Georg_Ohm

Det fattas en parameter här, kabelns längd. Använd denna kalkylatorn! Tänk på att det alltid går åt två kablar, en plus och en till minus, alltså längden mellan källa och förbrukare x2.

Nu gällde ju frågan Vemas varvräknare… inte VPs. -Men om nu inte visarnålen hamnar på noll med motorn avstängd, kan man då inte göra en ”mekanisk reset” genom att skruva isär instrumentet och flytta visarnålen på axeln? Eller så googlar man upp en manual till Vemas varvräknare.

Ja kanske det, men det var iallafall inte Indien han hade träffat på. Påsnavigering är ju en annan idiotsäker metod. Den blir alltid rätt. Man seglar så långt man kan, till en hamn, på ett fastland eller på en bebodd ö. Där förtöjer man båten och frågar ortsbefolkningen om närmaste vägen till ortens bageri eller konditori. Väl vid detta etablissemang köper man, och det är viktigt, valfritt antal wienerbröd, och ber att få dessa i en påse. På påsen läser man sedan namnet på bageriet eller konditoriet, och där står då nästan alltid även ortens namn, och då vet man ju var man är. Förr framgick även information om vilket riktnummerområde man befann sig i, men den uppgiften är inte lika självklar idag.😀

Det är det som förr kallades för ”jordfel”. Fel på minussidan. Givaren är elektriskt ansluten på minuskabeln mot instrumentet, om instrumentet blir utan den anslutningen visar det fullt. Jag kan inte förklara det elektriskt då det känns ologiskt, men så är det. I min båt har jag två bränsletankar med varsin givare, men bara ett instrument, givarna är kopplade till instrumentet via en omkopplare, om omkopplaren hamnar i mittenläget, 0-läget så åker visarnålen upp till ”full tank” med ett kraftigt ryck. Så kontrollera att givaren är ordentligt ansluten när den sitter i tanken, att kabeln från givaren till instrumentet är hel (jag misstänker att du använde andra kablar då du testade givaren i en hink). Annars drar du bara fram en ny kabel från givaren till instrumentet.

Jag har haft olika sorters värmare i olika båtar. Luftburen värme som trådskaparen och fler är inne på är väl kanske bra…. Men efter att i förra båten monterat en Eber med vattenburen värme så anser jag att det är det bästa systemet. I nuvarande båt sitter det en bra och relativt ny Webasto, luftvärmeaggregat, och tja, det blir ju varmt vid utblåsen, men det blir ingen gedigen värme som stannat kvar utan den försvinner så snart man stängt av värmaren. Med vattenburen värme är det ju bättre, det är en trögare massa i vattnet som behåller värmen en lång stund efter det att värmaren stängts av. Så även jag föreslår att gångvärmeaggregatet behålls och kompletteras med en Eberspächer eller Webasto- värmare som värmer vatten. Samma typ av värmare sätter exempelvis VW in som parkeringsvärmare i nya elbilar och dieselbilar. Det är små nätta aggregat med stor effekt. Men om nu trådskaparen följer detta förslag så måste hen ju låta fläkten gå i gångvärmeaggregatet för att få ut värmen i båten, och kanske då komplettera med en luftvärmeslang till utrymmet där man sover…. Eller då hellre en vanlig konvektor (element) i sovutrymmet i vilket de då cirkulerar uppvärmt vatten, men då behövs även ett expansionskärl och en cirkulationspump.

