Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024

Georg_Ohm

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    14 338
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    276

Allt postat av Georg_Ohm

  1. Trådskaparen @Lewdis skapade denna tråden 27 februari 2022, det kan ha hänt mycket sedan dess. Snörena då som nu kan variera i längd, men dom är nog inte mer elastiska då, och inte nu heller. 2015 var det snöret ungefär 20.000kr långt. Det var då ett välkänt båttransportföretag som lyfte en ca 4,5 ton tung motorbåt på 9,5 x 3,0m i Karlslunds marina på ostkanten och ett antal timmar senare sjösatte samma båt i Fiskebäcks industrihamn här på andra sidan av landet. Det var väldigt praktiskt, beställaren behövde bara i stort sett närvara vid upptagningen och sjösättningen, samt då betala. En tågbiljett ToR Blöteborg-El Stockholma ingick inte i priset. Det är inte alltid som längden på snören, linor, rep och speciellt tågvirke bestämmer dess pris. Det brukar vara kvaliteten, tillgången och efterfrågan. Sedan har ju inte direkt saker och ting blivit billigare sedan 2015.
  2. Det där är ju väldigt svårt att veta, det är en svår ekonomisk ekvation. Men kolla på andra ställen där man kan köpa reservdelar, googla, både inom och utanför vårt rikes gränser, tänk på att frakten kan kosta en del. Det var ju för längesedan någon lag, eller snarare ett lagförslag där motorbåtar med en motorstyrka understigande 10 hk skulle vara undantagna från registrering (och kanske skatt) varvid flera motortillverkare trimmade ned sina 15hk motorer till 9,9 eller "typ" 9,8 Hk, dessa såldes då bara (?) på den svenska marknaden, men jag kan ju tycka att ett membran till någon annan tvåcylindrig Tohatsu av samma årgång borde passa. jag menar att ett sådant tillverkades ju sannolikt inte bara till en enda motormodell, det hade ju varit tillverkningsekonomist en nackdel. Just de nedtrimmade motorerna kunde man ju många gånger återställa genom att byta förgasare, eller ta bort en strypning på insugsröret, alla som trimmat japanska mopeder känner till den metoden.
  3. Du har fått många bra svar här. Tvåtaktare i allmänhet tycker jag är rätt så individuella, då även identiska motorer kan bete sig olika. Men bränslepumpens membran är ju en väldigt vanlig felkälla, då membranen har torkat söndeer. Det kan ju även vara så att det gamla membranet inte tål nutida bensin, som innehåller etanol. Tohatsu har ju funnits i väldigt många år, är ett väletablerat märke. Men om du trots det inte hittar något membran kan du kolla hos Mercury och Evinrude, då Tohatsu under olika perioder har ett visst släktskap med dessa. Ett bra ställe att börja med. Du kan ju kolla olika membransatser här. Det kan ju vara bra att veta motorns tillverkningsår, det kan framgå av typskylten som brukar sitta på riggen.
  4. Det är flera år sedan nu, men jag körde en storleksmässigt likadan båt på en snarlik trailer mellan Varberg och Göteborg. Det gick bra, i stort sett, ett par extra spännband tog jag till. Tyngdpunkten... tja det mesta av massan finns, eller fanns på den båten längst ned i kölen, men litet vingligt blev det, jag stannade nånstans och ökade däckstrycket då kändes det bättre. Jag valde inte kustvägen genom Halland, E20, eftersom det blåste den dagen, samt att min 80-trailer då av avreggad och skulle framföras som LGF (om nu det var "street legalt") "I stort sett bra" jag kultrycket var sannolikt för högt, men på dåvarande bil hade jag Hi-jackers, justerbara stötdämpare, och dessa hade pumpats upp till max. Men dom gick sönder när jag nästan var hemma. På den trailern kunde man justera kultrycket genom att flytta båten, eller att flytta axeln, det var rätt krångligt när båten stor på trailern. Bilen var en större framhjulsdriven herrgårdsvagn med 2,5-liters bensinmotor, det gick sällan att köra på femman.
