Georg_Ohm

Det är ju litet dålig fart på diskussionerna i forumet, sägs det, skrivs det… Då har jag en ny navigationsfråga: Jag befinner mig nu i Vänern, missade att köpa sjökort för både Göta älv och Nordre älv. Jag tänkte väl fel, att iallafall Göta älv inte skall bjuda på några navigationstekniska utmaningar, svårt att köra fel, men den nordre älvgrenen..? Eventuellt skall jag till Kneppla, och tänkte då gå nedströms Nordre älv. Landsvägsbron i Kungälv är ju 5 meter seglingsfri höjd, skall inte behöva öppnas. Det finns ju några öar i älven, Munkholen exempelvis, är det en prickad farled på någon av dess sidor? Likadant med Tjuvholmen? Sedan är det ju den där spännande skärmanläggningen vid Ornö… känns som om småbåtspassagens vattendjup är litet snålt, hur ofta öppnar man stora farleden där för fritidsbåtar?

Det är ju litet dålig fart på diskussionerna i forumet, sägs det, skrivs det… Då har jag en ny teknisk fråga: Routerproblem. Jag har en ”blå och svart låda med fyra antenner” den ger bara ibland kontakt med internet, vad är det för fel? Ok, en LTC router som fungerat väldigt bra i båten, på resor med landsvägsfordon i landet och även utomlands. Det verkade som om den lade av i Mariestad, då plockade jag fram reserven, en litet reserouter utan externa antenner, och den fungerade bra. Mariestads hamn (även i Sjötorp) hade en fri WI-FI som det vara litet si och så med, funkade bra ibland, ibland inte. Så jag tolkade ju det som att det var en svajig täckning. Så har jag kört LTC-routern igen och den fungerar en stund, kanske den fått värmeslag, men den är bara handljummen. Och när den lägger av flyttar jag simkortet till den lilla reseroutern, oftast hittar den Internet men inte riktigt alltid. Båda routrarna anser att Maringuiden och Göteborgsposten är besvärliga att ladda hem, men dom kan komma åt andra komplexa webbplatser. Så var det en diskussion, som jag nu inte hittar, angående routrar ombord, där rekommenderades nån modell…?

Många köper nog inte en båt med hjälp av hjärnan, det är hjärtat som får avgöra, och då blir det som det blir, när det inte blir som det skall. Under pandemin ville ju många skapa avstånd till andra, för ute i skärgårdarna finns det ju inte så många människor… eller hur!? …. så liksom ”covidhundar” skapades nu även ”covidbåtar”. När sedan pandemin mer eller mindre ebbade ut gjorde även intresset för hund- och båtliv det för dom här kategorierna människor. Då är det som det är, när det inte är som det skall. En del övar sig på sjön, ”sjöövare” somliga tycker efter en tid att dom skall skaffa en husbil eller en hammock istället, somliga fastnar för båtlivet och byter upp sig till mer ändamålsanpassad båt. Somliga förstår inte att dom inte är lämpade för sjöliv och köper en större och bredare båt med mer motorstyrka.

Jag tror inte att risken är speciellt stor att bli magsjuk. Om vattnet smakar dåligt så dricker man det ju inte. Om nu inte föregående ägare fyllt tanken med algkontaminerat sjövatten som fått stå, eller om det läckt in avloppsvatten, vilket känns rätt så osannolikt. Det finns deltagare här på forumet som experimenterat med att låta vatten stå i veckovis och sedan druckit det och det har uppenbarligen gått bra. Som jag tidigare skrev har jag tvättat och sköljt igenom tankar och tryckvattensystem med klorinlösning. Men på sikt byter du ut konstiga rör och tillsynes otäta kopplingar. Biltema har blå och röda godkända slangar för ändamålet, liksom en plastlåda med diverse Y- och T-rör till förgreningarna, men dom röda slangarna (inte heller de blå) tål inte riktigt varmt varmvatten, så första metern eller så från vv-beredaren använder du en gummislang eller liknande, den behöver inte vara livsmedelsgodkänd eftersom du inte dricker varmvatten, om du gör det smakar det bara gummi först tiden. Då låter det som din blandare läcker, så byt ut den, har du en blandare på toa och vid duschen också?