På natten blinkar ju fyrarna så himla fint! Som ung navigatör på en rätt så snabb powerbåt fick jag ett utökat självförtroende, färden gick en sen augustikväll från Skagen och vi skulle angöra kusten vid antingen Pater Noster eller om sjön blev besvärligt fanns både Måseskär och Vinga med i beräkningarna…. Men jag ”kunde” ju, så vi hamnade vid inseglingen till Brofjorden Nåväl, det var inte jag som tolkande karaktärsdiagrammen för de olika fyrarna. Sedan visade det sig att bensinen var billigare i Lysekil så det blev en viss vinst iallafall. Men vad tusan, det var visserligen väldigt längesedan, men en skeppare och ledare för en armada missade ju en hel kontinent…

Jag har sett några olika ”fulkopplingar” på en av kablarna till kompressorns magnetkoppling. En variant är att plusledningen är klippt mellan kopplingen och ”svarta boxen”, och varje kabel skarvad på olika fula sätt till en lååååång klen tvåledad kabel, i en båt jag besökte bar det en klen högtalarkabel, fram till båtens förarplats där det då sitter en ful och avvikande strömbrytare, som inte är av samma design som övriga strömbrytare på panelen. Sannolikt ger denna långa kabel, ja lång x 2 den skall ju tillbaka också, ett fint spänningsfall, jag vet inte hur mycket ström magnetkopplingen drar i dragögonblicket, men gissningsvis omkring 5A, sedan drar den mindre när den väl har dragit. Den andra varianten är mindre ful, då har man kopplat in sig i ”svarta boxen” uppe på motorn, här har ett enkelt standardrelä tryckts in, och det styr då spänningen till magnetkopplingen, vidare har då en pluskabel kopplats på reläts manöverspole fram till en strömbrytare på panelen, och en likadan på flybridge, ofta då likadana strömbrytare som redan finns i båten. Riktigt nice blir det då man kompletterar med en etsad och rättstavad skylt på svengelska ”kompressor on/off” och dessutom kompletterat med en kontrollampa… Eltekniskt smått avancerat då en kille kopplade dessa strömbrytare, på panelen inne i båten och på flybridge som en ”trappomkopplare” allts man kunde stänga av/ sätta på på två ställen oberoende av varandra, såldes en perfekt ”Citroënlösning, en suverän teknisk lösning på ett problem som inte existerar”… Hur har jag då löst detta i min båt…? Inte alls! Motorns konstruktör har ansett att min KAD43 skall ha kompressorhjälp inom vissa varvtal, så så får det bli, jag hör på motorljudet när kompressorn går igång, ja inte motorljudet utan det vinande kompressorljudet, med ett tydligt KLICK när magneten drar. Vid långsam gång inom fartbegränsade farleder gäller det då att hålla sig på ett varvtal innan kompressorn startar, det gör den vanligtvis vid omkring 5,5-6 knop…. Men då brukar ju Kármán protestera genom att anse att slalom är en trevligt sätt att färdas på. Men det är ett annat problem.

Som jag tidigare skrivit ballade den ena plottern ur varje dag vi var i Vänern, den tog då inte emot DGPS- eller AIS-signaler. Men när vi sedan kom tillbaka till Skagerack upphörde dessa störningar, ja redan i Göta älv.

Ja, jag fixade det i helgen som gick. I denna tråden var det några andra vänliga forumdeltagare som länkade in instruktioner.

Jo… möjligen har jag fixat detta nu. Jag programmerade om varvräknaren, till +35 (eller om det var 3,5) jag låg i gästhamn när jag gjorde detta och ville inte ligga där och varva motorn, så jag har inte kontrollmätt. Men motorn varvar nu 3200 rpm vid 16-17 knop ungefär, och det verkar rimligt, kanske varvräknaren visar litet för mycket nu.

Ja, skuggan av Z. Och det skall nog föreställa Irland.

Hmm, det är först nu på senare år som de billigare multimetrarna har den funktionen. Men det är riktigt, att det är lättare att använda den funktionen.

Det är ett klart hinder för både yrkessjöfart som för oss fritidsbåtsmänniskor när det finns en massa hinder mitt i havet som gör det svårare att navigera, öar exempelvis.

