Jump to content
Tuesday 28 January 2020

Georg_Ohm

Silvermedlem
  • Content Count

    6,456
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    42

Georg_Ohm last won the day on January 21

Georg_Ohm had the most liked content!

Community Reputation

1,281 Expert

2 Followers

About Georg_Ohm

  • Rank
    Silvermedlem

Recent Profile Visitors

3,340 profile views
  1. ”Rostfritt” rostar här i Skagerack och Kattegatt. Möjligen kan man ha denna kvalitet inombords. Farsan sade alltid att man skulle köpa ”syrafast” det rostar inte. Jag har köper Biltemas skruv och sådant i kvalitet A4, det funkar bra. Jag påminner mig nu att jag har en bit galvat ankarkätting i marin kvalitet liggandes tillsammans med reservtankar i en dränerad kistbox, den kättingen ser inte så rolig ut, ankaret ser litet bättre ut. Båda är köpta på Seasea. Jag köpte förresten reservdelar till en manuell länspump som Hjertmans säljer, den pumpen måste jag nog byta då den inte funkar längre, pumpen är från 2015, reservdelarna är från 2018. Så det är nog inte bara Biltemas grejer man skall syna ordentligt.
  2. Nej det är fel! Det är en pråm med en glasskiosk på!
  3. Klart jag är väl medveten om skillnaden mellan halv- och helplanande båtar. Men man kan inte säga att den ena typen går så och den andra si. Mycket beror på hur föraren framför båten, i vilken fart och i vilken sjö, och inte minst hur man har placerat last och passagerare/besättning ombord. Man måste känna sin båt, hur den beter sig i olika situationer, ha en känsla för gångläget och kunna lyssna på motorn. Men det tror jag inte att alla har förmågan att göra. Jo en dålig kompromiss är den halvplanande snipan. Jag hade ju för en del år sedan en Nimbus 2700 och den hade motorn och därmed tyngdpunkten midskepps, gick hyfsat men behövde trimmas, men inte hela tiden, som nuvarande båt som nästan planar helt och hållet, till 80% ungefär. Där var det hela tiden fingrarna på trimplanspanelen.
  4. Vi som gillar gammal beprövad teknik som med en stapel eller ett värde i % och har traditionella syra/blybatterier och inte varje säsong måste köpa nya modernare prylar bara för de gamla är just gamla, behåller våra BM-1, syra/bly-batterier och andra grejer ombord som fortfarande fungerar bra och som inte kräver en massa nytt inlärande. Exemplet var en frititsbåtsskeppare jag pratade med i somras. Han var så upptagen av sin nya plotter, som han inte till fullo förstod sig på, så han var på väg upp på en känd sandbank utanför Skagen någonstans.
  5. Det är ju skillnad på att ha fören lyft några grader tills dess att den är så hög och aktern gräver ned sig, det är det jag menar, att båten går så illa i sjön då gaspådrag inte ger acceleration utan bara plogar en massa bogvåg som ger svall. Då skall de som gör så lära sig att dra ned på farten trimma båten för att sedan öka och se om båten då går i någorlunda planflykt. Sedan kan ju olika båttyper bete sig på olika sätt. Men enligt min mening så går en båt som bara gräver ned sig i aktern mer och mer i fel hastighet. Övermotoriserade tillika halvplanande snipor är ett bra exempel på det. Men även en det andra båttyper. Man märker ju på motorns gång, ljud och vibrationer att den for jobba hårt utan att hastigheten ökar eller att gångläget inte förbättras. Då blir det ”uppförsbacke”, det går bara åt en massa bränsle till ingen nytta. Jag har sett att strömbrytarna till trimplanen kan ha olika koppling och inbördes placering. Det finns olika skolor om hur man skall koppla dessa. Antingen det som jag ser logiskt, att bb trimplanen åker nedåt då man trycker uppåt på knappen, ”bow down” men det finns dom som vill vända på det och dessutom låta bb knapp manövrera sb trimplan. Det finns kanske någon logik inget också, beroende på hur man tänker. Jag pratade en gång med en kille som då hade en Nimbus 27 familia, han använde aldrig trimplanen eftersom han upplevde att båten bara lutade mer åt ena eller andra hållet eller grävde ned sig mer, han hade inte förstått hur han skulle trycka på knapparna, och det tror jag många andra inte gjort. Men skit samma, mer automatik till folket! Förra säsongen tror jag inte att jag rörde panelen till mina Zip-Wade annat än att experimentera med gångläget. Annars skötte dom sig exemplariskt.
  6. Som en Catepillar bandschaktare... synnerligen oekonomiskt sätt att framföra en motorbåt på. Men de som gör så läster ju inte på detta forum, så det är väl ingen idé att anorna en kurs i det ämnet, här...