Jag minns några av dom inläggen skrivna av nybörjare, ibland ensamseglare, som antingen i en nyinköpt relativt ny 30- fotsbåt eller med en väldigt liten båt inköpt för ett ”vrakpris” som då undrar om man kan segla från Norrlandskusten nånstans, förbi Hela Svealand, Skåne och Halland och upp en bra bit i Bohuslän på ”typ” 14 dagar i september eller oktober… ja det är ju inte så lätt att ta en sådan fråga på allvar, men kanske förleds att tro att någon driver med oss. Klart man måste avråda, och försöka övertala att trådskaparen helst skall välja en lastbilstransport… Då föreslår någon ”Göta kanal” i augusti istället… Visst, jättekäckt, välj ut en snygg gravsten innan du kastar loss. Värmlandsjön under nv-vind är inte att leka med, och innan och efter det skall det ju passera en sjuhelsikes massa slussar. Nyligen var det en fråga igen, vad man bör ha med sig ombord under en helgtur i en mindre motorbåt. I all välmening föreslogs alla typer av säkerhetsutrustning, verktyg, köksgeråd, livsmedel, nödproviant och jag vet inte vad… så om trådskaparen tog med alla dessa grejerna hade hen sänkt båten redan i hemmahamnen. Men jag är helt övertygad att det emellanåt är personer som försöker driva med oss, ställer omöjliga frågor att svara på, ”jag har en vit båt med en röd motor monterad under golvet, som inte vill starta, trots att jag tankat färsk diesel”… Men man vet ju aldrig hur det är ställt bakom tangentborden. Men man undrar… jag brukar läsa SSRS loggar, och det händer nu att man bogserat hem perronger som tankat fel, eller bogserat seglare som i måttlig vind inte kunnat starta motorn… Det är nu klart att det kan ligga bakomliggande orsaker till detta man aldrig får reda på, och det är längesedan jag såg någon ens i en liten segelbåt segla in- eller ur hamnen.

3000, 3001 och 3100 fanns.

Jag hade en 2700. Den gjorde 16-17 knop efter det att jag hade bytt en tmd 30 till tamd 31, den var på 150 hk. Och den den båten var mindre och lättre än din, jag tror inte att dom skroven konstruerades för några högre hastigheter. Den båten var bekväm att köra i ungefär 12 knop, efter det betedde skrovet sig illa i sjön, det väsnades och bränsleförbrukningen var direkt oekonomisk.

Har den någonsin gjort 21 knop? Men med det du skriver kan det ju vara svårt att svara på frågan. Jag vet iallafall att samtida ”lillasystrar” 2600 och 2700 var rätt känsliga för hur man lastade dem, dom kunde gå rätt så tungt i sjön och ville inte komma upp i halvplaning.

I verktygslådan brukar det finnas en skiftnyckel vars skaft passar inuti genomföringen och låser mot tapparna. Sedan fattar man med en större skiftnyckel över den förstas skaft och vrider loss genomföringen. Det är även vanligt att det finns en sexkantsfattning inuti som en kraftigare insexnyckel passar i. Men jag har nog aldrig, vad jag minns, lyckats skruva bort genomföringar utan att först ha fått övertala dem med hjälp av en vinkelslipmaskin. Om man idag skall byta ut dessa grejerna skall man ju traditionellt välja komponenter i marinbrons, det är viktigt att alltihopa linjerar i samma elektriska potential, eller så kör man på den moderna metoden och byter hela kittet mot grejer i kompositmaterial. Var det nån som föreslog att man skulle ha avloppet från diskho och handfatet under vattenlinjen? Isåfall var det en rätt dum idé, så är det på min båt, förutom risken för läckage, så rinner diskvatten och tvättvatten ned så himla långsamt, det måste ju övervinna vattentrycket under båten för att rinna ned.

