Georg_Ohm

Jag målar också bara ett lager. På den tiden jag hade en båt på trailer så kunde jag flytta båten framåt eller snarare bakåt någon decimeter för att komma åt ”helgdagarna” under kölrullar och stöttor. Annars kan man ju uträtta stordåd med en sjysst domkraft. Den så kallade ”Västskusten” är kanske ”värstkusten” för dom förbaskade havstulpanerna, se till att du målar med rätt sorts bottenfärg oavsett om du har båten på västkusten eller på ostkanten. Olika färger är godkända resp. förbjudna på båda kusterna, liksom i dricksvattenreservarerna. Och vad jag nu erfar så finns det ingen bra bottenfärg som hindrar att havstulpanerna koloniserar sig på båtens botten i norra Västa Götalands och Bohusläns farvatten.

Så lägger jag mig också i denna diskussion. Jag kan väl få säga att just ett Ancharomatic är det bästa och mest lättanvända ankarspel jag haft i någon av mina båtar. Nåväl, jag hade en likadan installation i min Nimbus 2700, de båda nedre fästpunkterna hamnade precis i och ibland under vattenlinjen. Jag märkte aldrig av någon korrosion eller ens någon missfärgning, men sannolikt beroende på anakrspelets belastning så började det läcka litet, bara litet runt dessa skruvar. Varvid jag då som du nu skall göra, gjorde om installationen. Ankarspelet skruvades fast i en stadig bit marinplywood som hade målats med epoxifärg, och så flyttades hela paketet upp cirka 10-15 cm. För att täta hålen i skrovet testade jag att först brotcha upp hålen litet, lät det torka ur. Sedan klippte jag en remsa av glasfibermatta som jag sedan gjorde rullar av, dessa dränktes i polyester, eller om det rent utav var epoxi och stoppades in i hålen där dom fick härda. På insidan tyckte jag till dessa rullar så att dom blev större än hålet och på utsidan kapades dessa i nivå med skrovet efter det att dom härdat. Det blev ju helt tätt. Nu har ju det ingenting som helt med korrosion att göra, sannolikt använde jag de av Acharomatics medskickade skruvar, brickor och muttrar. Om jag nu får stjäla litet av diskussionen, så hade jag små frätmärken på en av mina aluminiumpropellrar. Bryggrannarna slarvar friskt med landströmmen, jag tar aldrig landström själv i hemmahamnen, förutom dom få tillfällen jag behöver 230 till något elverktyg och då oftast kopplar jag direkt till elstolpen utan att passera båtens landströmsystem. Min fundering är då HUR kan grannens läckströmmar ta sig igenom min båt, eller då trådskaparens fästskruvar till ankarspelet? Kan det istället vara sådan där ångbildning, kavitation på propellerbladens framsida som orsakat dessa små skador? Ja det fanns fanns bara skador på den mindre av de båda duopropellrarna. Propellerreparatören hade inte hört talas om sådana fenomen, eller så förstod han inte frågan. Nu har jag lagt på expoigrund på propellrarna, sedan någon rotationsbeständig och aluminiumvänlig antiväxfärg.

Bordsgenomföring av ”marinbrons” därefter en vanlig kulventil av godkänd marinkvalitet. Sedan slangstos av marinbrons och armerad PVC-slang med dubbla rostfria, syrafasta kvalitet A4 slangklämmor. En enkel sil inköpt i båttillbehörsbutik, T-rör av komposit*. Jag hade först en backventil innan toaletten för att inte spolpumpen skulle tömma den, men det visade sig inte behövas. * Från ett nedlagt laboratorium tog jag tillvara på en del användbara grejer, bland annat litet rördelar. T-röret har slangstosar åt tre håll. Jag satte först dit ett T-rör av brons med iskruvade slangstosar, men det var trångt och en sådan fick inte plats. Jag har tidigare haft ett T-rör av någon slags vit plast, kanske PVC eller nylon, men den byttes (detta kom från en sats, en blå låda med olika T- och Y-rör från Biltema, och dom brukar funka tillfredställande men det känns litet nervöst att ha dom i installationer som kan orsaka att Skagerack tar sig in i båten). Min spolpump hade en medskickad sil som inte fick plats, och så har ju nu toan och spolpumpen egenensam sil. En sådan här använde jag, observera att dessa finns att köpa i (minst?) två olika dimensioner. Jag har ju (som jag skrivit om många gånger) haft problem med att långa bruna trådalger, som liknar Malacos kolasnören, letat sig in i toaletten och i diverse andra pumpar, där som orsakat trassel och stopp). Jag trodde ju det, och satte en backis innan toan, jag var rädd att pumpen skulle suga ur vattnet i toastolen och när den var tömd sedan suga luft. Men det var jättetrångt och backventilen fick inte riktigt plats så jag testade utan och det fungerar då med min elektriska toalett där dess inbyggda spolpump tycks hindra backflöde. Och när jag försöker minnas hur en vanlig handpumpad Jabsco/Par- toalett fingerar så skulle jag tro att dess ”flärpar” i pumphuvudet, som då är en backventil, förhindrar backflöde. Men jag kan inte garantera att jag minns rätt. (Däremot har jag en backventil på toalettens utlopp, detta för att förhindra att ”det utspolade innehållet” rinner tillbaka in i skålen, eftersom kvarnpumpen inte funkar som en backventil. Dessvärre ligger septiktanken i nivå med toan, och septiktanken har sin påfyllning på ovansidan, då är den backventilen nödvändig… men detta är ju en helt annan historia).

