Georg_Ohm

Vi hade nu under en del år en mindre segelbåt på trailer, en Monark nånting, lillasyster till Maxi 66. Vintertid stod den på inre Saltholmen, där blåser det en hel del. Den hade en väldigt enkel täckning med masten som takås och hemmasnickare ”A” i fören och aktern som masten vilade på. Presenningen var fäst med linor runt skrovet, inte i trailern. Första vintern gungade den betänkligt då det blåste, det var ju trailerns hjul som medgav det. Jag stöttade då med fyra pallbockar mot trailerns ram. Då blev det bättre. Andra vintern pallade jag på samma sätt och skruvade dessutom bort hjulen, det var väl inte så bra, men det hände inget mer dramatiskt än att trailern stod och vaggade litet på pallbockarna, ja det var en riktig vinterstorm, vill minnas att det var 22 m/s i byarna. Alla lättviktspresenningarna i närheten hade slitits sönder, en hade fastnat på spårvägens kontaktledning. Tredje och fjärde vintern stod båten mer skyddad mellan en större båt och en byggnad. Detta om mina trailererfarenheter. Senare och tidigare har jag haft pappas Olsson 8:8, och två olika motorbåtar i kommunala hamnar, och sett både egna och framförallt andras täckningar skadas av stormarna. Då har dessa båtar varit pallade med hamnens materiel, som varit ett krav har inte pall ingen/stöttningen varit något problem. Båtarna har ju stått stadigt, men presenningar har rivits sönder. Jag ser idag att hur man än gör blir det aldrig optimalt. Min uppfattning är att presenningen skall ligga tajt mot skrovet, vinden skall aldrig få komma åt och riva i den. Båthus som inte är byggda av gedigna Haki-ställningar eller liknande flyttar på sig eller blåser omkull med skador på egen och andra båtar. Båtägare som fäster presenningens linor i vattenfyllda dunkar gör det bara en gång, nästa år har de ersatt dunkarna med betong som dom gjutit i olika sorters formar, eller fyllt dunkarna ned flytande betong istället för glykolblandning. Så det finns verkligen anledning att titta till båten och dess teckning ofta, och då även vintertid ”lyssna på sjörapportern”. Dessa erfarenheter då efter att ha haft mina båtar uppställda i några olika hamnar (nära havet!) där det kan blåsa en hel del. Lågprisvaruhusen? Jag vill gärna försvara Julas (Hard Head) 600g/m2 presenningar, dom håller bra! Numera står min båt på egen tomtmark, relativt läigt, men vinden kan komma åt vid vissa vindriktningar ändå. Dessa julapresenningar finns i olika storlekar och är inte dyrare än att man kan ersätta dem utan att bli pank. Men det är ju viktigt vilken presenning man än har att skydda den mot nötning, att vaddera kritiska punkter på täckställningen, numera använder jag bubbelplast fastsatt med eltape till det.

Ja, sedan kan man lyfta upp givaren med skruven och ”hästskon” och vika/vrida ur den ur hålet.

Jag kan bara hålla med om att startbatteriet inte behöver någon solcellsladdning. I min förra båt hade jag en omkopplare efter solcellsregulatorn där jag kunde koppla om mellan startbatteriet och förbrukarbatterierna, men den omkopplaren användes aldrig, behövdes inte. Regulator skall du ha! Och då en MPPT-regulator, dom är effektivast. Även om Biltemas skiljerelä är bra och prisvärt så behöver du inget sådant i solcellsladdningskretsen, däremot ett mellan startbatteriet och förbrukarbatteriet som kopplar ihop dess när generatorn laddar. Hur stora solpaneler hade du tänkt dig? Som exempel så driver jag ett kylskåp på 42 liter och en kylbox på samma volym samt övriga förbrukare på 200 watt solcellspaneler som är kopplad till en batteribank på 280Ah. 100 W solcellspanel(er) är sannolikt minimum om du har ett kompressorkylskåp ombord, då blir det likt sannolikt en del energi över.

Det är iallmänhet en hästskoformad bricka, eller mothåll med gängade hål på insidan, och som @Lintott skriver är det en (eller två) skruvar som är längre än de andra som man då inte skall skuva ut helt, för då ramlar ”hästskon” ned i tanken, och den är utförd i rostfritt stål, inte magnetiskt och då svår att fiska upp. Det är ju bara det att man aldrig vet vilken av skruvarna som är den långa, ibland finns det en markering på bränslegivarens fläns, men det är ju inte säkert att installtören skruvat i den långa skuven i just det hålet.

