Georg_Ohm

Varvräknaren är kopplad till brytarspetsarna. En del varvräknare kan man ställa om så att det motsvarar motorns cylinderantal. Om du har en sumlogg kan det vara en trycklogg, om en spdan har du redan fått ett tips Men det kan även vara en som får signal från en paddelhjulgivare, så en bild på loggen hade ju varit bra. Den senare modellen brukar man kunna kalibrera, men då krävs det en manual, och den kanske finns på Internet…

Jag har numera en expanderande dyvika mellan motorrumsskottet och resten av båtens kölskrap. Förskruvningen i den har rostat betänkligt, så jag tycker inte att man skall ha en sådan på båtens utsida under vattenlinjen. Om det är en fläns av brons med en iskruvad dyvika med ett spår för skruvmejsel eller hellre en fyrkantsfattning är den ju gjord för att sitta under vattnet, så en sådan tycker jag är helt ok.

Du skriver inte hur ”ny” du är, om du haft segelbåt innan? Hur många dagar du har på dig att få hem båten, sparade semasterdagar kontra förlorad arbetsinkomst, som när jag tog hem en båt från Dalarö till Göteborg, efter en del beräkningar blev det lastbilstransport. Det är ju omkring 100 nm från Strömstad till Göteborg, kanske omkring 15 nm kortare till Nordre älvs mynning. Jag tror att hela Trollhätte kanal från Älvsborgsbron till UVHJs järnvägsbro i Vänersborg är 46 nm, gissningsvis är det kanske 10 nm kortare väg om man tar Nordre älv. Hursomhelst blir det en lång transportsträcka. Dessutom är det begränsat till fem knop långa sträckor i älvarna. Beräkningen om fem dagar förutsätter nog att du kan hålla sisådär 10-15 knop norrut utefter dalslandsidan i Vänern och har tur med vädret. Nyligen gick vi från Åmål, två övernattningar i naturhamnar innan vi nådde Sunnanå, en av dessa pga ogynsamm vindriktning med besvärlig dyning. Sedan övernattning i Trollhättan, vi hade bra flyt med broöppningar och slussningarna, det var inte många minuters väntetid. En övernattning i Kungälv, den hade möjligen kunnat undvikas, så möjligen hade vi kunnat nå ut i västerhavet och till Källö-Knippla på fyra dagar, men det hade nog varit långa dagar. På uppresan räknade vi att effektiv tid från Älvsborgsbron till Vänersborg, slusstiden borträknad var omkring nio timmar, därtill tre timmars slussningar och väntan på broöppningar. Då fick vi vänta på tre eller fyra tåg vid UVHJs bro.

Ja det låter rimligt med fem dagar om man har flyt med slussningar och broöppningar, samt väder och vindförhållanden på Vänern, annars kan det lätt ta några dagar ytterligare. I Nordre älv finns det en skärmanläggning vid Ormo, där finns en smal småbåtspassage med stark motström, så det kan vara en stor vinst att ringa skärmoperatören (som befinner sig i Härjedalen) och be hen att sänka skärmen. Slussarna i Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg är väldigt stora och vattnet släpps på långsamt, inga problem att slussa där, man bör vara minst två personer ombord och ha två båtshakar. Slussning i samtliga slussar samt en natt i sjöfartsverkets gästhamn i Trollhättan kostar 1200kr. https://www.sjofartsverket.se/sv/tjanster/kanaler-slussar-broar/ormo-skarmanlaggning/ https://www.sjofartsverket.se/sv/tjanster/kanaler-slussar-broar/trollhatte-kanal/med-fritidsbat-genom-trollhatte-kanal/

Just det! Om man inte är så himla bekväm med elektriska kopplingar är ju ett spänningsstyrt skiljerelä att föredraga… ja även om man är bekväm att koppla en massa grejer är det enklare att koppla in ett sådant.

Nej det behöver du inte göra, inte tömma ut oljan heller. Fela mig om jag har rätt, men det finns väl inget kylvatten i dessa turbor? Inte på de jag bytt iallafall. Egentligen kan det räcka att skruva bort avgaskröken med klamman och insugsröret för att kunna sticka in fingrarna och känna efter axiellt och radiellt glapp, samt känna efter om turbinhjulet roterar. Turbon sitter ju lättåtkomlig längst bak och längst upp på motorn. Två oljerör, en stor klamma mot avgaskröken, så har du några rör att skruva bort på insuget. Det krökta röret närmast turbon sitter med två insexskruvar i en fläns. Sedan sitter den med fyra skruvar och muttrar i grenröret, de båda nedersta muttrarna kan vara litet svåra att komma åt, liksom det ena röret till oljan, men annars är det inga problem att byta en turbo på en KAD-motor. Sedan är det bra att vid återmonteringen fylla upp med ny olja i den nya turbon, och även köra motorn en stund på startmotorn utan att den startas för att få litat cirkulation på oljan. Ja ett oljebyte samtidigt är ju inte fel, jag vill minnas att det tillochmed rekommenderas.

