Georg_Ohm

Just det, eftersom trekantiga tavlor och kummel står på land… där även vita fläckar är målade så slutar enslinjen innan dess. Det är vanligt att en annan enslinje i vinkel till den första tar vid, ungefär som när man navigerar efter fyrar, så det gäller att ha koll! Jo, jag kom på att dom finns, eller fanns i vissa fiskehamnar som på Rörö, där man har en med grön lanterna på ena sidan och en med röd på andra sidan, man skall hålla sig emellan dessa för att hamna rätt. Vem vet… men isåfall är dom ju av någon anledning inte utmärkta på sjökorten där heller.

Kolla den runda svarta multikontakten först av allt! Den är en känd akilleshäl. När oljetrycksmätaren visar som den gör på bilden, så har den ingen kontakt med sin givare. Det är sannolikt vibrationerna från motorn som gör att det blir glappkontakt, kanske även i samband med att kontaktens låsring inte är åtdragen eller defekt.

Jag har aldrig lyckats nå Vinga på 25 minuter. Eller rättare sagt, det vår inte att köra så snabbt dit ut pga det för det mesta är en del sjöhävning. Vill minnas att en större ribb med en massa passagerare kapsejsade där förra säsongen just av den anledningen. Ja 2,5 h till Åstol låter ju rimligt, men då får du gå Instö ränna så slipper du både Albrektsund och Marstrand, dessutom är det en genväg. Så slipper du även den värsta och gungigaste biten av Marstrandsfnorden. Men innan dess är Björköfjorden inte speciellt rolig, trevligare att gå på västra sidan av Björkö, men där är det en hastighetsbegränsning på sju knop som är väldigt lätt att missa.

Du behöver inte mäta mer, inte i nuläget iallafall. Kolla över installationen och se till att kablarna är oskadda och att det inte är fuktigt.

Hur i helskotta kan man bara komma på tanken att bygga tankar i aluminium? Vi har sett det tidigare på forumet, men det var en bensintank i en US-båt… men i en finsk kvalitetsbåt… Men den aluminiumtanken kan ju duga som mall när du beställer en i syrafast rostfritt, kvalitet A4. Men jag bytte faktiskt till plasttankar både till septiktank och vattentank. Diablo från Seasea, dom finns i några olika storlekar, kanske någon passar din båt?

Det lär ju bli svårt med den ekvationen, kanske. Egentligen är det rätt meningslöst att räkna på detta sätt till sjöss, kan ju tänkas att det fungerar på land, på landsväg, men oförutsedda trafikstörningar såsom vägarbeten, trafikolycker och inte minst lagliga epa-traktorer… ja även jazzande husvagnsekipage…. Under den så kallade industrisemestern måste man anpassa sig, det är mycket bptar, såväl dom som seglar för sitt dagliga bröd, som dom som seglar för nöjes skull. Det finns många flaskhalsar, endel har ordet ”hals” i sitt namn, som Gullholme halsar, där allt från kajaker till motoryachter skall passera, samtidigt, åt minst två olika håll. Sedan är det ju lokalttrafiken till både Gullholmen och Käringön som tutar i ett horn, som snuten gjorde på Fregatten… Sedan passagen mellan Kungshamn och Smögen, Sotekanal, Hornö ränna- Hamburgsund och Havstensund för att nämna några. Don’t panik! Eller som i översättningen; Ta det lugnt!

Jag nämnde väl det tidigare, att ohmmäta är inte fel, men man måste veta vad man mäter och vilka förutsättningar eller snarare begränsningar en vanlig multimeter har eller ger. Men jag tror fortfarande att det ör ordentligt fuktigt i kopplingsdosan till värmepatronen. Jag fick som praktikant ibland veva på verkstadens ”megger”, det är en stor rustig grej i bakelit med inbyggd generator och tjocka mätkablar som inte har krokodilklämmor utan ordentliga skruvklämmor, påminner litet om tvingar. Jodå det finns en mindre också, i fickformat, om man har väldigt stora fickor… Det kan knastra skönt om isolationen är dålig….