Se över och mät på solcellerna och regulator, under strålande solsken, skugga och mulet… Men hur många watt solcellspanel har du? Du bör ju ha minst 50 watt (för enbart batteriladdning) gärna 100 watt beroende på vad du har för förbrukning. För syvene och sist går det mesta av solcellernas elproduktion till båtens förbrukare, det som blir kvar går till batterierna, om nu inte båten ligger i hamn med alla förbrukare avstängda. Sedan tar det ju längre tid att ladda upp större batteri än ett mindre. Solstrålarnas infallsvinkel mot panelen och eventuella skuggningar påverkar ju också utbudet. Det finns även olika regulatorer, billiga PMW som sannolikt inte längre är så vanliga är mindre bra än MPPT som då är effektivare. Sedan man man ju alltid undra över ett allmänt batteristatus om man anser att laddningen blir dålig. Det finns många olika sätt att spekulera, men man måste ju mäta över tid för att kunna avgöra vilken parameter som man skall åtgärda. Vad jag läst här och själv erfarit då jag köpt en ”ny” begagnad båt är att batterierna är helt kassa, dåliga eller halvdåliga trots att säljaren hävdat det motsatta. Så det är ju aldrig fel att börja det ”nya” båtägandet med nya batterier så har man ju iallafall ett gynnsamt utgångsläge. Så skall det vara! inget mer att säga om det egentligen. (Det kan dock finnas sällsynta specialfall då man vill ha separata minuskopplingar, men ytterst sällan, som jag kan se det, i en ordinär fritidsbåt).

Blötsnö och en massa vind i Göteborg. Dimensionera täckningen efter det! NOA och P&S har ju teleskopiska ben, så det skall ju egentligen inte behöva kapas. Ett tips till, jag använder billiga spännband för att förankra presenningen med. Men om man spänner för hårt lossnar öljetterna.

Tro det? Kanske funkar, men jag är kritisk. Jag har ju visserligen inte testat något av dessa undermedel. Vad jag däremot vet är att det finns olika arter av havstulpaner, varav dom som vi har här på bästkusten är värst. 🙂

Jag vet att tullen ibland kollar suspekta fordon som är på utresa eller tipsar gränspolisen. Iallafall enligt TV-programmet ”Gränsbevakarna Sverige”….

Jag har haft NOA och har numera Press & son. Jag upplevde att Noas ”låsringar” eller vad dom kan tänkas heta, alltså beslaget som låser dom teleskopiska benen, det var en dum konstruktion med små lösa bitar som lossnade om man skruvade ut låsratten för långt. P&S har i takåsens rör en väldigt stabil skarv med en standard M8 med 13 mm sexkantskalle, man kan hantera ett spärrskaft med 13 mm hylsa med handskar på… För att låsa teleskopsbenen finns det en greppvänlig ratt med skruv, utan smådelar, som också kan hanteras ned handskarna på. Jag misstänker att min P&S är litet modifierad av förre ägaren, då benen skruvas fast med avgasrörsklammer runt en slangbit i båtens räckverk, så det finns inga ben som står på marken. Sedan presseningen… kanske utanför frågan?? Men jag brukar inte rekommendera lättviktspressenningarna, dessa har en förmåga att blåsa sönder. Jag har Julas presseningar på 600g/m2, och då har jag tre sådana i olika storlekar som ligger med överlappning. Jag hade en gång en kraftig lastbilspresenning på 9x6 meter, den var väldigt tung och svårhanterlig… så köp hellre flera mindre presenningar än en stor, om du inte är ev vältränad styrkelyftare.

Om nu ingen redan skrivit det, så är det ju iallafall viktigt att batterierna är fulladdade innan dom lämnas över vintern. Svalt med absolut frostfritt, eller dom skall ju klara minusgrader också, om dom då är i gått skick och fulladdade.

Vad bra! Med tanke på allt ogräs som växer på platsen under min båt när den står på land, och alla havstulpaner när den ligger i vattnet så betvivlar jag bottenfärgernas toxitet.

