Georg_Ohm

Ja det är viktigt att givare och instrument lirar med varandra, givarna från olika fabrikat kan ha olika resistans... Vet inte hur det är med tempgivare och oljetrycksgivare, men bra att veta är att givare till olika tankar har en europeisk standard eller en amerikansk. Om du någon gång för anledning att lyfta på topplocket så kan du ju se hur mycket gods som återstår mellan kylkanaler och cylinderlopp.

Du, jag fann en snipa/kabinbåt på en nätauktion, Blinto, trettioentusen nu. Kanske något som är intressant? Om nu solcellspanelerna är vettigt placerade kan du ju alltid lägga upp en kajak på taket...😁

Propellerverkstaden i Surte brukar ibland ha renoverade begagnade duopropellrar, liksom, nya piratpropellrar. Men dom kan även vulka om propellrar som slirar.

Om du hade tappat propellrarna hade ju motorn varvat vansinnigt mycket mer. Du hade fått et kast i sidled då den andra motorn fortfarande knuffar på. Klart kanske om den yttre ramlat av. Att höja upp drevet och kika ned, är ju alltid lätt att göra.

Kanske på gränsen av din budget, men Nimbus 26... Om du kan tänka dig att lägga mer pengar finns ju Nimbus 2600 och 2700, samma båt men med eller utan akterruff. Bogpropeller och ankarspel är sådana saker som förre ägaren, eller förrförre... har installerat. Annars är ju då "Hyttbåtarna" bra båtar att röra sig på under gång och i hamn för panshisar, barnbarn och husdjur . Nedsänkta däck, rejäla räckverk etc, Targor, Minor/Sargo, Nordstar eller Triton29, men då snackar vi om helt andra pengar. Jonsonbåtarna är ofta byggda från halvfabrikat, slarvfabrikat... dom kan se väldigt olika ut. Detta är då en motorseglare med allt vad det innebär. Visst en trygg båt då den har ett rätt så dräktigt skrov. Den rullar ju en del i sidsjö, men det finns ju stödsegel. Men rullar gör ju även albintjugofemman. 30k, 9-11 meter... projekt, vrakpris... jag får ändå inte den ekvationen att gå ihop. Det finns en uppsjö med norska snipor upp till 9 meter, en del udda modeller.. men på sådana båtar (inklusive nämnda nimbusar) kan det ändå bli litet akrobatik då det skall fendras ut vid anlöp av hamn, gångborden invid skarndäck är ofta smala. Tresfjord/Westfjord 26 eller 29 är trevliga snipor, särskilt Westfjord 26F (fishing) som har en bra liten hytt, Calander i Munkedal hade ju tillockmed elmotor i en(?) sådan. Men max 30k... njae det blir ett upplagt vrak som inte sett vatten på flera år isåfall. För att uppfylla alla dina specifikationer, får du nog lägga till en nolla, tiodubbla budgeten. 😀En kajak kostar inte så mycket... men det är rätt svårt att promenera på dess däck...

Fantastiskt att den klarat så många år i Kattegatt... för jag tror inte att du menar att den bara gått i älven och i vallgravarna..? Men detta faktum kan ju vara ett framtida observandum, kombinationen gjutjärn och saltvatten blir sällan bra tillsammans. Även tempgivare kan du testa med "kastrullmetoden".

Tja... om nu motorvarvet stämmer med varvräknaren, och att du trots det har drivning framåt, tyder det ju på att någonting slirar iallafall. Om motorvarvet hade ökat ordentligt utan att du haft drivning framåt hade det ju varit lätt att tro att du tappat propellrarna Vad har du för slags reglage? bytte du växelvajern i samband med att brevet renoverades? Jag tänker att kanske ändå konan slirar, och det kan ju bero på att växelvajern är sliten eller illa justerad. Duopropeller? eller enkelpropeller? spelar kanske ingen roll jag tänker på om det slirar i propellerns ja då kan vulkningen ha lossnat mellan propellern och dess nav. Då kan propellern börjar slira på navet vid ett visst varvtal, eller snarare vid en viss belastning. jag borde veta eftersom jag har 290 med duopropellrar, men där är väl en gummihylsa fastvulkad mellan propellern och inre hylsan. -För det är väl så att dessa propellrar har ett sådant nav...? (jag borde ju veta det, som själv har dubbelprop. på 290)

Jo det kan behövas experimenteras (eller det kan kanske man kan räkna ut) med olika utväxlingar, eftersom du behåller din dieselmotor, dess backslag och dess propeller, det är väl kanske därför denna lösning finns. Och då gäller det ju att det får plats en remskiva på axeln, det brukar ju vara trångt under axeln. Man kanske kan göra en koppling så att elmotorn inte går att starta om inte dieselmotorns reglage ligger i neutralläge. Det finns en sådan strömbrytare i vissa reglage, i andra är det förberett för en sådan.