D+ på generatorn kan heta ”DF” också (=dynamo field). Anslutning 86 på ett vanligt standradrelä som tål 40A kopplas till D+, 85 kopplas till batteriminus, 30 kopplas till en säkring, som kopplas till startbatteriets pluspol. 87 kopplas till förbrukarbatteriets pluspol. Men det är litet krångligt, mycket bättre att använda ett skiljerelä! Flera av oss här på detta forum har installerat Biltemas skiljerelä, med art.nr 25-219 och alla är nöjda… om man vill betala mer än det dubbla priset för samma produkt från en annan firma så kan man ju göra det om man vill…. Biltemas skiljerelä kostar nu 299kr.

Jag litar inte ett dugg på AI, men AI kanske lär sig bli bättre på att lämna korrekta svar på sikt. Jag blev biten av någon slags insekt i somras, sannolikt en broms… och då gav AI förslag på hur man luftar bromssystemet på en bil, och förslag på olika sorters bromsvätska. Men var var det salige författaren Douglas Adams skrev, ja du vet han som skrev ”Liftarens guide till Galaxen” han skrev ungefär så här: ”Om man inte förstår svaret på en fråga, behöver det inta vara svaret som är fel, det kan vara frågan som är felformulerad” Nåväl… min turbo var totalslut, akterspegeln och badbryggan var ganska sotiga, och det kom svarta avgaser när jag gav ordentligt pådrag. Till slut gick det bara att köra i 9-10 knop, mätte turbotrycket, ja egentligen mäter man ju först kompressortrycket, och det var ok, men när kompressorn stängdes av föll trycket, då turbon inte orkade ge speciellt mycket. Jag installerade en ny turbo i en annan båt förra våren, man kunde bara ana litet svart rök, det var svart runt avgasröret, och motorn kändes orkeslös, den hade gått omkring 1500 timmar sedan renovering och turbobyte, men det var dags för turbobyte igen. En utbytesturbo köptes av en turbofirma på Hisingen. Men helt klart så bromsar ju påväxt av havstulpaner och annat ganska mycket. Särskilt på propellern. Fråga @Makro om lämpliga nipplar och slang. En billig turbotrycksmätare kan köpas på Biltema. Det brukar finnas en anslutning på insugsröret man kan använda för att mäta trycket.

Ok, då så. Då får du kolla där vattnet till loggen tas in, rensa ut ev skräp. Det kan ju vara så att det finns någonting litet där som flyttar på sig, ibland lämnar det fri väg, ibland hindrar det vattnet från att komma in. Sedan följer du slangen och ser så att den inte har några knickar, känns ju som om det skulle vara misstänkt just där slangen böjer sig varje gång du svänger… Du skulle ju också kunna koppla loss slangen i båda ändarna och blåsa igenom den, ja om du använder ”typ” cykelpump eller tryckluft skall ju absolut instrumentet vara bortkopplat, annars går det sannolikt i sönder. Men om du nöjer dig med en rätt så oexakt trycklock är det ju bra som det är, om du nu finner någon felkälla. Men om du vill ha en mer exakt logg som visar fart och avstånd genom vattnet, byter du ut tryckloggen mot en logg med paddelhjulsgivare…. Ja dom är mer exakta, men inte direkt några underverk av precision.

Tryckloggar är synnerligen inkorrekta och känsliga för störningar. Det är ju meningen att den skall visa fart genom vattnet, medan GPS-loggen visar fart över grund, det är två olika sätt att mäta hastigheten och vanligtvis kan det skilja en eller ett par knop eller mer mellan dessa. Om du har strömmen emot dig blir hastigheten genom vattnet större än den över grund och vice versa.