Hej! Vi har en relativt färsk diskussion om länspumpar här, följ länken. Ingångsvinkeln för den diskussionen är en annan men du kanske kan ha nytta av tipsen som ges där.

Hej! Du har fått en del bra tips av @Mercury_44XS. Att få tag i en tillgänglig och bra båtmekaniker idag är nog lika lätt som att lära Eiffeltornet att dansa samba (om jag nu skall citera Kapten Haddock) så det är bara att ta lärdom av allt klokt som skrivits här och meka själv. Kanske det finns någon bryggranne eller någon kompis i hamnen som kan vara dig behjälplig? Bra att veta är att man skall kontakta båtmekaniker (och kapellmakare) på hösten efter det att man just tagit upp båten på land, då har dom hela vintern på sig att hjälpa dig. Vattenskadad olja i olika sorters drev och transmissioner har ett väldigt speciellt utseende om den gått ett tag i drevet tillsammans med vatten, den ser då ut som O’boy eller kanske som kaffelatte, men den smakar inte alls så… och den kan lukta illa också. Den dåliga lukten beror kanske inte så mycket på vatteninblndningen utan mer på att den inte bytts ut på några år. Transmissionsoljan skall i de bästa av världar se likadan ut som när du hällde i den, guldbrun, (vissa sorter är röda) och lukta likadant. Men vi lever inte i någon av de bästa världarna, grejer slits med åren och oljan kan få litet acceptabla missfärgningar och litet lukt, men den får inte se ut som chokladmjölk eller någon kaffedrink.

Hej! Brun, brun/vit och svart tycks vara standard när det gäller länspumpar, så vitt jag kan se. Men om du nu har tre kablar så har din pump en inbyggd nivåvakt, annars hade ju tillverkaren inte bemödat sig med en tredje kabel, eller hur? Men det är bara att testa sig fram, koppla plus till brun/vit och minus till svart, nu skall pumpen starta. Koppla plus till brun och minus till svart, så surrar det litet i pumpen men den startar inte, förrän du antingen slickar på tummen och pekfingret och placerar dessa på två markerade ytor på pumpen, eller helt enkelt sänker ned den i en spann med vatten. Läs bruksanvisningen, om du har den kvar! Länspumpar med (eller utan) automatik kopplas in innan batterifrånskiljaren, så att dom kan starta även om strömmen är bruten. Omkopplaren i kopplingsschemat skall ha ett mellanläge, automatik, avstängd, manuellt. Det hade inte min länspump, och det blev rätt pinsamt i hamnen då den startade och då jag hade ett läckage i motorns oljekylare.

Tja… allting är ju relativt… Hur gamla och hur många är barnen? Hur lång och hur bred båtplats har du? Finns det en adekvat plats att ställa upp båten på under vintern? Båtar i segmentet 35-40 fot tar ju upp del kvadratmeter och tränger undan en del vatten, samt kräver ett visst djupgående som man ju får ta hänsyn till ur flera aspekter. Det är ju även en storlek på båt som kräver en del vid manövrering som man inte lär sig när man tar ett kustskepparintyg. Vill du ha en båt med akterruff? Hur kommer båtturerna att se ut? Dagsturer? helgturer? långturer hela semesterperioden? Sedan det som brukar ha en ”viss” inverkan på val av båt, är hur mycket får det kosta? Prinsessor i angiven storlek tillhör ju inte de billigaste båtarna heller.