Hej! Har båten gjort 21 knop tidigare denna säsongen? Vad är det för motor, TAMD41? Hur många motortimmar? När bytte du turbo? Vet du vad du har för stigning på propellern? Propellerexpertisen må fela mig om jag har rätt, men det brukar ju inte alltid gå snabbare med en fyrbladig propeller, den ger väl mer bett i vattnet, det är ju mer sambandet mellan motorns effektiva varvtal och propellerns stigning, men propellervetenskapen är rätt komplext, så i det kunskapsområdet navigerar jag inte så bra. Om du har båten i västerhavet kan det ju vara lätt att tro att du har kolonier av havstulpaner på båtens botten och/eller propeller, dom odjuren bromsar ju upp hastigheten rätt så effektivt, särskilt om dom ordnar med bosättningar på propellerbladen.

Så kan man ju ställa en följdfråga: Vad händer om du har strömbrytaren påslagen och stänger kranen? Du skriver ju visserligen att det inte går att stänga vattenflödet? Men ändå…?

Ja man skall ju alltid börja felsöka dom enkla grejerna!

Just så! Tag hem pumpen och provkör den på arbetsbordet, kolla tryckvakten, den skall vara kopplad i serie med pumpmotorn, kontakten i tryckvakten skall vara sluten när det inte finns något tryck, och skall öppna och bryta kretsen när trycket uppnåtts. Det skall finnas en strömbrytare någonstans i båtens elsystem som man kan stänga av pumpen med om det skulle bli tomt i tanken så att inte pumpen pumpar luft. Den tål iofs att gå torr, en stund. Det dricksvattnet som finns i hamnarna är nu nästan alltid kommunalt dricksvatten av livsmedelskvalitet, men båtens tank kan ha avlagringar, och ofta får ju slangarna liksom pumpen avlagringar som kan innebära att vattnet smakar unket. Prova att koka upp vatten till en kopp pulverkaffe! Kaffet blir i det närmaste odrickbart om det är avlagringar i tanken eller i slangarna, men man känner kanske inte av det när man dricker vattnet som det är, jag vet! Så min rekommendation är att (1) felsöka pumpen, bra om man kan få den att fungera, för dom är dyra, om du har tur är det bara felkopplat, eller så är tryckvakten trasig, den innehåller en helt vanlig mikrobrytare som exempelvis kan köpas av Electrocit (https://www.electrokit.com/search.php?keyword=microbrytare&search=) annars kanske det kan finnas en sådan som reservdel att köpa. (2) Byt ut alla slangar, eller gör ren dem, om det ör möjligt att öppna tanken, så gör det och skura den invärtes, klorin är bra, men då får du spola igenom systemet några gånger, det gjorde jag en gång när jag hade köpt en båt mitt i säsongen, och sedan gick det att dricka kaffet! Om du drar nya slangar, så undvik alltför många kopplingar. Om du har en vv-beredare i båten så kan utgående varmvatten bli för varmt för dom armerade plastslangarna, då kan man ha en värmetålig armerad gummislang den första metern innan den första förgreningen. Dubbla slangklämmor på utgången på vv-beredaren! Engreppsblandare… är svindyra i båttillbehörsbutiken, jag köpte Julas minsta engreppsblandare till handfatet på toan, och planerar att köpa den minsta köksengreppsblandaren till diskhon. Dessa brukar kosta mindre än 500kr. Kan kosta drygt 1000 kr eller mer i båttillbehörsbutiken. Ja och så här skall tryckvattensystemet vara kopplat: Tank - en sil eller filter- pump - (eventuellt en trycktank, liten hydrofor, men inte alltid nödvändigt) - en förgrening 1a till kallvattenkranarna. Förgerning 1b till vv-beredaren - till varmvattenkranarna. Elektriskt: Plus från säkringsdosa - strömbrytare- tryckvakt på pumpen - plus på pumpen. Minus från minuspint - minus på pumpen. Testa tryckvakt med ohm-meter/multimeter: Utan tryck, 0 ohm, eller nästan noll, kretsen ör sluten. Med tryck, oöndligt antal ohm, kretsen är öppen. Tryckvakten har ett fjäderbetastat membran, där vatten trycker på, ofta finns det också en justerskruv som påverkar fjäderspänningen. Membranet påverkar vanligtvis en vanlig standard mikrobrytare. Membranet är den svaga länken, när det spricker ”tror” tryckvakten att den skall hålla pumpen igång eftersom det inte byggs upp något tryck på membranet. Även mikrobrytaren kan gå sönder. Lycka till!

