Georg_Ohm

Jag gick upp i Göta älv idag, ja alltså Trollhättekanal. En av plottrarna förlorade signalen flera gånger, båda förlorade AIS, eller rättare sagt var det AIS transpondern som förlorade kontakten med omvärlden. Tidvis visade en ena plottern att vi navigerade tvärs igenom odlingsmark och industriområden, medan den andra, en Garmin, visade rätt. Jag har erfarit att denna plotters GPS-mottagare ger felvärden eller inga värden alls då det förekommer en viss typ av molnighet, som idag, växlande molnighet. Annars om man vill vara konspiratorisk så har det ju varnats i dagstidningarna om GPS-störningar i Östersjön, och spekulerats i vem som orsakar dessa.

Sannolikt lever vi i samma värld, men har olika åsikter om vad som är en sjövärdig båt och vad som inte är det. Men lika sannolikt är det väl att vi inte tittar på samma annonser på Blocket och annorstädes.

Nej, det finns inga realtidsuppgifter, men då är Viva ett bra komplement. SSRS väderpp ”Kustväder” hämtar väl information från både SMHI och YR. Sjöfartsverket satsar ju inte så mycket på oss fritidsbåtsmänniskor, och tycker väl inte att dom vill tillhandahålla oss en massa uppgifter om vind, ström, våghöjder, temperaturer på olika vattendjup och vad det nu kan vara, vilket ju är synd. Själva har vi flera olika väderappar i telefoner och på Ipad, och vi förlitar oss på den som förutspår bäst väder(!)

Jo det går att spola ned vanlig standardtoapapper, om man använder toapapper med förnuft. Som jag delvis berörde i förra inlägget, så kan man ju spola litet under tiden vid behov, bättre att spola ned små mängder ofta än stora mängder en gång. Sedan finns det specialanpassat toapapper för dessa toaletter, inte alls billigt… Men att spara begagnat toapapper ombord tilltalar inte alls mig, inte ens tanken på sådant tilltag, och då är jag ändå inte speciellt finkänslig, men var och en gör ju som den vill. Men med en elektrisk toalett löser man alla världens problem… Mozartkulor mals ned till granulat, toapapper likaså. Ja det jan ju bli obstipation i sådana toaletter också, men inte lika ofta.

Det låter ju som omöjlig kompromiss, om du nu inte skrev en nolla för litet i priset. Om det allmänna skicket på en båt är mindre bra eller mindre viktigt är många gånger motorns skick likadant. Vi är två vuxna och hade tills för några säsonger sedan en rätt stor hund på 30 kg, och det kunde bli trångt, särskilt som hunden ville vara med ute på däck vid krångliga tilläggningar. Men det där med nedsänkta gångbord och ”promenera runt” passar både hundar, barnbarn och andra kreatur bra. Som pensionär kanske man även kan få plats med en smalspårig rollator. Det låter nog mer som om du skall titta på båtar i åtta till åttaochenhalmetersegmentet, 26, 27, 28 fot någonting och då vara beredd på att betala mer, kanske 500.000 eller däromkring. Men som redan föreslagits finns det ju andra litet mer udda båttyper, jag har de senaste sett en och annan ”holländsk stålbåt” på Blocket, typ ”Steel Lady” (som kan vara på +30 fot) och liknande, dom brukar nu vara i varierande skick, inte direkt alltid så välputsade, mycket utrymmen inombords och ute på däck, men kan ju då vara mer eller mindre hemmabyggen med allt vad det innebär i mer eller mindre konstiga eller geniala lösningar på olika problem som bara existerade i byggarens tankevärld. Men ibland är skrov och däcksbyggnad utförda på varv, ibland är dom utförda av någon som gått en svetskurs men missade den etiska designkursen. Det finns även välhållna exemplar som i sin helhet är varvsbyggda, men den gemene båtspekulanten är rädd för stål och järnoxid varvid priserna på stålbåtar iallmänhet är lägre i förhållande till storlek. Alltså mycket båt för pengarna, kan även vara många problem för pengarna.