Borra inte upp några nya hål i skrovet om du kan undvika det! Jag installerade för flera år sedan en däckspolningspump, i princip samma som en sjövattenpump fast kraftigare för att ha till att spola rent däcket och gångytorna med… Nåväl, jag satte ett T-rör efter kulventilen på toalettens inlopp till sitt spolvatten. Spolvattnet till toaletten går rakt fram genom T:ets översta del, och vattnet till spolpumpen viker av ”åt vänster” mot spolpumpen. Innan T-röret finns det en gemensam enkel sil som fångar upp ”biologiskt skräp” som annars fastnar i pumpar och i toalettensspolkanaler.

Ja det är säkert ett bättre alternativ än högt placerade strålkastare, men jag ser ju att en strålkastare i fören under peket kan komma i konflikt med en och annan brygga, beroende på bryggans höjd och aktuellt vattenstånd. Jag har själv haft en kombinerad sb/bb lanterna på samma plats på tidigare båt, som fick flyttas och jag har sett många krossade lanternor som suttit här. På min nuvarande båt har jag ett fäste för stävstegen som fått sig en och annan kyss från olika bryggor.

Denna är bra!

Det har ju blivit en trend att hyttbåtar skall ha antingen en LED-ramp eller ett gäng med extraljus som på en rallybil. Nyttan med dessa kan ju diskuteras. Åsikter har redan framlagts här. Jag kan ju se att det sällan nattetid är helt klart i luften, man ser det inte med blotta ögat, men när man krämar på med en massa ljus ser det direkt dimmigt ut. Jag har använt min strålkastare och handlampa till att leta efter bergdubbar i naturhamnar.

Ja, eller peta bort det finmaskiga nätet, jag har svårt att se att det fyller någon egentlig funktion. Dessa ”ventiler” eller kanske mer korrekt ”bordsgenomföringar” skall vara monterade så att stänk- eller regnvatten inte kan komma in i öppningen.

Ta det lugnt! Roderbeslaget är med väldigt stor sannolikhet utfört av rostfritt stål. Det finns olika kvaliteter på detta rostfria stål, liksom det finns olika kvaliteter på vattnet vi navigerar i. Här i Skagerack brukar även de bästa av dessa rostfria stål det ”syrafasta” A4 korrodera lätt, även om det befinner sig ovanför vattenytan. Men det blir aldrig några allvarligare angrepp, däremot tråkiga bruna spår under skruvskallarna. Ja det finns ju en risk att ”kinesium” saluförs som A4, andra sådana metaller kan vara russium, italium och tjeckium, skumma legeringar av tvivelaktiga grundämnen som inte ryms i det periodiska systemet. Det finns en bottenfärg från Hempel som heter ”Silic One” som jag tycker stämmer överens med din beskrivning angående ”ett gummiaktigt lager”. Vanligtvis målar man med den färgen på propellrar för att det inte skall växa havstulpaner och annat biologiskt material där. Men håll koll på beslagen och byt ut skruvarna mot sådana i kvalitet A4, som inte är inköpt på Biltema eller Jula.

Den kallas för avluftningsventil. När du fyller tanken med x antal liter diesel, måste exakt lika mycket luft evakueras från tanken, och tvärtom när motorn förbrukar bränslet. Om du även har vattentank och septiktank ombord har dom likadana eller snarlika avluftningar. Nätet är inte av godo, det blir lätt igensatt och då får man ingen avluftning, det blir svårare att både tömma och fylla tanken.

Upplysningsvis är ju det helt beroende på hur och när du skall använda belysningen. Fjärrljus om du vill ha litet hjälp när du stävar mot land, arbetsljus om du viill ha belysning på däck vid exempelvis fiske. Själv har jag en fjärrstyrd vridbar halogenstrålkastare med ”fjärrljusbild” och en väldigt kraftig handhållen LED-strålkastare, den senare har jag haft stor nytta av, den vridbara fjärrmanövrerade får mest lysa upp fördäcket. Sedan gäller det ju att prova ut hur LED-rampen skall monteras så att du inte blir bländad av reflekterat ljus från då exempelvis fördäcket.

