Georg_Ohm

Lencos elektriska cylindrar ÄR snabbare än de hydrauliska alternativen.

Jag byggde egen automatik till mina torkare. Jag har lagt kopplingsschema nånstans här på forumet om du är intresserad, de färdigköpta boxarna från Roca är rätt dyra. Jag har tre torkarmotorer alla kopplades via relä till Rocas original vridomkopplare. En enkel timer kopplades in på reläerna till låga hastigheten, intervalltorkare. Jag har ännu inte byggt in någon spolare, men har tagit tillvara spolarmunstycken som man knäpper fast på torkararmaren, dessa har var och ett fyra små munstycken. Jag fann mina på en gammal buss, Roca har liknande i sitt sortiment. Jag har som sagt inte någon spolare ännu, men funderar på att koppla antingen en pump eller en mangetventil via T-rör på varmvattnet.

Det är nog inget fel på den. Men du kan ju bara köpa själva pumpen och behålla porslinet, Då sparar du 1200 kr.

Om du nu funderar på Zipwake eller annat system med interceptorer så tänk på det att akterspegeln bör vara helt rak, min är lätt konvex och då passar interceptorerna dåligt, dom tål att böjas bara litet, om det blir för mycket böj fastnar klaffarna, eller går trögt.

Det är nog ingen bra idé. Man vill ju ha litet vatten stående längst ned, det blir ju inget riktigt vattenlås men ändå, det luktar illa.

Allting går att lacka, men resultatet kan ju bli därefter. Jag blev en gång rekommenderad att lacka rutramar av aluminium med Benarolja, det blev bara kladdigt. Benarolja har jag aldrig förstått mig på, det är något mellanting mellan lack och träolja. Jag hade benarolja på ytterdörren av ek, torkade aldrig. Nu är det Le Tononkinokinos eller hur det nu stavas. Även om det är dax att åtgärda brukar det ändå bli bra. Medtallgrejer har jag lackat med klarlack på sprayburk, beroende på underarbetet kan det bli rätt bra. ”Mässing” i exempelvis belysningsarmaturer är inte äkta mässing, det kan vara något vitmetall som är överdragen med ett väldigt tunt lager mässing, jag har sett flera exempel på hur man putsat sådant, men ”Häxans” och andra preparat, och då ganska snabbt gått igenom ytskiktet.

Njae, mina båda eklod fungerar när båten står på land, klart att dom visar ju helt galet, att det är tre meter djupt, då det kanske är max en meter mellan givarna och marken. Sedan kanske man inte skall köra dem torra, men det är en annan sak.

Det låter ju rätt krångligt att flytta skiten mellan olika tankar för att sedan tömma.

Nej det är det inga system som har. Ett system som skulle kunna kompensera för det skulle vara utrustat med både framåtseende AI och ha en telepatisk förmåga, eller möjligen ha en kompatibel ingång till en digital kristallkula. Automatiken bygger på olika tröghetssensorer som efter kalibrering känner av båtens aktuella gångläge i pitch- och rolled. Sensorerna känner ju av vågorna först då båten befinner sig i dem, och eftersom det då är löningsmest att försöka att kompensara så ligger det en hysteres inprogrammerad som hindrar systemet från sådana tilltag. De olika systemen är designade för att hålla båten såsom föraren vill ha den, man vill i allmänhet ha den horisontell i rolled och fören några grader ovanför horisontalplanet i pitchled och det är det som systemet hela tiden eftersträvar att hålla. Tillfälliga snabba förändringar klarar inte systemem av.

Vad tror vi...? Jag ser att varvet på Orust satt fast mina däcksgenomföringar med rostfria trä- eller plåtskruv. Klart att det går att ha genomgående maskinskruv med bricka och låsmutter på undersidan också, men det blir ju besvärligare att montera, men visst, det blir ju bra det också. Ja du inte bara bör, utan skall lägga någon marintätningsmassa under flänsen på genomföringen, och sedan skära bort överflödet när du dragit fast genomföringen och massan härdat. även i skruvhålen skall du trycka ned tätningsmassa. Avluftningen spelar nu större roll än man kan tro, ju grövre desto bättre. Jag tänkte också först dra klenare slang, men ändrade mig och monterade Ø25 mm slang, det är då väldigt lätt att såväl fylla som tömma tanken. Betänk att lika mycket vätska du pumpar in i en tank, exakt lika mycket luft skall evakueras, eller tvärtom. Och det gäller ju alla typer av tankar. Så försök att få till en grövre avluftningsslang med matchande skrovgenomföring. Det är ju lättare att fixa det nu när du har båten på land än då den ligger i vattnet. Lycka till!

