Gå till innehåll
lördag 13 december 2025

Georg_Ohm

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    15 268
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    309

Allt postat av Georg_Ohm

  1. Är skrovsidan, fribordet, vaxat? Isåfall vänta tills färgen torkat och tag bort med en rakbladsskrapa. Annars får du blaska på med förtunning som brukar vara det samma som thinner, aceton hjälper inte.
  2. Inte riktigt svar på din fråga… men De Ijssels färgprogram brukar ge gott resultat om du följer rekommendationerna. Det är en tvåkomponents lösningsmedelsfri epoxyfärg.
  3. Det hjälper föga trådskaparen, men Orrskär hade också en motorkasett, med en besvärlig genomföring med en transaxel till drevet. En gammal snipa, Tresdjord 28 med nån fyrcylindrig Perkins hade också en sådan lösning. Gemensamt för dessa båda lösningar var att det var svårare att komma åt och serva motorerna. Det finns olika typer av ljudisoleringsmattor, och det finns sådana mattor som förhindrar vibrationer. I samband med motorbytet i förra båten limmade jag med kontaktlim ”självhäftande” ljusisoleringsmattor längs skrovsidor och på skotten bakom och framför motornrummet. På den båten åkte öven den rostfria dieseltanken ut och på dess utsida klistrade jag vibrationshämmande mattor, nu var den nyare motorn tystare i sig så det var svårt att avgöra skillnaden av nya ljudisoleringsmattor, men en irriterade ”brrrrrrr-ljud” som kunde uppkomma när bränsletanken började bli halvfylld och vid vissa motorvarvtal, någon slags självresonans försvann helt. Jag var med en kompis och isolerade hans trimmade VW Karman Ghia med sådana mattor under huvarna i dörrarna, i taket ovanför klädseln och på väggen mellan motorrummet och kupén och det blev betydligt tystare. Jag klistrade även en överbliven sådan matta på en cymbal, efter en informationsvideo på Youtube, och den cymbalen blev ju rätt så stum. Så det är ju inte själva motorljudet allena, det är resonanser, vibrationer runt i kring man skall ta i akt också. Sedan vet jag att hårda dieselljud och insugsljudet hos bensinmotorer, det där vääääsndet är svåra att isolera bort.
  4. Ja det var väl det jag undrade egentligen, vem går på det, och köper sådant?
  5. Japp, det är en av mina patentlösningar. Billigt och fungerar bra, jag har en sådan som i den nedre bilden. Observera att den finns i två olika dimensioner, köp rätt! Det var främst ”Malacos kolasnören” den där bruna trådalgen som emigrerade in i min toalett där den kunde trassla in sig ordentligt. Förvisso trasslar den in sig i denna silen också, men den är ju lätt att rensa.
  6. Jag är inget vidare bra på Pentas bensinmotorer. Jag gissar att det är servopumpen som inte snurrar, men det kan vara en annan komponent också. En gång hade jag i stort sett samma problem, det var då generatorn som inte ville snurra runt, lagren i den hade skurit. Som du redan är tipsad om, så lossa drivremmen och försök att vrida runt den remskivan som inte längre vill snurra runt. Kör inte motorn något mer. Om det nu är servopumpen så kan du köra vidare efter det att du tagit bort den drivremmen, men det blir tungt att styra. Om det istället är en kylvattenpump kommer motorn att bli överhettad och det är ju direkt förödande och obra. Om det går att snurra på remskivan efter det att du tagit bort drivremmen, kan det ju vara så att drivremmen är utsliten eller för dåligt spänd.
  7. Ok, den dörren går nu inte att vända rakt av, annat än att du hänger om den, men då uppstår det väl andra problem om dörren öppnas åt andra hållet. Min dörr var ju symmetrisk, helt rektangilär
  8. Jag gjorde några stavfel i förra inlägget… för sent att redigera. Man skall vara rädd om drev, roder och propeller, då det ofta kan vara grunt och stenigt precis invid bryggan. ”Kaninbåtar” kanske existerar… på Liseberg(?) men jag avsåg kabinbåtar. Idag i hemmahamnen såg jag en båt, sannolikt inte till salu, en Apollo 32 Iallafall här på västkusten känns det som om det är en lätt udda båt. Jag minns en äldre båtägare på Tjörn som hade en sådan och var ute över en långhelg med alla barnbarnen, vill minnas att det var fem barn och tre eller fyra vuxna ombord, det var väl rätt trångt… men för en trebarnsfamilj kan det nog fungera bra. Apollon byggdes i några olika storlekar, men 32 fot kanske är för stor båt för dig. Det är en sen 70-talsbåt, som de senaste åren har sålts för omkring 400.000 kr. Kan ha enkel eller dubbelmontage. Ytterligare en länk.
