Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024

Georg_Ohm

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    14 338
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    276

Allt postat av Georg_Ohm

  1. Ok en stege, den ser ut som en brevlåda eller ett bankfack.😀 Men om nu inte det framgått tydligt här, så måste du ombesörja att stegen kan fällas ut och ned av en person som ligger i vattnet.
  2. En mera färsk berättelse. Möjligen har jag berättat detta tidigare. Förra sommaren hade vi sen semester och råkade delvis ut för en del oväder. Men vi befann oss då i norra Bohuslän och det var mer den södra och mellersta delen som fick ovädret. Ovädret hade döpts till "Hans". Vi hade tillbringat några dagar på Syd-Koster och flyttade oss litet söderut till den legendariska Usholmen, den med dubbla fyrtorn. Vi kom in i hamnen i lugn och ro, det kom även några andra båtar, men dom lämnade ganska snart, vi visste ju att vädret skulle bli sämre, men inte så dåligt som det blev. Till slut var det bara vi och en annan motorbåt kvar i den rätt så skyddade lagunen mellan öarna. Det är ankringsförbud, så det finns numera sådana där blåa smala höga bojar. Det började med ett regn som övergick i hagelskurar, sedan mer intensivt regn. Vinden tog i, den snurrade runt och jag såg att akterförtöjningen var spänd likt en fiolsträng, på med flytväst och ner i gummibåten för att ro ut ytterligare en akterförtöjning till en annan likadan boj. Tja, det är ju rätt så svårt att ro en gummibåt mot vinden, och samtidigt fästa en lina med bojhake i en ögla sisådär 175 cm över vattenytan, men på Det blev även ett ordentligt avhåll med gummidämpare mot den då rådande vindriktningen från midskeppsknapen in till en bergögla iland, senare även ett avhåll åt andra hållet. Så långt så väl. Men det skulle ta i mer och vindriktningen var svår att definiera, då olika flaggor i land och på båtarna i hamnen viftade åt olika håll, viftade förresten, dom stod rakt ut från flaggstängerna. Någon gång vid 21 tiden kom vinden rakt i sb.sidan från norr, då frestade det på förtöjningarna så hårt att jag var tvungen att starta motorn, slacka litet på förtamparna och backa för att avlasta akterförtöjningarna. Jag såg det inte då, men dagen därpå, att den ena bågen hade flyttat sig omkring en meter. Vid 22-tiden var vinden som "bortblåst" nästan bleke. Jag var uppe i mörkret på det hala berget med våran då nästan 14 åriga schäfertik. Både jag och hunden halkade på de regnvåta klipporna, hundens urinblåsa tömdes snabbt. Jag fick ett ordentligt blåmärke i rumpan. Dagen därpå gick vi söderut. mot Fjällbacka arkipelagen. Senare genom Sotekanal där vi såg att vattenytan var i överkant på avbärarvirket, då kan det ha varit minst +50 cm vattenstånd. Sedan några nätter i ett rätt så öde Smögen där vi halkade omkring på den långa Smögenbryggan som var hal som en curlingbana. Nu kändes det som om det var färdigt med den semesterturen, men vi avslutade traditionsenligt på Rörö.
  3. Jag såg ju en häpnadsväckande felöversättning, direktöversättning, häromdagen. Det rörde sig om ett spårburet elektriskt lokaltrafikfordon. Inte det vedertagna ordet "spårvagn" inte heller det nyimporterade ordet "tram" utan "gatubil"... det heter "Street Car" på amerikanska. GS kommer inom överskådlig tid inte att använda ordet "Tram" ledningen, ja alltså företagsledningen, trycker att det är TRAMs. Mera stormar, tyfoner och orkaner???
  4. Jag tryckte in vanligt fett i gummislangen innan jag petade in vajern. Iallafall min gummislang var rätt tajt mot reglagekabeln, grejen med gummislangen är att den mynnar över vattenytan, vattenlinjen, så att det inte blir någon vatteninträngning. Det besvärligaste är ju den lilla skruven som sitter i drevets framkant, den som håller en hake som håller fast reglagekablens hölje. Det är nog tum-mått på den, men 11mm ringnyckel med spärr brukar vara bra att ha då.