  5. Man kanske kan fylla på med utandningsluft, som är litet syrefattigare…😏
  6. Det är väl det att dom utombordare vi diskuterar i denna tråden, oavsett om det är 4t eller 2t, är att dom är bestyckade med mer och mer känslig elektronik. Anledningen till det brukar vara miljöskäl, eller då att motorn skall vara mer energieffektiv. Ju senare årsmodeller desto mer sällsynta blir förgasarna, men måhända finns det förgasare kvar på dom årsmodellerna trådskaparen undrar över….(?) Elektroniken övervakar ju en del parametrar med hjälp av olika givare, och om det nu är likadana givare som finns i bilar och motorcyklar från samma (japanska) tillverkare, kan detta vara en akillesäl. Men om man nu köper en 15-20 år gammal båt måste man vara beredd på att meka en del själv. Som redan nämnts är det nog inga problem med själva båten, det kan vara olika elektriska grejer och beslag som man kanske måste byta ut. Det är väl mer regel än undantag att båtens batterier är slutkörda, men dessa är ju en baggis att byta. Om båten har ett kapell som hängt med sedan start så kan det behöva bytas, det är rätt dyrt. Och motorn då… men som också redan nämnts är det sällan några problem att byta ut en utombordare trots att den väger en hel del. När det gäller gamla motorer är det ju ett bra skäl att pruta ordentligt på priset.
  7. Uppblåsbara av känt fabrikat? Då kan du göra servicen själv. Lägg västen på ett bord, öppna upp den, det brukar finnas kardborreband som håller ihop västens ytterhölje. Blås upp ”lungan” som finns inuti västen, det finns ett litet munstycke som man blåser i. Vänta någon timma eller så och känn efter att den håller trycket. Under tiden så synar du hela västen i sömmarna och ser till att allt är helt och rent. släpp ut luften, det brukar vara en backventil i munstycket som man kan öppna genom att klämma på det. Ev. Dragkedjor och bandens knäpplås kontrolleras. Kolla lyftöglor och reflexer. Det finns servicesatser till västarna att köpa i båttillbehörsbutikerma, byt ut hasbehållaren och utlösningsmekanismen. Det kan finnas andra saker som ventiler och sådant på en del västar som skall bytas också. Dessa skall ju bytas varje eller vartannat år. Du kan ju även testa västen med den gamla kolsyrebehållaren genom att ta på dig västen och hoppa i vattnet, så här års är det väl lämpligast att göra det i någon bassäng.
  8. Hmmm jag kan ju konsultera ”klockfyllaren” i Citroënklubben.
  9. Jag har en liknande, teleskopisk men inte i kasett. Min badbrygga är ganska lång, så den stegen funkar bra, om man är rädd om sina tår och ”ser upp” snarare tittar efter var man sätter fötterna. Jag har klämt fingrarna i den vid några tillfällen också. Det kanske man slipper med en kasettstege. Jag har väl inte så mycket att tillföra, bara en sak! Oavsett vilken stege du väljer så skall du kunna fälla ut den själv om du druttat i och ligger i vattnet.
  10. Jaha… den kopplade jag ju aldrig in, jag hittade den inte. Kollade med en multimeter (voltmeter) istället. Men om du gör en likadan, eller liknande koppling så koppa då lampan över reläts manöverspole, alltså anslutningarna 85 och 86. Lampan indikerar då bara att relät drar, dvs sluter kretsen. Men man vet ju inte om det blir någon laddning eller ej. Reläts 87a har spänning när relät är i viloläge om du kopplar en lampa dit och till minus, så lyser den när relät inte drar, när det inte laddas något den vägen. Men den kommer alltid att lysa, när motorn är avstängd, ingen bra idé.