Ja dom elektriska är ju rätt dyra, dom manuella är inte lika dyra. Men det är ju bättre att gråta en skvätt den dagen i butiken då man belastar sitt konto, än att gråta när man står i båten med vatten upp till knäna då durkar och annat löst flyter omkring i båten… Kapaciteten… jag tror att angivet antalet minutliter är rätt så missvisande för många olika länspumpar, detta värde är uträknat i laboratoriemiljö där uppfodringshöjden inte är speciellt stor. De större fabrikaten som Johnson, Jabsco och några till kan ju på sina hemsidor ange kapaciteten i diagram vid olika uppfodringshöjder, nu har jag inte kollat detta idag, men vet att jag botaniserade i sådana fakta för en del år sedan då jag skulle köpa en pump. Kapaciteten är ju även avhängd slangens längd och dimension. Dom manuella har ju ungefär dubbelt så stor membran som de elektriska och en kapcitet därefter och dom är ju dubbelverkande, pumpar ut på på båda slagen i handtaget. Du kanske kan nöja dig med en sådan? Men det är ju klart att det blir ordentligt knepigt att fixa till en automatik till en sådan…🙂

En halvgammal tråd. Jag har svårt att låta bli att svara, kanske självklarheter men ändå… Man har i båtar oftast två separata batterier, eller batteribanker. Ett av dessa försörjer enbart motorn, kallas då för ”startbatteri” eller ”motorbatteri”. Det andra batteriet, eller då ofta en batteribank bestående två eller flera sammankopplade batterier används till båtens elsystem, kallas för förbrukarbatteri, eller förbrukarbank. Förbrukarbanken används då mest när man ligger i hamn, och om man laddar ur denna bank så kan man ju starta motorn med motorbatteriet. Alltså är batteriplus på start- och förbrukarbatteriet skilda åt, men minuspolerna är alltid ihopkopplade. Motorns generator är kopplad till plus på startbatteriet. För att även förbrukarbatteriet skall laddas av generatorn har man ett skiljerelä, som då känner av den förhöjda spänningen när generatorn laddar och kopplar då ihop de båda batterierna. När generatorn slutar att ladda kopplas batterierna isär. Det finns även andra lösningar på detta, men lämnar dem eftersom skiljerelät är nämnt. Laddning med laddare, vanligtvis är detta en fast installation, men om du föredrar att ha en lös laddare med krokodilklämmor kan du ju som @IngemarE nämnt ansluta dessa till startbatteriet, skiljerelät sköter om resten. Men det är sällan som startbatteriet behöver laddas…. Det brukar ju generatorn sköta om, men klart så här på våren efter vinteruppehållet, och om du har en segelbåt med litet motorgång kan det ju vara bra att ladda även startbatteriet ibland.

Ja det är vanligt att dom är fixerade så. Dessa pumpars bottenplatta har ju en sil, en bottenplatta som antingen sitter fast med snäpplås som har en förmåga att gå av, eller någon form av bajonettfattning som kan vara svår att vrida då slangen är stel. Om den nu inte redan framgått med all tydlighet, så är dessa pumpar inte alls populära hos mig, bör saknas i flera exemplar ombord. Byt ut mot en membranpump!

Spin off… Ibland snurrar funderingarna iväg.. Jag tänker mig då trådskaparens snipa, som en traditionell litet större snipa med motorn under durken. Jag ser framför mig svågerns Tresfjord- och senare Westfjordsnipor där det var väldigt svårt att plocka upp nedtappade verktyg ur kölsvinet, där jag kunde stå med fötterna på propelleraxeln och ha durken i brösthöjd. Sedan var då själva kölskrapen, alltså utrymmet omedelbart ovanför kölstocken, skrovets absolut lägsta punkt, så smalt att det öht inte gick att får plats med en litet större sådan där rund centrifugalpump. Men de intelligenta norrmännen och senare bohuslänningar som konstruerat respektive förbättrat båtkonstruktion hade då fört ned två slangar i kölskrapen, en till en manuell- och en till en elektrisk membranpump.