Det är nu inte så mycket som behöver riktas, aluminiumet är nu rätt mjukt här, det skall tåla en mildare grundstötning, och har det inte spruckit den dagen skadan skedde lär det nog inte göra det nu heller, ”nog inte nu heller” för många år sedan har jag ju böjt tillbaka skäddor som varit snedare än din, liksom propellerblad. Men tag kontakt med någon verkstad och försök att lista ut hur dom gör. Ett annat sätt är att ta en kraftigare träkloss eller träregel och placera den som du gör på bilden, sedan sätta an en kraftig skruvtving som trycker till skäddan. Det kommer att bli rakare men inte fullt ut, eftersom du måste böja mer än över mittlinjen för att det skall bli rakt.

Nej det gör dom inte. Man måste ju ha bra fart genom vattnet för att som skall göra nytta, mina interceptorer påverkar gångläget först en bit över sex-sju knop. Möjligen kommer man i balans snabbare efter det att man tagit en serie vågor om man utnyttjar trimplanen. Sedan var det väl bara min gamla Nimbus som man justerade trimplanen en eller två gånger per resa, andra båtar kan behöva fler justeringar under gång. Vid kursändring kan vinden påverka båtens gångläge, om passagerarna eller besättningen flyttar på sig kan det behövas trimmas. Trimplan är ju bra, men dom gör ju bara det som rorsman ber dem göra, om man nu inte har automatik. Jag ser ju på min båt i Zipwakens display att interceptorerna ständigt jobbar, och innan jag hade den så hade jag handen på trimplanspanelen mest hela tiden. Jag hade då, och har det kvar, ett litet billigt ”vattenpass” sådant som man har i husvagnar och husbilar när man skall palla upp dessa, iallafall ser jag i libellerna hur det lutar och kan justera, nu syns ju samma information, fast mer digitalt i displayen. Så om du inte väljer ett system med automatik, blir det ändå aktiv körning, då trimplanen justeras efter gaspådrag, vindkantring, riggens vinkel, viktfördelningen ombord etc.

Har du försökt att rikta den kall? Det kan gå om du greppar om skäddan med en stor skiftnyckel och försiktigt känner på om den ger med sig.

Skulle var det då, men det gyngar iallafall inte, om man nu inte är på väg till Curaçao, fast den resan var väl kanske med båt den också.

Det kan man visst göra. Om trät är torrt kan man med fördel olja det en eller några gånger innan man lackar. Då mättas trät och det går inte åt lika mycket lack som det hade gjort annars. Jag har fixat till några utsatta trädetaljer nu i dagarna, det är någon slags teak som ligger på peket och är synnerligen utsatta för saltvatten, UV-ljus och slitage. Dom hade varit lackade av tidigare ägare, men jag har haft dom trärena under några år, ser inte alls ut som åldrad teak, vet inte hur jag skall förklara. Men jag oljade dem iallafall med Biltemas kinesiska olja, och sedan lackade jag två lager med Le Tonkinis linoljelack. Det blir en hård yta som håller att gå på, då trät är rätt slitet är det djupa fåror i ytan, som gör det halksäkert, tror jag... Biltemas kinesiska olja var iallafall en positiv överraskning, trät suger upp den väldigt bra, och den kostar ju inte så himla mycket. Riktigt bra ädeträolja skall innehålla ”tung tree oil” så består den av små molekyler och sådant som tränger djupt ned i träet.

Ja det är så det skall vara.

Svaret du kanske inte vill ha... Beställ en 10 mm tjock syrafast plåt med samma mått som bänkskivan, jag lovar dig att den sliter du aldrig ut, iallafall inte med sedvanliga köksgeråd, bara att putsa upp med autosol och polermaskin, blir den riktigt ordentligt nedsmutsad med fastbrända matrester sanerar du den med en roterande stålborste i borrmaskinen! I övrigt totalt helt underhållsfri! Snyggt och vattenfast blir det också! Väldigt tålig mot alla kända lösningsmedel. Kanske även skottsäkert, iallafall för finkalibriga köksredskap. Den syrafasta plåten limmar du fast med Sikaflex installationslim, eller ”No more nail” då går den att demontera vid behov. 😎