Egentligen är det mycket lättare att mäta med, och läsa av ett gammaldags analogt visarinstrument, men sådana saluförs väl kanske inte längre. Den digitala multimetern är ju bra, men det finns en hel del fallgropar. Resistansmätningen är redan nämnd, men när man mäter resistans mäter man egentligen en ström, som instrumentet räknar om enligt ohms lag till en resistans. Batteriet i instrumentet skickar ut en liten ström genom mätobjektet som då räknas om till ett motståndsvärde, här kan det bil skillnad hur man kollar mätsladdarna… om man nu mäter på halvledare såsom generatorns dioder. Dör att nu inte producera ett långt inlägg så kan man läsa, om man vill och orkar, på Kjell & Companys webbplats. Här har man skrivit så pedagogiskt att varenda läskunnig och svensktalande chimpans kan förstå.

Gäller inte mer KAD44 och senare motorer, dom som har styrelektronik?

Som jag ser det så är det helt nya deltagare som sannolikt googlat på ett problem, och finner då en gammal tråd som dom fortsätter på utan att se att den är flera år gammal, trådstartaren är inte längre aktiv, men får ju då frågan om hur hen löste problemet, och inget svar kommer ju då. Ja bra om gamla trådar stängdes efter att ha varit overksamma under någon tidsperiod.

Ja missuppfatta mig gärna på rätt sätt, antingen eller!

Jag känner inte till någon jämförelse, men undrar om inte Marstrands- och Käringösniporna till längd och bredd är rätt så lika varandra… du får fortsätta att googla. Sedan är det ju avhängt hur du skall använda båten, om du skall ut på öppna havet eller inne i skärgården… en öppen snipa används ju kanske till kortare transporter, bad och fiske. Sedan kan jag väl också erfarenhetsmässigt få tycka att en båt som denna, dessa gör sig bäst om den har ett litet fördäck, lättare att ta sig ombord och i land, nämnda snipor finns med både och. Motorn är ju på inte sätt oviktig, det gäller ju att det sitter en pålitlig liten dieselmotor i båten, som av förre ägaren är väl omhändertagen.

Under sommarens tur i Vänern navigerade rorsman tillsammans med navigatören…. Helt enligt båtsportskortet och guidebok. En av plottrarna varnade flera gånger för felvärden och att den mist kontakten med AIS och DGPS. Den andra plottern tror vi visade korrekta värden, men helt säkra var vi inte. Till buds stod öven två ekolod. Men principen att en person navigerar, den andre kör båten och kollar navigatörens uppgifter med plottrarna. Radar och AIS var i Vänern inte till någon större hjälp, radarns overlay hade samma färg som landmassorna, röd… då jag bytte färg på den ena så följde det andra med, säkert handhavandefel, AIS var det bara ett fåtal fritidsbåtar som hade, och för övrigt var det ändå väldigt få båtar ute på sjön. Nu var detta totalt okända vatten, det hade säkert fungerat för 30 år sedan också, då med enbart båtsportskort och ekolod. Vid en överfart över Värmlandsjön tillämpades också död räkning, som visade sig stämma överens med den fungerande plotterns estimated time. Efter hemkomsten har vi ju befunnit oss i kända hemmafarvatten, båtsportskortet har inte ens varit framme, vi vet inte alltid var grunden finns, men vi vet var dom inte finns! Nä, vi som gick kurserna (ja studiecirklarna alltså) innan den digitala tiden, klarar nog av den analoga navigeringen bra, sedan har jag ingen aning om hur navigationsutbildningarna för fritidsbåtsfolket ser ut idag.

Det har man ju råkat ut för… om generatorn förlorar kontakten(!) med batteriet kan generatorns interna spänning bli så hög att generatorns dioder förstörs. Men jag har erfarit, två gånger, att moderna generatorer har klarat sig, men det kanske var mer tur och Guds försyn. Nu har diskussionen blivit så lång att jag inte riktigt minns hur den började, om det var en inombordare eller utombordsmotor, och när det gäller utombordare i allmänhet och dess elsystem i synnerhet är mina kunskaper i princip nästan obefintliga.

