Georg_Ohm

Elfel, skulle jag tro. Det som inland kallas för ”jordfel” då åsyftande att komponenten, i detta fallet den lilla dosan med enkel elektronik och kontrollamporna som inte får kontakt med minus, strömmen letar sig andra vägar tillbaka till batteriminus och kan då utlösa larm eller orsaka andra konstiga effekter. Det sitter en avlång multikontakt ansluten i denna elektronikdosa på instrumenttavlans undersida, kolla att anslutningarna i denna inte är oxiderade. Det kan hjälpa att lossa kontaktdonet och återansluta det igen, men litet elektronikspray på kontaktytorna är aldrig fel. Elektronikspray är INTE samma sak som 5:56, WD40 och liknande feta sprayer, elektronikspray innehåller isopropanolalkohol och är ”torr” bromsskivespray är ungefär samma sak. Men Du, kolla även anslutningarna på generatorn på den motorn som larmet kommer ifrån! Särskilt anslutningen D+ som öven kan heta DF.

En tanke som slog mig… Har du funnit biten som fattas? Tro det eller ej, men en gång fick jag meka med en amerikansk båtmotor, sjuan eller om det var åttans tändstift fick hela tiden elektroderna ihoptryckta. Det var från början samma skada som du fått, någon hade ställt sig på den motorns luftrenare, en bit till dess fäste hade gått av och sugits ned i förgasaren, och då hamnat ett av förbränningsrummen där det inte bara orsakade skada på tändstiftet utan även en del annat. Detta konstaterades med ett endoskop, och försök med magnet och gripklo att få ut det främmande föremålet misslyckades, Jag ville lyfta på toppen, men mot min inrådan skruvade båtens ägare ur tändstiftet, startade motorn och gasade upp den till maxvarv… varvid den felande aluminiumbiten blåstes ur cylindern… efter en stund. Men så vitt jag kan se är den felande biten hos dig så stor att den inte skulle kunna sugas ned i din förgasare… eller?

Hmmm. Kan det vara så att det slutar att tjuta då oljetrycket byggts upp, och/eller då laddningen kommit igång? I min förra båt, med en TAMD30 hände det samma sak som du beskriver, men bara ibland, i min nuvarande med KAD43 har det hänt en eller två gånger under tio säsonger, senast i våras efter sjösättningen. Egentligen skall det inte tjuta när man vrider på tändningen, innan motorerna startats, men det skall tjuta och larma när motorerna är igång och laddningen eller oljetrycket uteblir, då skall ju samtidigt respektive varningslampa tändas. Sedan kan man kvittera larmet med larmknappen på panelen, då skall det tystna men varningslampan skall fortsätta att lysa. Larmknappen är också en testknapp, tryck på den och det skall tjuta, oavsett laddnings- eller oljetrycksstatus. En gång i våras då det den ”akustiska signalgivaren”, buzzern, tutade innan jag hade startat motorn tryckte jag på larmknappen, och då slutade det att föra oväsen, sedan har detta inte upprepats. Jag har ingen aning om det skall vara så eller inte, har inte läst instruktionsboken, inte sett filmen eller ens hört soundtracket😃. MEN jag hör ofta att det tutar i andra båtar när man slagit på tändningen, och vill minnas att det var så i farsans segelbåt med en liten marindiesel i.

Ja det låter klokt. Men överväg alternativet att slänga ut hydrauliken och ersätta cylindrarna med Lencos cylindrar, kostar 3650kr (styck?) has Seasea, ungefär halva priset på diverse utländska firmor, men då tillkommer ju frakt, och andra utgifter om dessa firmor finns utanför EU. Sedan tycket jag vid en snabb genomläsning att det var svårt att lista ut om priset var parvis eller styckvis. ZipWake är ju riktigt bra, men också riktigt dyra.

Till besvärliga kabeldragningar, bland annat i en segelbåtsmast, jag har istället för draglina använt en avloppsrensare, en sådan där som består av ett långt metallband med en spiral med kula i ändan. Det har fungerat bra, visserligen en del pyssel, men betydligt enklare än med draglinan. Det kommenterades att buntband inte är så beständiga mot UV-strålning, det stämmer! Dom vita buntbanden ger med sig efter två-tre säsonger, men dom svarta tycks vara mer motståndskraftiga. MEN å andra sidan är det sannolikt rätt så ovanligt att man drabbas av UV-strålning inuti masten. Min dotter hade en gång en mindre segelbåt, som det kunde vara svårt att sova i då det blåste eller gungade litet, kablar till VHF-antennen och till topplanternan skramlade inuti masten, likaså fallen, men fallen kunde man ju spänna upp, då blev det iallafall litet bättre.

