Gå till innehåll
onsdag 12 december 2018

Georg_Ohm

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    4 803
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    13

Georg_Ohm senast vann den dag 11 Oktober

Georg_Ohm hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

774 Expert

1 följare

Om Georg_Ohm

Senaste Profilbesöken

1 923 profilvisningar
  1. Georg_Ohm

    Upphittad reservdel.

    Ja det är en potentiometer av hög kvalitet, den känns väldigt exakt när men vrider på den. Bra timlön, nästan 3000 kr för att under en halvtimma städa ut några lådor med elgrejer, och då hittade jag några andra bra-att-ha-grejer till.
  2. Georg_Ohm

    Upphittad reservdel.

    Det skrevs i detta forum att denna givare även används inom andra områden inom fordonsindustrin. Var det möjligen som givare till spjället i en luftmassegivare till insprutningsmotor? Billig är den väl inte heller? Då min strulat litet och jag gjort en egen hemmagjort koppling med egen kabeldragning, läggs denna givare i reservdelslådan för framtida bruk. Kontrollmätte den med en "georgmeter" och den förefaller att funka.
  3. Georg_Ohm

    Upphittad reservdel.

    På ett helt oväntat ställe fann jag denna, jag gissar att det är vinkellägesgivaren till drevet, kan det stämma? 1kohm. Fann den bland en massa elgrejer till Volvobussar.
  4. Georg_Ohm

    Upphittad reservdel.

    På ett helt oväntat ställe fann jag denna, jag gissar att det är vinkellägesgivaren till drevet, kan det stämma? 1kohm. Fann den bland en massa elgrejer till Volvobussar.
  5. Georg_Ohm

    Vattenburen värme

    Du får några länkar angående Refleks, du kanske redan känner till dessa? Brochyr Refleks Bruksanvisning Refleks. Viking Yacht, prislistor, reservdelar och tillbehör till Refleks. Alltid bra att läsa på litet. Sedan finns det en annan modell, kanske en klon eller kopia, jag vet inte, men jag funderade på en sådan här en gång, men hade ingen bra plats ombord i dåvarande båt, och inte heller i nuvarande, men kollar alltid avundsjukt på dessa kaminer och Refleks dito. Ingenjörsfirmans Glembrings dieselkamin.
  6. Georg_Ohm

    Vattenburen värme

    En äkta reflekskamin skall man vara rädd om, bättre finns inte! Du tänker helt rätt, placera kaminen så att du även får nytta av den utstrålade värmen. Kanske är det så att din kamin även har en kokplatta högst upp? Avundsjuk! Jag hade en "eber" med vattenburen värmare i förra båten, det fanns inte plats till en Refleks. Även där låg radiatorerna lägre än värmaren, en cirkulationspump löste det OCH en expansionstank som fanns högst upp i systemet. Den värmaren hade en original bränslepump. I ditt fall så är även tanken på en dagtank för bränslet en bra idé. och som sagts en vv-beredare går utmärkt att koppla till, enligt tidigare instruktion.
  7. Georg_Ohm

    jordfel?

    Tänkte väl mest på att det på segelbåtar finns en massa prylar som skuggar panelerna.
  8. Georg_Ohm

    jordfel?

    Det finns väl egentligen andra trådar som handlar om solcellsladdning. Men jag har 100+ 100+ 50 watt, därtill 260Ah batteribank, och jag har mer lagrad energi än vad jag gör åt med, trots att jag kör kylskåp plus kylbox. LED-belysningen var ju inte nödvändig, hade funkat lika bra med antika glödlampor, ävensom man glömt släcka ljuset på toan. Jag brukar ju rekommendera folk att köpa så stora eller så många solcellspaneler man har plats och råd med, men nu efter några år med inalles 250w solceller får jag revidera detta och istället säga att 100-200 watt ger mer än vad man i fritidsbåt behöver, klart det är ju skillnad på motor- och segelbåtar, där de senare inte använder (förbrännings-) motorn så ofta, å andra sidan kan det vara knepigt att få plats med 200W solceller ens på en 40-fots segelbåt.
  9. Georg_Ohm

    jordfel?

