Georg_Ohm

Hej! Har båten gjort 21 knop tidigare denna säsongen? Vad är det för motor, TAMD41? Hur många motortimmar? När bytte du turbo? Vet du vad du har för stigning på propellern? Propellerexpertisen må fela mig om jag har rätt, men det brukar ju inte alltid gå snabbare med en fyrbladig propeller, den ger väl mer bett i vattnet, det är ju mer sambandet mellan motorns effektiva varvtal och propellerns stigning, men propellervetenskapen är rätt komplext, så i det kunskapsområdet navigerar jag inte så bra. Om du har båten i västerhavet kan det ju vara lätt att tro att du har kolonier av havstulpaner på båtens botten och/eller propeller, dom odjuren bromsar ju upp hastigheten rätt så effektivt, särskilt om dom ordnar med bosättningar på propellerbladen.

Så kan man ju ställa en följdfråga: Vad händer om du har strömbrytaren påslagen och stänger kranen? Du skriver ju visserligen att det inte går att stänga vattenflödet? Men ändå…?

Ja man skall ju alltid börja felsöka dom enkla grejerna!

Just så! Tag hem pumpen och provkör den på arbetsbordet, kolla tryckvakten, den skall vara kopplad i serie med pumpmotorn, kontakten i tryckvakten skall vara sluten när det inte finns något tryck, och skall öppna och bryta kretsen när trycket uppnåtts. Det skall finnas en strömbrytare någonstans i båtens elsystem som man kan stänga av pumpen med om det skulle bli tomt i tanken så att inte pumpen pumpar luft. Den tål iofs att gå torr, en stund. Det dricksvattnet som finns i hamnarna är nu nästan alltid kommunalt dricksvatten av livsmedelskvalitet, men båtens tank kan ha avlagringar, och ofta får ju slangarna liksom pumpen avlagringar som kan innebära att vattnet smakar unket. Prova att koka upp vatten till en kopp pulverkaffe! Kaffet blir i det närmaste odrickbart om det är avlagringar i tanken eller i slangarna, men man känner kanske inte av det när man dricker vattnet som det är, jag vet! Så min rekommendation är att (1) felsöka pumpen, bra om man kan få den att fungera, för dom är dyra, om du har tur är det bara felkopplat, eller så är tryckvakten trasig, den innehåller en helt vanlig mikrobrytare som exempelvis kan köpas av Electrocit (https://www.electrokit.com/search.php?keyword=microbrytare&search=) annars kanske det kan finnas en sådan som reservdel att köpa. (2) Byt ut alla slangar, eller gör ren dem, om det ör möjligt att öppna tanken, så gör det och skura den invärtes, klorin är bra, men då får du spola igenom systemet några gånger, det gjorde jag en gång när jag hade köpt en båt mitt i säsongen, och sedan gick det att dricka kaffet! Om du drar nya slangar, så undvik alltför många kopplingar. Om du har en vv-beredare i båten så kan utgående varmvatten bli för varmt för dom armerade plastslangarna, då kan man ha en värmetålig armerad gummislang den första metern innan den första förgreningen. Dubbla slangklämmor på utgången på vv-beredaren! Engreppsblandare… är svindyra i båttillbehörsbutiken, jag köpte Julas minsta engreppsblandare till handfatet på toan, och planerar att köpa den minsta köksengreppsblandaren till diskhon. Dessa brukar kosta mindre än 500kr. Kan kosta drygt 1000 kr eller mer i båttillbehörsbutiken. Ja och så här skall tryckvattensystemet vara kopplat: Tank - en sil eller filter- pump - (eventuellt en trycktank, liten hydrofor, men inte alltid nödvändigt) - en förgrening 1a till kallvattenkranarna. Förgerning 1b till vv-beredaren - till varmvattenkranarna. Elektriskt: Plus från säkringsdosa - strömbrytare- tryckvakt på pumpen - plus på pumpen. Minus från minuspint - minus på pumpen. Testa tryckvakt med ohm-meter/multimeter: Utan tryck, 0 ohm, eller nästan noll, kretsen ör sluten. Med tryck, oöndligt antal ohm, kretsen är öppen. Tryckvakten har ett fjäderbetastat membran, där vatten trycker på, ofta finns det också en justerskruv som påverkar fjäderspänningen. Membranet påverkar vanligtvis en vanlig standard mikrobrytare. Membranet är den svaga länken, när det spricker ”tror” tryckvakten att den skall hålla pumpen igång eftersom det inte byggs upp något tryck på membranet. Även mikrobrytaren kan gå sönder. Lycka till!