  11. Jag tror jag skrev fel, jag använde gula kabelskor, och det var med nöd och näppe jag kunde få in kabeln i dessa, så det måste vara 6mm2 och sammanlagda längden är max 2x 30 cm, kanske litet kortare, i princip lika långt som ett 100A batteri + 10cm…. Det var väl en bra måttangivelse..?🙂 Jag gjorde nämligen en ”fuling” hela installationen ryms i en av de båda batteriboxarna som start, resp. reservbatterierna står i. (Förbrukarbanken finns på ett annat ställe i båten). Dom maxisäkringarna som jag använder finns på 20, 30, 40 och 50A. 30 är för lite och 50 för mycket. All kabeldragning vid förbrukarbatterierna gjorde jag om i två etapper, förrförra och förra året. Laddning från generator och skiljerelät från Bosch, via 6mm2 kabel. Dessa laddas även av 2x100W solcellspanel. Detta har alltid fungerat väldigt bra. Batterierna är två seriekopplade sexvolts golfbilsbatterier på 280Ah. Invid dessa finns det en automatsäkring, på 50 eller om det var på 60A och därifrån till en Bluesea säkringsdosa med inbyggd minusplint. Vid förbrukarbanken sitter även ett Biltemas skiljerelä, med en strömbrytare på minsuskabeln, detta kan då förbinda förbrukarbanken med reservbatteriet om strömbrytaren är påslagen, jag hoppas nu inte att den kopplingen behövs längre, men den får sitta kvar tills vidare. Förbrukarbanken är ansluten på minissidan till BM-1s shunt. BM-1s extra voltmeter, som är avsedd att mäta på startbatteriet med är nu kopplad till reserven, men kan lätt kopplas om till startbatteriet, givetvis finns det en säkring på den mätkabeln, 5A. Det är litet konstigt, eller inte… det jag kallar för reservbatteriet är anslutet direkt till en annan Blusesea dosa. Härifrån försörjs ju då saker som inte skall brytas av någon batterifrånskiljare; larm, värmare, aut.länspump, minneskretsen till radion och Zipwake… ja även radarn och sb-bb lanternorna är kopplade hit, konstigt. Men lanternorna kan ändå inte tändas om inte förbrukarbanken är inkopplad. Någonstans finns det ett relä som styrs av spänning från förbrukarbanken, som då tänder navigationslanternorna. Jag tror, även tutan är kopplad på det viset. Topp och akterlanternorna är kanske kopplade till förbrukarbanken, men jag vet inte, eftersom dom lyser trots att jag tagit ur dess säkringar, det är nästa mysterium att lösa. Och radarn kan man ju ändå inte starta om inte plottern (som försörjs av förbrukarbanken) inte är igång. Om huvudbrytaren/batterifrånskiljaren till reservbatteriet är påslagen, kopplar den ihop reserven med förbrukarbanken, och fick bara då laddning från generatorn, innan jag igår utförde plågsamma koppleriövningar. Det finns även en tredje Blueseadosa, spänningen till den kommer från startbatteriet…. Det är mest det elektroniska reglaget som försörjs härifrån, tidigare var det även trimplanspumpen, men eftersom den har ersatts av Zipwake som alltid skall ha spänning är den anslutningen tom idag. En regnig dag i Smögen förra säsongen lyckades jag koppla belysningen i ”källaren”, utrymmet under durk hit, men den är lätt att flytta till förbrukarbankens säkringsdosa. Så nu har jag utrönt vad denna tredje batterikrets är till för förbrukare, jag vet inte om det var förre ägaren som hade döpt den till reservbatteriet, eller om jag själv gjort det. Så en reserv i form av ett helt outnyttjat batteri är det inte. Det är ett batteri som försörjer sådant som inte skall brytas av någon batterifrånskiljare. Egentligen skulle jag kunna skippa detta batteri(?) och koppla in förbrukarbanken istället, men klart om det blir en större läcka i hamn så kan ju länspumpen dra ur hela förbrukarbanken… om nu det har någon betydelse ens då. Ja om det nu är någon som lyckats lista ut hur de tidigare två ägarna, som båda var/är elektriker, har tänkt så kom gärna med idéer. Jag har dock en teori, efter att ha läst hur båten utrustades på varvet inför leverans. Båten utrustades då med två 100Ah batterier. Punkt slut. Ett start och ett till förbrukning. Båda med varsin batterifrånskiljare. Diverse Skyllermarksgrejer med skiljerelä och så. Sedan har någon av de tidigare ägarna tyckt att 100Ah var för lite att ha som förbrukarbank, så ”diverse” olika batterier placerades i regelrätta boxar strax akter om midskepps under durk, dessa kopplades till en ny, nästan likadan batterifrånskiljare som innan, men det borrades ett något för stort hål med hålsåg, så att den installationen skriker ”hemmagjord koppling”. Samtidigt har då avskiljaren till det gamla förbrukarbatteriet (det jag nu kallar för reservbatteriet) kopplats ihop på sina utgångar, och där blev det nog fel? Redan första säsongen när jag köpte båten, upptäckte jag att dessa ”diverse” batterier som tillkommit i efterhand var i det närmaste helt slut. Då bytte jag mot batterier jag tidigare hade god erfarenhet av, golfbilsbatterierna. Totalt gammalmodiga men bra om man sköter om dem ordentligt. Men som sagts, om någon kan gissa hur man har tänkt en gång, eller om jag tänkt fel så kom igen. Jag kanske måste rita en skiss, ett enkelt kopplingsshema? Sedan finns det fler säkringar, i instrumentpanelen, en panel från Roca med förfärliga glasrörssäkringar, dessa är till ruffbelysning och diverse navigationselektronik. Under durk har jag satt upp en säkringsdosa till, den är till för vindrutetorkarna och dess hemgjorda automatik, det fanns bara en torkare på en vindruta från början, nu är dom tre. Sedan satte jag upp en säkringsdosa inne på toan, härifrån försörjs den elektriska toaletten, däckspolningspumpen och nödtömningspumpen.