  5. En järnvägstatiopn var iallafall förr i tiden en administrativ byggnad tillhörande en specifik järnvägslinje eller -linjer. En busstation är ju oftast en någorlunda obemannat större busshållplats eller knutpunkt för olika busslinjer. Det finns även "båtstationer".... som förr kallades för färjeterminaler, det var inte så himla längesedan. Jag LEDer ju diskussionen utanför ämnet, men det kan ju blåsa även på järnvägsstationer. Det är väl egentligen det att när det redan finns ett etablerade ord som då det som ligger oss närmast, lysdioden, men språket skall ju vara dynamiskt och det blir mer angliofierat eller amerikaniserat, Railway station på dom Brittiska öarna och Train Station i USA. Och då LED... ledljus är ju bra att ha i mörkret för att se var man sätter fötterna ombord, små lampor som inte bländar, förvisso kan man ju då har lysdioder som led ljus, dom är ju LED, light emitted diode om jag nu stavade rätt. Kanske orden storm, orkan, kuling och vad den nu kan vara byts ut mot sina brittiska/amerikanska motsvarande ord, där det kan bli fel om man "directtranslatar".
  6. Det var ju himla obra. Men det finns firmor som fortfarande marknadsför den. Ish is nicht så bra i tyska språket är, men det verkar ju som om väven fortfarande tillverkas... Men det kanske rör sig om en nyare produkt som av miljöskäl inte är lika motståndskraftig...??
  7. Jag pratade igår med en vän till mina föräldrar, han är 97 år, spikrak i ryggen, bra kondition, spelade tennis tills han var 79år, och har kristallklart minne. Han berättade att de allra flesta båtarna i hamnarna på Hisingen klarade sig bra under septemberorkanen -69, det var värre på fastlandssidan, GKSS-hamnen i Långedrag exempelvis. Den dominerande vindriktningen var ju "som vanligt" SV, eller SSV. Men vinden kantrade ju åt olika håll över tid. Nu tänker jag på vokabulären "mojna" och "bedarra". Jag vet inte dom orden används i övriga landet?? Båda betyder iallafall att vinden avtar. Och om vinde kantrar så ändrar den riktning. Man kan inte säga att "det mojnar på" det är ungefär lika fel som att säga "backa framåt". Man brukar heller inte alltid säga att det "mojnar av" eftersom det är självklart att vindstyrkan avtar, men behöver inte ha tilläggsordet "av". Och det där men meter per sekund och "sekundmeter"... det är väl ingen som anger en hastighet på landsväg med "timkilometer"... Lika jäkla dumt som ordet "tågstation". Det blåser tydligen nya vindar i SAOL. När vinden ökar kraftigt har jag hört att somliga säger att "det brassar på" men jag har aldrig hört att infödda Bohuslänningar säger så. Ja så berättade nu 97åringen att han varit tvungen att sluta spela bridge. Dom han spelade, som är några år yngre, med hade blivit snurriga och höll inte ordning på korten... men det har ju ingenting med "stormar och orkaner" att göra. "Men det var en annan gång, vi seglade en rutten gammal kutter från Shetlandsöarna mot Lysekil. Det blåste upp till en helsikes orkan mitt på Skagerack, alla masterna blåste av, skepparn slog i en tretumsspik i däcket och på den seglade vi hem. Eftersom jag var yngst ombord fick jag sitta bredvid med en hammare, utifall vi behövde reva...."😀
  8. Diesel alla dagar i veckan! Men 130 dieselhästkrafter är väl för litet för den båten. Möjligen hade en KAD43 varit bra om den hade fått plats, det är en rak sexa.
  9. Precis, men det kan ta några säsonger. Svaret på hur man får bort lukten är väl att den sällan försvinner helt och hållet, men med bra ventilation blir det iallflall inte sämre. Men det kanske finns något mer eller mindre bra (oftast mindre bra) "husmorstips"?? Exempelvis som att ha en skvätt ättika upphällt i en skål ombord i båten då den inte används, sannolikt hjälper det inte, men ersätter bara styrenlukten med en annan lukt.
  10. Ja riktigt tokroligt kan det bli då det numera ofta är en robot med AI, alternativ intelligens, som svarar: "Ett snöre är ett ca mått på en bit, tillexempel som tjog, dussin osv (dussin är ca 12 st) ett snöre är oftast mer än 5 cm men mindre än 1 meter!" Däremot får man bra svar på vad olika transportföretag har för taxa på lastbilar och kranbilar.
  11. Utan att ge mig in i kärnfrågan, mer än att hålla med om att färgen mister sig giftighet säsong efter säsong, så.... Tja en nästan 19 meter lång båt kanske står så till att du kan utföra det mesta av bottenjobbet ståendes eller sittandes med bra arbetsställning. Jag får ju nästan ryggskott bara jag tänker på hur besvärligt det är att endast måla botten på min båt, som då är 9,5 x 3,1 m. Då "markfrigången" alltså avståndet mellan båtens botten och den lägsta delen kan mätas i decimeter. Då tar arbetet längre tid än exempelvis på en segelbåt av samma längd och bred, men med mer yta under vattenlinjen.
