Georg_Ohm

Se till att den svarta minuskabeln sitter ordentligt fast! Inte bara på batteriet utan även i dess andra ända, för blir det dålig eller ingen kontakt alls där så blir du ju strömlös ombord. Om du bara har en batteribank ombord så skall ju all ström passera genom denna kabel. Så här mäter du, om det nu fortfarande känns aktuellt: Instrumentens minuskabel på batteriminus. Instrumentets pluskabel till den av huvudströmbrytarens (=batterifrånskiljaren) anslutning som har direktförbindelse med batteriplus, har du någon spänning där? Flytta mätkabeln till den andra polen, den vars kabel försvinner bort mot mot motorn och restan av elsystemet, finns där någon spänning? Om det gör det, prova att slå i från huvudströmbrytaren/batterifrånskiljaren, nu skall det inte vara någon spänning alls, 0 volt. Mätinstrumentet, multimetern ställer du in på = eller om det står DCV och mätområdet 0-20 volt. Om du inte har ett elektriskt mätinstrument kan du testa med en lampa ansluten till två kablar. Det finns två sätt som dessa huvudströmbrytare eller batterifrånskiljare går sönder på: Pga av dålig kvalitet så går kontaktblecket eller plastgrejen som påverkar kontaktblecket sönder, då blir det ingen kontakt alls, ingenting som är anslutet fungerar. Pga överbelastning, en huvudbrytare avsedd för en lägre ström än vad som det är tänkt gör att kontaktblecken svetsas ihop, och det brukar innebära att man inte kan stänga av strömmen, men det kan även innebära att hela kontaktstycket faller isär och det blir ingen kontakt.

Ja det finns servomotorer att montera på dessa kulventiler, och dom manövreras jätteenkelt med bara en omkopplare som är kopplad som polvändare. @Makro har en, och undertecknad har en som sitter på en trevägsventil mellan vattentankarna och pentrypumpen. Man köper dom från den firman vi brukar kalla ”Mr Wang i Kinna”…. Dom finns i olika dimensioner och nån modell kan manövreras via Wifi.

Denna gången mätte jag varvtalet med båten förtöjd vid bryggan. Då kom jag fram till att varvräknaren i instrumenttavlan visade för litet. Hypotesen är då att varvräknaren inte är kalibrerad till den utbytta genaratorn.

Du kan ju alltid börja vid källan. Kolla att batterikabelskorna, polskorna, sitter ordentligt på batteripolena hårt åtdragna utan glapp.

Det @Mercury_44XS menar med ”jord” är minus i motorblocket, eller direkt på batteriminus. Instrumentets röda testkabel på 15 eller + på tändspolen, den svarta i någon detalj på motorn eller då batteriets minuspol. Ställ in instrumenten på = eller DCV som betyder mätning av likspänning, och ställ in mätområdet till 0-20 V. *Vad jag och några andra här har erfarit kommer begreppet ”jord” i fordonselektriska sammanhang att försvinna och ersättas med ”chassiminus” och det begreppet funkar väl på bilar som har minus i karossen, men svårt att tillämpa i en båt. Jord har vi i blomkrukorna, i rabatten och i våra gravar på kyrkogården.

Ytterligare en orsak att skippa den ackumulatortanken. Då får du ju också en färre slangkoppling som i framtiden kan läcka. Iallfall kan du ju testa utan den.

Jag kan förstå varför man hade en sådan här trycktank förr i tiden när pentrypumpen var en enkammarspump, ni vet ”Remjohan” hade man då ingen utjämningstank kom vattnet stötvis ur vattenkranen och det blev rätt söligt. Moderna pentrypumpar har ju tre och ibland fyra kammare och pumpar ut vattnet med ett mer stabilt tryck, det är väl egentligen bara när man får luft i systemet som det kommer stötvis, men då hjälper ju inte en sådan här hydrofor, eller vad den heter. Jag tog bort min sådan, tank då jag bytte pump, förre ägaren hade monterat tanken men sade att det inte var någon skillnad mot innan.