Det finns redan skitmycket text på forumet om olika toaletter och vilka problem som kan uppstå. Det är nog det ämnet som har tenderat flest antal inlägg. Det viktiga är för alla ombord att inse att använda en båttoalett inte alls är som att gå på toa hemma. Om man gör ”det stora” behovet kan det vara bra att spola litet under tiden, då kapaciteten och slangdimensionerna inte är lika som hemma. Besättningsmedlemmar som producerar hårda kulor med fekalier, ungefär som ”Mozartkulor” kommer att orsaka problem i en manuellt pumpad toalett, då dessa kulor fastnar i den så kallade ”jokerventilen” alltså en strutformad backventil i utloppet. Om det fastnar någonting där får du ingen pumpverkan hur du än pumpar. Då måste du skruva isär utloppet och rensa jokerventilen, använd inte din snyggaste skruvmejsel och använd gärna handskar. Se även till att du har en sil på slangen från skrovgenomföringen till spolvattnet, då man inte bara kan, utan suger in allsköns grejer utifrån när man spolar, i Bohuslän finns det bruna trådalger som liknar Malacos kolasnören, dessa har en tendens att trassla till det i pumpen och/eller i toastolen.

Det finns ju en del att välja på. Själv har jag en Triton 29, påminner en hel del om Targa, Nordstar och Minor/Sargo i ungefär samma storlek. På Triton är hytten placerad litet asymmetrisk så att sb däck är bredare än bb. Det man kan tycka är en stor nackdel med dessa båtar är att dom har drev, eller det är väl en smaksak, smakar det så kostar det… det är ju mer underhåll än med rak axel, å andra sidan mer lättmanövrerad. De senaste 10-15 åren har dessa båtar blivit gediget påkostade i frågan om inredning, bekvämligheter och inte minst motorer och marinelektronik, vilket kanske inte alltid är helt nödvändigt beroende på hur du skall använda båten. Men sedan, vad är det du är ute efter? vad får det kosta? Targor finns ju från 25 fot och uppåt, äldre Minor likaså, och där kan det förekomma modeller med rak axel. Men marknadslagarna styr, tillgång och efterfrågan driver upp priserna. Sedan finns det ju en uppsjö av mindre hyttbåtar, Arovar heter väl någon, har utombordare och är i ungefär i 25 fotssegmentet. Sedan, hur skall du använda båten? Dagur, transport, sportfiske, enstaka övernattningar eller en båt att tillbringa flera veckor i sträck i?

Ju grövre slang desto bättre! Nu snackar jag om alla tre slangarna. Spola med sötvatten, ja det är ju plankton och annat organiskt som kommer in i toan med sjövattnet och luktar illa. Även dom där långa bruna trådalgerna som ser ut som Malacos kolasnören kan komma in och trassla till sig i toastolen och pumpen, men jag har en sil på sjövattenintaget. Det kan man ju slippa om man spolar med färskvatten från tanken, men jag anser att det är synd att förbruka dricksvatten till att spola i toan med. Jag spolar med saltvatten, ungefär vart tredje år får jag göra ren slangen mellan toan och tanken. I min båt är denna rätt så lättillgänglig, och jag är inte så finkänslig att jag tycker det är alltför äckligt. Kalkavlagringarna lossnar lätt när jag hamrar på slangen med en plasthammare. Mot kalkavlagringar i tanken fyller jag emellanåt på med lämpligt saneringsmedel och senast var det citronsyra som fick stå ett tag i tanken innan den tömdes (båten på land med en gammal balja under) och det var ju en hel del ”grejer” som lossnade och kom ut. Vad jag upptäckte var ju att det var mycket lättare att spola ned och att sugtömma då jag bytte septiktankens avlutning mot Ø22 mm slang, alltså exakt lika mycket du fyller respektive tömmer tanken, exakt lika mycket luft skall in eller ut. Så det är viktigt! Nu har jag en 108 liters septiktank, den räcker omkring 5-6 dagar, upp till en vecka när vi är två personer ombord.

Har du alltså någon elansluten pryl ombord som inte är helkapslad, där skyddsjorden ligger i höljet..? Fast nu kanske du har fasen i höljet istället? Sådana prylar trivs bäst i containern för elektronikåtervinning. Nån laddare? Någon elektrisk värmefläkt? Men sannolikt är det något fel på sen prylen eller i installationen. Men solcellsregulatorn är väl helkapslad, eller har den några yttre kylflänsar av metall? Ja något farligt fel har du ombord, tur att jfb skyddade dig så att inte du själv fick dig en stöt.

Ok, känner igen det, jag har sådan yta med struktur på gångborden på däcket och på rufftaket, jag vaxar inte dessa ytor. Jag har små silikonstrumpor till hunden…. Men det är inte för halkrisken, utan utifall hon skadar sig på snäckskal eller liknande. Mattor i all ära, men det gäller ju att få den att ligga kvar.