  7. Vi skrev om att generalisera i tråden som handlar om flybridgebåtar. Men visst, Biltama har ju båtprylar och BÅTPRYLAR... och även andra saker. Man får i allmänhet vad man betalar för, så är det. Jag har förvisso aldrig råkat ut för några bottenapp, men jag har å andra sidan synat prylarna ordentligt innan, dock inte tagit med havsvatten eller saltsyra in i butiken... Jag har väl köpt något cyckellås som varit bäst i test, men haft en del i övrigt att önska... Jag har på sistone köpt några väldigt praktiska tänger, art.nr 12-449, egentligen avsedda att kroka ur vid fiske, men jag anser att det är en vinklad pincettång, skitbra, men fjädern i mitten som håller isär käftarna håller/höll inte måttet, det blev reklamation. Enligt uppgift har tillverkaren nu bytt fjäder. Jag har använt denna tång till diverse finmekaniska jobb, även litet så där medicinskt, och veterinärmedicinskt eller kirurgiskt snarare, då jag plockat ut stora flisor och glasskärvor ur händer, fötter och tassar med hjälp av denna tång i somras, en fästing plockades bort också, stor som ett tranbär, men det finns bättre verktyg till fästingar. Jag köpte en ABUS låskätting till en moped, och den rostar också! ja både mopeden och låskättingen rostar, trots att de befinner sig på torra land, men inte lika mycket som din kätting. Jag har en del tryckluftsverktyg från både BIltema och Jula, som är rena skiten, men även en väldigt bra slipmaskin. Dessa firmor sålde då en likadan tryckluftssticksåg, som knappast funkade, jag provade tre, en från Biltema och två från Jula, har en kvar, den rör på sig, men sågar... njae...
  8. Trådskaparen får väl själv välja, efter pris och funktion och tycke och smak.
  9. Ja om man framför en rymdraket eller kanske rymdfärja i atmosfären...
  10. Jag kanske generaliserar litet, men faktum kvarstår, Nimbus- och Pricessägare använder aldrig körriktningsvisare, blinkers... på sjön. Stora muskelbåtar och stora amerikanska övermotoriserade pick-uper med likadan motor som i Viper och Corvette kallar vi någonting annat, formulera själv, men vi brukar använda att annat ord dör "kompensering av manligt genitala". Hurosom helst låter V8:r gôtt, måhända låter V10 ännu bättre. Flaket på de där små lastbilarna tycks alltid oanvänt, skinande blankt... Jo den gången jag var på party uppe på en flybridge kände jag mig rätt obekväm. Jag hade varesig Hawaii-skjorta eller Bermuda-shorts som dom andra festprissarna då var klädda i, för det skulle man tydligen ha den gången, enligt den dresskoden.
  11. Jag har haft båt med halvplanande skrov, och manuella trimplan. Det är bara att lära sig använda dem. Om man inte får ner fören är trimplanen för små (eller så förstår man sig inte på sådana). Nu kommer vi in på ett annat ämne, men jag är övertygad om att många motorbåtsförare med både små, mittemellan och stora motorbåtar, med eller utan flybridge, inte vet hur man använder trimplanen.
  12. Volvo-Pentas diodbryggor ger ju som redan påpekats ett spänningsfall på omkring 0,7 volt, men detta kan generatorns inbyggda spänningsstabliisator kompensera om dess kabel kopplas in efter diodbryggan, på batteriplus. Javisst är säkerligen skiljerelä och andra typer att laddningsregulatorer bättre. Men jag kan tycka att det är överkurs i ditt fall. Se till att skaffa en ”batteritankmätare” en NASA BM-1 är lätt att förstå, sig på även om man inte har någon omfattande el-kunskap. Med en sådan vet du exakt hur många % du har kvar i batteribankerna, hur lång tid du med nuvarande förbrukning kan klara dig innan det är dax för laddning och tvärtom, hör lång tid det tar innan batteribankerna är fulladdad. Jag har sett kopplingar i båtar med dubbelmontage där generatorerna samarbetar och laddar båda batteribankerna tillsammans över skiljerelän och/eller diodbryggor. Möjligen finns det en färdig lösning att köpa för detta ändamål..? Startmotorerna drar rätt mycket ström, men under väldigt kort tid, om motorn/motorerna är lättstartade. Strax efter start är då startbatteriet väldigt ”hungrigt” och det generatorns laddningsström blir rätt hög, så startbatteriet laddas snabbt upp om det är friskt, jag anser att det går snabbare än vad som tidigare spekulerats i. Som redan antytts kan man inte få i mer laddning i ett batteri än vad som ryms i det. Jämför med ett glas vatten, man kan fylla till bredden, sedan ryms ser inget mer. Större generatorer laddar batteribankerna snabbare än mindre generatorer, men det finns en gräns även där. Det behöver inte vara så att man absolut behöver en