  9. En gång vände jag på en dörr till toaletten på den förra båten. Det var repor som gick igenom faneren på ena sidan, den var dessutom solblekt. Utanpåliggnade gångjärn, och ”innanpåliggande” dörrlås. Dörren vände jag på uppåner och med tidigare insidan ut, så att reporna hamnade på insidan. Men det kanske inte funkar med din dörr?
  10. Ja det vet jag redan, efter en skräckfylld tur mellan Visningsö och Gränna, och så med ett passagerarfartyg.
  11. Kul och intressant att följa projektet! Angående bränsletanken, så hade Maxibåtar ett kvalitetstänk när dom byggde din båt och satte in en bränsletank av rotfritt stål. Aluminiumtankar ombord är ingen direkt hit. Batterikabelskorna, polskorna, den modellen som är på bilden, den trasiga, är ingen bra modell rent generellt, det finns bättre! Hoppas att du inte ersatte med en likadan. Det finns en firma som heter Skyllermarks/Sutars som specialiserat sig på båtel. Många gånger är deras produkter onödigt dyra och man kan fixa lika bra grejer själv, men säga vad man vill, deras polskor är väldigt bra! Tänk på att båtens viktigaste kabel är den från generatorn till batteriet/batterierna. Solcellspaneler: Jag har denna sommar och även tidigare kört med 2x100 watts paneler och då kunnat driva ett kylskåp och en kylbox samtidigt plus allting annat, så sannolikt kommer 100 watt med en bra MPPT- regulator och en förbrukarbank på minst 100Ah att räcka för ett ordinärt kylskåp eller kylbox, ja om det är solsken iallafall några timmar per dag. ”Våtservetter” ja vad bra! Jag upptäckte också att våtservetter för handtvätt av oljiga händer, liksom sådana för bilinredning funkar bra ombord också. Annars är Abnet väldigt bra att ha ombord i en pumpflaska, blomsteraruta. Ett koncentrat man kan späda ut i valfri koncentration. Kanske inte det man i första hand tvättar träinredningen med, men väl feta och oljiga fläckar och annat ingrott smuts.
  12. Det finns ju väldigt många olika kabinbåtar i det storleksegmentet. Men det finns en gammal tråd från 2008, om Ryds 596 Family på detta forum, har du läst den? Länkarna i den tråden fugnerar ju inte nu.
  13. Jag har inga direkta förslag på en specifik båtmodell eller fabrikat. Men med små barn ombord är det ju viktigt att barn och även vuxna kan röra sig säkert på däck. Jag har de senaste åren sett alltför många motorbåtar som tycks vara konstruerade för att erhålla minimalt luftmotstånd i en vindtunnel, där konstruktörerna eliminerat gångytor på båtens utsida. En del har en öppningsbar ruta i vindruteramen, där man stapplande skall ta sig fram på ett sluttande fördäck mot ett räckverk utan öppning i fören. Men har istället en utgång med dörr på akterdäck till badbryggan. Det är då meningen att man skall äntra båten akterifrån. Men det är sällan jag sett att det är rent vatten invid bryggorna, så om man är rätt om drev, propellrar eller roder förtöjer man med fören mot bryggan. Alltså titta på en båt där man inte behöver göra akrobatiska cirkuskonster för att hänga ut fendrar eller bära ombord sina matkassar, där man inte behöver vara onödigt orolig för att barnen (eller du själv) skall gå överbord vid minst snedsteg. Båtar ser större ut så som ligger på land än när som ligger i sjön. Man skall kunna leva ombord i båten, kunna röra sig fritt utan att behöva smörja in sig med konsistensfett… tänk på att det sällan alltid är solsken, vad var det Thomas Ledin diktade? ”Sommaran är kort det mesta…..” Små och något mindre barn kan bli tokiga om dom tvingas leva trångt. Båtar med en massa kapellduk är mysiga att ”cabba ner” när solen skiner, inte riktigt lika mysiga när det regnar och blåser, särskilt inte när duken är några år gammal