  12. Septemberorkanen 1969. Det stormade under några dagar, jag tror att man på Vinga uppmätte orkanvindar den 22e just precis innan vindmätaren gick sönder. Jag var ju inte till sjöss direkt, men minns skadeverkningarna i Arendal på Hisingen. Flera av våra fruktträd hade blåst omkull, på tillfartsvägen lågt det tegelpannor. En skåpbil hade dessutom vält på Arendalsvägen. Skolan stängde och det där med inrymmning fanns inte med i tänket då, skolbarna skulle skjutsas hem. Likabra det eftersom taket på en av skolans baracker blåste av. Jag var med min far ner till hamnen för att se förödelsen, och detta var sannolikt någon eller några dagar efteråt då det bedarrat. Götaverken Arendalsvarvet hade ställt upp baracker för gästarbetare, jag minns inte så exakt men iallafall en av dom var utan tak. Vägen ner till småbåtshamnen, där numera Arken ligger var nästan oframkombar, välta träd över vägen, även delar av ett tak och delar av ett villastaket vet jag. I hamnen hade båtar på land vält på varandra ungefär som dominobrickor, minst två motorbåtar var uppspolade på land, men totalhaveri till följd. Familjens Vindö 28, som vi då haft i två år hade mirakulöst klarat sig bra den låg fortfarande kvar i sjön. jag vill minnas att alla båtarna på piren, A-bryggan och B-bryggan hade klarat sig bra. Sedan minns jag ju bilderna dagarna därpå i Göteborgs-Posten, vid skeppsbron låg det en liten passagerarbåt på land, medan en annan hade sjunkit till hälften då den hade skadats av en annan båt. Men mest minns jag bilderna från Kråksundsgap, och det för att dessa bilder har publicerats väldigt många gånger under årens lopp. Där var det en mindre kustfartyg, Donsöbåten Crudo, stod helt på land mellan kumlet och fyren. Nej jag mindes inte vad båten hette, men googlade... och då ser jag att det var 1973... ok, det blåste ju bra då också. och då är det ju inget riktigt egenupplevt minne, utan ett minne från en dagstidning. Vraket stod ju kvar länge och jag har en väldig suddig instamatic-bild hemma någonstans, däri ligger väl det personliga minnet, som då var fel i frågan om årtalet, lika suddigt minne som instamatic-bilden, så fick jag skrivit det själv innan någon annan gjorde det. Kråksundsgap, har jag passerat massvis med gånger, några få gånger i blåst och med rejäl våghöjd. En gång sommaren 1989 med en 21 fots Gullholmensnipa, och med en ettårig dotter ombord. Det var väl egentligen galenskap att ge sig ut den dagen. Det blåste kanske inte så mycket just då, men det var det vi här kallar för "gammal sjö" alltså kvarstående dyning efter en storm. I detta gap trycks vågarna ihop på höjden och på bredden då det grundar upp en hel del där och är smalt mellan bergen. Det var som en bergochdalbana, en Maxi 77 var framför oss, den försvann i vågdalarna, allt löst ombord hade ramlar ur sina skåp ock lådor. Men det var torrt ombord, dottern sov hela tiden i förpiken. Motorn, en MD3 gick hela tiden. Det var första säsongen som frun var ute i båt, och hon är med ännu... Omskakade gick vi in i Mollusunds hamn där vi blev idiotförklarade. På bred orustdialekt fick vi en skur av ovett från ortsbo som stog på kajen. Han menade ju på att det var galenskap att ge sig ut i ett snäckskal över "Krågesundsgab" dessutom med ett litet barn ombord, och han hade ju rätt. Så det har vi aldrig gjort någon mer gång.... iallafall inte med en liten snipa.