I helgen som gick gick jag lös på min botten med en högtryckstvätt, med varmvatten och turbomunstycke (NILFISK E150.2-9 X-TRA EU) och en himla massa bottenfärg lossnade under vattenlinjen och på akterspegelns undervattensdel, likadant på drevet. Ja det var väl på sådana ställen där jag fläckmålat där färgen släppt eller varit skadad sedan tidigare, men jag såg på mina regnbyxer att det flagat och skvätt en del färgflagor från själva botten också. Man brukar varna för biltvätt med dessa högtryckstvättar då lacken kan skadas…. Jo färgen gav med sig, men inte havstulpanerna vid första försöket efter torrsättningen. Så jag tror att du kan sanera en del bottenfärg med en halvkraftig högtryckstvätt, särskilt som du krattat manegen innan med paintstripper. Men det skvätter ju en himla massa… och man skall ju samla upp gammal bottenfärg. Vad jag hört är det inte alla tillverkare av högtryckstvättar som rekommenderar att man matar dem med varmvatten.

Bra om du kan ladda en del ibland under vintervilan, så att du kompenserar för batteriernas självurladdning. Själv har jag kopplat mina laddare över timer, som får ladda några timmar per natt.

Det blir säkert väldigt bra! Men batterier har ingen ”jord”! Där finns batteriminus och batteriplus, numera ihopskrivet. Ordet ”jord” i betydelsen ”minus” håller på att fasas ut i fordonselektriska sammanhang. På bilar börjar man mer och mer använda ordet ”chassiminus” då batteriminus är anslutet till chassie och andra bärande strukturer. På båtar funkar ju inte det, men det är å andra sidan vanligt att batteriminus är anslutet till motorblocket och därmed till generator, startmotor, backslag, propelleraxel eller drevet. Vad andra och undertecknad ser här på forumet är att ordet ”jord” i betydelsen minus bara skapar en del missförstånd, särskilt då man i samma diskussion även nämner det som i landströmssystemet egentligen heter ”skyddsjord” samma som i eluttaget hemma. Sedan förekommer det ju även ”signaljord” oftast i skärmen i diverse antennkablar ombord, men det är en annan sak. Men jag vet, ”alla” pratar ju om ”jord” ändå, och de gamla på Hisingen benämner fortfarande Hisingens raffinaderier för ”Koppartrans” och ”BP”… det är väl snart 50 år sedan Koppartrans blev till Shell… Det tar ju lång tid för människorna att justera sitt språk, så lång tid att man valde att döpa den nya bron till Hisingen till det namnet den gamla brin inte hade men, men det som den kallades för: ”Hisingsbron”. -Ja det var en högst lokal jämförelse. Annars skall man ju ha jord i blomkruker, men att ha krukväxter (=trän på götebosska) ombord sägs ju bringa otur, så det skall man då undvika. Det är ju praktiskt att använda svarta kablar till minus, men där Bosch varit med i konstruktionsarbetet förekommer även bruna minuskablar, men elektronerna som skall passera genom kabeln ger blanka f_n i vilken färg kabelisoleringen har. 😀😇

Mekaniskt borttagning är överlägsen. Man använder en skarpslipad spackelspade av stål, där man slipat hörnorna runda, för att inte spackelspaden skall skära ned i färglagret eller gelcoaten, samt med arbetshandskar på händerna. Man kan ju vänta tills efter första frostnatten då brukar det gå lättare. Klart att man kan ju börja med att blåsa på med högtryckstvätten, om man har en kraftig sådan med turbomunstycke. Hursomhelst så blir det alltid några kolonier eller bosättningar kvar som har satt sig ordentligt fast. Men efter en skrapning lossnar ju även dessa. Det blir ju en ring av kalk kvar, klart man kan ta bort den kemiskt, kanske funkar citronsyra, men jag brukar måla över dessa ringar på våren. När båten ligger i vattnet och vattentemperaturen är badvänlig använder man cyklop, snorkel, ev våtdräkt och en isskrapa av plast, gärna också arbetshandskar för att skydda knogarna.

Jag ser ett fel på några ställen i diskussionen… Jord, moder Jord eller det vi har i våra blomkrukor och rabatter, i landströmsystemet har vi skyddsjord. Jord eller skyddsjord finns inte i motorblocket, det är minus (om motorns elsystem inte är isolerat), skall vara minus, ty minus och jord är inte alls samma sak. På landsvägsdordon brukar det numera heta ”chassiminus” och har samma potential som batteriminus, noll volt. Anslutningen heter ”31” enligt DIN 72 552. Blanda aldrig ihop, eller koppla aldrig ihop minus och skyddsjord! för då får du problem.