Jag ärvde minst 40 år gamla Forsheda ryckdämpare av min far. Dom bytte jag ut i våras, visade sig kanske vara onödigt. Men så hade jag två andra ryckdämpare akterut jag köpte dom på Biltema för ungefär 10 år sedan. En av dessa gick sönder i något blåsväder redan efter två eller tre säsonger, den byttes ut då. Idag bytte jag ut båda dessa båda till akterdörtöjningarna, mot dom gamla forshedadämparna, biltemas, den som var kvar efter tio år, hade en hel det sprickor, se bild. Den andra som kanske bara är sju eller åtta år gammal är en. Forsheda, den ser ut som om den var tillverkad igår. Nu har jag iallafall samma dimension på dämparna i fören och aktern.

Jag vet ju inte hur du har kopplat. Men du skall ha två helt skilda system, landström och båtens eget elsystem. Dessa får inte på något vis kopplas ihop. Eller… en landströmsansluten batteriladdare skall ju kopplas till båtens batteri. Utöver det får dessa system inte beröra varandra. Att jfb löser ut beror på att det löper olika mängd ström ut i fasen och tillbaka i nollan. Skyddsjorden har ingenting med jfb att göra, den är inte ens kopplad dit (om det är rätt kopplat), om landströmskabelns fas kommer i kontakt med skyddsjorden eller nollan löser jfb ut snabbare än blixten. Möjliga orsaker förutom rena felkopplingar, är fukt i elkontakter, skadade kablar (skavd isolering).

Ja, inte bara en jordfelsbrytare (jfb) utan även en automatsäkring. Om man har väldigt bra kunskap i ämnet kan man själv bygga en sådan landströmsanläggning, men om man inte hr det finns det färdiga och sannolikt godkända sådana att köpa fördiga. Om du gjort en research har du säkerligen även fått förslag på sådana du kan köpa, och var någonstans du kan handla dem över disk eller på postorder. Några är utformade som ”plug and play” med färdiga moduler med snabbkopplingar som även personer utan elkunskap kan sätta ihop. Angående batteriets dränage har du redan fått svar, men i biltillbehörsbutikerna, på hyllan med slangar och munstycken till vindrutespolningen kan det tänkas att du finner nipplar eller skavrör som kan ersätta det röret som gått sönder. Annars har jag även sett att dessa slangar med rör och anslutningar finns i samma butik på avdelningen för bilbatterier, liksom hos dom som bara säljer bilbatterier, Batterexperten eller hos Batterilagret, båda har fysiska butiker och webbutiker.

Jag minns nu inte varnågonstans, men jag har sett att det finns vit halkskyddstape. Men jag ser nu att Biltema har genomskinlig halkskyddstape: https://www.biltema.se/bygg/tejp/halkskyddstejp/halkskyddstejp-transparent-50-mm-x-5-m-2000058533?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=p-shopping-LIA-mid&gad_source=1&gad_campaignid=1603792037&gbraid=0AAAAADowiYiiQGKEXELxYVQh7--B68tpz&gclid=Cj0KCQjwpf7CBhCfARIsANIETVq6ufYh3WQN_RkSqosDncWcqVyHIPVtzwyzAOn6sQl8mSxjdXQkbIMaAkvrEALw_wcB Jag har inte testat den, så jag kan inte ge utlåtande. Annars tycker iallafall inte jag att den svarta halkskyddstapen stör estetiken speciellt mycket. (Förr i tiden målade man däcket och blandade finkornig sand i färgen).

Träden?

Det förekommer ju emellanåt att propeller med ett nav av gummi (eller liknande material) slirar vid belastning. Symtomen är ju dock att motorn varvar utan att hastigheten ökas. Grejen är att vissa propellrar har ett skydd vid grundstötning, ett gumminav som skall släppa greppet om propellern för att skydda axel och växelhus. Kollas genom att man med avstängd motor och växel ilagd försöker vrida runt propellern utan att motorn roterar med. Man kan ju även med en tuschpenna rita ett streck tvärs genom propellercentrum och se om det brutits efter en stunds körning med hög belastning.

En sådan ventil, kanske även med inkoppling mot gaslarm får bli nästa steg.

Det känns ju liksom inte så roligt att tälta på en ödekyrkogård, men man får ju många under sig. Sedan är det etiken och om det öht är tillåtet att resa tält på en begravningsplats. Äxhomen och Tanneskären är nu iofs tänkbara platser, om man hittar en gräsyta i lä. Danska liljan ligger mitt i ingenstans, fordom gränsö mellan Sverige, Norge och Danmark, det var minst 60 år sedan jag var iland där, men minnet säger att där fanns mycket gräs och en massa huligana trutfåglar. Längre västerut, i ”Göteborgs västraste skärgård” sisådär 35M finns det öar och fastland att campa på, men det är mycket sand, och svårt att förstå ursprungsbefolkningen, och allemansrätt existerar inte där. Sedan räknar dom inte med tiotal som vi gör utan med tjog.