  12. Ok, tack för svar. Rent hypotetiskt, undrar då om en däckfirma kan fylla på sådana?
  13. Jag använde Biltemas relä 52-134. 30 kopplade jag med en 4mm2 kabel via en 60A säkring till startbatteriets pluspol. 87 kopplade jag till mitt reservbatteris pluspol med likadan kabel. 85 kopplade jag till generatorns D+. och 86 till ett av batteriernas minuspol. När generatorn laddar blir D+ positiv, relät drar och kopplar ihop batterierna. Anledningen till att jag valde en 60A var bara därför att det redan fanns en sådan som maxisäkring tillgänglig. Generatorn kan ladda med omkring 30 A så en säkring på 40 A hade räckt, det hade gått bra utan säkring också, men jag tycker inte att några kablar skall vara osäkrade. Anledningen till ett relä styrt av D+ är den att startbatteriet är ett AGM som har litet högre utspänning varvid ett spänningsstyrt skiljerelä såsom Biltemas 25-219 inte funkar ihop med AGM då det drar hela tiden. Annars hade det varit en betydligt smidigare koppling med ett sådant. En testlampa med kablar och krokodilklämmor fixades till, men Alois Alzheimer slarvade bort den för mig, det var meningen att den tillfälligt skulle anslutas på 85 och 86, då hade den lyst när relät drar, men jag kopplade istället multimetern dit för att kolla, dessutom är min hörsel inte sämre än att jag fortfarande hör klicket (värre är det med syrsornas sång). Nu kopplades detta in igår, båten står på land, motorn startades och gick i någon minut medan jag mätte och så långt fungerade det, men jag vet ju inte hur detta relä fungerar i längden, men relät skall ju tåla en last på 40A. Biltemas relä 43-305 tål också 40A och har en inbyggd säkringshållare, men har å andra sidan klenare kontaktstift. 52-134 har däremot bredare flatsiftsanslutningar på 30, 87 och 87a. 87a används inte i denna applikation, då den ger spänning ut då relät är i viloläge. Isolera kontaktstift och kabelskor noga, det kan bli stora strömmar här (beroende på hur du säkrar upp). Vidare kollade jag upp skyllermarks skiljerelä, som mycket riktigt är tillverkat av firma Robert Bosch. Kabeln från dess 86 går till generatorns D+, 85 till minus, eller om det nu är tvärtom, det spelat ingen roll. Sedan kopplar 30 och 87 ihop förbrukarbanken och startbatteriet på respektive huvudbrytare/batterifrånskiljares utgångar. Relät fungerar som det skall. Reservbatteriets huvudbrytare/batterifrånskiljares utgång är i sin tur parallellkopplat med förbrukabanken på sin huvudbrytare/batterifrånskiljare. Det betyder att reservbatteriet inte får någon laddning från generatorn när dess brytare är avstängd, vilket är normalläget. Om den är påslagen är ju förbrukarbanken och reserven alltid parallellkopplade, och då är det ju ingen reservfunktion längre. Här var felet. Sannolikt hade förre ägaren rutinmässigt slagit på tre huvudbrytare innan start, den till motorn, den till förbrukarbatterierna och den till det jag kallar för ”reservbatteriet”. Det har jag aldrig gjort, varvid ”reserven” aldrig laddats av generatorn. Däremot hade jag för några år sedan kopplat en liten 50A solcellspanlel med en MPPT-regulator direkt på reservbatteriets poler, ja via en säkring förstås. Och det har i princip varit den enda laddningen det batteriet fått. Igår mätte jag upp ungefär 0,25A på batterikabeln till reservbatteriet, då är det radions minneskrets, en nivåvakt till länspumpen och larmet (som då var avaktiverat) som drog den strömmen. Normalt sett är även Zipwaken ansluten hit, men inte när jag mätte. Men jag tycker att dessa inte borde tömt ett 100Ah batteri på några dygn, iallafall inte då det varit en del sol. Men i fortsättningen kommer reservbatteriet att bli laddat av såväl generator som av solen oavsett om dess brytare/avskiljare är påslagen eller avstängd. Jo, jag vet att man inte skall koppla en massa saker på batteriets poler, men jag har jättedyra och multifunktionella polskor från en nu inte nämnd tillverkare (som även tillverkar långfärdsskridskor) som medger att man kopplar kablar av olika dimensioner dit, dessutom adekvat avsäkrat.