Det kan vara ett utlopp till en länspump, men du får kolla på insidan vad som är anslutet där.

Det jag sett genom alla åren jag haft båt, och även tidigare, att det är problematiskt med ”färgad gelcoat” ja annan färg än vit gelcoat. Jag har sett blåa flammiga Ballader, gula Vator och Missiler som ser ut som båten på bilden. Monark- och Cresentbåtar med bruna ytor som är blekt och där man polerat så intensivt att man gått igenom det yttersta färgade skiktet. I hemmahamnen står en ganska ny körsbärsfärgad Targa som är helt flammig. Jag tänkte kanske att gelcoaten, eller gelcoatsfärgerna var bättre nu för tiden, men…?

Samma erfarenhet, Biltemas ulltrissor är bra och billiga, jag har flera stycken. Går lätt att handtvätta, och torkar snabbt. För det mesta har jag polerat för hand, med dessa trissor, men även med Julas polermaskin, den som ingår i det röda sortimentet av billiga laddningsbara maskiner (jag har även dammsugaren i samma serie, ombord). Med julamaskinen och biltematrissorna blir det bra trots att den maskinen inte oscillerar, och en grej till, polertrissan är något större än polermaskinens rondell, så den skyddar både den och ytan när man kommer in i hörn eller slag i skrovet. Däremot rekommenderar jag inte Biltemas båtvax, jag har använt det i flera år, tills jag i år köpte Hempels båtvax och genast förstod att jag slitit och gnetat i onödan. Måhända finns det likvärdiga eller bättre båtvax än Hempels, men det var det jag kom över mer av en slump då biltemavaxet tog slut.

Ett sätt att komma över tjocka och billiga, men enkla kopparkablar är att köpa startkablar och klippa bort krokodilklämmorna…

Hej! Till en 6 cylindrig dieselmotor har jag ett enda 100Ah AGM batteri från Biltema, till detta är även bogpropeller och ankarspel kopplade. Det har fungerat bra i flera säsonger. På förbrukarsidan har jag två seriekopplade golfbilsbatterier mina är på 6 volt och 280Ah, så det blir sammanlagt 12 volt och 280Ah. Exakt den typen jag köpte finns inte på Batterilagrets hemsida idag, men väl ett på 240Ah. Detta är batterier av gammaldags beprövad teknik, litet bökigt kanske att seriekoppla två sexvoltare. Kanske bra om man har en rank båt och vill fördela batterivikten på olika ställen på båten… Batterierna har öppna celler (med lock naturligtvis) så man har möjlighet att fylla på med dest.vatten några gånger per säsong. Batterierna är alltså ”underhållsbara”. Men rent elektrisk har dessa fungerat väldigt bra för mig nu i tio säsonger i nuvarande båt och lika länge i den förra båten. Det rör ju sig om traktionära batterier som tål litet mer urladdning än andra sorters bly/syrabatterier. Men värt att nämna är att dessa laddas kontinuerligt av 200W solceller. Nu denna sommaren har vi ett kompressorkylskåp och en kompressorkylbox igång utan problem, det brukar vara 80-85% batterikapacitet kvar tidigt på morgonen.

Limma…? Batterier är ju ganska tunga, så det krävs ordentliga grejer för att hålla dom på plats. Men jag har i olika sammanhang använt ett lim som heter ”No more nail” som fäster fantastiskt bra, och då har jag använt utomhusvarianten av det limmet, finns bland annat på Jula. Men jag anser nog att batteristöd även måste skruvas fast. Jag har nog aldrig köpt grövre kablar, så jag vet inte var man kan inhandla sådana. Men om du nöjer dig med begagnad kabel i god kvalitet så kan jag kanske hjälpa dig att fixa det och även pressa på kabelskor, berätta vad du vill ha, längd och dimension och typ av kabelskor så kanske jag kan fixa något åt dig i augusti-september, eller senare i höst. Kontakt via forumets meddelandefunktion.