större generator. Sedan kanske batteriet inte förmår att ta emot så många ampere som generatorn kan leverera. Under gång tas all energi till elsystemet från generatorn egentligen, det är först då man startar någon elektrisk grej som drar mer än vad generatorn ger som den energin tas ur ett batteri, exempelvis bogpropeller och ankarspel. Tydligast är detta i en personbil där strömmen till tändsystem och halvljus kommer direkt från batteriet utan att första ha passerat batteriet. Jag har nog ungefär samma set-up som du, men med den skillnaden att jag har en motor med en generator. Lika mycket förbrukare, kylskåp plus kylbox drar ju mest ström. Jag har ett stort startbatteri som enbart försörjer startmotor, bogpropeller och ankarspel. Sedan sammanlagt 280Ah golfbilsbatterier som förbrukarbatteri, dessa tar aldrig slut. Som reserv både till start och till förbrukning finns det ett 100Ah batteri som aldrig är inkopplat. När jag köpte båten fanns det bara en 50W solcellspanel, med endast ett kylskåp igång och några timmars motorgång per dag klarade det sig nätt och jämt. Men efter komplettering med ytterligare 200W solceller har jag energi över även då båda kylarna är i gång. Det finns landström också, men den använder jag sällan, mest tidig vår och sen höst då en värmefläkt förbättrat komforten ombord. Men en batteritankmätare är jättebra att ha, då vet du precis hur mycket du har kvar i dina batterier. Batteritankmätaren kopplas enbart till förbrukarbanken. Då startbatterierna snabbt laddas upp och inte försörjer annat än startmotor och ev. Bogpropeller och/eller ankarspel, är den gruppen ointressant att ha samma koll på. .
  13. Jag kan subjektivt tycka att många av dom som kör båten från flybridge har dålig eller ingen referens mot horisonten, dom har antagligen svårt att uppfatta förskeppets höjd över horisonten. Eller så är det så att många har noll koll på sin båts gångläge, och jag tycker då att flybridgebåtarna är överrepresenterade med att köra med fören pekande mot stjärnorna. Eller så kanske man inte har något fungerande dubbelkommando till trimplanen? Några dl bränsle sparar man ju, eller vinner åtminstone 1,5 knop (som i min båt, om den går mer horisontellt i vattnet) och man retar färre långsamtgående båtar med sina svallvågor. Sedan har jag sett att flybridgebåtar med flera personer ombord, uppe på flybridge gärna får lätt slagsida, och det beror inte på att dom har lutfisk ombord. Lita ev ”Vasa-fenomenet” med en instabilitet orsakad av hög tyngdpunkt, även om det i dessa fall inte rör sig om kanoner. Nä, jag är ingen vän av flybridgebåtar (om nu någon tvivlar) iallafall inte på båtar kortare än 40 fot, rent generellt. Men då kanske jag istället valt en helikopterplatta....🥴
  14. Vågar du annat fylla kommunalt dricksvatten och dricka det så där rakt av utan att kör det genom någon reningsprocessen? Du har väl olika skärbrädor för olika ändamål, kyckling, rotfrukter, och att rensa fisk på?
  15. Man kan vända litet på frågan också. Varför vill du ha ut mer ur generatorerna? Vad har du för förbrukare ombord som drar mer ström än vad dessa två generatorer levererar? eller ligger båten still mycket? Och vilka generatorer har du? Original som levererades med motorerna eller En kraftigare typ? Kan tänkas jag nu skriver fel, men vill minnas att standardgeneratorn var på 80A och man kunde istället få 100A eller mer som tillval. Grundläggande, steg 1 som egentligen inte kostar några pengar, det är att se till att kabeln mellan generator och diodbrygga och sedan till batteribankerna är fräsch, minst 10mm2 med fina rena kabelskor utan oxid. Anslutningarna skall vara väl åtdragna. Kablarna skall vara så korta som möjligt. Generatorns regulator har en inbyggd funktion för att kompensera spänningsfältet i laddningskabeln, även här kan jag ha fel då jag säger att det är en klenare gul kabel, iallafall skall den anslutas på + på ett av batterierna, inte på diodbryggan. Generatorns drivrem skall även ses över, kanske bytas, tvätta remskivorna med aceton eller isopropanolakohol, och spänn drivremmen så att det inte slirar. Sedan som steg tre, om du nu inte vill klämma in en kraftigare generator, är ju att elektroniskt kompensera, jag är alldeles för dåligt bevandrad i det området, så där få någon annan svara. Om jag nu inte skriver det, kommer det upp förr eller senare iallafall... -Varför inte komplettera med solcellspanel? så får du laddning även vid stillaliggande.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy