Georg_Ohm

JAG har aldrig gått på grund! Däremot har jag drabbats av den oberäkneliga och akut uppkomna snabba landhöjningen. Senast i den stora dricksvattenreservoaren ”Vänern” förra sommaren. Men det, sägs det av lokalbefolkningen runt sjön, beror på att vi göteborgare dricker för mycket vatten och spolar på våra toaletter för mycket och för ofta, alltså får jag delvis skylla mig själv.

Du har missat mina tyckanden om bensin ombord…? Jag bar en bit reflextape på den stora remskivan, reflextape stör inte båtens kompasser och skapar inte obalans. Svänghjulet är onåbart så länge motorn är monterad i båten.

Som jag tidigare skrivit x flera i olika sammanhang så skall man ju gärna undvika ”Citroënlösningar”, alltså suveräna franska tekniska lösningar på problem som knappast existerar. En lösning med relä är ju istället att kondensatorn håller relät, 10.000uF lär ju hålla ett standardrelä i omkring 10 sekunder eller mer (utan att ha räknat på det). Även om det funkar så är det en typisk Citroënlösning. Som redan skrivits, så kopplar du en kabel på en plint efter batteriets huvudbrytare, sedan en säkringsdosa och en kabel fram till panelen där du ansluter plottern. Dra gärna fram både plus- och minuskablar. Detta är den enklaste och bästa lösningen. Om nu plottern slocknar med den kopplingen när du kör startmotorn, är det något fel nånstans, lättast att gissa är att batteriet är dåligt, att det har för låg kapacitet, att startmotorn drar alldeles för mycket ström, eller att det finns kontaktproblem vid batteriets polskor, vilket är ett väldigt vanligt problem. Att ansluta olika elektriska grejer över tändningslåset är en väldigt dålig idé, iallafall i en båt, jag behöver inte förklara det, det har du redan gjort själv.

Nej, impellern behöver ingen packning, men väl locket på impellerpumpens hus.

Ja om det vore en installation utförd av Citroën eller av Doc Brown…. Men då hade man även kopplat in dubbla fluxkondensatorer i kretsen. Konan i drevet var sliten, men jag tror inte att den slirat speciellt mycket. Varvtal och hastighet stämmer överens i hela registret, men toppfarten har ökat fyra-fem knop. Ok, ännu inga havstulpaner. Och så läcker det inte längre mellan de nya spridarna och dom gamla hylsorna, sedan jag dragit åt med momentnyckel till 24Nm, så det blir nog litet bättre dieselekonomi, hoppas jag.

Fläkten skall vara igång mins två minuter innan du startar motorn! Se till att skaffa en flamdämpare till förgasaren, ett kromat luftfilter från någon biltillbehörsfirma kan duga, i dessa sitter det då ett slags filter av metall. När det bildas gaser av bensinen är dessa explosiva och tyngre än luft och hamnas längst ned i båten, det är dessa som fläkten skall ventilera ut. Korkpackning är bäst, om du dränker in den i motorolja innan du monterar den då blir det tätt. Ventilkåpans skruvar skall ha ett stort huvud, det ser ut som om du har rätt sort, men klart att du kan lägga en rostfri planbricka från exempelvis Biltema under skruvskallarna om du vill. Skruvarna skall ju inte heller dragas ”jättehårt” eftersom man då klämmer sönder packningen. Däremot skall dom dragas åt ”korsvis” så att det blir ett jämnt tryck runt ventilkåpan. Välkommen till båtlivet!

Jag också, men då fick den gamla O-ringen hänga med ett tag till. Efter det så köper jag inte Orbitrades grejer längre.

Ja det går väl an att ha batterier ståendes i eller direkt under ett boendeutrymme ombord, OM batteriet står i en hermetiskt tillsluten box som trots sin tillslutenhet ändå har tillufts- och frånluftscirkulation, så man kan vädra ut vätgasen i det fria. Men sådan box har jag aldrig sett inte ens på nya båtar. Ibland ser man att den där tunna slangen som sitter på diverse batterier, skarvas och leds bort ”någonstans” men knappast på båtens utsida.

Ja så är det! Men kolla insidan av ditt lock, om det finns ett infräst spår i locket så skall O-ringen ligga i det spåret, om man glömmer den O-ringen läcker det i allmänhet inte med en gång, utan efter en stund…

Man kan ju tänka på olika sätt, jag (som också har tre oberoende batterisystem ombord) tycker att det räcker med två, ett startbatteri och två likadana batterier i en förbrukarbank. 50 W solceller är inte mycket att förlita sig på. 100 W brukar kunna räcka till för att kunna köra kylskåp med komplettering av generatorladdning varje dag. Så,skippa bogpropellerbatteriet, koppla bogisen till startbatteriet istället OM du då inte ställs inför det faktum att du måste dra långa och grova kablar fram till bogisen, om då bogpropellerbatteriet är placerat längst fram i båten (vilket också är urdumt).

Vad är det för motor i båten? diesel eller bensin? Vad är det för kapacitet på generatorn? När man köper en begagnad båt brukar säljaren hävda att batterierna minsann är nästan nya, det är sällan det är så, vilket flera här på forumet kan intyga. Så jag rekommenderar dig i första hand att mäta batterierna under belastning, det finns olika sorters belastningsprovare, en kallas ”brödrosten” och består av ett stort motstånd och lite primitiv elektronik, som belastar batteriet i tio sekunder och berättar om det är bra, halvdåligt eller att det behöver ersättas. Det finns en mindre elekteonisk variant också som är mer sofistikerad. När du gjort det, mätt på batterierna under belastning så tycker jag att du skall koppla om litet, mycket… Ett batteri blir startbatteri, förutom startmotorns kan bogpropeller och ankarspel kopplas dit, vilka i stort sett bara används när motorn är i gång och då generatorn laddar. Det andra batteriet blir förbrukningsbatteri, hit kopplas allting annat. Om du har kylskåp kan jag tycka att 140Ah är i minsta laget. Varje batteri har var sin batterifrånskiljare (=huvudbrytare). I nödfall kan du med en medhavd startkabel kan du koppla ihop båda batteriplus om startbatteriet är urladdat. Sedan skall du ta reda på hur batterierna laddas. Generatorn är ju säkert kopplad till startbatteriet, sedan behöver ju den även ladda det andra batteriet, man kan har skiljedioder, eller bäst ett skiljerelä som kopplar ihop batterierna då generatorn laddar, och kopplar isär dem där den inte laddar. Solceller är väldigt bra, dessa kopplas via en regulator till förbrukarbatteriet, men det kan ju bli nösta säsongs projekt för dig. Sannolikt kommer du att ta landström, och då är det ju bra med en bra landströmsladdare, här finns en och annan åsikt som de andra forumdeltagarna kan dela med sig av. Men du kan väl ta några bilder och visa oss litet hur installationerna ser ut i din båt!? Så här kan det se ut.

Så här skall det vara kopplat! Observera att instrumentbelysningen inte finns med i denna bilden och att kabelfärgerna sannolikt är annorlunda i din båt.

Det är ingen idé att mäta motståndet på instrumentet. När du mätte på givarna, i vilken position befann sig då flottören? Motståndet ändras med flottörens position. Har du kopplat givare och instrument rätt? Plus till instrumentet, sedan skall givaren kopplas till rätt anslutning på instrumentet och sist skall givarens andra pol kopplas till minus. Om det blir omvänt med full resp. tom tank är givaren och instrument av olika standard.

Man kan ju då undra varför ett statligt verk inte väljer att hålla sig till en inarbetad standard.

Jag rekommenderar dig att byta ut dessa kontaktdon mot standard CEE. Du behöver ju inte välja Biltemas (men det var lättare att kopiera in bilder från Biltema). Såvitt jag kan se finns det numera CEE uttag på bryggstolparna i nästan alla gästhamnar. Det finns även intagshanar för helt infällt montage.

Jag googlade litet och fann det här. Om det är en sådan givare som på bilden, en akterspegelsgivare, så är den avsedd att skruvas fast under vattenlinjen på akterspegeln. I instruktionen som brukar medfölja finns det anvisningar på var och hur nära propellern och olika vattenströmmar som kan förekomma, som den kan monteras. Sedan får du borra hål för kabeln, täcka det yttre hålet med någon form av beslag, och dra fram kabeln till instrumentets baksida, där skall det då finnas en kontakt att ansluta i. Dessa kontakter brukar ha en ring eller bajonettfattning att dra till. Man brukar även kunna limma fast denna typen av givare på skrovets insida, läs längre ned. Det finns även andra sorters givar en typ skall sitta monterad på lämplig plats genom skrovet, då brukar man ta upp ett större hål, sisådär 52-70 mm med en hålsåg, täta snittytorna efter konstens alla regler och montera med marintätningsmassa. Sedan dra fram kabeln. Det brukar finnas också inomskrovsgivare, som är synnerligen enkla att montera, dom kladdas fast på på lämpligt ställe på skrovets insida med marintätningsmassa utan luftbubblor, och mäter då vattendjupet genom skrovet. Dessa funkar bara om båtens botten är i enkellaminat. Även akterspegelgivarna kan limmas fast på skrovets insida. Det tycks vara vanligt att olika tillverkare av plottrar gör paketlösningar och då levererar med en akterspegelsgivare.

Tag en bild på plottern och en på givaren, gärna också på dess kontakter och anslutningar.

Jag skulle tro att det är fler som har samma problem. Jag vet att goda båtvänner tappar upp ”govatten” i väl rengjorda PET-flaskor att ha till kaffekok och dricksvatten, dom klandrar jag inte då deras jättegamla vattentank är väl inbyggd, onåbar, långt ner i båtens kölsvin under diverse durkar och skott. Även jag är uppvuxen med brunnsvatten, och det vattnet hade skiftande kvalitet, morsan sade alltid att tvätten blev renare sedan den dagen vi fick kommunalt vatten… Vi skall väl inte diskutera geologin kontra grundvattnet i olika delar av landet, men där är det ju stora skillnader som ger olika vattensmak.

Jag provade idag den andra kontrollen vid den yttre styrplatsen till bogpropellern, den funkade felfritt. Men inte den vid inre styrplatsen, ja ibland, ibland bara åt bb oftast inte alls. Så där nånstans var felet. Här hittade jag fem wagoklämmor och flera skruv/klämanslutningar, dessa byttes ut mot pressade kabelskor och ringkabelskor vid skruvanslutnkngarna på glädjepinnen (=joysticken). Se bild, och jag har även dokumentationen till bogpropellern sparad, att sedan inte kopplingsschemat stämde riktigt är ju en annan sak, huvudsaken är ju den att det funkar. Så det underlättade att slippa bädda upp i förruffen och lägga undan dynor och kojbottnarna för att komma åt bogpropellern och dess kontaktor. Det var alltså som vanligt, det vanligaste elfelet ombord, dåliga anslutningar. Jo, en dålig anslutning till hittades (redan igår) en av båtens viktigaste anslutningar, B+ på generatorn, en skruvanslutning, muttern hade lossnat litet, kommer att bytas ut mot låsmutter, Nylock, då en kontramutter inte får plats.

Sannolikt beläggningar i tanken och slangarna. Jag har aldrig känt att kommunalt (behandlat-) vatten smakat illa. MEN jag vet tappställen långt ute på bryggor dit vattnet leds i svarta plaströr som ligger exponerade för solljuset, där det kan smaka unket, och att vattnet dessutom är varmt så att man måste tappa ett hundratal liter innan man får fram kallt vatten. Därtill finner man en rätt äcklig gammal kladdig trädgårdsslang på tappkranen som man ogärna vill stoppa ned i sin däcksgenomföring.

Jag återkommer till dig om eller när det blir aktuellt. Jag skall demontera min idag och se hur det ser ut. Problemet är att den inte vill dra om spänningen understiger 13 volt ungefär. Jag misstänker då att det är någon mekanisk tröghet. Men när den väl drar sluter den kontakterna bra och vad jag kan se är dom inte brända eller oxiderade.

Jo den tråden har jag läst, men min kontaktor ser annorlunda ut, och den går att skruva isär. Det är någon mekanisk tröghet i den, skall se om jag får bukt med det.

Shurflo och Seaflo ser misstänkt likadana ut, ingen av dessa tillhör ju dom billigaste som kanske är gjutna i kompsitkinesium. Jag har en av varje, den ena är en större däckspolningspump, men dom är ju bra!

Jag har köpt och köper många saker på Biltema, men en pentrypump hade jag nog inte köpt, och heller ingen så liten. Det var väldigt längesedan jag köpte en pump till båten, och då var det antingen en Johnsonpump, Jabsco/Par eller en budgetpump från Seaflo. Då vinnlade jag mig om att det fanns reservdelar att köpa till dessa, membran, anslutningar och tryckvakt. Så vitt jag vet finns det inga reservdelar till Biltemas pumpar, men å andra sidan kostar dom hälften eller en tredjedel mot vad kvalitetspumpar från etablerade tillverkare kostar. Men det kan ju också vara så att Biltemas pumpar funkar bra, vem vet…? https://erlandsonsbrygga.se/jabsco-pentrypump-par-max-hd4/ Denna är bra! Du kanske någon gång vill installera en dusch i båten och då bör ju pumpen ge 10-20 liter/minut…. Ja något sådant. För att få ett jämt flöde bör en modern pentrypump ha minst tre kammare, helst fyra kammare. Ja nog så viktigt att kunna stänga av pumpen! Och se till att alla anslutningar, särskilt dom på trycksidan, håller tätt, det är himla irriterande att höra pumpen sätta igång precis när man gått till kojs, bara för att man har en liten fånig läcka nånstans i en skarv eller i en blandare. En kabeldragning med 2 x 2,5 mm2 kabel räcker! Pluskabel säkras av med 10A, möjligen 15A. Pumpen kan dra mer precis i startögonblicket.

Ja, dom armerade slangarna smakar och luktar ”polyvinylklorid”, iallafall när dom är nya, sedan blir det en annan smak, men kanske främst beroende på avlagringar inuti slangen eller tanken. Redan i den förra tråden där vi ”snackade slang” berättade jag att jag har Biltemas blåa och röda slangar, det var väl omkring 10-11 år sedan jag bytte dom jag kom åt. Dessa ger ingen bismak, men om man nu har bismak så kan den ju komma från tanken också. När min båt kom i min ägo hade de nyss påfyllda vattnet en svag bismak, gick att dricka men det var inte gott. Värre blev det då jag kokade kaffe på det vattnet, kaffet blev totalt odrickbart, hemskt. Men det blev mycket bättre efter en tankrengöring, så det är ju inte alltid som slangarna är källan till smaken. Men iallafall, Biltemas slangar är bra! Det enda är ju att dom inte tål värmen första biten efter vv-beredarens utlopp, så där har jag fått sätta ungefär en meter armerad gummislang, och varmvattnet smakar nu svagt av gummi, men varmvatten dricker man ju vanligtvis inte. Men dom kryssarmerade PVC-slangarna tål inte heller varmvattnet från bererdaren.