Georg_Ohm

Har su konstaterat att propeller inte slirar på,axeln, genom att markera med tuschpenna?

Det finns en ring runt kontakten, en bajonettfattning, kolla den, min ring hade gått sönder så det blev ett buntband.

Ja men bara om det fastnar i propellern.

Volvo-Penta? I så fall kontrollera den runda multikontakten som sitter i en svart plastlåda uppe på motorn. Glappkontakt där kan orsaka konstiga fel, jag hade tvärt om för ett par år sedan, det tutade inne i båten men inte vid den yttre styrplatsen. Då satt kontakten på sniskan.

Tja, allting på motorn bör kollas. Har den gått i sötvatten eller i saltvatten? Du kan ju kolla komp, inspektera allmänskicket, se till att den inte blir för varm, att den får tillräckligt med kylvatten. Om det ser bra ut kan du göra en service med oljebyte, filterbyte och byte av drivrem, impeller, tändstift, rotor, brytarspetsar, fördelarlock och tändkablar. Men det är en gammal sjövattenkyld motor, även om det bara gått sötvatten i kylkanalerna tär det hårt på motorns gjutgods. Så det känns ju litet tveksamt att satsa en service på den motorn.

Hur kommer det sig att serienummerskylten saknas? 🤔

Jag skrev fel, Bombardiervagnarna får littera, eller typ M33, sedan får kanske dubbelriktningsvagnarna ett b också, eller så var det tvärtom. 45 metersvagnarna blir antagligen M34

Värre än så, M32, Sirio från Italienska Ansoldo Bereda har inga boggier alls, inga genomgående axlar heller. Hjulen är fast upphängde i första, mellersta och sista vagnsdelen, sammanlagt är det fem vagnsdelar. Denna lösning därför att man absolut ville ha en spårvagn med 100% låggolv. Dessa vagnar var ett felköp, det blir så när politiker får bestämma och handla utan att teknikerna får säga sitt. En vagn av dessa håller redan på att skrotas, då den varit avställd och plockats ordentligt på delar, eftersom reservdelstillgången är näst intill obefintlig. Flera av dessa vagnar har sänts till Tjeckien för ombyggnad av rostsanering, när en vagn kommer tillbaka till Göteborg skickas en ny iväg. Nya M32, Flexity från Bombardier har boggier. Över boggierna är det svårt för rörelsehindrade att ta sig fram, men restan av vagnen har lågt golv, Dessa vagnar kommer i tre varianter, de första som anlände är 30 meters dubbelriktningsvagnar, sedan kommer 30 meters enkelriktingsvagnar, senare kanske vi får 45 meters enkelriktningsvagnar, men de flesta hållplatserna tillåter numera inte mer än 30 meterståg.... Några dubbelriktningsvagnar har anlänt och idag gick det två av dessa på femmans numera stympade linje. Sedan har det kommit några 30 merers enkelriktnings också, och jag tror att någon nu är övertagen av GS och satt i trafik, några provkörs inför övertagandet och någon används för utbildning.

Jag tror också mest på den lösningen. Det är ju bra att ha kvar laddaren i båten ifall du behöver ladda någon annanstans än vid hemmabryggan. Ja blöta kontakter har man ju genom åren råkat ut för, mest i trädgården, inte så mycket i båten. Det är ju en vinst att placera ett eluttag godkänt för utomhusbruk på en enkel stolpe 100-150 cm över bryggan, möjligen kan det finnas regler som reglerar det också. Det kan ju vara bra att kabeln sitter högt upp så den syns bra, då är risken mindre att du glömmer att koppla ur den när du släppt förtöjningarna. För ett uttag i min trädgård placerade jag en vinklad plåtbit som regnskydd över ett eluttag, fungerade bra tills sonen växte till sig och slog i pannan i plåtkanten, det blev tre eller fyra suturer på jouröppen vårdcentral den kvällen... Men aldrig fel att göra någon form av skydd iallafall. En granne hemmavid har ett dolt och skyddat eluttag i en fejkad fågelholk som sitter en bit upp på husväggen. Men han har täckt hålet i holken så att strömstaren inte flyttar in.. 🥴 Som @Lintott skriver är nog snubbelrisken större en risken att få en stöt. Jag vet, och jag säger fula ord om båtägare i hemmahamnen som drar förlängningskablar kors och tvärs, jag har elstolpen vid min båtplats, och det kan vara tre-fyra kablar som kan hänga en bit upp i luften, jag har snubblat, men ännu inte ramlat omkull eller i vattnet.

Om du finner en elfirma med bra pris på kabel kan det bli billigare att köpa en gummikabel för 230 än att köpa två grova enkelledare till laddaren. Å andra sidan kan du göra svagströmsinstallationen själv, och egentligen skall en behörig elektriker koppla det andra.