Jag ser varje höst, ja efter den första höststormen, ja egentligen behöver det inte ens vara en storm, att det hänger girlander av sönderblåsta lättviktspresenningar och fladdrar i vinden från båtarnas täckställningar. Villaägarna som bor i lä av hamnen är nog inte så glada då, då deras fruktträd och verandor också har fått girlander av sönderblåsta presenningar. Så köp ordentliga grejer!

Ok, kanske var det TWC av måndagsexemplar som jag fått demontera, eller så kanske det finns TWC av olika generationer, varvid du har en senare modell som faktiskt funkar.

Jag vet inte om du rådfrågat Jakob Uggla eller fröken Stork, men om du rådfrågar mig så svarar jag att du inte skall köpa en enda stor pressening utan uppskattningsvis tre mindre, om du nu inte är världsmästare i styrkelyft, eller har en stor besättning som kan hjälpa dig att lyfta upp presenningen på täckställningens ås. Min båt är 9,5 x 3,1 m, men med en hög hytt, jag har tre presenningar på 600g/m2 i olika storlekar från Jula en på 7 x 5 m och två på 5 x 4 m, dom ligger omlott, med skarven i lä. Presenningens långsida tvärs båtens längdslinje. Dessa orkar jag själv lyfta upp på båten, ja en i taget då. Och jag kan få upp dom på åsen ensammen, men oftast har jag hjälp. Nu står min båt relativt vindskyddat, iallafall på en sidan, så 600g/m2 räcker, men minst en tunn lättviktspresenning har blåst sönder på den platsen. Jag förankrar dessa presenningar med spännband runt båten, det fungerar bra, om man inte spänner för hårt för då sliter man ur öljetterna. En vår när jag skulle täcka av var det var en byig vind, när jag hade lossat spännbanden på den stora 7 x 5 m presenningen bar den sig åt som en magisk matta vävd i medeltidens Bagdad, den flög iväg och fick hämtas upp två kvarter bort…

Ja precis! Jag tror trådskaparen @Kapanen tänker litet fel, eller tänker ett steg längre än nödvändigt. OM jag nu missuppfattat på rätt sätt skall det fortsatt vara traditionella bly-syrabatterier i trådskaparens båt!? Om inte faller ju min invändning, likt en skadeskjuten drönare. Om nu generatorn går tungt, belastar den ju motorn en del, å andra sidan minskar ju då effekten som annars skulle gått ut i propelleraxeln, så jag tror liksom @Lintott inte att motorn tar skada, och som då redan nämnts tål dessa maskiner en hel del. Det fanns en tid då det såldes olika typer av mer eller mindre magiska produkter som skulle kopplas in mellan generatorn och batteribanken, dessa uppgavs enligt reklamen, skulle upphäva de elektriska lagarna och optimera batteriladdningen på ett rent fantastiskt sätt. Det jag erfarit, jag har bara stött på en av dessa, någa olika TWC-regulatorer, som då på något sätt istället förstört batterierna genom att öka spänningen eller på något sätt pulsa ut ström och spänning. Ja jag vet inte exakt hur dom skulle funka, men jag har sanerat bort några stycken under årens lopp. Ägarna till båtarna dessa satt i, har varit glada för att batterierna efter denna sanering, har överlevt i fler än två säsonger. Det har redan skrivits, men tål att upprepas: Det är batteriets status som bestämmer laddningsströmmen, sedan kan generatorn teoretiskt leverera hur myckets ström som helst, men batteriet är som ett spädbarn, när magen är full för det inte plats med mer. Men sedan finns ju det problemet att batterierna är dåligt laddade när man skall ge sig iväg från en hamn, och då tar dom åt sig en ”himla massa ampere” varvid generatorn går tungt, och motorn i segelbåten orkar inte dra runt både propelleraxel och generator samtidigt på låga varvtal. Det finns en lösning på detta problem, den lösningen heter ”solcellspaneler” det finns ytterligare en lösning, men kan få vara rent sekundär, en nödlösning enligt min mening, den heter ”landström och batteriladdare” (landström är ett direkt sällsynt fenomen i naturhamnar). Men eftersom trådskaparen och övriga för problemet på tal så anser man kanske liksom jag gör att det är ett jäkla trassel att hålla på med långa landströmskablar och slåss om bryggans fåtaliga eluttag, och det där med eluttagen i naturhamnarna eller när man ligger svajankrad då…