Det kan vara ett utlopp till en länspump, men du får kolla på insidan vad som är anslutet där.

Det jag sett genom alla åren jag haft båt, och även tidigare, att det är problematiskt med ”färgad gelcoat” ja annan färg än vit gelcoat. Jag har sett blåa flammiga Ballader, gula Vator och Missiler som ser ut som båten på bilden. Monark- och Cresentbåtar med bruna ytor som är blekt och där man polerat så intensivt att man gått igenom det yttersta färgade skiktet. I hemmahamnen står en ganska ny körsbärsfärgad Targa som är helt flammig. Jag tänkte kanske att gelcoaten, eller gelcoatsfärgerna var bättre nu för tiden, men…?

Samma erfarenhet, Biltemas ulltrissor är bra och billiga, jag har flera stycken. Går lätt att handtvätta, och torkar snabbt. För det mesta har jag polerat för hand, med dessa trissor, men även med Julas polermaskin, den som ingår i det röda sortimentet av billiga laddningsbara maskiner (jag har även dammsugaren i samma serie, ombord). Med julamaskinen och biltematrissorna blir det bra trots att den maskinen inte oscillerar, och en grej till, polertrissan är något större än polermaskinens rondell, så den skyddar både den och ytan när man kommer in i hörn eller slag i skrovet. Däremot rekommenderar jag inte Biltemas båtvax, jag har använt det i flera år, tills jag i år köpte Hempels båtvax och genast förstod att jag slitit och gnetat i onödan. Måhända finns det likvärdiga eller bättre båtvax än Hempels, men det var det jag kom över mer av en slump då biltemavaxet tog slut.

Ett sätt att komma över tjocka och billiga, men enkla kopparkablar är att köpa startkablar och klippa bort krokodilklämmorna…

Hej! Till en 6 cylindrig dieselmotor har jag ett enda 100Ah AGM batteri från Biltema, till detta är även bogpropeller och ankarspel kopplade. Det har fungerat bra i flera säsonger. På förbrukarsidan har jag två seriekopplade golfbilsbatterier mina är på 6 volt och 280Ah, så det blir sammanlagt 12 volt och 280Ah. Exakt den typen jag köpte finns inte på Batterilagrets hemsida idag, men väl ett på 240Ah. Detta är batterier av gammaldags beprövad teknik, litet bökigt kanske att seriekoppla två sexvoltare. Kanske bra om man har en rank båt och vill fördela batterivikten på olika ställen på båten… Batterierna har öppna celler (med lock naturligtvis) så man har möjlighet att fylla på med dest.vatten några gånger per säsong. Batterierna är alltså ”underhållsbara”. Men rent elektrisk har dessa fungerat väldigt bra för mig nu i tio säsonger i nuvarande båt och lika länge i den förra båten. Det rör ju sig om traktionära batterier som tål litet mer urladdning än andra sorters bly/syrabatterier. Men värt att nämna är att dessa laddas kontinuerligt av 200W solceller. Nu denna sommaren har vi ett kompressorkylskåp och en kompressorkylbox igång utan problem, det brukar vara 80-85% batterikapacitet kvar tidigt på morgonen.

Limma…? Batterier är ju ganska tunga, så det krävs ordentliga grejer för att hålla dom på plats. Men jag har i olika sammanhang använt ett lim som heter ”No more nail” som fäster fantastiskt bra, och då har jag använt utomhusvarianten av det limmet, finns bland annat på Jula. Men jag anser nog att batteristöd även måste skruvas fast. Jag har nog aldrig köpt grövre kablar, så jag vet inte var man kan inhandla sådana. Men om du nöjer dig med begagnad kabel i god kvalitet så kan jag kanske hjälpa dig att fixa det och även pressa på kabelskor, berätta vad du vill ha, längd och dimension och typ av kabelskor så kanske jag kan fixa något åt dig i augusti-september, eller senare i höst. Kontakt via forumets meddelandefunktion.