och börjar läcka i dragkedjor och sömmar. Så tag med fru och hela barnaskaran och titta på flera olika ”objekt”, låtsas bo, tänk er in i hur det är att sova, laga mat, äta mat tillsammans, får alla plats runt matbordet? hur är toaletten, hur är sovplatserna? … etc etc. Jag kan ibland se att det finns divergerande matematik när det gäller båtars sovplatser och när det gäller matplatser, alltså får hela besättningen plats runt matbordet? Måste man ”bygga om” halva inredningen varje kväll för att alla skall få sovplats? En hel del båtar har stickkojer eller akterruff, ibland både och. En del av dessa utrymmen kan tillägnans barnen, men ibland är det trångt som i en sarkofag eller isoleringscell. Fem personer… låter som du skall titta på båtar i storlekar runt 28-30 fot beroende på budget. Att tänka på båtar med akterruff, i dessa kan ju sittbrunnen bli lidande av akterruffens utrymme. Tankar… ja vattentank och septiktank, är dessa tillräckliga eller snålt tilltagna? Sedan finns det ju en bränsletank som skall vara proportionerlig till motorns förbrukning och tänkt aktionsradie. Sedan finns det ju många andra parametrar att titta på… långsamma bränslesnåla snipor som har en tendens att rulla i sjön. Kaninbåtar med drev eller axel, med törstiga bensin- eller dieselmotorer. Och med bensin ombord har jag svårt att förlika mig, men det finns dom som tycker att det är bra och inte alls speciellt brandfarligt, om installationerna är korrekta, vilket dom kanske inte är i en begagnad båt. Nimbus och Flipper, liksom många norskbyggda båtar som nämnts, är ju kvalitetsbåtar inget att säga om det, men man får också betala för dess varumärke. En båt från en mer udda tillverkare kan ju vara bra och mer prisvärd, men har ju då å andra sidan sämre andra- eller tredjehandsvärde.
  14. Som vanligt är jag vardagsnegativistisk. Kanske är jag en av @Faderullann arketyper. Nej, det går inte! Det går åt helskotta. Havstulpanerna sitter kvar, även om dessa släplinor skulle bestå av rostfri vajer. Förr eller senare, sannolikt förr, lossnar grejerna och fastnar i propellern, Solen expanderar och omsluter de fyra innersta planeterna med sin korona och då är allt över. 😜
  15. Hej! Ja man kan ju hitta synnerligen korkade lösningar när man köpt en ”ny” begagnad båt. Jag funderar på om en kabelgenomföring går att trycka in i skrovgenomföringen och om man då kan trä bränsleslangen tajt inuti denna… Annars har ju bland annat Biltema denna genomföringen i sitt marina sortiment, en sådan kanske kan passa? Dom finns i olika dimensioner. En svanhals är väl bra, men den är dyr, tar upp en del plats. Det billigaste quickfixet är ju att klämma in någon bra marintätningsmassa i genomföringen, men då har du ju ”limmat fast” slangen.
  16. Det är ju delvis det man kan läsa i olika böcker, att en propeller på rak axel riktar X antal % snett nedåt bakåt, och därmed lyfter akterskeppet litet. Medan det då på på ett drev ligger propelleraxeln mer eller något mindre parallellt med vattenytan och det mesta av propellerns kraft riktas bakåt, sedan, vilket jag har svårt att förstå, skulle drevet i sig generera mindre vattenmotstånd än axel, propeller och roder. Svågern hade en tid en Nimbus 335, med i mitt tycke en idiotisk roderkonstruktion. En propeller på rak axel i mitten och två små roder vid sidan om denna, rodren hade ingen nedre lagring. En grundkänning med den båten hade sannolikt blivit både kännbar och dyrbar. Motorn, D4, var dessutom monterad längst bak i båten, ”baklänges” med backslaget, som dessutom hade en vinkelväxel, framför/under motorn. Men det kanske var bra… inte vet jag. Det var iallafall inte så lätt att komma åt och byta impellern.