I dagens Göteborgs-Posten skriver man att kommunstyrelsen tagit ett beslut om att bygga en tunnel genom berget och under älven mellan Stigberget och Lindholmen. Denna skulle ju då trafikeras av spårvagnar anpassade för stadsnätet, vilket alla dagens vagnar är. Även de femtio år gamla M28:orna, som nu Ringlinien tingat ett ex av, 770 om jag mins rätt. Tunnel eftersom den inte kommer i konflikt med sjöfarten. Vidare hade man haft på förlag en lågbro någonstans över älven för cyklister och gångtrafikanter.... och fördelen med klena lågbroar är ju att dom bara kommer i konflikt med sjöfarten en gång, efter en rejäl påsegling utgör dom inte längre något hinder för sjöfarten... Men det blir "linbana" av allting, ett utryck som i nutida götebosska betyder ungefär "mycket snack men ingen verkstad" eller inom filmkritiken, "kalkon" den flaxar mycket, för oväsen man kan inte flyga.

Som redan skrivits, ja det är ingen fara. Strömmen går inte bakvägen, och skräckfilmsscenariot att badande människor i närheten dör, inträffar inte heller om spänningssatta lågspänningskablar från batteriladdaren hamnar i vattnet. Och elektrisk ström beter sig inte som den gör i nån James Bond film i Fort Knox, inte ens om man kastar höga hattar med skarpslipade brätten mot en strömförande kabel, för då löser jordfelsbrytaren ut, om nu hatten träffar både fas och nolla, eller fas och jorden i gallren som finns där, i Fort Knox alltså.

Om kabeln på bryggan ramlar i vattnet så löser jordfelsbrytaren eller personskyddsautomaten ut snabbare än jättesnabbt, så det behöver du inte vara orolig för. På 24volt.eu finns det några kalkylatorer bland annat än som räknar ut förluster i kablar,, prova den! Dra ut 230 på bryggan och ha laddaren i båten! Med 230 på bryggan kan du ju även sätta upp belysningar. Det är väl bara detta jag kan bidra med.

Svar på fråga 1. Jag har tryckt i kullagerfett varje vår, ett fett som jag köpt till min hobbybil, blev över efter fram, felbeställning, jag trodde jag beställde en liten förpackning en till varje hjul, fick två stora patroner. ”Vattenfast fett” finns det något fett som inte är det? Det finns en produkt, ett rött fett som heter ”Propelleraxelfett” det kanske är bra? Du kan lugnt trycka in nytt fett av rätt kvalitet eftersom det nya trycker ut det gamla, det blir ju kladdigt på utsidan förstås. Jag har en vanlig enkel fettspruta från Jula, jag kompletterade den med en mer flexibel slang istället för det där röret som sitter på från början. Då är det även enklare att komma åt styrarmens nippel. Jag har inte funnit några smörjnipplar på transmissionskåpan på min motor, det är visserligen en KAD43, @kossor kanske vet. 2, gör som du gör på hobbybilen. Angående slangarna, vet jag inte,

Vad bra att du fann orsaken. Det kanske är lika bra att byta slangarna. Expamsionskärlet kan du skruva loss och skölja rent, lika bra att spola ur vv-beredaren också, ävensom man inte dricker varmvatten, men ändå... Jag vet inte vad som löser upp glykol, man jag har med framgång sköljt ur färskvattensystem med svag klorinblandning.

Således dubbla budskap.

I en och annan storstad går tunnelbanan under diverse vattendrag. Men, det är dyrt att bygga tunnel, man sparar ofta på takhöjden, och har strömförsörning via strömskena och kontaktsko på vagnen. Spårvagnar har strömavtagare på taket, men det ena behöver inte utesluta det andra då det finns spårvagnar som går ned under jord, och även under många vattendrag i Amsterdam. Ni som har åkt de äldre linjerna i exempelvis London och Budapest, förstår varför de där sju kortväxta killarna jobbade som gruvarbetare... Ja där är det lågt i tak.

Ja, kättingen tynger ner ankarets ten, alltså ”skaftet” så att flyna får bättre fäste, precis som du misstänkte. Jag har provat med och utan kätting med samma ankare samma båt, samma ställer, samma dag... och det gör skillnad, jag testade detta på en lerig botten. Men det finns nog fler åsikter om ankare och ankring än vad det finns forumdeltagare. Om du ankrar där det finns vassa stenar eller kanske till och med korallskelett slits linan väldigt mycket, men kättingen tar ingen skada.

Första åren hade vi nån begagnad barnstol som skulle skruvas fast i bordet med nån slags tving, men bordet var för vekt, det var ett sådan där svängbart bord på en teleskopisk pelare i mitten, så den barnstolen fick pallas upp med diverse böcker under stolens sits, och på båtens soffa. Sedan har vi haft med Ikeas barnstol med avtagbara ben, barnet satt bra i den, men den jäkla barnstolen var i vägen överallt, jag hade en och annan öm tå då jag slagit i tårna i stolens ben. Stolens ben är ju vinklade utåt för att få bättre stabilitet, men det gör att den tar stor plats. På Ikeas barnstol behöver du inte kapa benen, dom går enkelt att demontera från sitsen. Jag har sett seglare som monterat en cykelbarnstol på konsolen till Laguns båtbord.

Jag uppfattade stycket om glykol som ett fint härledningsfel, eller någon miss i någon redigering. Men om trådskaparen nu hällt glykol i färskvattentanken är det ju totalsanering som gäller, klart om det rör sig om en tank av rostfritt stål, som har en manlucka kan ju den tvättas ur, och sköljas x flera, men slangar och pump, släng ut! Möjligen klarar sig vattenkranarna.