  14. Du kan nog ha mer än en mm, men det beror på hur elastisk dekortapen är. Det lär ju bli billigare att beställa två tullar, en med smal och en mad bred tape. Annars får du specialbeställa.
  15. Bra att veta, men kan man göra tvärtom också? Vad är det för slags gas i sådana här dämpare?
  16. Eftersom du ställer frågan är svaret antagligen ”nej”. Om du har erfarenheter av att meka med utombordare och av att ta hand om äldre båtar är ju svaret ”ja”. Man får ju vara beredd på att kunna fixa saker och ting själv. Ingenting för dom som har fem tummar mitt i näven. Precis! Det beror ju på hur motorn tagits om hand under årens lopp. Hur den vinterkoserverats, hur den servats, och då hur den körts. Jag skulle kunna tänka mig en japansk fyrtaktare, en Honda som är max 20 år gammal, men då klart beroende på hur den tagits omhand. En titt på en utombordares propeller brukar ju avslöja en hel del. Om propellern är lätt sliten är kanske bättre och ärligare än en ny och glänsande propeller, då bör man vara misstänksam och undra varför den är bytt…
  17. Det finns ju annars en någorlunda färsk diskussionstråd som handlar om dessa kablar. Jag tror att den mynnade ut i att dessa kablar inte behövdes, men kolla själv.
  18. Det är ett bra tips! Nu var det längesedan jag tejpade strips på en båt, men det har jag gjort några gånger, samt även på andra slags fordon. Jag köper billig och ganska smal maskeingstape, mäter upp väldigt exakt var dekorlinjerna skall vara, tejpar med maskeringstapen 1 mm under och 1 mm över där dekorlinjen skall sitta. Sedan är det ”bara” att fästa dekoren några cm i taget, man viker skyddspappret bakom och drar sakta av detta samtidigt som man passar in dekoren mellan maskeringstapen och stryker ut med en hård gummiskrapa… Man kan även först spraya med såpvatten på skrovet, men det har jag aldrig testat. Och det underlättar betydligt om man är minst två personer när man gör ett sådant jobb. Dubbla linjer… ja du kan ju beställa en färdig tape med dubbla linjer, det kanske underlättar..? Jag har några gånger köpt dekortape från Dekaltrim.nu.
  19. Kan det ha varit så att byggkvaliteten iallmänhet inte var så hög? Jag menar dessa båtar var ju bara ämnade att användas en gång…. Bloåk? Vad betyder det?
  20. Jag skulle nog hellre kategorisera denna skrovborste som ett "träningsredskap" för två personer, att träna både styrka och samarbete.