Volvo-Penta tillverkar nu inga turboaggregat, dom köps in från en underleverantör. För en del år sedan köpte jag en fabriksrenoverad turbo av samma fabrikat som den som satt på min KAD43, jag lämnade den gamla i utbyte. Just då hade Penta ett erbjudande att byta sitt turboaggregat mot ett ”original” i en blå kartong. Det erbjudandet var inte billigare än vad den utbytesturbon av samma fabrikat kostade hos turbofirman på Hisingen, men den turbon var omålad, men jag spryade den med original ”pentagrönt”…

Ja, bara att börja att utöka felsökningen. Det kan räcka att dra åt kopplingarna, men försiktigt, det brukar vara plast och mässing, lätt att dra sönder eller dra snett. Ofta är det en O-ring på kolven i trimplanscylindern som är dålig. Lika ofta är den där elektriskt styrda ventilen kass, eller så har den förlorat kontakten med elsystemet. Funktionen är följande, strömställarna (bow up, bow down) är kopplade som polvändare, dom ger spänning till pumpen så att den kan pumpa åt båda hållen. När du trycker på ”bow up”* skall pumpen suga och den elektriska ventilen skall öppnas och släppa in olja i behållaren, en kraftig fjäder i trimplanscylindern trycker kolven tillbaka, alltså trycker den upp trimplanet. När du trycker på ”bow down” skall trimplanet tryckas nedåt och båtens för skall även den sjunka nedåt, alltså pumpen skall trycka ut olja till cylindern. Den elektriska ventilen skall då vara stängd. Hoppas att jag nu tänkte rätt, det var längesedan jag höll på med hydrauliska trimplan. * Detta kan vara tvärt om, jag bar genom åren sett minst tre olika tankegångar på hur trimplanen är kopplade: 1, rätt sätt. 2, styrbords knapp manövrerar babords trimplan och vice versa 3, eller att ”bow up” manövrerar trimplanet uppåt, 4, samt då ännu värre, en kombination av att vända på sb-bb och upp-ned. Om nu någotningen är trasigt kanske det finns resevdelar..(?) Annars kan du ersätta pump och hydraulcylindrarna med Lencos elektromekaniska trimplanscylindrar, dom passar i trimplanen och i akterspegeln ”bolt on”, samma hålbild, strömställaren behålls och kopplas in till dessa cylindrar, du slipper gå omvägen via hydraulik. Dessa Lencos cylindrar är dessutom snabbare än de hydrauliska. Om du vill gå vidare och investera mera finns det ju en gånglägesautomatik från Mente marin eller Lecteotab att koppla till. Om man vill lyxa till det och få en verkligt bra gånglägesautomatik köper man istället ett kit från ZipWake, men det är ett helt annat slags system.

Vanligt bankkort duger, om det finns pengar på kontot förstås.

Ja det är den jag syftar på. Jag har ingen aning om vad dieseln kostar vare sig där eller i Hinsholmskilen just nu, men det kan löna sig att koll upp, det brukar vara billigare i Fiskebäck, men å andra sidan litet längre att åka.

Den tiden är förbi då man kunde tanka i älven. Det fanns en tid då man kunde tanka kolsvart från en bunkerbåt, men det är nu längesedan. Närmast för dig är Walborgs marina i Hinsholmskilen, dom brukar ingalunda vara billigast. Bra pris brukar sjömacken längts in vid industrikajen i Fiskebäck ha, liksom sjömacken i Eskils kanal vid Önnered. Annars är det ”Istappen” på Donsö (vid före detta isfabriken) och Styrsö-Sandvik i den södra skärgården. I den så kallade ”norra skärgården” är det Hönö Klåva, brukar ha bra pris, Öckerö har endast grön diesel för dom med rymligt samvete), Källö-Knippla, Björkö och Rörö, på Rörö brukar det vara litet billigare.

Ja det såg ju precis ut som om en kabel med ringkabelsko låg där bortglömd. Att lufta, ja kör bara trimplanet upp och nedåt upprepade gånger, se också till att det finns hydraulolja i behållaren.

Prova att ansluta den till batteriminus, då kanske grejerna funkar.

Ja, benaroljan är väl egentligen ingen olja, utan någon form av lack eller fernissa.

Benarolja har jag aldrig förstått mig på, men den kanske är bra… jag tyckte det bara blev kladdigt. Jag använder numera kinesisk träolja, eller kinaolja, den tränger djupt in i trät, även i teak och mahogny. Men man får stryka på varje vår, iallafall ”utomhus” inne i ruffen är det annorlunda där håller den finishen i flera säsonger. Jag lägger på sparsamt med pensel och vid behov torkar torrt med en ofärgad trasa.