Leran, älvsedimentet som större delen av Göteborg är byggt på förvandlas nu till något som kan likans vid en viss mejeriprodukt från ett centraleuropeiskt alpland. Det är allsköns tunnlar till västlänken samt servicetunnlar och evakueringstunlar. Vi har ju visserligen ingeting att dölja, men ytterligare en tunnel som hade ersatt Götaälvbron hade ju varit himla käckt. Där kunde spårväg och biltrafiken gå, även utrymme för cyklister och fotgängare skulle det varit. Eller så kunde man ju kulvertera hela älven och byggt sådana där förskräckliga glas-skyskrapor.... Så flyttar man över alla transporter som sker på älven till den tillförlitliga och punktliga järnvägen.😄 Det verkar som om stadsplanerare och vissa politiker växt upp i en gudsförgäten öken, man har inget historiskt perspektiv till någonting egentligen, allra minst till sjöfarten. En annan märkligt sak är att man under många år upplåtit en stor del av södra älvstranden till Stena-Line...? Men det kanske är det rederiet som är ”sjöfarten” allena, politikerna har kanske sett båtar och fartyg på trevliga bilder, men inte irl. Ytterhamnarna syns ju inte från tjänsterummens fönster.

Den hade fått öppnas ganska ofta, vår sommar och tidig höst, älven trafikeras av en hel del segelbåtar. Det skall ju gå spårvagnar och bussar i linjetrafik efter en tät tidtabell, och det hade inte funkar med en bro. Det var ju en tävling där man valde mellan olika förslag, denna bron vann på designen, vi får väl hoppas att även funktionen på sikt håller. En tunnel hade ju varit bra, nu byggdes det ju en sådan under älven som nyligen invigdes, den avlastar Tingstadstunneln en hel del. Men en till, iofs blir det långa ramper då också.

Javisst, sänksluss, faktiskt värre än en ”Citroën-lösning” ett tekniskt avancerat sätt att lösa ett närmast obefintligt problem på. Det lär finnas sänkbroar också, körbanan sänks ner under vattnet så att båtarna kan passera. Men en sådan har aldrig diskuterats här. Linbana har också, diskuterats, ja även planlagts men då inte avsedd för bilar, men sådana finns också, i Wales. Det var väl ett universitet på Hisingen och en stor arbetsplats på Hisingen där man tillverkar större gummihjulsfordon som lobbade kraftfullt för en linbana, men sådana kan ju ramla ned, det har hänt x 3 i Italien, materialfel nu nyligen och en gång var det ett amerikanskt stridsflygplan från någon NATO-bas i stövellandet som flög alldeles för lågt.

Dom ”dåligaste” ordvisarna är bäst!

Även jag koncentrerar mig på att försöka att hjälpa dig med pentrypumpen, de andra frågorna får du nog formulera på något annat sätt. Eller kanske lägga in dem i egna trådar så att presumtiva ”svaranden” hittar och kan svara. Nåväl, som @Gelis redan skrivit har du en läcka på pumpens trycksida, pumpar har två sidor, en sugsida där vattnet sugs in i pumpen och då trycksidan där vattnet kommer ut med ett visst tryck. Börja med att förvisa dig om att det finns (enbart) vatten tanken och att pumpen suger i sig vatten och inte luft, återkommer till det. I mina två senaste båtar har jag haft liknade del, men pumpen har kanske startat var femtonde minut eller så, och naturligtvis just då man skall somna på kvällen. Det har då visat sig att en slangkoppling eller en skarv på slangen mellan pumpen och tappställena som inte är het tät. Varmvattenberedaren har även läckt vid utgående varmvattenslang, så den inte tålde värmen. Har du föresten något vatten stående under durkarna, och i såfall vad smakar det? Om det står sötvatten där så har du konstaterat att det läcker i färskvattensystemet. Plastslangar man använder till färskvattnet ombord kan beskrivas som ett extremt trögflytande materiel. Om man klämmer åt en slangklämma ordentligt så deformeras slangen och på sikt så mycket att det kan bli en liten läcka, tillräckligt för att starta pumpen. Men jag rekommenderar dig att krypa runt i båten och dra åt alla slangklämmor du kan finna, låt pumpen vara påslagen under tiden är chansen större att du finner läckan. Pumpen har ju även en tryckvakt på trycksidan, dess uppgift är att bryta strömmen när vattentrycket kommit upp till en viss nivå, även tryckvakten kan fallera. Sedan då på sugsidan, @Gelis skriver om det också. Men om det blir stopp där och blir luft i slangen går pumpen hela tiden eftersom det inte blir något tryck som tryckvakten kan känna av. Om det inte är tillräckligt med vatten i tanken suger pumpen i sig luft, och den pumpar luft väldigt dåligt, ja inte alls. Men den går hela tiden då tryckvakten inte känner av något tryck. Du upptäcker också att det kommer stötvisa ”puffar” med luft ur vattenkranen när du tappar upp.