Koppla loss kablarna till kompressorn inuti svarta boxen, anslut multimetern till dessa kablar, ställ in den på motståndsmätning, [omegatecken] välj mätområde 0-10 ohm eller liknande, mät. Motorn avstängd, tändningen avslagen. Att säkringen löst ut under gång kan bero på att det är kortslutning i kopplingen (0 ohm), det kan även vara andra fel, automatsäkringen är det inte fel på, den skall lösa ut om något annat fallerar. Kopplingen är inte alls specifik för Volvo Pentas kompressor, den förekommer på landsvägsfordon, exempelvis på kompressorn till AC på personbilar, du kan alltså få tag på den billigare om du letar litet.

Tro det eller ej, men båtar tål i allmänhet vatten rätt så bra! Om det skulle regna in där så hamnar ju inte vattnet i något känsligt utrymme där du skall bo och sova, utan det rinner väl ner i mot båtens kölskrap, där det brukar finnas någon slags länspump. Men som redan skrivits kan ju nån slags tejp, kanske kompletterad med en bit ur en plastpåse vara en tillfällig lösning. En rulle med vävtape, silvertape, gaffatape kärt barn har många namn, är ju alltid bra att ha med ombord. Det är ju däremot otrevligt då regnvatten eller stänkvatten letar sig i ruffen och blöter ner madrasser, sängkläder och annan textil, förstör matvaror etc.

Norr om Sälöfjorden är det Kungälvs kommun, jag vet inte hur dom ställer sig till camping, men det går det ju att googla på. Klåverön är ju fin, möjligen kanske man kan få tillåtelse av markägare att campa där. Allemansrätten bör ju gälla, men kolla det, det finns ju rätt gått om naturreservat, tomtmark, betesmark och andra slags undantag. Klåveröns norra och östra delar är ju gammalt jordbrukslandskap, gräsmark och rätt platt. Men där finns en del boskap. Övriga delar är ju som Bohuslän är mest, bergigt med smala klåvor där man kanske kan slå ner tältpinnarna till något litet fjälltält. Jag har sett att det tältats där, men om det är lovligt eller ej vet jag ju inte.

Ok, då var det annorlunda på min gamla motor och dess reglage.

På A svarar vi Mount Everest, på B Olof Palme och på C vet vi inte men gissar på liljekonvalj. Svar på fråga 2, eller iallafall ett försök till svar. Sådana utombordare av olika fabrikat har två reglagekablar, den ena sköter växlingen, fram, neutral och back, den andra påverkar förgasaren eller eventuell bränsleinsrutning, alltså motorn varvtal. På min jättegamla Evinrude sitter reglagekabeln till växlingen på motorns utsida, på högra sidan, då fäst i en arm, växlingsarmen. Reglagekabeln till ”gasen” försvinner in under kåpan och är kopplad till en förgasare. Att trycka in nyckeln är som nämnts choken eller liknande. Men ovanför nyckeln finns det en platt grej, det brukar vara ett reglage som tiltar upp/ner motorn om den nu har en sådan funktion. Men som också redan nämnts så ange vad det är för motor så kan vi ge bättre svar, alternativt ställ försäljaren mot väggen och fråga, eller det ena behöver ju inte utesluta det andra.

Förr använde man ju K-sprit om man hade vatten i bränsletanken och den innehåller ju i huvudsak etanol som binder upp vattenmolekylerna. Men det är ju aldrig fel med en tankrengöring, och som redan nämnts så tänk på att bensin inte är att leka med.

Tack, anade det, men fick inte ihop det. Det bubblar alltså om det läcker mellan testaren och spisen. Men vad har den röda knappen för funktion? Vi stänger alltid av gasen med kranen på reduceringsventilen men det hjälper ju föga om det läcker innan den avstängningen i packningen om själva reduceringsventilen havererar. Jag har ingen manometer på min reduceringsventil, men jag har varit ute för det två gånger att reduceringsventilen havererat, så nu har jag en i reserv i båten. Jag har ju dessvärre bara plats för tvålitersflaskor, 2022, men har tre stycken och dom brukar räcka hela säsongen.