Så har jag mätt med en extern varvräknare efter tips här. Varvräknarens missvisning är cirka - 320 RPM (alltså för lite). Ja cirka, felvärdet varierar litet vid olika varvtal, sedan vågade jag inte varva upp motorn till maxvarv med friläget i och kall motor. Sedan upptäckte jag då i och med detta att kompressorn startar och stannar vid för låga varvtal, ungefär 1200 till 2000 RPM, stoppvarvtaltet är jag litet osäker på i nuläget, men kompressorns start och stopp får jag justera senare efter det att jag justerat varvräknaren. Återstår då för en digitalt funktionshämmad att listat ut hur man trycka in pinnen i hålet för att komma in i justeringsmode och sedan trycka rätt… och det går ju bara på den inre varvräknaren, i den yttre är displayen trasig, jag bytte bara i den inre varvräknaren för sisådär 10 år sedan.

Du kan ju leta och se efter om det sitter någon, några fettnipplar någonstans vid drevet på båtens insida, och isåfall trycka in fett där.

Jag känner till några sådana ställen på bohuskusten. Kråksundsgap, det blir grundare sjön trycks uppåt, så blir det smalare också, då trycks dyningen även ihop upptåt på grund av det. Tjurpannan, nästan samma där, men där studsar dyningen ut från land också. Sedan rätt så oförklarligt, tycker jag, inloppet till Rönnäng och Tjörnekalv från Marstrandsfjorden, jättekonstigt, här är det ”en stående våg” en enda, men rätt besvärlig, det är ofta strömt också och det bidrar väl. Det finns ett liknande fenomen på andra sidan om man kommer öster ifrån och innan man når Marstrands norra inlopp kan det vara en del konstig dyning där även om restan av fjorden är lugn. Sedan är det Gullmarsfjorden, på alla vindar i den nordliga kvadranten, en kort brytande dyning fullt jämförbar med det vi råkade ut för på Vänern, Värmlandssjön nära Lurö.

Inte bara ”ser ut” det är en sådan!

Nu har jag mekat litet med appen. Ömsom befinner sig min båt i centrala Stockholm, ömsom i hemmahamnen. Hursomhelst så säger appen att båten bara befinner sig knappt 32 meter från telefonen, det är litet längre än så. Appen fungerar dåligt, om jag har öppnat en meny så kan jag inte stänga den igen utan att köra en uppdatering eller starta om appen. Appen fungerar dåligt i telefonen, i Ipaden funkar den inte alls. Så kommer den inte ihåg lösenordet, eller rättare sagt, jag har bytt till samma lösenord två gånger, har dubbelkollat att jag skrivit rätt, men det funkar inte. Den där ”pucken” var hittar jag den i appens meny? Nu ger den en inadekvat temperatur, ingen luftfuktighet och så har den hela tiden sagt att dörren är öppen, trots att den bevisligen är stängd. Den har aldrig larmat, men den kan berätta väldigt exakt var någonstans båten har varit senaste veckan. Jag försöker att nå supporten i morgon.

Från Olssons i Ellös. Skall köpa eller låna en elektronisk varvräknare. Nej det är väldigt stabilt. Jag har justerat det till 500 rpm, var lägre förut men då protesterade oljetryckslarmet vid tomgång med varm motor. Nej, det blir för jobbigt. Kabeldragning, tillfällig eller permanent är det absolut tråkigaste jag vet. Sedan tror jag inte att jag har nån sådan lång kabel i rätt kulör….😀

När motorn startats, innan förtöjningarna tas hem, skall samtliga ombordvarande människor och djur, ha flytväst ordentligt påtagen. Det är inte förhandlingsbart. Barn och barnbarn har aldrig ens försökt att förhandla om detta. Under gång får man lov att vistas under däck, i ruffen, men med flytvästen på. Befälhavaren kan medge undantag från denna regel vid toalettbesök. När båten är ordentligt förtöjd i hamn får man lov att ta av sig flytvästen, om man vill. Även det minsta barnbarnet får vistas på däck utan flytväst när båten ligger i hamn, om det inte skall klättras på relingen, fiskas eller utföras fiskeliknande destruktiva aktiviteter, men det undantaget från flytvästregeln beror på båtens beskaffenhet med djupt nedsänkta gångytor. Alla aktiviteter på bryggan, såsom djurplågeriet ”krabbfiske” innebär att flytväst skall vara påtagen. Vid bad på djupt vatten för icke simkunniga används en speciell ”badflytväst”. Vid aktivitet i gummibåten skall flytväst vara på.