Antag att tempmätaren visar rätt efter bytet av givare. IR termometern visar antagligen rätt den också, men IR-mät på termostathuset istället. Har du kollat termostaten? (man lägger den i en kastrull på spisen tillsammans mad vatten och termometer, värmer på och noterar när den öppnar sig). Ja sedan kan man ju hoppas att du har en tempivare som matchar instrumentet.

Det finns väl elmotorer med genomgående axel, så man kopplar propelleraxeln i ena ändan och hardykoppling eller kardanknut till backslaget i andra ändan..? Ja om nu backslaget tål det, att rotera utan att motorn går. Jag har även sett lösningar där det suttit en remskiva på axeln och en elmotor med remskiva bredvid och då ett antal tandade remmar mellan dessa. Men inte heller det frikopplar ju backslaget. Jag funderade litet på om det går att om det skulle gå rent mekaniskt att göra en båt med AQ-drev och dieselmotor till hybriddrift. Flytta fram motorn, eller byta till en mindre motor, backslag 1:1 eller en koppling (om det finns) efter motorn, sedan en drivaxel med elmotor och därefter en kardan till drevets ingående axel på insidan av skölden. Sedan skall man ju ha plats med batterierna och styrelektronik också... och gärna några kW solcellspaneler med laddelektronik. Men det får väl bli rapsoljediesel istället...

Om det finns en sxk-boj i sältan är det väl mer som en inbjudan då är det lugnt. Sedan får du väl flytta på dig om det skulle komma en sxk-medlem som gör anspråk på bojen.

Ja, startmotorn drar då så himla mycket ström att det inte blir någonting över till tändsystemet. Om du vill köpa ett dyrt batteri går du till båttillbehörsbutiken. Om du vill har ett bra batteri som inte är jättedyrt kollar du med Batteriexperten eller Batterilagret. Även Biltema har batteri som kan vara bra. Sedan finns det dom som beställer batteri från Tyskland, lär vara både bra och billiga och med hemleverans, enligt andra forumdeltagare här. Hursomhelst ör det ofta värt besväret att kolla vad man tar i olika butiker. Lättast är att välja ett batteri med samma storlek och kapacitet som ditt gamla, läs vad som står på etiketten. Batteriers kapacitet anges i Ah, amperetimmar. Batterier kan vara ”spegelvända” alltså med polerna placerade litet olika, men om dina batterikablar är långa spelar det ingen roll.

Göteborgs Skruvscenter har det mesta kanske till och med i ”syrafast”.

Annars är ju Björnåsen trevlig. På den nordöstra delen finns en rätt stor och fin berghäll med flera bergdubbar. Du flyter fint ända fram till berget. Björnåsens kännetecken är alla ”kummel” som står högt uppe på ön. Det är sannolikt barn och ungdomar som staplat skrotsten på varandra, från det lilla stenbrottet på nordvästsidan, ja det är nog bara ett provbrott. Jag var inne i sältan en gång för längesedan, tänkte att jag skulle lägga till mot berget, men där är det grunt hela vägen runt. Men man kan ju se en del 30-40 fotssegelbåtar ligga på svaj där emellanåt. Sedan är ju alltid Stora Dyvik på Otterön ett säkert kort. Här är det tydligen väldigt bra ankarbotten, sägs det.

Jag hade nog gjort som så att jag hade kopplat loss samtliga kablar på generatorn, och dragit fram nya kablar istället, då vet du ju att det blir riktigt. Eller så nöjer du dig med att dra en ny kabel från sene-utgången på generatorn till pluspolen på batteriet, och ser om spänningen sjunker. Vid 14,4 volt som gasar ju batteriet och det är direkt obra. Max 14,2 V skall det vara. Jag läste nånstans att 13,9 var optimalt.

Det finns ju redan en tråd med namnet ”Skiljerelä kasst”. Onödigt att skapa en ny. Så har jag mätt på två av BTs skiljerelä. 1 drar vid 12,1 volt, faller vid 10,5 volt. 2 drar vid 13,0 volt, faller vid 12,0 volt. Båda dessa satt i båten då den köptes, men litet oklart varför… ja det ena, vet nu inte vilket, satt kopplat efter en PVM regulator från en 50 wattspanel, nu finns det en MPPT regulator där och sedan direkt till batteri. Så jag skulle nog rekommendera er som har sådana skiljerelä att mäta vid vilka spänningar dessa drar respektive faller. Klart det är väl inte alla som har ett labaggregat. Men om det funkar, röda lysdioden lyser när generatorn laddar och om den slocknar när generatorn slutat ladda är det ju ok ändå, kan jag ju tycka. Huvudsaken är nu att batterierna blir isärkopplade när man stänger av motorn, eller en kort tid efter det.