Ursäkta, avvikelse från ämnet… Men jag har varit litet frånvarande under vintern och våren. Men jag ser ju att det fortfarande är elfrågor och ibland toalettfrågor som det blir långa diskussioner ikring. Inte sällan blandar man volt, watt med andra typer av fekalier som då fastnar i jokerventiler och i laddningsregulatorerna. Det är märkligt hur stor okunskapen är, eller hur liten kunskapen är. Och då frågor som är omöjliga att svara på då viktiga parametrar saknas, ja som en vit båt som läcker, och då undrar man varför. Vi har ju även haft några sköna frågor från medlemmar som lossat hela avbärarlisten och undrar hur 17 man får tillbaks den igen, vilket då flera avråder ifrån, om man nu inte har en 25 meters simbassäng med 60° vatten. Eller då en eller annan som river ut skrovklädseln och undrar hur man får dit en ny runt alla dubbelkrökta hörnerna. Jo jag har haft av avbärerlister och tapetserat om inne i en båt, men brukar avråda andra att göra det. Sedan har vi haft frågor från nyblivna segelbåtsägare som skall segla från Luleå till Marstrand i november, eller vice versa, eller den som undrade på vilken sida av ”pinnarna” som det var djupast, på den gröna eller röda sidan? Alla svarar artigt tills det blir mer och mer uppenbart att man driver med oss, driver med strömmen… Ja den strömmen som mäts i ampere diskuteras mer än den som mäts knop.

Zingo med olika smaker… Innehållsförteckningen innehöll väl en massa saker som skulle gjort dagens dietister galna. Fanns bara sommaren 1973.

Tja Maringuiden finns, men verkar sova en törnrosasömn. Diverse köp, byt och sälj med båtar och tillbehör. Så finns det en grupp som jag faktiskt varit inne i och bara blivit irriterad på eftersom ”landkrabbor” som tror att dom vet hur saker och ting skall vara uttalar sig om hur saker och ting är… ”Vi som älskar båtar och Västkusten”. Det är dom jag känner till, men det kan ju finnas fler, kanske engelskspråkiga, eller sådana som är på hindu eller något annat språk… retroromanska kanske…

Korsade sjön idag, är på Värmlandsnäs tryggt i hamn. Sjön var vresig, vind från NV, omkring. 5-10 m/s, vågor i huvudsak in låringsvis sb, som ideligen slog båten ur kurs. En en kort dyning med andra vågor i 45° vinkel ovanpå. Det var säkert 30 år sedan jag senast var sjösjuk, blev väl inte det idag heller, men det var inte så långt borta. Sådan konstig oregelbunden dyning har vi inte hemma, var kan man klaga? Naturvårdsverket? Sjöfartsverket? Turistrådet? Sedan har vi ingen mobiltäckning och en väldigt svag och osäker internetuppkoppling, men så är det väl ute på landet..? Därför blir det ingen bild. Vi, eller snarare jag, hade väl inte tänkt att gå så här långt norrut i sjön, Men det fanns en svag planering om att gå till Djurö, men de hamnar där som finns i guideboken och de vi hört talas om är oskyddade på nordvästen. Och sedan det där dumma tilltaget att placera en massa grund mitt i sjön och kring alla öar, begränsar ju möjligheterna till strandhugg, särskilt som man är ovan att navigera här och då man inte vet var grunden inte finns. Byter ut några bokstäver, så blir det Lurö skärgård istället, om/ när det mojnar på torsdag. Men förutom det är det ju trevligt, kan väl tänka mig att gå upp fler gånger i Vänern, men kanske inte direkt nästa säsong. Och då måste jag isåfall ha bättre sjökort, Sjöfartsverkets båtsportskort har ju mer att önska, fler specialer i skala 1:30.000 tillexempel. Borta väldigt bra men hemma bäst.

Om du tar ur glaset och gummilisten och då försöker montera ihop ramen, hur blir det då?

Har du någon bild på det att visa?

På söndagen decimerades antalet båtar i hamnen radikalt, så det är väl litet av Vätterns parallell till ”typ” Lysekil.

Ole och Terjes invasionsflotta brukar bli mer synlig norr om Lysekil, och direkt dominant förekommande norr om Sotekanalen, på Kosteröarna har dom lyckats med återerövringen totalt.

Jag har en vit båt med grön motor som inte startar… vad kan det vara för fel? Sedan undrar jag om det går att servera raketost och chokladzingo till Bullens pilsnerkorv, ombord? Jag skulle tro det är så här, jag vet ju inte då jag inte letat på Facebook… Men jag har nu varit med om att två webbplatser väldigt lika Maringuiden, till formatet har övergetts till förmån för diskussionsgrupper på Facebook. Den ena är Boxerville.se och den andra är Beachbuggy.se. Men vad jag förstått är det fler liknande webbplatser som rönt samma öde. På sådana här webbforum hamnar ju frågor och diskussioner i olika kategorier, på Fuckbook kommer allt i en enda röra i löpande text, och här blandas vilda konspirationsteorier med mer eller mindre relevanta gissningar. Men det tycks vara så som kidsen vill ha det, lättillgängliga fakefaktoider i telefonen via Facebook.