Det beror ju på hur fort du kör! Det beror på väder och vind, det beror på hur många andra båtar som är ute. Det är ungefär 99 M från nämnda hamnar till Syd-Koster. Och det är flera ställen på den vägen där det finns hastighetsbegränsningar, och fler ställen där det är smalt och trångt, många båtar och omöjligt att köra snabbare än 5 knop. Det går sällan snabbare att gå utomskärs, om du nu inte tar ut den svängen i sisådär 30 knop. Men det är ju sällan spegelblankt utomskärs i Bohuslän. Jag tar omkring fyra dagar på mig från Göteborg till Syd-Koster, och då färdas jag i 15-16 knop som mest, och 3 knop som minst. Men jag har gått från Koster till Smögen på fyra timmar en gång. Och Smögen hem som då var på Tjörn på fyra timmar. Men det var inte bekvämt. Det är ungefär 30 M Kyrkesund till Björlanda kile, och ytterligare ett tiotal M till Fiskebäck. Jag räknar med 60 minuter till Vinga och 45 minuter till Fotö eller Hönö Klova. Det tar iallamänhet 60 minuter till Rörö, och ytterligare minst en timma till Marstrand, det gär långsamt i Albrektssunds kanal.

Är det inte så att triangeltavlorna brukar märka ut en linje där det ligger en kabel eller en ledning..? ”De gamle” har berättat att det kunde förekomma hemmagjorda inofficiella enslinjer som var ett ”frimärke” alltså en säker passage för en viss båttyp… Sedan kunde det finnas lika inofficiella enslinjer som märkte ut ett grund, och det gällde då att veta vilken linje som var det ena eller det andra. Men lokala fiskare märke ut ned målarfärg och kummel enslinjer där det var fritt vatten för deras mindre fiskebåtar, nöjesseglarna skulle hålla sig i de officiella farlederna, eller helst på landbacken, tyckte dom.

Just kopplingar och förgreningar vid vv-beredaren är ett stort observandum! Jag tänker då på vv-beredarens varma sida. Det är sällan som vanliga armerade plastslangar tål det varma vattnet i längden, plasten liksom kryper under slangklämmorna och så börjar det läcka, pentrypumpen startar precis när man skall till att somna….. Byt den första halvmetern mot en gummislang av god kvalitet, så slipper du läckage där iallafall.

Jag har tre Tyresöbockar till en 29-fotsbåt med drev, som är 31 fot löa. Enligt kranbilens instrument väger den drygt fem ton med fyllda dieseltankar. En Tyresöbock direkt under akterspegeln, en bock under motorfästerna och en bock i bakkant av fördäck. Dessutom en trefotsbock långt fram under förskeppet. Jag har inga mittenben till mina Tyresöbockar, det är förövrigt den modellen med balkar av metall. Alltihopa vilar på norska skifferskivor som ligger i en sandbädd. Det brukar sätta sig litet andra tredje veckan efter uppställning ungefär. Med det känner jag mig trygg hela vintern.

Nu ser det ju som om förre ägaren målat över eller spacklat tunt med gelcoatspackel. Huvudsaken just nu är att det inte tränger in vatten i laminatet. Till hösten när båten kommit upp på land, tvättar du rent med aceton. När sedan temperaturen tillåter det på vårkanten, så kanske du behöver slipa ytterst litet och sedan kan du spackla med gelcoatspackel. Jag vet att Seasea har sådant spackel i en mängd olika kulörer och nyanser.

Och du är säker på att det är färskvatten som läcker? Du har förstås först kontrollerat alla lättåtkomliga skarvar och förgreningar på pumpens trycksida? Läcker det på så vis att pentrypumpen startar ibland utan att du tappar upp vatten?

Är det en monarkbåt? Himla snygg sjuttiotalsbrun färg! Om det nu är en Monark så är det bruna gelcoat så det tål ganska mycket innan det släpper. Dock inte om du slipar så gör inte det, kan även vara känslig för grov rubbing för då kan du gå igenom gelcoaten. Paintstripper kanske går bra, bromsvätska kan fungera, det som förr hette ”målatlut” är nu mer utspätt och kan heta typ ”fasadtvätt” eller någonting sådant. Om färgen sitter så dåligt som den ser ut att göra på bilden, kanske det räcker med högtryckstvätt med turbomunstycke och en rotborste och/eller isskrapa av plast. Men jag hade nog testat på en liten bit som inte syns så mycket med någon av Biltemas färgborttagning kanske den i sprayburk.