  21. Det verkar rent skrovmässigt vara en båt av samma typ som jag minns. När man tittar på gamla bilder, bland annat från Titanics förlisning, så ser man ju på de tecknade bilderna hur dåtidens livbåtar såg ut, dom kunde vara helt öppna, vilket kanske var vanligast, eller med en liten kapp förut, möjligen var de de med kapp som hade motor, annars roddes dom, och vad jag kan utröna skall dom ibland även kunnat riggas med en enklare mast med segel. Ja sprit ombord, dricka alkohol under gång, var nog ganska vanligt förr. Det har berättats många historier på hur navigering och tilläggning gått till under alkoholens påverkan. Ibland gick det bra, ibland totalt åt helskotta. "De gamle" har även berättat att man skulle ta sig en sup när man passerade "vite gavel", som är en vit gavel på en magasinsbyggnad på Nya varvet. Sedan skulle man ta en snaps när man kommit i hamn, och gärna en precis innan man kastade loss. I någorlunda moden tid, någon gång på 1990-talet var vi på väg söderut genom Gullholmehalsar, en trång passage en bit söder om Gullholmen. På långt håll observerar vi en snipa som tycks kryssa i det trånga sundet. När vi möts ropar en av de något överförfriskade gubbarna ombord: -Dö, vad är det för ett ställe som ligger där borta? (samtidigt som han pekade i riktning nästan mot Gullholmen)... -Det är Gullholmen svarade jag. -Å, fan, vi trodde det var Skärhamn... Om man är någorlunda orienterad i Bohuslän vet man att det är en bra bit, mer än 10 NM mellan dessa orter, och dom påminner inte alls om varandra. Och undrar vad gubbarna egentligen skulle göra i Skärhamn, på den tiden fanns det inget systembolag där, det gör det nu för tiden. Men dom kanske lyckades ta sig till Lysekil innan kl 18... om dom nu hittade dit. Förr inhandlades det "seglarvatten" och det var, eller är en butelj innehållande vodka, med en "segelbåt" på etiketten, ja ett vikingaskepp... Explorer, art.nr 154 på Systembolaget. Carlaförlaget i Lysekil gav under många år ut ett vykort, ett sådant där med flera bilder på. Bilderna föreställde Bohusläns systembolag. Det sägs att det var populärt när det gavs ut, och betingar ett visst samlarvärde idag. Marstrand, kungälv Stenungssund, Uddevalla, Lysekil, Kungshamn, Grebbestad och Strömstad.
  22. Ja ungefär en sådan. Nu såg jag ju inte båtarna innan dom byggdes om, men skrovet kunde se ut ungefär som dom två främsta i bilden. Men dom kan ju även härstamma från handelsjöfartens fartyg.
  23. Lucas electrics tillverkar även kylskåp, det är därför man dricker ljummen öl på de brittiska öarna.
  24. Nej. Dom jag har i minnet har inte platt julleakter, utan ser ut som en snipa fast litet spetsigare, och då längre än båtarna på bilderna., omkring 7-8 meter. Några bekanta hade en, den var ungefär lika lång som farsans Vindö 28, (som då inte var 28 fot, utan hade 28m2 segelyta, löa 8 meter om jag minns rätt). Jag skulle kunna tänka mig att dessa varit livbåtar på större oceangående passagerarfartyg, som då blev övertaliga när man började flyga över atlanten istället för att åka passagerarbåt.
  25. Jag har en längre tid funderat över en icke speciellt homogen båttyp. När jag växte upp på 1960-talet såg man ofta motorbåtar, eller riggade motorbåtar som var ombyggda före detta livbåtar. "De gamle" förtäljde att såväl handelssjöfarten som örlogsfartygen ibland bytte ut sina nästan obegagnade livbåtar av trä, mot modernare i plast under denna tid. Någonstans kunde man köpa dessa billigt. Det fanns även ett upphuggningsvarv på Ringön, på Hisingen (då var nog Ringön en egen ö) där man kunde inhandla diverse olika saker från upphuggna fartyg, bland annat intakta livbåtar. Möjligen kan det även vara så att dessa livbåtar köptes nya, det fanns ett livbåtsvarv på Allmag på Orust och ett livbåtsvarv på redan nämnda Ringön. Dessa kunde då köpas billigt och byggas om till fritidsbåtar. Det var stor variation på utförandet, från proffsiga varvsbyggen till kantiga eller klantiga hemmasnickerier. Gemensamt var ju då de klinkbyggda skroven, som jag tror var omkring 7-8 meter långa, rätt fylliga över buken men samtidigt ganska spetsgattiga varvid dom skiljde sig från den traditionella bohuslänska snipan som är rundare i formerna. Under höststormen 1969 vet jag ett antal fritidsbåtar stormskadades kraftigt, bland annat två motorbåtar som hette "Varärdu" och "Härärjag" som låg i småbåtshamnen i Arendal (på Hisingen) dessa var ombyggda livbåtar, en av dem spolades upp på land. Men... är det någon som vet mer i detta ämne??
×
×
  • Skapa nytt...