Jg tror nog att alla deltagarna här på Maringuiden är ordentliga båtmänniskor som inte slarvar med säkerheten ombord. Det är ”dom andra” som inte har koll på läget, som tycker att man ”inte kan ramla i” från fritidsbåtar, och om man ändå gör det så kan man ju simma… flera meter i en uppvärmd bassäng inomhus. Vi kanske inte skall snöa in oss på just SUPare, men man får väl bestämma sig för om en SUP är ett fartyg eller om det är en badleksak. Men jag hörde talas om en kille som SUPat från Nordkap till Gibraltar… han hade flytväst och hade bara ramlat i två gånger, undrar om han fick sig en kallsup, eller om han blev bjuden på en sup när han kom i land.. Flytvästar med krage, räddningsvästar sätter man ju på ej simkunniga barn, alla andra vill ha funktionella flythjälpmedel som det går att röra sig i, som att paddla, segla eller andra aktiviteter. Det blir ju alltid en kompromiss, och om man bär exempelvis en paddlingsväst gäller det ju at se till att inte bli medvetslös om man ramlar i… (!)

Skit samma, propellerbytet skedde efter generatorbytet. Maxhastigheten är detsamma innan och efter propellerbytet. Jag är nog mer inne på att det är båda varvräknarna som visar fel, dom vidas samma värde, och då misstänker jag att det är generatorn som ger en annan signal ut än vad originalgenertorn gjorde.

Om det nu finns speciella SUP-väster är väl det bra, annars har jag sett flera som paddlar SUP med kanot/kajak-väst.

Ja tanken har slagit mig att jag kanske skall komplettera min samling av elektroniska mätinstrument med en varvräknare, kanske är bra att ha en sådan på hyllan att användas v.b.

Sådana där teleflexstyrningar kan eventuellt vara renoveringsbara. Men ibland är själva rattväxeln så in i helskotta glappig eller korroderad att den inte är räddningsbar. Sedan bör du ju kolla var trögheten finns, i själva styrningen eller i drevet. Styrkabeln är ju mer eller mindre en förbrukningsvara, och bör ju bytas när det börjar gå trögt, vissa modeller kan man rappa ur ur höljet och tvätta rena för att sedan fettas in igen, men för det mesta är dom helt inkapslade och förseglade. Underhållsfria, det vill säga omöjliga att underhålla. Det är ju säkerhetsgrejer, inget att snåla på, lika bra att byta ut. Om nu inte den mekaniska trögheten finns i drevets styrning. Hydrauliska styrningar är mycket bättre, men kostar en hel del.

Jag skulle kanske visat en typskylt från generatorn, men en sådan finns inte. Vi tomgång innan generatorbytet var det ungefär 750 rpm, likadant efter bytet. Det finns ytterligare en varvräknare vid den yttre styrplatsen, den visar likadant vid tomgång, men sedan vet jag inte eftersom jag aldrig använder den styrplatsen ute till havs. Möjligen, kanske man kan programmera om V-Ps varvräknare? (Jag har för övrigt en ”The Thing” hemma i garaget, den har numera växelströmsgenerator men ingen varvräknare. Heter egentligen VW typ 181)

Visst, men vad händer om paddlaren drabbas av någonting med medvetandestörning, trillar i vattnet fjättrad med fotboja till brädan i frånlandsvind…? Ingen idé att kontakta SSRS, lika bra att ringa till Fonus med en gång…

Jag kunde ju ha skrivit det, men generatorn levererades utan remskiva, så jag återanvände originalet.