    På "bakväggen" alltså hyttens yttre aktre skott har jag ett liknande intag, en mer rekangulär modell, gissningsvis är den kanske avsedd för husvagn eller husbil då metalldelarna i gångjärn och skruvarna rotar rätt bra, men iallfall skruvarna kan bytas ut lätt. I förra båten hade jag en ankarbox med lucka i fördäcket, jag hade länge funderingar på att montera landströmsintaget där. Men efter att ha studerat hur bergskilarna i galvat stål och andra metallföremål som förvarades där avstod jag. Den båtens fördäck, en Nimbus, översköljdes av havsvatten när man även sakta körde in i högst moderata svallvågor. Jag ser nu på mina CCE-kontakter att inte heller dessa egentligen är avsedda för att vistas ens i närheten av Skagerack och Kattegatts elektrolyt. Jag har tagit in mina landstömskablar i elverkstaden i vinter och kommer att byta ut en och annan CEE-kontakt. Det finns en modell som Jula säljer som man skruvar ihop utan skruv, det är nämligen de små skruvarna som på andra modeller håller i hop höljet som rostar bra. Den modellen Jula (och kanske även andra firmor) säljer är av en annan typ som man vrider/snäpper ihop utan skruv. Å andra sidan ärjar kontaktstiften. Ja, jag tar ju sällan landström, pga av överdimensionerade solcellspaneler, och de gånger jag gör detta kan jag lika gärna dra en kabel från akterdäck utefter bb-sidan upp på bryggan eller kajen, även om detta är till visst besvär. Hytten på min båt står nämligen asymmetriskt placerad på däck, varvid bb-däck eller gångbord är rätt smalt, så där går vi sällan, och då blir inte snubbelrisken så stor om landströmskabeln ligger där. Vilda funderingar om en sådan där rulle med självupprullande kabel har jag haft, hade kanske varit praktiskt, har nämligen sådana både till el och tryckluft i min verkstad, och för vattenslang i rummet med den numera nedlagda akvariefiskodlingen. men i båten, till landströmmen... nej, tar stor plats, klarar antagligen inte miljön, och så sällan jag använder landströmmen jan jag lika gärna svära över trassliga landstömskablar som bildar åttor och andra krumbukter när man snabbt vill linda ihop eller ut dem.
  10. Georg_Ohm

    jordfel?

    Det var denna nederländska Ratio-kabel jag hade negativa erfarenheter av. Visserligen själva kabeln, inte kontaktdonet. Alltså det var i den första centimetern i kabeln, efter kontakten som det uppstod kabelbrott p.g.a. böjningen, men samma del finner man ju ofta i vilken elektrisk borrmaskin och elvisp som helst, för att nu nämna några exempel. Himla synd då att kontaktdonet var gjutet på kabeln, om det inte hade varit det hade det ju varit lätt att fixa. Den amerikanska Phase-modellen har vi ju sågat tidigare i detta forum.
  11. Georg_Ohm

    jordfel?

    Nu sänder vi inlägg om varandra... men ok! Var sitter den jfb som inte löst ut, i elstolpen eller i båten?
  12. Georg_Ohm

    jordfel?