Fick du 1500 kohm mellan fasen och nollan? Eller 1500 kohm mellan fasen och skyddsjorden? Om beredarens element är på, låt oss säga, 1200 watt, borde det bara vara omkring 40-50 ohm (mer exakt 45 ohm) iallafall i den storleksordningen, mellan fasen och nollan. Så det är väl 1500 kohm mellan fasen och nollan… då är det nog inte så att en kabelkardel har hamnat fel, då skulle jag hellre tro att set står fukt inuti elpatronens kopplingsdosa. Särskilt som du berättar att det var söligt när du höll på att koppla där. I vissa fall känner jag en tillfredsställande att några av installationerna i min båt är mer lättillgängliga, som vv-beredaren. På bb-sidan, bredvid motorns framkant. Jag kommer åt bra genom en lucka under durk mellan hytten och motorrummet. Bara det att när jag tömt beredaren har jag sölat ned generatorn… och den är inte vattentät. Så efter förslag från @IngemarE Eller om det var från @christer satte jag trevägskranar på in- och utloppet så att beredaren kan tömmas mer kontrollerat via en slang som går ned i självlänsen. Sedan har jag vanliga kulventiler på in och utgående glykolsoppa från motorn, men det kanske man måste ha.

Idag var den itusågade plastdunken jag ställde under servooljekylaren tom. Och det har inte läckt in lika mycket vatten som det gjorde innan jag tryckte in överdrivet mycket fett i styrlagret… det tycks som om saken är klar.

Det finns en liten testknapp att trycka in bredvid den litet större ”spaken” som brukar vara svart. Den lilla knappen brukar ha samma färg som jordfelsbrytarens kapsling, gråvit. När du trycker på den knappen skall det säga ”klick” och då löser jordfelsbrytaren ut, om den fungerar som den skall.

Ja då har du ju kommit så långt i felsökningen. Det kanske var så att man började med tankarna och sedan byggde hela båten unt dessa… så har jag det med bränsletankarna…. Ja det är ju bara att ta fram verktygslådan och gummihandskarna, har du tur behöver du kanske inte koppla bort trimplanspumpen utan bara flytta den en bit. Skär bort slangen, om installationen är förnuftigt gjord sitter tanken fastspänd med spännband. Det ser ut som om du sedan kan lyfta ur den.

Jag hade en sådan plats en gång till en öppen styrpulpetbåt. Det var förvisso 90 cm vid medelvattenstånd. Jag betalade en väldigt låg avgift för den platsen. Men det gällde att komma ihåg att fälla upp motorn när båten skulle förtöjas. Här var det traditionell bohuslänsk botten, alltså en del sten och annat skrot som jag fick plocka bort. Det var ingen hit, den platsen var också skyddad, men det var en del svallvågor och så iade det, alltså inkommande sjöhävning. Då kunde båten slå i botten rätt så hårt. Å andra sidan så kanske inte hinner växa någonting på en sådan båtbotten, och det som får fäste skapas bort av sanden på hamnens botten. Men hoppas nu att du fått den platsen väldigt billigt.

Är det verkligen septiktanken som läcker? Hur luktar det? Utläckt latrin är väldigt lätt att känna igen med luktsinnet. Som andra varit inne på verkar det snarare läcka mellan bordsgenomföringen och tömningsslangen. Du kan ju alltid börja med att dra åt slangklämmorna. Om du nu är säker på att det är latrin som läckt skall / behöver du inte smaka på vattnet. Men om det senare skulle vara havsvatten, regnvatten eller läcker från färkvattensystemet kan du smaka och så utesluta det ena eller det andra. Och du var säker på att det inte läcker från motorn…?

Om du nu skall ha en båt förbränningsmotor är diesel det givna valet, tryggt och säkert, låg brandrisk, men iallmänhet är dieslar dyrare i inköp. Sedan beror ju det på hur mycket båten används Max 1 är ju en tuff transportbåt som skall kunna vara bra till mycket. Volvo-Pentas reservdelar och förbrukningsdelar tycks en juvelerare prissatt. Yanmar har bra motorer där dessa delar är litet billigare, men en båt med en sådan har du inte med i alternativen. Mercrusier vet jag ingenting om men den kan ju vara bra den också. Sedan innan du gör valet så skall du ju kolla båtens skick, och motorns skick, gångtimmar och allmänt underhåll.