Förutom reäln och sådant… Se till att ordna med en dränering i plastlådan, ankarlinan är rätt så blöt när den kommer upp. Någon form av ventilation är bra också.

Sutars/Skyllermarks föreslår ovanstående. Det var kanske där jag lurade mig själv, men bättre med D+.

Ja det är lätt att tänka fel här. I tidigare båtar har jag haft dubbeldiod, en stor blå box med kylflänsar, med en viss marinmotorfirmas namn på. Man jag får köra detta genom hjärnvindligarna runt hippocampus en gång till. Men nu funkar det med ett annat BT skiljerelä.

Tro det eller ej, men jag har inga lediga motstånd ombord, men det finns en och annan diod som inte används. Nu upptäckte jag en annan sak med dessa av oss beskrivna ”förträffliga” relän. Jag provade faktiskt tre sådana som jag har ombord. Och ett av dessa fungerar som jag vill mellan ett AGM-batteri och ett ”ickeAGM”. Skiljereläerna skiljer sig åt i frågan om tillslags- och frånslagsspänning. Nu har jag inget variabelt nätaggregat ombord, dock batterier med litet olika spänningar, några tiondelar hit eller dit, och två av reläerna jag har ombord, det sämsta drar vid 12,7 volt, frånslagsspänningen kunde jag inte mäta upp. Det var väl ungefär det jag upplevde under gårdagens svettiga ”koppleriverksamhet” under durken… Då bryr jag mig inte om att kommentera 1,2, 1+2 brytaren…😇 Nä, det är nog ingen sådan där jättebra precision på vid vilka spänningar relät skall dra respektive falla. Nu har detta sannolikt ingen betydelse i det sammanhang vi använder dessa, men om man händelsevis vill ha tillslag vid exakt 13,3 och avkoppling vid exakt 12,8 volt skall man nog leta efter en annan produkt. Jag återkommer när jag mätt upp de två skiljereläerna hemma på arbetsbänken, som jag inte längre behöver i båten.

Vad bra det blev! Jag vet att hundar inte kan känna lukten av hundgodis (och andra substanser) som är inneslutet i krympslang *.Sedan vet jag inte heller hur kraftiga krympslangar som finns, men om det finns krypslang i en dimension som sväljer din slangbit så kan du ju trä en sådan över och värma på. Annars skulle nog eventuell lukt kunna hindras av vulktape eller liknande, iallafall lukter som vi människor känner av. * I en annan tråd kan jag berätta hur och varför jag känner till detta.

Det är faktiskt inte så himla lätt att hänga i alla diskussioner hela tiden. Sedan var väl min hjärna inställd på Biltemas skiljerelä som jag kopplad med hela eftermiddagen. Pratar vi nu om att vanligt standardrelä vars manöverspole kopplat på D+ och B-? Så här…? Kan det verkligen fungera? Tänker jag fel, när jag säger att det relät drar samtidigt som laddningslampan lyser? -om det nu inte är ett brytande relä… men det blir ju fel ändå, då måsta man isåfall koppla in ett relä till. Hur skulle det bli om man istället kopplar reläts 85 och 86 på D+ och B+..? När laddningslampan lyser får reläspolen plus från två håll och och då drar den inte. När generatorn laddar bli D+ negativ, eller iallafall nästan negativ, då borde relät dra och koppla ihop batteribankerna. D+ är ju i princip samma som anslutningen nummer 15 på tändningslåset. Jag vill minnas att har gjort en sådan koppling för aut.halvljus på en av mina gamla bilar, den som är byggd 1968… fast jag hade nog ett till relä på något vis… Fast jag skriver det igen, oavsett om jag hänger med i diskussionen eller ej, klapprande relän kan bero på att dess manöverspole matas med varierande spänning, så att det ömsom drar och ömsom faller. Det relät (som jag kopplade bort igår) betedde sig så, när det var klart till halvklart på himlen.

Det händer någon gång emellanåt för mig också. Ibland måste man spola skålen tom under tiden man uträttar nummer två. Man jag gör som du gjort, stänger tilloppet och spolar, fast längre och fler gånger. Det brukar fungera. Annars får du ta till toaborsten och tycka till skiten så att det lossnar och sedan spola rikligt, men bordsgenomföringen öppen då.

Min slang är relativt lättåtkomlig i båda ändarna, så jag lossar slangklämmorna (två i varje ända) tar ur slangen, spolar igenom den med båtens däckspolningspump. Hamrar på den med en plasthammare, då lossnar en hel del kalkstenar, sedan spola, hamra, spola osv tills man är nöjd. Man blir inte populär i gästhamnen om man använder vattenslangen på bryggan för att spola. Sedan finns det olika medel att hälla i toaletten som skall minsta kalkbildningen i toa, slangar och septiktank.

Nu 13,0 V