    Jordfelsbrytare (=jfb) har trots sitt namn ingenting med skyddsjorden att göra. Den gul/gröna skyddsjordskabeln är inte ens inkopplad i jordfelsbrytaren. Jordfelsbrytare fungerar så att den känner av skillnaden i ström mellan fasen och nollan. Vid minsta skillnad (helst mindre än 30 mA och helst snabbare än 30 millisekunder) skall den lösa ut, så som om du för ström genom din kropp som går vidare ned i marken eller kanske i havet. Vi har diskuterat det i annan tråd, och vad vi där är överens om är att det finns skillnader mellan olika jordfelsbrytares utlösningsström samt hur snabba dom är. Sedan beror det ju var i kretsen jordfelsbrytaren befinner sig, och var i kretsen du befann dig, om du befann dig innan jordfelsbrytaren, det vill säga mellan elstolpen i land (om den mot Guds vilja saknar jfb) och båtens jordfelsbrytare så löser den inte ut, om du däremot befunnit dig mellan elstolpen i land och båtens landströmskabel skall jordfelsbrytaren lösa ut. Låter som om det var det senare alternativet. Om man vet vad man gör, och har någorlunda elkunskap kan man testa jordfelsbrytare, bara att mäta med en voltmeter eller med "tetspinnar" mellan fas och nolla, då skall jfb lösa ut snabbare än omedelbums. Sedan den där gula landströmskabeln du visar i bild... Har du en sådan? Måhända kanske den kabeln är felaktig? Jag har dessvärre några negativa erfarenheter av sådana, den blå kontakten i ena ändan den du kopplar i land, kallar jag för "EU-kontakt" måhända har den ett annat namn, den är det sällan några problem med, och den går att byta ut brukar kosta "typ" 49 kr på Jula.... Den gula kontakten i andra ändan, den du kopplar i båtens landströmscentral, den är kanske även på din kabel fastgjuten? Svågern, en permanent båtgranne i hemmahamnen, och en tillfällig båtgranne i somras fick problem, då en av ledarna, kanske fasen, gick av antagligen i böjningen mellan den gula kontakten och kabeln, funkade i bland då kabeln rätades ut. I svågerns fall löst såväl jfb som automatsäkringen på bryggan ut, troligtvis var det kortis mellan nolla-fas och kanske även skyddsjord inne i kabeln, jag fick aldrig tillfälle att dissekera den, den reklamerades och byttes mot en ny som uppvisade ungefär samma symptom efter två säsonger. Det tillfälliga båtgrannen träffade jag i Lysekil, vi gick upp i land och köpte nya EU-kontakter, en hane för fast montage samt en sladdhona så bytte vi hela intaget till landstömscentralen ombord på den båten, det var gjort på en halvtimma. Där fanns det ett brott på en av kardelarena närmast den fastgjutna kontakten. Svågern ville ha "original Nimbus"... så jag tror att det blev en tredje jättedyr gul kabel. jag kollade då på nätet och vill minnas att det finns gula ersättningskontakter att köpa, någon holländsk firma. Fördelen är ju att det finns en röd lysdiod i den kontakten som indikerar att man har spänning med sig ombord i kabeln.
  13. Georg_Ohm