Varje vatten har sin speciella båttyp. Det är ingen slump att de bohuslänska sniporna (eller jullarna) ser ut som de gör. Jag hade ju tänkt att föreslå Käringösnipan, men om du tycker att Gullholmensnipan är för dyr så är ju Käringösnipan inte direkt billigare, den är litet längre och bredare. Skärelejan är en annan bohuslänsk snipa, byggdes på 1970-talet. Sedan finns det ju några jullar, varav Bohusjullen är en, också en den är byggd på gammal bohuslänsk tradition och erfarenhet. Min erfarenhet av Gullhomensnipan är att den är litet för kort, 21 fot, 6,20 m. Och den är inte så fyllig som Käringösnipan är. Alla snipor rullar, men jag skulle kunna tro att den Gullhomensnipa som fanns i ”familjeredederiet” var värst, den hade inte så mycket barlast som den borde haft.

Kompressorn kopplas in mellan 1700 - 2600 rpm, det är en varvtalsgivare och en svart liten box som styr det, så om du försöker att koppla in kompressorn vid andra varvtal händer det ingenting, ja beroende då på hur eller var den knappen är inkopplad i systemet. På bilden, boxen som styr kompressorn, det finns ett vred under den lilla pluppen, där man kan justera, men gör INTE det!

Ja. Blir det en mindre resistans om du tar i och vrider nyckeln hårt?

Jag har under det senaste året rengjort tankar, eller rättare sagt sanerat kalkbeläggningar med citronsyra. Nu senast var det visserligen toaletten i båten och dess slang till septiktanken som fick sig en omgång, fråga mig inte hur jag doserade citronsyrepulvret som jag köpte av Clas Olsson, men nån deciliter till fem liter vatten på att ungefär. Vi har ju rätt så neutralt pH och mjukt vatten, men klart om det är högt pH och hårt vatten, då löddrar ju inte tvålen.. så frågan är ju då vad dom har för vattenkvalitet i Arkösunds kommunla vattenledningar… merendels försöker man ju buffra vattnet för att spara på vattenledningarna, men kanske inte i just den kommunen..? Nåväl, som svar på din fråga, gör jag rent färskvattentanken med klorinlösning, men klor löser inte kalk, men det tar bort en massa annat, såsom bakteriebeläggningar. Men jag kan tänka mig att en citronsyrelösning kan hjälpa dig, och det kan ju kännas bättre att hälla i citronsyra i en vattentank än klor.

Tja, eller nej. Egentligen skall du då klämma fast ringkabelskor på instrumentets mätsladdar och sedan tvätta rent på huvudbrytarens terminaler och skruva fast dessa kabelskor hård, samt se till att mätsladdarnas andra ändar, kontakterna där inte har något elektriskt motstånd i instrumentets kontakthål… Först då upptäcker du att inte ens med ett professionellt mätinstrument kommer du runt problemet med att det är rätt så svårt att mäta sådana ringa motstånd på ett fältmässigt sätt. Men ett bra rips är nu att inför varje motståndsmätning sätta ihop mätstaddarna, då nollställer sig dom allra flesta multimetrarna och skall visa 0,0 ohm, alltid en bra början… Motståndsmätning, eller då resistansmätning i båten med en multimeter ger sällan några exakta mätvärden, och frågan är egentligen om övriga mätvärden när det gäller ström och spänning är så himla exakta dom heller. Jag har ju dubbelt av nästan allting, även två multimetrar ombord, och nån gång ibland har jag roat mig med att koppla in båda dessa för att mäta spänningen i samma punkt. För det mesta visar dom samma värden, men inte alltid, jag har upptäckt att den ena påverkas av olika magnetfält runt i kring, och man kan nog inte begära mer av ett billigt mätinstrument som en gång kostade 169 kr.