Det är väl egentligen så här; Vissa försäljare som oftast inte vet exakt vad dom saluför använder alternativ intelligens kombinerat med mer eller mindre intelligenta (oftast mindre) översättningsprogram när som skriver beskrivningar till sina produkter. Detta i kombination med olika namn- och språkliga skillnader som redan en mänsklig översättare har problem att identifiera. Så det är ju inte konstigt att konsumenten blir förvirrad och inte kan vara källkritisk, eller så är det det som är meningen. OM man nu skall handla på Biltema, så måste man veta vad det är man vill ha, och hur det skall vara. 😏

Jag kommer in sent i denna diskussionen, och har bara satt ”tummen upp” på enstaka inlägg. Måhända kanske det ger stoff till diskussionen, men kanske heller inget nytt. Men ger en helt annan vinkling. Jag förutsätter att du avser att ha avfuktaren i båten då den fortfarande ligger i sjön, båten alltså (för att undvika syftningsfel). Den avfuktaren jag har (i tvättstugan) har ett hölje av någon slags plastmaterial som då inte leder någon ström. Ändock är den skyddsjordad, måhända är det ett elsäkerhetskrav. Om det nu skulle uppstå ett isolationsfel i (inuti) den avfuktaren eller i dess kabel leds felströmmen bort med skyddsledarens kabel, den gul/gröne. Då en sådan avfuktare inte står i kontakt med någonting i båten som i sin tur inte är i kontakt med vattnet uppstår det heller inte någon läckström ut genom exempelvis propelleraxeln, om nu landströmscentralen är korrekt installerad. Men det du undrar över om skillnaden i potentialen mellan skyddsjorden i land och vattnet är skadligt för båten. Annars vid felfri drift blir det ju ingen skillnad på vad det är för landströmselektrisk apparat du har ansluten ombord. Kanske du kan mäta upp en halv volt mellan landströmmens skyddsjord och propelleraxeln, har du testat det? Däri ligger kärnan begravd, alltså håll koll på dina offeranoder! Jag förutsätter också att du inte avser att använda avfuktaren i en träbåt, då det skulle få mer eller mindre katastrofala följder, iallafall om träbåten stod på land. Jag har inte läst alla inläggen, men det vore ju konstigt om någon inte nämnt jfb, jordfelsbrytaren, som inte har någontingen med ”jorden” skyddsjorden eller korrosionen att göra, utan är en grej som känner av minsta möjliga skillnad mellan fasen och nollan och bryter strömmen på tusendels sekund om det blir något fel på någonting som är anslutet via den, inte för att skydda båten mot korrosion, utan för att skydda ditt hjärtas retledningssystem, och undvika onödiga begravningskostnader. Att klippa den ”gul/gröne” skyddsledaren rekommenderar jag inte av ovan nämnda skäl, ohälsosamma rytmrubbningar i hjärtat, dyra gravstenar och sådant… däremot kan ju då den sintrade kopparplattan (som @anuba nämnde) vara ett alternativ, när båten ligger i vattnet, men glöm inte att koppla om till ”landskyddsjord” då båten står på land och då du vill använda avfuktare eller kanske elektriska verktyg ombord. Vanliga strömbrytare är inte tillåtna i skyddsjordens krets, utan det skall kopplas om med en liten kopparbit inne i landströmscentralen. I sådana häringa diskussioner nämns ju ofta även varmvattenberedaren som en risk för krypströmmar via dess elektriska element, via motorns kylvatten och ut i propelleraxeln, huruvida den risken existerar och i så fall hur stor den är vet jag inte, men skall nu iallafall inte försummas. Jag mätte, så gott det gick mellan min vv-beredares skyddsjord och olika punkter på motorn och på minusskenor i båten, utan att komma fram till något vettigt eller konsekvent mätresultat. Nästa gång skall jag mäta med en jättegammal analog multimeter som inte lika lätt låter sig luras av diverse svaga magnetiska fält som finns nästan överallt, något som stör elektroniska billiga digitala multimetrar då man mäter inom de låga mätområderna. Så om du har en plastbåt, har en dubbelisolerad avfuktare, eller en i metallhölje som inte står i kontakt med någon motordel, och då har en korrekt installerad landströmscentral där skyddsjorden inte är kopplad till motorblocket, backslaget eller någonting annat än bara till eluttagens skyddsjordsterminaler, kan du vara lugn! Eller, så här, avfuktaren bidrar vare sig mer eller mindre till fenomenet med krypströmmar än någonting annat ombord. Din fråga hade kanske varit mer lättbesvarad om du bara frågad om, eller hur skadligt det kan vara att permanent ligga vid bryggan med landströmskabeln ansluten. Vad för slags elektrisk apparat man sedan har anslutit till båtens eluttag spelar mindre roll, men en ”typ” värmefläkt eller ”typ” luftavfuktare har ju andra sorters riskfaktorer att ta hänsyn till då de skall vara i bruk utan övervakning. Sedan, då, kan jag inte låta bli att tänka på min kompis som fick sin VW 1302S cab från 1973 samt några andra bilar kraftigt sot- och rökskadade i sitt garage för omkring 10-12 år sedan då en fallerande luftavfuktare i garaget orsakade en brand, men det var dåligt med syre i garaget så det blev ”bara” en glödbrand, men ett bildäck hade brunnit iallafall. Dagen då garageporten öppnades var en svart dag för kompisen, svart i flera bemärkelser. Jag kopplar oftast ur min avfuktare (den i tvättstugan) då jag inte är hemma och då det inte hänger tvätt på tork. I båten däremot är det väldigt bra ventilatorn, såväl sommar som på vintern och de konstiga årstiderna däremellan som varesig är det ena eller det andra.