    El-fråga

    Ännu mer förklaring. Sedan länge finns det en DIN-standard som heter DIN 72 552. Alla anslutningar numreras, praktiskt! Den används inom fordonsindustrin, främst på olika fordon tillverkade i (västra-) Europa. Jag kan se att dessa siffror som i vissa kretsar kallas för "Bosch-nummer" smyger sig in även inom fritidsbåtssektorn, kanske främst på att båtmotorer ofta är marinkonverterde bilmotorer, liksom flera elektriska komponenter även de är gemensamma inom fordonsindustrin. Alla anslutningar har ett nummer, ibland ett nummer plus en bokstav. I enstaka fall bara en bokstav. Här är ett urval som man kan finna i båtar: 1 Lågspänning, tändspole till tändfördelare 4 Högspänning, tändspole till tändfördelare 15 Tändning och dagsförbrukare 15a Förkopplingsmotstånd till tändspole 30 Batteri, plus 30a Batteriomkopplare, plus batteri 2 31 Batteri, minus 31a Batteriomkopplare, minus batteri 2 31b Minus över strömställare resp. relä till gods 31c Batterifrånskiljare från minus batteri 1 50 Startkontakt (direkt) 50a Startkontakt (indirekt över batteriomkopplare) 50e Styrning av startspärrelä, ingång 50f Styrning av startspärrelä, utgång 53 Vindrutetorkare, helfart 53a Vindrutetorkare, självparkering 53b Vindrutetorkare, halvfart 53c Vindrutetorkare, eldriven 53e Vindrutetorkare, bromsledning 53i Vindrutetorkare med tredje borste, högre varvtal 61 Laddningskontrollampa 85 Relä, styrning utgång 85c Alarmkopplare till signalväxeldon 86 Relä, styrning, ingång 86a Relä, styrning, ingång, lindning 1 86b Relä, styrning, ingång, lindning 2 87 Relä, ingång, öppnar och växlar B+ Batteri plus B- Batteri minus D+ Generator, plus D- Generator, minus DF Generator, fältlindning DF1 Generator, fältlindning 1 W växelströmsanslutning på växelströmsgenerator Jag har markerat med fet stil, de nummer jag nyligen sett i båtsammanhang. Vill du ha hela listan googlar du bara på "DIN 72 552", Folkswagenvännerna, eller "vwännerna" brukar ofta relatera till denna lista, då VW och Bosch var föregångare med detta system, de övriga tyska biltillverkarna följde snabbt efter. Britterna har ett annat system (enligt Lucas), och naturligtvis hade fransmännen det i början också.
  14. Just precis! (men länken funkade inte) Bättre att jordfelsbrytaren/personskyddsautomaten bryter en gång för ofta än att efterlevande måste köpa en kistbukett! (om jag nu får uttrycka mig så?) Jag har väl åkt på en del stötar när jag slarvat ibland, kanske höll de sig runt 0,5mA, täppt näsa blir i alla fall fri från snuva, men nässpray är säkrare, i alla fall för hjärtat. Men det är väl som Per_62 menar, att man skall kolla när och hur snabbt jordfelsbrytaren/personskyddsautomaten bryter, både märkström och tid i millisekunder finns angivet, skall finnas angivet! 5 mikrosekunder uS, och mindre än 10-15mA brukar vara ett angivet värde (fela mig om jag har rätt), då bör även en person med en modern "pacemaker" överleva en stöt. AEGs automat som Clas i sjön säljer uppfyller inte detta. Jula anger inte dessa värden, köp någon annanstans! Kistbuketter kan däremot köpas i de flesta blomsteraffärer, tänk på det! Ja och det är då skillnaden i mA mellan fas och nolla som jordfelsbrytare och personskyddsautomater håller reda på, jorden, skyddsjorden är inte ens inkopplad i dessa, varav namnet "jordfelsbrytare" kan verka förvirrande första gången man läser detta.
  15. Slängde du kanske pengarna i Insjön? Jordfelsbrytare (JFB) och personskyddsautomat är egentligen två namn på samma sak, men personskyddsautomaten är betydligt känsligare, den bryter strömmen snabbare och tidigare än vad en standard jordfelsbrytare gör. Utan att ha läst alla inläggen i denna tråd, så har jag en hemmabyggd landströmsanläggning i min båt, de båda tidigare ägarna var båda elektriker, den senare installationselektriker och den förste var fordonselektriker, vilket jag också i början av min yrkesbana olckså var (så ni kan ju tänka er hur mycket skatbo jag har i mina elsystem). Hade funderingar på att klippa skyddsjorden till vv-beredaren, men gjorde inte det då jag väldigt sällan tar landström och de få gångerna jag gör det är det under ett halvt dygn, max ett dygn i taget. I alla fall bytte jag ut jordfelsbrytaren mot en känsligare personskyddsautomat. Vidare finns det nu en 10A automatsäkring innan ström och spänning går ut till diverse eluttag ombord. Meningen är att varje större förbrukare skall få var sin säkring, en till vv-beredaren, en till batteriladdarna, och en till eluttagen. Möjligen en till eluttaget som används tidig vår och sen höst till värmefläkten. I alla fall är det automatsäkringen uppe på bryggan i elstolpen där som bryter snabbast då jag vrider på värmefläkten på max effekt, personskyddsautomaten i båten bryter snabbare än omedelbart bara det är litet kondens på stickproppen man stoppar i eluttaget. Spänningen längst ut på eluttagen på bryggorna har ju en del spänningsfall varför strömmen kan bli litet högre vid samma effektuttag, varför säkringarna bryter litet för ofta kan man tycka. Vill minnas att det bara var 210 volt längst ut på en brygga på Syd-Koster i somras (skulle ladda den laddningsbara tandborsten, som växelriktaren annars gör sönder)😋 Ilandsproblem. Men i det stora hela ser min landströmsanläggning ut som den SXK beskriver i länken ovan. Saknar dock sinterplatta utombords. Jag anser inte att min växelriktare ingår i landströmsytemet, då den är ansluten till egna eluttag och saknar all form av jfb.
×

Viktig Information

Maringuiden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse. Du kan ändra dina inställningar för detta, annars räknar vi med att du godkänner detta. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Användarvillkor och GDPR policy Sekretesspolicy