  17. Jag tror också på kontaktproblem eller kabelbrott, så kolla det. Sedan har jag erfarit att en viss typ av mulen himmel kan hindra satellitsignalerna från att nå fram.
  18. Vänern som sjö, det mellan landmassorna gillade jag ju inte, iallafall inte den hemska korta, brytande dyningen som dessutom hade en annan våg i 45° uppe på sin rygg, trots att det inte blåste speciellt mycket. Men nordostlig vind är vad som sades, rätt sällsynt sommartid även på Vänern, liksom här hemmavid. Å andra sidan hade vi även ett par överfarter eller turer en bit utanför kusten där det var nästan spegelblankt vatten. Om du hade frågat mig när vi tumlade runt i dyningen där på södra Värmlandssjön norr om Djurö, om jag kunde tänka mig att få båten upplyft med en jättestor transporthelikopter för omedelbar transport till det värsta blåshålet i Bohuslän, ”Tjurpannan” hade jag sannolikt svara ”ja”… 😀… Men allt annat var ju bra, även vädret! Ok, det är väl om den besvärliga dyningen på Värmlandsjön, i Kinneviken och på Dalbosjön jag får berätta för @Makro, @anuba och andra västorienterade forumdeltagare, så kanske dom håller sig i våra hemmafarvatten. Och Makro lär väl kunna alla danska räknetal nu..?
  19. Hej! Jag brukar renovera och reparera alla trasiga saker jag kommer över, även om det inte blir lönsamt. Men det köket hade jag nog kasserat med en gång. Det finns ju vissa kök som det finns reservdelar till, om det finns det till ditt kök eller ej får du kolla upp, isåfall byter du ut båda brännarna, rören och anslutningarna, om inte kassera det! Det där med gasol ombord innebär ju litet säkerhetstänkande det skall bli tätt i anslutningar och när det är avstängt och det skall fungera bra. Jag känner inte till om det finns godkända kök till båt som man skall ha engångsgasolflaskor till, däremot finns det ju campingkök för sådana flaskor, men dom är nog inte godkända för båtbruk.
  20. Duopropeller hindrar inte att båten slingrar sig i låga farter. Det bildas en virvel, turbulens bakom akterspegeln ömsom på ena sidan ömsom på den andra som orsakat detta fenomen. Sök på ”von Kármáns virvelgata”. En del båtar är känsligare för detta än vad andra är, min förra Nimbus med rak axel slingrade sig också en hel del, men inte lika mycket som nuvarande båt med drev. Sotekanalen i 5 knop är slalom. I 6,5 knop blir det bättre. Så man kan inte riktigt generalisera och säga att båtar med axel inte slingrar sig, det beror inte bara på drivlinan utan om båten har en undervattenskropp, köl, fena eller skädda. En motorbåt är alltid kompromiss. Kármáns virvlar är nog rätt så komplext skulle jag tro, det har ingenting med drivlinan att göra, det är mer båten och båtens bottenproflil och bottens avslutning i akterspegeln som skapar dessa virvlar. Måhända är båtens längd kontra dess bredd också avgörande. Möjligen kan ju även båtens tyngdpunkt påverka detta, en båt med drev har tyngdpunketn långt bak där då ett vridcentrum bildas, medan axelbåtar iallmänhet har motorn och tyngdpunkten längre fram, midskepps och då ett bättre vattensläpp i aktern, så att virvlarna uteblir eller inte blir så avgörande. Men det är nog så att båtar med drev har en bottenprofil och en akterspegel som gynnar dessa virvlar mer än vad båtar med rak axel har. Ja det är mina teorier. Fela mig om jag har rätt. Jag snackade med en kille som har en båt med dubbla motorer och drev, den slingrade sig också, sedan vet jag att @Makros båt även den med dubbelmontage och drev nästan inte slingrar sig alls vid låga hastigheter. Duopropeller hindrar heller inte propellervandring i sidled, trots vad som sägs i reklamen. Båten drar åt styrbord när man backar med drevet riktat rakt bakåt. Men man kompenserar ju mer eller mindre omedvetet för det och vrider ratten år bb. Men den vandrar inte i sidled vid kraftig acceleration. Det som är bra med duopropeller är att den ger ett väldigt bra bett i vattnet. Jag har haft båtar med både axel och drev, och har väl ingenting mer att tillägga om det, mer än att det inte går att jämföra med hur man backar motorbåtar med hur man backar en segelbåt. Och även långkölade segelbåtar och sådana med fenköl beter sig olika vid backning. För sådana båtar har jag (med varierad framgång) också manövrerat såväl i trånga hamnar som på öppet vatten. Men med drev är det väldigt enkelt att backa rätt, att backa diagonalt in mot en kaj är en baggis, och enklare och snabbare gör man det om man dessutom har en bogpropeller. Nu i sommar har det varit ganska många långsidestilläggningar, inte bara för att tanka och tömma septiktanken, utan även för natten, och ”fickparkering” med 50 cm marginal gick bra med bara viss hjälp från land. Men det är klart, om man har vinden emot sig blir det inte alls lika bra, inte ens med rak axel.