Du har redan fått svar. Det spelar ingen roll vilka trimplan du skaffar dig till båten, svallvågor från andra fartyg och dyningar är vad dom är, sådana går inte att kompensera bort med trimplan eller interceptorer. När du ser en annalkande våg drar du ner på farten och helst svänger så att du möter vågen med fören och kör sakta igenom den. Så gör man även med större och tyngre båtar. Om sjön är gropig av andra anledningar måste man anpassa farten, motsjö brukar ju går rätt bra att forcera om våghöjden inte är för hög, men det slår en del. Medsjö är besvärlig för alla båtar, och om sjön kommer snett akterifrån blir det jobbigt eftersom den slår båten ur kurs, så man får styra upp hela tiden. Personer med ryggproblem tycker det är bättre att stå upp och köra, med mjuka knän, vilket jag också gör om våghöjden överstiger en meter, då blir det rätt besvärligt att köra i femton knop, oftast blir det litet bättre runt 7-8 knop, och sämre om man kör långsammare, så det gäller att finna en hastighet som är relevant till vågdalarnas längd, och som matchar båtens längd. I de farvattnen jag navigerar i förekommer det en del fartyg man känner igen på långt håll, fartyg som drar upp mycket sjö, bara att lära sig vilka det är och vara beredd på att möta svallet och varna andra ombordvarande, håll i er, svallvågor på gång! Vi har Styrsöbolagets båda katamaranfärjor, en större ambulansbåt, även det en katta, den ökända M/S Byfjorden, som vi döpt om till ”Byfånen” den är hopplös att möta, sedan in och utgående bogserbåtar i fjordarna mot Uddevalla och raffet i Brofjorden, Kostertrafiken har också en flotta med katamaranfärjor, jag tror dom inalles är fyra, och dess svall är inte roligt att möta om man har för hög fart. Stena Line har en numera inaktiv större snabbfärja, Carisma, även det en katamaran, vars svallvågor orsakat ett dödsfall. Det var en man som blev illa klämd mellan sin båt och berget i en naturhamn ,visserligen, men då man mötte den var det bara att vända upp mot svallet och ta det väldigt varligt. Den gick ju efter en gles tidtabell så man visste när den var på väg ut eller hem. På öarna söder och norr om Rivö- Danafjorden uppstod det en mindre tsunami då denna vederstyggliga färja var på antågande. Så trimplan av alla sorter är väldigt bra att ha, men man rår inte över vare sig naturkrafternas vågor eller de som uppkommit av passerande fartyg. Då är det körteknink och kanske andra navigationsmässiga knep som gäller. Det händer att jag väljer att gå inomskärs eftersom det på utsidan är en ogynsamm våghöjd, eller gammal krabb sjö efter tidigare oväder. Men det kan även vara så att jag väljer att gå utomskärs istället eftersom vågorna i vissa fall kan vara kortare och värre på vissa ställen inomskärs. Efter bohuskusten har vi några mer eller mindre ogynnsamma passager utan skyddande skärgård utanför, säkerligan likadant utefter andra kuster. På vissa ställan kan man ta en omväg inomskärs om det blåser för mycket, jag tänker då på Marstrandsfjorden, Islandsberg och Brofjorden. Andra ställen har inga smitvägar inomskärs, Tjurpannan och Kosterfjorden exempelvis, då får man ligga still och vänta till det går att passera. På Kosterfjorden kan man ju visserligen välja att gå mot fastlandet i olika riktningar och därmed få gynnsammare överfart. Tjurpannan är hopplös, då hela Skagerack och delar av Nordsjön ända från Skottland kan ligga på, det är väldigt djupt en bit ut, och grundar upp till 12 meter ungefär, de stora dyningarna märks inte så mycket ute på djupt vatten, men när det grundar upp bygger dom på höjden, dessutom bryts dom över en massa illa placerade skär, bränningar och bôar. Där kan det vara gynnsamt att rätt så långt ut. Då det nära land kan vara farligt där vågorna bryter och vänder tillbaka utåt igen. Nä usch och fy, husbil är bättre, det går inga vågor på europavägarna alls....🚙

Ja, det var ju billigt, jag redigerar det! 💸 💰

Mina tankar går litet åt det håller också, mer körteknik och barlastning av båten än tekniska hjälpmedel, som jag skrev i föregående inlägg är olika trimplanssystem ganska dyra, så det gäller ju att tänka till och kommande säsong testa med olika körteknik och belastning av båten. Klart är ju ialafall att trimplan är bra i vissa situationer, men dom kan ju aldrig upphäva att en båt blir stötig i sjön, det är ju hur bottenvinkeln är i skrovet samt även skrovets längd som avgör det. Båten bli ju iallafall inte sämre med trimplan, men det kan finnas billigare vägar att nå fram till bättre gångegenskaper, som ändrad körteknink.