Med en sjysst vinkelslip kan man uträtta underverk!

Du har fått bra tips! Men jag ser att du saknar en viktig komponent i den installationen. Det skall finnas ett skållningsskydd, kan ha andra namn också. Det är en slang med blandningsventil som skall sitta mellan blåa och röda anslutningen. En ställbar ventil som blandar in X antal % kallt vatten i det uppvärmda vattnet, för att du eller någon i besättningen inte skall skålla sig på hett varmvatten. Om du har en elektrisk landströmsansluten värmare i vv-beredaren är det ännu viktigare eftersom det då kan bli rätt så hett varmvatten (iallafall i min beredare). Jag monterade trevägsventiler på mina röda och blåa anslutningar, för att underlätta tömningen, men det hjälpte inte mot vanlig glömska, men det kommer en dag i morgon också.

Man brukar ju säga att ’det ena utesluter inte det andra” men i detta fallet bör man ju ha frostskyddsmedel i motorn även om man avser koppla in någon form av värme, som redan skrivits kan det bli strömavbrott eller annat elfel. Jag har båda delarna, och då jag har diverse pumpar (som jag naturligtvis dränerar) i motorrummet så känns det bra att ha en frostvakt under motorn. Jag såg idag att Jula har ett bra pris på ”frostskyddskabel” Visserligen bara på 20W, men man kan ju linda den runt kritiska rör och slangar

En tanke som slog mig redan när jag läste ursprungsfrågan.. Måhända kanske en litet dyr lösning, men den fungerar.

Jag trodde inte att det existerade havstulpaner annat än på västkusten… 😞 Jag har i många år målat med Biltemas bottenfärg , känns som det är dax att byta, skall rådfråga @Makro som har koll på bottenfärgerna. Båten befanns ju sig i Vänern under en månad i somras. Då tyckte jag det var onödigt att testa om inspektionskameran var vattentät, så jag tog på mig cyklopet, tog ett djuuupt andetag och simmade under båten med en isskrapa och arbetshandskar, skrapade då bort en del havstulpaner som satt på båten. Under augusti och tidiga delen av september märkte jag inte av någon fartminskning, så lätt subjektivt, har påväxten skett senare på hösten.

Ja, jag är säker, 2021 då jag skrev det inlägget var det en hel del havstulpaner och musslor, men nu är det etter värre, inte några musslor vad jag sett, men havstulpaner i massor och en och annan sjöpung. Jag har kollat litet när andra båtar i samma hamn åkt upp, och dom flesta har haft mycket på växt, förutom en stor aluminiummotorbåt, men det är ett yrkesfartyg… sådana tillåts väl ha mer potenta giftfärger.

Vid säsongens sista turer gick det inte så snabbt, båten gick tungt i vattnet och omkring 5 knop långsammare än vad den brukar. Jag tog upp båten idag, och jag har aldrig sett så många havstulpaner på denna båtens botten så länge jag ägt den, i tio år. Samma bottefärg som tidigare, samma plats i hemmahamnen, den enda skillnaden är att båten mest varit oanvänd under fyra veckor. Spekulationer om orsaken? Globala uppvärmningen med högre vattentemp? Mer näring i vattnet eller något annat?