Ja, ett klassiskt knep. Om det är vatten, kondens i oljan så syns det i allmänhet på lockets insida. Om det ser ut som chokladkräm är det inte bra, dock luktar det betydligt sämre än chokladkräm. Lukta även på den nyupptagna oljestickan, det skall lukta gammal olja, ingenting annat, om det även luktar diesel är det en anledning att dra sig ur affären. Men om det har gått så långt har du måhända redan märkt det på motorns gång.

Det är väl iofs så långt bort från kompassen att det inte skall inverka, men man vet ju inte förrän man testat. Kardborreband iallafall till mjuka solcellspaneler kanske funkar det också.

Ok, om du smörjer in listen och spåret i ramen med såpvatten, kanske det går att få ihop?

Min turbo på en KAD43 som i princip är en likadan motor, höll i ungefär 900 timmar. Det finns många begagnade reservdelar, men laddluftkylare (intercooler) och oljekylare verkar det vara direkt ont om på beg.marknaden, vilket kanske har sin förklaring. Hursomhelst är det tuber i dessa där det samlas en massa bôs, diverse olika avlagringar. Lätta att göra rena, men kan vara svåra att demontera, ja särskilt oljekylen som sitter långt ner på motorn, svår att komma åt. Om det är söligt på motorns högersida, eller en fet beläggning på motor och i motorrummet skall man dra öronen åt sig, då läcker det där eller annorstädes. Det bör vara torrt under motorn i motorrummet, men litet vatten kan accepteras, och det vattnet skall vara rent. Om det är drev på båten läcker det alltsomoftast litet i lagringen till styraxeln, bör bytas. Om det är traditionellt backslag med propelleraxel kan det (skall det) läcka litet vid propelleraxeltärningen, beroende på modell. Likaså vid tätningen till rodrets hjärtstock, men det är lätt att åtgärda. Annars brukar jag skriva när det gäller skicket på begagnade båtar, ta en ingående kontroll på hur det ser ut i byssan (köket), toaletten och då i motorrummet, det brukar avslöja en hel del av båtens allmänna skick. Även propellern kan ju avslöja en hel del, exempelvis varför propellern är alldeles ny… Batterier i begagnade båtar brukar ju i allmänhet också vara en källa till irritation, då det trots det att säljaren intygar att dessa är nyligen bytta, brukar det betyda att ordet ”nyligen” kan vara elastiskt och innefatta tidsperioden det senaste decenniet…. Dynornas klädsel är dyr att byta om man lämnar in till en tapetsör, kapell är dyra att sy upp. Så sådana saker kan man också tänka på när man väljer mellan två annars likvärdiga båtar.

Jag har en likadan eller snarlik lucka, som tätades på ett annat sätt, utan demontering, men nu har du redan haft i sär grejerna så… Med ett ordentligt spännband, eller snarare en lastspännare, kan du ju bara få i hop aluminiumprofilerna kant i kant medan bandet är spänt. När du släpper igen blir det ändå en glipa. Jag skulle tro att du måsta ta ut glaset och ”överspänna” litet… men då blir det ju svårt att få i glaset i ramen igen… Men om du inte testat med en lastspännare istället för spännband tycker jag att du skall göra det, ja medan glaset sitter i, men det kanske är en lastspännare du använt?

Två grejer som orsakar dessa symptom, båda tillsammas eller bara det ena eller det andra. 1 för högt tomgångsvarvtal. Jag vill minnas, utan att leta på nätet i någon verkstadshandbok, att tomgången bör vara runt 750 rpm, iallafall inte mer än 1000 rpm. Iallafall skall varvtalet vara lågt vid växling. 2 för litet spel i någon av växelkabelns ändar, antingen i reglaget eller ute vid växelföraren i drevet. Men om det är för tajt är det ffa svårt att växla, för mycket spel kan göra att växeln inte går i riktigt med en gång och då orsakar oljud, men sannolikt är det slitage i drevet. Men det är ju gamla grejer, det kan vara rätt så sletet, det är en konkoppling (slirkoppling) och koniska drev i växelhuset. Sedan kan det ju vara svårt att få till en jämn och någorlunda låg tomgång i en gammal sliten motor, främst kan det bero på förslitning i fördelaren om tomgången är ojämn. Förgasarnas skick är ju naturligvis också betydelsefull i detta sammanhang. Men det finns väl fortfarande relativt gott om reservdelar till AQ115, eller AQ130 eller vad nu B20 i olika versioner hette när dom var marinkonverterade.