskeingstape, mäter upp väldigt exakt var dekorlinjerna skall vara, tejpar med maskeringstapen 1 mm under och 1 mm över där dekorlinjen skall sitta. Sedan är det ”bara” att fästa dekoren några cm i taget, man viker skyddspappret bakom och drar sakta av detta samtidigt som man passar in dekoren mellan maskeringstapen och stryker ut med en hård gummiskrapa… Man kan även först spraya med såpvatten på skrovet, men det har jag aldrig testat. Och det underlättar betydligt om man är minst två personer när man gör ett sådant jobb. Dubbla linjer… ja du kan ju beställa en färdig tape med dubbla linjer, det kanske underlättar..? Jag har några gånger köpt dekortape från Dekaltrim.nu.
  15. Kan det ha varit så att byggkvaliteten iallmänhet inte var så hög? Jag menar dessa båtar var ju bara ämnade att användas en gång…. Bloåk? Vad betyder det?
×
×
  • Skapa nytt...