Jag har Zipwake på en fem ton tung och 31 fot lång motorbåt. Jag är också väldigt nöjd med det systemet. Det sköter sig helt själv, innan hade jag traditionella trimplan, som man hela tiden fick justera. Min förra båt hade jag hydrauliska trimplan som föll för åldersstrecket och läckte, hydraulpumpen togs bort, likaså cylindrarna som ersattes med Lencos elektriska, dessa var jättebra, och snabbare än de hydrauliska. Jag behövde ingen automatik till den båten, annars kan man ju komplettera med automatik i ett senare skede. Så du får se över hur mycket pengar du vill lägga, inget av alternativen är direkt billigt, bara mindre dyrt... Lenco kostar nästan 6000 kr hor Seasea, till det tillkommer till det tillkommer en manöverpanel för knappt 1400 kr. Skall du komplettera med Mentes automatik blir det 6000 kronor till. Summa omkring 13.500kr, litet i överkant, alltid behöver man lite skruvar, kablar och säkringar och annat smått och gott. Det minsta Zipwake-paketet kostar knappt 18.000 kr men då är det helt komplett och med automatik, tillkommer gör en monteringssats för aluminiumbåt, tror jag... och sedan behöver du en säkring på 15A... Ett skärmskydd till displayen är ju bra att ha också.

Ja det var ju några år sedan, vad bra att det löste sig!

Just det, dessutom med ganska många skruvar (beroende på interceptorernas längd), men du kan ju alltid förstärka på insidan, från bottenvinkeln och ca 30 cm uppåt, genom att lägga på flera lager plast och glasfiber eller plasta in ex.v. en ekplanka.

Jag har erfarenheter att montera både trimplan samt interceptorer på olika bådar, dock inte på någon av aluminium. Trimplan eller interceptorer gör i allmänhet stor skillnad på båtar som gräver ned sig i sjön, som går snett etc. Du har väl en utombordare på denna, förstås? har du testat all ändra riggvinkeln? Du har väl "power trim" eller vad det kan heta? Att trimma den inåt kan hjälpa till att få båten i bättre planläge, måhända får du först trimma ut riggen för att sedan trimma in det. Det var nu mer än 35år sedan jag senast aktivt höll på med sådant på båtar med utombordare, så det finns nog andra här som kan sådan körteknik bättre. Trimplan är nog det ekonomist bästa alternativet för din båt, och då med Lencos elektriska cylindrar, då slipper du hydraulpumpen som de andra fabrikaten har. Det finns automatik från Mente-Marine att köpa till. Jag har sett på aluminiumbåtar att man isolerat trimplanan som är av rostfritt stål, mot skrovet med hjälp av plattor av plast eller liknande material. Det uppstår galvanisk korrosion annars, man skall även avvända rätt sorts skruvar, vad nu det kan vara, kanske kvalitet A4, det som förr kallades för "syrafast stål", men även om det finns det andra som vet bättre än jag. Interceptorer... Då är det kanske Ziupwake du tänker på? Det är ett väldigt bra system, men också dyrt, räkna med 16-18.000kr eller mer. Jag har det på en 31-fotsbåt. Jodå det fungerar väldigt bra och helt automatiskt. Intcerceptorerna är av plast så det uppstår ju inga galvaniska strömmar om man monterar dessa på en alu-båt, om man nu använder rätt sorts skruv, Zipwake tillhandahåller skruv och monteringsdetaljer för aluminium- och stålbåtar. Sedan finns det fasta trimplan som man då inte kan trimma under gång, ett budgetalternativ, kanske ingenting för dig...

Dekaltrim är en firma, men det finns fler. Dekaltrim har färdiga dekaler för din båt, ja kanske, kolla länken! Jag var i vintras i kontakt med tre olika dekalfirmor, jag skulle ha två laserskurna dekaler på 5,8 meter till min båt, det skulle bli rätt dyrt, omkring 3500 kr, dekaltrim gav det lägsta priset. Nu väljer jag att köpa strips i rätt färg och lappar och lagar befintliga dekaler där dessa gått sönder. Ja du ser hur mina dekaler ser ut, nackdel med att ha en uddabåt.