Nu kanske jag navigerar utanför kartbilden i denna tråd. Javisst, sedan skickas denna information via sms, ais, pms, eller annat känt kommunikationsprotokoll vidare till ett utvalt "kartritarföretag" som kan uppdatera sina digitala sjökort i realtid. Och då har man där ett konto hos någon, så att man kan få betalt för denna återkopplingstjänst. Ja, en av Bohusläns populäraste hålor. Jag har svårt att förstå varför. Jag har Eniros kort i paddan... i år har jag inte använt denna tjänst, men förra säsongen... och jag valde då ganska omgående att istället använda Navionics ouppdaterade sjökort och likaså ouppdaterat från Garmin, vad nu det kortet heter. Innan den digitala revolutionen gick till sjöss kunde man riva ur kartbladen ur telefonkatalogen (det var innan Eniro tog över Gula sidorna) och navigera efter dessa blad, man visste inte hur djupt det var där man befann sig, men man fick reda på inom vilket riktnummerområde man befann sig, och den informationen finns mig veterligen inte i någon annan digital sjökortstjänst.😄

Ja, mellan 1976 och 1978. Men det var inte där jag träffade den kortväxte fysikläraren, det var på en av Hisingens dåvarande gangsterskolor. Men det hade ju varit bättre om vi kommunicerat detta i meddelanden, men det kanske har allmänt intresse... 😀

Å andra sidan så när man har en förbrukning vida överskridande din motors så märks det ändå, om motorn är stillastående blir den ofta tjurig att starta, om då startbatteriet är i mindre bra kondition så blir, tro det eller ej, gör det inte saken bättre. Under gång så upplever man att maskinen tappar kraft och går ojämnt, om det är så att luften hamnar i fler än hälften av motorns spridare och förbränningsrum är det inte alls ovanligt att motorn går dåligt för att sedan stanna, och då inte vill starta när man driver på farliga grunt i pålandvind. Då får man snabbt fälla ankaret och ta fram 17 mm blocknyckel. Så oavsett liten eller medelmåttigt stor dieselmotor så gillar dom inte luft... konsekvenserna med tjuvstopp är desamma. även om den större maskinen kan gå på några cylindrar i alla fall om man har litet tur. Fördel seglare som har, eller snabbt kan få upp seglen. Även fördel för motorbåtar med bubbelinstallation, om maskinerna då försörjs med drivmedel från olika tankar, eller olika bränslefilter.

Om du väljer en elmotor av välkänt fabrikat, och att den är avsedd för det vatten du skall använda den i, jag tänker på att inte alla är så tåliga för saltvatten så är det väl inga problem. Minn Kota är väl den mest välkända tillverkaren. Men det finns fler. Sedan kan du googla och se var priset är fördelaktigast, kanske Prizerunner har koll på sådana också..? Jag har sett att sportfiskebutikerna säljer sådana motorer, och dom om någon borde ju veta vad du behöver. Min elmotor har en teleskopisk rorkult, jag tror att det nog är ganska vanligt. Rigglängd… ja de flesta har väl ett alterspegelfäste som har en låsbar hylsa, i vilken riggröret löper, och här finns det generösa justeringsmöjligheter. Batterier (och motor)…. 10.000 kr… budgeten känns snål. Här finns det olika åsikter. Om du nu skall trolla i flera timmar, och då gäller det väl inte att ploska fram kaniner och duvor ur höga hattar… så är det ju motorns effekt, batteriernas kapacitet och tiden som då får räkna på. Min motor kan dra 42 ampere på fullt pådrag då den skjuter på en 260 cm gummibåt med en person ombord i fem knop. Det bästa är ju moderna lithiumbatterier, men dom kostar ju en hel del. Traditionella blybatterier är numera inte direkt billiga dom heller, det har ju att göra med världshandelspriset på bly, som gått upp. Sedan är blybatterier ”tunga som bly” och ju fler batterier desto tyngre båt, som kräver mer energi… Oavsett vilka batterier du väljer så skall dom ju laddas. Nu brukar ju ”generatorerna” i en del utombordare vara rätt så mediokra, men jag vet inte hur det är med din yamma.