Det kallar vi här för ”skiljerelä”. Ja vi här på detta forumet är väldigt bekanta med dessa skiljerelän. Från batteriplus på startbatteriet in på den anslutningen som är märkt med en röd prick. Ut till förbrukarbatteriets plus på den andra anslutningen, den lilla klena svarta kabeln kopplas till minus. Det kan vara väldigt bra att ha en säkring mellan startbatteriets plus och ingången på skiljerelät, beroende på hur mycket generatorn kan ladda så dimensioneras säkringen efter det. Säkringen placeras väldigt nära batteriplus.

Jag har en likadan pump. En mycket bra pump, alla borde ha en sådan som länspump. Köpte dessutom en till i våras, så vitt jag vet satt det ingen hängsäkring på pluskabeln, däremot rekommenderades det att man kopplade pumpen via en 10A säkring. Klickande ljud… möjligen kan det vara så att någonting fastnat i pumpkammaren och hindrar pumpen att arbeta. Det är väldigt lätt att skruva isär pumpen, lossa bara den röda klämringen och plocka ut membranet och backventilerna, men notera hur det satt, man kan montera ihop pumpen på några olika sätt, men bara ett sätt är rätt. När du skruvat loss pumpkammaren så provkör och se om motorn roterar som den skall.

900 timmar… ja det kan ju vara dax att byta turbon. Vänd dig till en turboverkstad, det är billigare att köpa en ny eller begagnad men renoverad där. Bytet är enkelt, det fixar du säkert själv. Man brukar ju märka att turbon håller på att ta slut när man tappar effekt och när avgaserna blir svarta, när man ideligen får tvätta sin flagga.

Vad är en VSR?

Jag grundar det på när jag nollställde min VP varvräknare efter det att jag bytt displayen i den, displayen för antalet motortimmar. Då var man ändå tvungen att ta loss visarnålen, och efter uppstart av instrumentet hamnade den fel, så en enkel justering fick göras innan instrumentet sattes ihop igen.

Det fattas en parameter här, kabelns längd. Använd denna kalkylatorn! Tänk på att det alltid går åt två kablar, en plus och en till minus, alltså längden mellan källa och förbrukare x2.

Nu gällde ju frågan Vemas varvräknare… inte VPs. -Men om nu inte visarnålen hamnar på noll med motorn avstängd, kan man då inte göra en ”mekanisk reset” genom att skruva isär instrumentet och flytta visarnålen på axeln? Eller så googlar man upp en manual till Vemas varvräknare.

Ja kanske det, men det var iallafall inte Indien han hade träffat på. Påsnavigering är ju en annan idiotsäker metod. Den blir alltid rätt. Man seglar så långt man kan, till en hamn, på ett fastland eller på en bebodd ö. Där förtöjer man båten och frågar ortsbefolkningen om närmaste vägen till ortens bageri eller konditori. Väl vid detta etablissemang köper man, och det är viktigt, valfritt antal wienerbröd, och ber att få dessa i en påse. På påsen läser man sedan namnet på bageriet eller konditoriet, och där står då nästan alltid även ortens namn, och då vet man ju var man är. Förr framgick även information om vilket riktnummerområde man befann sig i, men den uppgiften är inte lika självklar idag.😀

Det är det som förr kallades för ”jordfel”. Fel på minussidan. Givaren är elektriskt ansluten på minuskabeln mot instrumentet, om instrumentet blir utan den anslutningen visar det fullt. Jag kan inte förklara det elektriskt då det känns ologiskt, men så är det. I min båt har jag två bränsletankar med varsin givare, men bara ett instrument, givarna är kopplade till instrumentet via en omkopplare, om omkopplaren hamnar i mittenläget, 0-läget så åker visarnålen upp till ”full tank” med ett kraftigt ryck. Så kontrollera att givaren är ordentligt ansluten när den sitter i tanken, att kabeln från givaren till instrumentet är hel (jag misstänker att du använde andra kablar då du testade givaren i en hink). Annars drar du bara fram en ny kabel från givaren till instrumentet.

Jag har haft olika sorters värmare i olika båtar. Luftburen värme som trådskaparen och fler är inne på är väl kanske bra…. Men efter att i förra båten monterat en Eber med vattenburen värme så anser jag att det är det bästa systemet. I nuvarande båt sitter det en bra och relativt ny Webasto, luftvärmeaggregat, och tja, det blir ju varmt vid utblåsen, men det blir ingen gedigen värme som stannat kvar utan den försvinner så snart man stängt av värmaren. Med vattenburen värme är det ju bättre, det är en trögare massa i vattnet som behåller värmen en lång stund efter det att värmaren stängts av. Så även jag föreslår att gångvärmeaggregatet behålls och kompletteras med en Eberspächer eller Webasto- värmare som värmer vatten. Samma typ av värmare sätter exempelvis VW in som parkeringsvärmare i nya elbilar och dieselbilar. Det är små nätta aggregat med stor effekt. Men om nu trådskaparen följer detta förslag så måste hen ju låta fläkten gå i gångvärmeaggregatet för att få ut värmen i båten, och kanske då komplettera med en luftvärmeslang till utrymmet där man sover…. Eller då hellre en vanlig konvektor (element) i sovutrymmet i vilket de då cirkulerar uppvärmt vatten, men då behövs även ett expansionskärl och en cirkulationspump.