Ja, och det är inte original, det är något som tidigare ägare lött dit. Hade det varit en professionell installation hade reläerna suttit i en sockel och så skulle dom inte haft bränn- eller smältmärken efter en varm lödkolv. Det brukar annars vara standardrelän som man kan köpa på exempelvis Biltema. Å andra sidan brukar relä sällan gå sönder, men det händer ju förstås, det vanligaste felet är annars att den elektriska ventilen som öppnar och låter oljan gå tillbaks till pumpen vid ”bow up” havererar.

Kiruna, kyrkan… endast Gud allena visste väl många dispenser som behövdes där.😇

För fem år sedan var etanolinblandningen, reduktionen, i bensinen mindre än vad den är idag. Så är det väl även så att vissa förgasare är känsligare än andra. Jag mekar ju mest med Solex PICT-x och en och annan Weber, och kan redan där se att avlagringarna påverkar funktionen på olika sätt. Lucas kan väl fungera bra om det är torrt, men fukt i anslutningar av aluminium eller av någon tvivelaktig stållegering blir sällan bra. Intet för ty kan det även bli kontaktproblem med Bosch.

Jag tankar likadan DIESEL i mina tankar, inga problem. När det gäller den utspädda bensinen har jag en hel del att förtälja Visserligen från veteranbilshorisonten men ändå. Jag har nu hjälpt flera klubbkamrater att renovera förgasare och bränslepumpar. Nu har jag ingen bild att visa, en om ni visste vilken etanolbaserad klegga som bildas i förgasarnas flottörhus och munstycken, liksom hur det förstör bränslepumparnas membran och backventiler. Om man tankar 98 oktan blir problemen litet mildare, men inte blir det bra. De flesta i klubben tankar säsongens sista tankning med akrylatbensin och kör några mil på den bensinen eller så tömmer man nogsamt tank, bränsleledningar, pump och förknasare innan vinterupphållet. Detta är ju direkt översättningsbart till er med bensininombordare eller utombordare.

Ozon kan väl förstöra inredningsmaterial såsom skumgummi!? AI.. ”För att bli av med kvalster, eller minska deras förekomst, måste du göra miljön mindre trivsam för dem genom att sänka luftfuktigheten, hålla temperaturen låg och minska tillgången på mat. Detta görs genom att vädra regelbundet, tvätta sängkläder och textilier i 60 grader, använda kvalsterskydd för madrasser och kuddar, samt dammsuga ofta.” Och det är väl det du redan gjort… I båten har jag inte haft några odjur, mer än snälla spindlar. Hemma däremot, AI föreslog att jag skulle sanera myror med gasolbrännare. I köket hade det inte fungerat, men kanske mellan betongplattorna på uteplatsen.

Räkna med omkring 30000 40000 kr (en Nimbus 27, Norrtälje-Tjörn kostade cirka 30000 förra sommaren) Priserna är också beroende på om transportören kan få en returtransport så att hen slipper köra halva vägen i tomme. Jag betalade en firma 22000 för en 5,5 ton tung och 9,5 x 3,1m motorbåt från Dalarö till Göteborg, detta var 2015, och det fanns en returtransport, ingenting har blivit billigare i den branschen sedan dess. Jag vet inte när det behövs följebil, men det behövdes inte för min båt.

Jag känner mig någorlunda trygg då jag ligger förtöjd mellan två sådana där båtar med höga åskledare av aluminium, somliga kallar dem för ”segelbåtar”… om det bara är en falsk trygghet eller en reell vet man ju inte förrän efteråt och då kan det ju redan vara för sent. I somras besökte vi ju Vänern, även Ekenäs och delar av dess skärgård, men så in i vassen mycket grund… Men det var inte det, det var när vi var på andra sidan av sjön, i Mariestad, då drog det ihop sig till åskoväder, men det blev ingeting av det, den dagen. Men dagen därpå däremot, bröt ovädret ut in över land, men då var vi på Torsö, Skedberga, och fick se hur en plym med brandrök steg över Mariestad, enligt uppgift hade då blixten slagit ned i ett gårdshus i gamla stan, en K-märkt fastighet. Det är nu farligt att vara till sjöss vid åskoväder, men min erfarenhet, sommartid, är ju att dessa oväder främst häller sig in över land. Men inte för ty, det var väl kanske fyra år sedan, jag har nämnt det tidigare, var det en sportfiskande far och son i styrpulpetbåt i närheten av Vinga som fick en träff, resultatet var hjärtstillestånd och hörselskadade, sonen räddade faderns liv med HLR innan lotsar och SSRS nådde fram.