  13. Kanske fungerar, en produkt som jag inte kände till. Sedan är det väl så att ”gummi” sällan är gummi, det kan vara olika blandningar av syntetiska material från olika petroleumprodukter. Riktigt rent naturgummi används nog inte i diverse handtag, inte ens i bildäck, om nu någon trodde det. Som jag tidigare antydde har jag kämpat med handtagen till en cykel, dom blir klippiga och drar till sig en massa smuts. Så nya lika mjuka handtag har köpts några gånger, men även dom blir klibbiga, bäst blir det med handtag av ”vanlig plast” sådana som jag hade på pojkcykeln på 1960-talet, rött på vänstersidan och grönt på högersidan. Längt ut på handtaget satt det liksom en kula. Jo… marin anknytning, jag har två styrplatser ombord, på den yttre satt det en snygg ratt som var klädd med något slags syntetiskt plastgummi… trots att den ratten var skyddat mot solens värme och UV-strålning blev den äckligt klibbig, ändå bar den Sleipners varumärke. Numera sitter det en oklädd (nästan) blank rostfri ratt med rattkula där istället. Sedan kan vi ju diskutera hur rostfritt rostfritt stål egentligen är, men det tar vi i en annan tråd.
  14. Även det har jag provat, klibbigheten kommer tillbaka, men isopropanol, som man kan köpa som "bromsskivespray" är väl det som fungerat minst dåligt.
  15. Det brukar bero på någon slags oönskad kemisk process i materialet. Min erfarenhet är att det inte går att åtgärda. Jag har haft sådan klibbighet i olika slags handtag, alltifrån termoskannor till cykelhandtag. Jag har tvättat mer rödsprit, thinner, aceton och jag vet inte vad, och det blir bättre en tid med klibbigheten kommer tillbaka. Tror du att det går att skruva loss handtaget och dra över en bit krympslang över, en krympslang som du sedan krymper genom att värma den med varmluftspistol.
  16. Hej! Menar du att du hör ett bubblande ljud ur högtalarna? Jag skulle nog gissa att det är någonting ombord, kanske generatorn med sin regulator som stör stereon. Förr i tiden när stereoapparaterna var enklare var dom mer mottagliga för inre störningar, ett vinande ljud kunde orsakas av generatorn, ett knattrande ljud som var relaterat till motorns varvtal, kunde vara tändsystemet, om nu båten hade en bensinmotor. Vad som kan störa idag är enkla och billiga eluttag sådana där med billiga USB-anslutningar i. Vissa äldre LED-lampor kan ge störningar, liksom då den första generationens LED-lanternor. Men i ditt fall, svårt att veta. Men du kan ju koppla stereon till båtens förbrukarbatteri istället för startbatteriet. Om en stereo, slutsteg inte får tillräckligt med ström, om du spelar på hör volym, så är det vanligaste felet att ljudet "klipps" det hackar, ungefär som i mobiltelefonen när du har dåligt täckning.
  17. OM det är Biltemas skiljerelä som du har, eller ett som ser likadant ut, skall dom två anslutningarna på baksidan kopplas till + på startbatteriet via en säkring och + på förbrukarbatteriet, anslutningen med en röd prick på skall anslutas till startbatteriet. Den klena svarta sladden skall kopplas till minus någonstans i båten. Detta relä känner av när spänningen höjs då generatorn laddar, och kopplar då ihop batterierna med varandra, samt då kopplar isär dom när laddningen upphör. OM det istället är Skyllermarks/Bosch kraftiga relä, så skall anslutningen 86 kopplas till D+ på generatorn, anslutning 85 skall kopplas till minus. Anslutningen 30 kopplas till startbatteriet helst via en kraftig säkring, och då 87 skall kopplas till förbrukarbatteriet. Ett sådant relä styrs helt av generatorns D+ som ger en utspänning då generatorn laddar, och kopplar ihop batterierna. (Nu säljer Skyllermarks/Sutars även ett skiljerelä som är identiskt med Biltemas, det är säkert bra det också, men mycket dyrare.) Din skiss är litet svår att förstå, du kanske skall ta en bild istället? B brukar betyda "batteri", B+ är då batteriplus, om det står B+ på generatorn betyder det att den anslutningen skall kopplas till batteriplus. D betyder "dynamo", en gammal benämning som lever kvar. DF betyder "dynamo field" alltså generatorns magnetiseringslindning. Det finns nu rätt så många diskussioner på detta forum som handlar om dessa saker, det brukar stå samma saker i diskussionerna, men dom kan vara litet knepiga att hitta då forumets sökfunktion kan vara litet trög. Om du står i begrepp att köpa ett skiljerelä rekommenderar vi nog allihopa Biltemas skiljerelä, då det är väldigt prisvärt och busenkelt att koppla in.
  18. För fem år sedan ungefär, upptäckte jag på våren 🙁 att det läckte i packboden mellan yttre och inre axeln. Där satt det en tunn lina, såg ut som taglingsgarn. Jag hade bokat sjösättning, som fick bokas om. Men det fixades ganska snabbt. I samma veva fann jag på Tradera eller om det var på Blocket, ett linskydd, den där koppformade grejen som inte längre finns att få tag på från V-P, men linskyddet sitter ju längst in och skyddar väl bara den inre packboxen.