På natten blinkar ju fyrarna så himla fint! Som ung navigatör på en rätt så snabb powerbåt fick jag ett utökat självförtroende, färden gick en sen augustikväll från Skagen och vi skulle angöra kusten vid antingen Pater Noster eller om sjön blev besvärligt fanns både Måseskär och Vinga med i beräkningarna…. Men jag ”kunde” ju, så vi hamnade vid inseglingen till Brofjorden Nåväl, det var inte jag som tolkande karaktärsdiagrammen för de olika fyrarna. Sedan visade det sig att bensinen var billigare i Lysekil så det blev en viss vinst iallafall. Men vad tusan, det var visserligen väldigt längesedan, men en skeppare och ledare för en armada missade ju en hel kontinent…

Jag har sett några olika ”fulkopplingar” på en av kablarna till kompressorns magnetkoppling. En variant är att plusledningen är klippt mellan kopplingen och ”svarta boxen”, och varje kabel skarvad på olika fula sätt till en lååååång klen tvåledad kabel, i en båt jag besökte bar det en klen högtalarkabel, fram till båtens förarplats där det då sitter en ful och avvikande strömbrytare, som inte är av samma design som övriga strömbrytare på panelen. Sannolikt ger denna långa kabel, ja lång x 2 den skall ju tillbaka också, ett fint spänningsfall, jag vet inte hur mycket ström magnetkopplingen drar i dragögonblicket, men gissningsvis omkring 5A, sedan drar den mindre när den väl har dragit. Den andra varianten är mindre ful, då har man kopplat in sig i ”svarta boxen” uppe på motorn, här har ett enkelt standardrelä tryckts in, och det styr då spänningen till magnetkopplingen, vidare har då en pluskabel kopplats på reläts manöverspole fram till en strömbrytare på panelen, och en likadan på flybridge, ofta då likadana strömbrytare som redan finns i båten. Riktigt nice blir det då man kompletterar med en etsad och rättstavad skylt på svengelska ”kompressor on/off” och dessutom kompletterat med en kontrollampa… Eltekniskt smått avancerat då en kille kopplade dessa strömbrytare, på panelen inne i båten och på flybridge som en ”trappomkopplare” allts man kunde stänga av/ sätta på på två ställen oberoende av varandra, såldes en perfekt ”Citroënlösning, en suverän teknisk lösning på ett problem som inte existerar”… Hur har jag då löst detta i min båt…? Inte alls! Motorns konstruktör har ansett att min KAD43 skall ha kompressorhjälp inom vissa varvtal, så så får det bli, jag hör på motorljudet när kompressorn går igång, ja inte motorljudet utan det vinande kompressorljudet, med ett tydligt KLICK när magneten drar. Vid långsam gång inom fartbegränsade farleder gäller det då att hålla sig på ett varvtal innan kompressorn startar, det gör den vanligtvis vid omkring 5,5-6 knop…. Men då brukar ju Kármán protestera genom att anse att slalom är en trevligt sätt att färdas på. Men det är ett annat problem.

Som jag tidigare skrivit ballade den ena plottern ur varje dag vi var i Vänern, den tog då inte emot DGPS- eller AIS-signaler. Men när vi sedan kom tillbaka till Skagerack upphörde dessa störningar, ja redan i Göta älv.

Ja, jag fixade det i helgen som gick. I denna tråden var det några andra vänliga forumdeltagare som länkade in instruktioner.

Jo… möjligen har jag fixat detta nu. Jag programmerade om varvräknaren, till +35 (eller om det var 3,5) jag låg i gästhamn när jag gjorde detta och ville inte ligga där och varva motorn, så jag har inte kontrollmätt. Men motorn varvar nu 3200 rpm vid 16-17 knop ungefär, och det verkar rimligt, kanske varvräknaren visar litet för mycket nu.