Ursäkta, avvikelse från ämnet… Men jag har varit litet frånvarande under vintern och våren. Men jag ser ju att det fortfarande är elfrågor och ibland toalettfrågor som det blir långa diskussioner ikring. Inte sällan blandar man volt, watt med andra typer av fekalier som då fastnar i jokerventiler och i laddningsregulatorerna. Det är märkligt hur stor okunskapen är, eller hur liten kunskapen är. Och då frågor som är omöjliga att svara på då viktiga parametrar saknas, ja som en vit båt som läcker, och då undrar man varför. Vi har ju även haft några sköna frågor från medlemmar som lossat hela avbärarlisten och undrar hur 17 man får tillbaks den igen, vilket då flera avråder ifrån, om man nu inte har en 25 meters simbassäng med 60° vatten. Eller då en eller annan som river ut skrovklädseln och undrar hur man får dit en ny runt alla dubbelkrökta hörnerna. Jo jag har haft av avbärerlister och tapetserat om inne i en båt, men brukar avråda andra att göra det. Sedan har vi haft frågor från nyblivna segelbåtsägare som skall segla från Luleå till Marstrand i november, eller vice versa, eller den som undrade på vilken sida av ”pinnarna” som det var djupast, på den gröna eller röda sidan? Alla svarar artigt tills det blir mer och mer uppenbart att man driver med oss, driver med strömmen… Ja den strömmen som mäts i ampere diskuteras mer än den som mäts knop.

Zingo med olika smaker… Innehållsförteckningen innehöll väl en massa saker som skulle gjort dagens dietister galna. Fanns bara sommaren 1973.

Tja Maringuiden finns, men verkar sova en törnrosasömn. Diverse köp, byt och sälj med båtar och tillbehör. Så finns det en grupp som jag faktiskt varit inne i och bara blivit irriterad på eftersom ”landkrabbor” som tror att dom vet hur saker och ting skall vara uttalar sig om hur saker och ting är… ”Vi som älskar båtar och Västkusten”. Det är dom jag känner till, men det kan ju finnas fler, kanske engelskspråkiga, eller sådana som är på hindu eller något annat språk… retroromanska kanske…

Korsade sjön idag, är på Värmlandsnäs tryggt i hamn. Sjön var vresig, vind från NV, omkring. 5-10 m/s, vågor i huvudsak in låringsvis sb, som ideligen slog båten ur kurs. En en kort dyning med andra vågor i 45° vinkel ovanpå. Det var säkert 30 år sedan jag senast var sjösjuk, blev väl inte det idag heller, men det var inte så långt borta. Sådan konstig oregelbunden dyning har vi inte hemma, var kan man klaga? Naturvårdsverket? Sjöfartsverket? Turistrådet? Sedan har vi ingen mobiltäckning och en väldigt svag och osäker internetuppkoppling, men så är det väl ute på landet..? Därför blir det ingen bild. Vi, eller snarare jag, hade väl inte tänkt att gå så här långt norrut i sjön, Men det fanns en svag planering om att gå till Djurö, men de hamnar där som finns i guideboken och de vi hört talas om är oskyddade på nordvästen. Och sedan det där dumma tilltaget att placera en massa grund mitt i sjön och kring alla öar, begränsar ju möjligheterna till strandhugg, särskilt som man är ovan att navigera här och då man inte vet var grunden inte finns. Byter ut några bokstäver, så blir det Lurö skärgård istället, om/ när det mojnar på torsdag. Men förutom det är det ju trevligt, kan väl tänka mig att gå upp fler gånger i Vänern, men kanske inte direkt nästa säsong. Och då måste jag isåfall ha bättre sjökort, Sjöfartsverkets båtsportskort har ju mer att önska, fler specialer i skala 1:30.000 tillexempel. Borta väldigt bra men hemma bäst.

Om du tar ur glaset och gummilisten och då försöker montera ihop ramen, hur blir det då?

Har du någon bild på det att visa?