  19. En tanke, om du nu höjer durken för att få den ovanför vattenlinjen, och båten visar sig bli rank, och om du då barlastar den mer, ja då är du väl tillbaka på ruta ett igen? Jag tänker så då jag vet att iallafall bohuslänska snipor som är lastdryga får barlastas riktigt ordentligt för att man skall få den stabiliteten du beskriver. Å andra sidan om dom är fylliga över buken så kanske båten tål en litet högre tyngdpunkt. Det är ju en ekvation som man antagligen kan räkna på, men då måste man ju känna till fler parametrar. Gör bara inte som Wasas konstruktör gjorde... skippa kanonerna på övre däck!🙂 Det lättaste är nog att ha både en manuell och en elektrisk länspump med stor kapacitet och god kvalitet som suger upp vatten ur skrovets lägsta punkt.
  20. Med stor sannolikhet är det en brytpinne. Om det är så att propellern tar emot någonting, grundstötning eller blir intrasslad i en kraftig lina, så skall denna brytpinne sjuvas av och då frikoppla propellern, detta för att spara på dyrbara kugghjul i motorns växelhus. Så om du börjar att bearbeta denna kan den väldigt lätt och snabbt gå av. Jag tror inte att det spelar så stor roll att den är litet krokig, det är nog så att den kroknat efter någon lättare grundstötning, men nästa gång propellern stöter på hinder kan den ju kanske gå av på riktigt.
  21. Även Biltema har olika packningsmaterial, som jag använt med bra resultat.
  22. "Av någon anledning"... brukar jag numera plocka bort propellern innan provkörning i vattentunna företages. Nu har jag bara en tvåochenhalvhästare, den saknar både backslag och frikoppling, och det blir ganska blött runtikring provkörningstunnan om propellern sitter kvar. Köp en ordentlig tunna, Jula brukar ha en gedigen regnvattentunna som kan vara lämplig att köra utombordare i, för du skall ju sedan konservera motorn till hösten. Men bra att du fann felet, kostade kronor istället för tusenlappar att åtgärda. Men du kan ju kolla tanken iallafall, förr eller senare, oftast förr, så kan det samlas en massa skräp i botten, som täpper till bränsleflödet då man minst önskar det.
  23. Nu vet jag inte var någonstans dom inhandlas, men GS köper bromssand i behändiga korvformade tjocka plastpåsar, kanske är det tre eller fyra kilo finkornig sand i dessa. Det tycks inte gå att söka på ordet "bromssand" man får bara träffar på "bromsband". Men här kanske du kan lista ut var sanden inhandlades. Gammal uttjänt brandslang brukar man använda, har jag sett. Jag vet inte om det är en färdigköpt produkt, eller om man kan köpa, byta, "låna" gammal slang på någon brandstation och sedan fylla själv med sand eller grus. Jag har sett sådana slangar med något innehåll, ligga tvärs över villagator som farthinder, så man kan kanske köpa dessa någonstans. Även i akvariefiskbutikerna kan man köpa sand eller grus i tjocka plastpåsar, men då blir det rätt så dyrt. Företaget "Råda sand" kanske kan hjälpa till, men jag vet inte.
  24. Men det är ett väldigt välkänt bränsleproblem på utombordare med extern tank. Att motorn bara går när man pumpar lagom mycket på blåsan. Motorn får inte tillräckligt med bränsle, det mest sannolika då är att bränslefitret är igensatt och/eller att pumpens membran är trasigt. MEN du skall först kolla en annan sak innan du köper dyra reservdelar. Hur ser det ut i tanken? bränsletanken alltså. "Sugröret" röret där bränslet sugs upp har en finmaskig sil i närmast tankens botten. Om det varit kondens i tanken så rostar det, rostflagor och annat skräp kan då fastna i denna sil, det kan vara så att litet bränsle kan passera, tillräckligt för att hålla motorn igång på låga varv, men sedan hostar den till och stannar när man ökar på gasen. Även vid detta tillstånd funkar det med ett pumpa på blåsan. Om har en plasttank så finns det ju inga rostflagor, men det kan ju finnas annat skräp som samlats längst ned i tanken, så det är absolut en bra idé att kontrollera tank och "sugrör" innan du går vidare i felsökningen.
×
×
  • Skapa nytt...