Återupplivning av en gammal tråd. Dessvärre låter ju inte de 31 personerna som drunknade under juli återupplivas, frid över deras minne. Ibland så räknar jag hur många personer och husdjur på omkringliggande båtar som bär flytväst eller annat flythjälpmedel. Denna säsongen har vi tillbringat i Göteborgs skärgård, Öckerö kommun/skärgård och i Vänern. Och möjligen, kanske , eventuellt har jag sett fler flytvästanvändare än föregående år, men det är en ytterst subjektiv observation. Möjligen kan barn och husdjur få på sig flytväst innan avgång, men inte dom vuxna. Jag har även sett barn ute i mindre rib utan flytväst på sig, inte ens med sig i båten. SUP-paddlare en bit ut från land utan flythjälpmedel…. Som vanligt har en viss yrkeskategori på sjön aldrig eller väldigt sällan flytväst, yrkesfiskarna, havet ger och havet tar. På två av de mest religiösa öarna i Göteborgs skärgård har vi under flera år sett samma personer i samma båtar utan flytvästar, och jag tror inte på att Jesus kunde gå på Genesarets sjös vattenyta, han visste var stenarna låg. Sportfiskarna är duktigare, här är det nog 99% flytvästanvändning av dom jag sett. Fyra drunkningar från båt i juni och fem i juli… en från fartyg i juni. Sedan tycks det vara totalt riskfritt att ramla i sjön från båten när denna befinner sig i hamnen, alltså innan tilläggning och strax efter avgång. Här tar man av sig flytvästen i hamninloppet och tar den på sig på samma ställe när man är på väg ut. Enligt mitt sätt att bedöma saker och ting är det ju vid tilläggning eller avgång som risken är som störst att trilla i, då man ofta befinner sig halvvägs mellan båten och bryggan/klippan och inte alltid kan hålla i sig. Oftast är personer i mindre båtar utan flytväst. De som då är bäst, förutom sportfiskarna, är besättningarna i större segelbåtar, sådana båtar som har radar, vindroder, steg i masten, livflottar och andra grejer som kan vara bra att ha ute på öppet hav. Medan ”sommarstugeägarna” i fullastade fyrameters plastekor oftast saknar all form av säkerhetsutrustning ombord.

Efter att ha bytt generator för några år sedan, och nu läser gamla uppgifter i loggboken, ser jag att motorn tidigare varvat 3200 rpm vid 17 knop. Nu visar varvräknaren 2500 rpm vid samma hastighet. Visserligen har jag även bytt propeller, B3 till J3, men det skall kanske inte inverka, J3 s inre propeller är fyrbladig, B3 var trebladig. Max varvtal nu är 2700, förr var den 3400 rpm. Så jag funderar på om det är det att generatorns anslutning ”W” som ger ett annat värde, visst är det så att W lämnar en signal direkt från en av spolarna, alltså en växelspänning vars frekvens är relaterad till hur snabbt generatorn snurrar, eller är det Ws utspänning som varvräknaren räknar om till ett varvtal? Så kom jag in på en annan tanke, om det var den fyra år gamla turbon som redan lagt av, men det skulle ju märkas på andra sätt, kan jag tycka. Eftersom det numera efterfrågas typskyltar vid motorfrågor så lägger jag ut en bild på en sådan 😇.

Hur gamla är Ringliens över 100 år gamla spårvagnar: ”Spårvagnarna på Ringlinien, alltså de som trafikerar linje 11 i Göteborg, är av modellen M34 och är nya, de började köras i trafik den 19 januari. Denna spårvagnsmodell är den längsta som hittills använts i Göteborg, med sina 45 meter och plats för över 300 resenärer. De första spårvagnarna av modellen M34 är på väg att levereras och kommer att sättas i trafik vartefter hållplatserna anpassas för deras storlek, men de kommer att trafikera samtliga linjer på sikt.” tja, det är lätt att bli källkritisk!