  21. Nej, dieseln var för dyr här. 19,50 kr/l.
  22. Nästan hemma. På ”Kneppla”.
  23. Nu i hemmafarvatten. Fyra veckor i älvar och Vänern. Tack till er som tipsat om olika hamnar och farleder! Göteborg, Kungälv, Trollhättan, Vänersborg, Dalbergså, Spiken 2 nätter, Läckö 2 nätter påmönstring, Lidköping, 2 nätter avmönstring, Hönsäter med Kinnekulle, 2 nätter påmönstring, Mariestad 3 nätter avmönstring, Skedberga, två nätter påmönstring, Sjötorp 2 nätter, avmönstring, Fällholmarna, Ekenäs, Vithall 45 minuter, Halleknaggen, Floghall, Åmål, Storön, Vingens hamn /Trollön, Sunnanå, Trollhättan, Kungälv, och idag utfart till västerhavet via Nordre älv. Tja, vad skall man säga… Väldigt trevliga hamnar, trevliga klubbhamnar med varmt välkomnande. Stora glassportioner i Mariestad. Skäligt pris på diesel, fungerande sugtömningsstationer. Fina men trånga inomsksärsfarleder. Däremellan tidvis rätt svårnavigerat. Det som jag inte alls gillar är nu det att hela sjön är fylld av en massa grund, grynnor, blindskär och bôar. Men endast en mindre grundstötning i låg hastighet utan skador. Sedan hade vi två eller tre rätt jobbiga överfarter över öppet vatten. Kinneviken i nordlig vind x 2, Fällholmarna norr om Djurö mot Lurö i no- vind i 20 nm med en vresig kort och brytande dyning värst blev det när vi närmade oss Lurös skärgård. Sedan på Dalbosjön mellan Hjortgrundet och Gällö udde, i princip samma dyning, kanske något mildare. Det jag kan jämföra med är Gillmarsfjorden där det kan uppkomma besvärlig kort dyning, men inte i 20 nm som det var när vi korsade Värmlandssjön. I olika omgångar har barn och barnbarn varit på besök någon natt eller en vecka. Delar ur den ordinarie besättningen har åkt hem över en dag till annan för att titta till huset, och då har det funkat bra med kommunikationerna. I Hönsäter hade vi tillgång till bil och kunde åka upp på Kinnekulle och då beskåda stora delar av sjön. Vi gick inte upp i Värmlandssjön. Badvattnet… tja jag var u början skeptisk då det ogenomskinliga vattnet likande illa kokt buljong, och det var tidvis algvarning. Men jag var i och såväl simmade som dök. Vattentempen var väl som mest 22°c. Iallafall inga maneter, och det var förbud på några ställen för magneter, magnetfiske var förbjudet bla. i Dalbergså. Tre kvällar i rad hamnade vi oplanerat på orter där det hölls veteranfordonsträffar, tisdag i Sunnanå, onsdag i Trollhättan och torsdag Kungälv. Sammanfattning, trevligt, svårnavigerad, bra väder, positivt överraskad av dom fina klubbholmarna. Trevliga små städer, med bra hamnar. I Lidköping är hamnen omgjort till denna säsongen, insegling på ostsidan nära Lidan istället för på västsidan som det står i sjökortet. Så det var en trevligt omväxling från bohuskusten.
×
×
  • Skapa nytt...