Det är ju det där med pumpens uppfodringshöjd som man måste ta hänsyn till. Alltså hur hög vattenpelare kan pumpen trycka uppåt? När jag kollade senast på olika pumpars specifikationer på de vanligaste marintillbehörsbutikernas hemsidor framgår inte alltid det. Det framgår hur många liter per minut pumpen kan prestera, hur stor kabelarea, hur stor säkring man skall ha etc, men inte till vilken höjd pumpen orkar trycka upp vattnet. Här är membranpumparna oslagbara, dom kan både suga från djupt liggande kölsvin samt ha ett tryck som räcker för att häva vattnet över en reling. Jag har i egna och andras båtar kastat ut åtskilliga centrifugalpumpar, antingen då dom varit förbrukade, eller då dom varit rätt så nya men inte orkat att lyfta ut slagvattnet ur båten. Så jag sågar den typen av pump helt och hållet…. Eller så kan en kraftigare sådan pump fungera i en planande eller halvplanande båt med ett flackt och grunt kölsvin, där utloppet sitter nära vattenlinjen…. (Edit, nästan som på…) Som på Vingasnipan jag hade till granne i hemmahamnen, där utloppet, bordsgenomföringen satt så lågt att det istället rann in vatten utifrån när den båten krängde. Eller som på en RIB, som köpts som militärt surplus. Där satt utloppet lågt på akterspegeln så att det rann in vatten när man backade, sannolikt hade det en gång suttit en backventil där, eller så kunde soldaterna simma väldigt bra med full stridspackning på ryggen. Det finns en tredje och fjärde sorts pump som man kan finna i tillbehörsbutikerna, det är kugghjulpumpen, som egentligen inte alls är självsugande, samt impellerpumpen, som suger bra, men den tål inte att gå torr, varför dessa båda typer är olämpliga att pumpa läns med. Jag har idag en dyr centrifugalpump, men inbyggd nivåvakt, välkänt pumpfabrikat, låg profil (för att i mitt fall få plats mellan oljetråget och kölskrapen) den pumpar ju utmärkt, horisontellt, men orkar inte trycka vattnet uppåt mer än cirka 50 cm, så den reklamerades, lade till pengar och köpte modellen större, nästan med samma resultat. Den fingerar nu som reservpump ombord, har fått långa kablar med krokodilklämmor och slangar med gardenakopplingar. Huvudlänspumprna är båda från membranpumpar från Jabsco, den ena elektrisk, den andra manuell. Ytterligare en fördel med dessa är att det finns reservdelar att köpa till dessa. Även septiktankens nödtömningspump är en Jabsco av samma konstruktion, fast då kraftigare och anpassad för det den skall evakuera. Jag har läst i en båttidning att man kan koppla en trevägskran på sugsidan till motorns sjövattenpump, och då ha en slang att förs ned i kölsvinet, detta som en nödpump, och då gäller det ju att en akut läcka inte påverkar motorns funktion, och att man inte suger torrt.

Byt ut sytråden mot en fiskelina, och dammsugaren i ena ändan kan bytas ut mot tryckluft i den andra ändan. Papperstussen kan även bytas ut med en pingisboll, om den får plats.

Hej! jag föreslår, som jag brukar göra, att inte köpa en sådan pump som du tänkt dig, utan istället köpa en självsugande membranpump. Själva pumpen placerar du där den är lätt att komma åt, alltså ovanför kölsvinet, i nivå med durken. På pumpens sugsida fäster du en slang som leds ner i kölsvinet, ändan på denna slang kan förses med en enkel sil av ett mässingsnät, eller ett syntetiskt insektsnät, som du själv viker runt slangen och fixerar med exempelvis ett buntband. På pumpens trycksida monterar du valfri slang som leds ut i befintlig skrovgenomföring. Det är nu lätt byta ut sugslangen och rensa silen. Jag har ingen sil på min slang och det händer att skräp sugs upp och fastnar i pumpens backventil…. värst är små bitar av ”kabelklipp”. Membranpumpar har iallmänhet bättre kapacitet än de billiga centrifugalpumparna, dom kan dra litet mer ström, och är inte lika känsliga för att skräp kan fastna i dem, men man bör ju ha en sil på sugslangen. Jag har hund ombord, hundhår finns även i kölsvinet, fastnar runt axeln på centrifugalpumpen, men passerar utan problem backventilen och membranet i membranpumpen. Oavsett pump kan du ju komplettera med en nivåvakt, som automatiskt startar pumpen. Samt en omkopplare där du väljer automatik, avstängd och manuell körning. Länspumpar kopplas FÖRE elsystemets batterifrånskiljare, så att den kan starta även om batterifrånskiljaren är avstängd. Det är bra att kunna stänga av länspumpen, exempelvis då man har fått ner diesel eller spillolja i kölsvinets slagvatten. En elektrisk länspump bör kompletteras med en helt manuell ”muskeldriven” länspump.

Jo, men det har jag ju gjort. Dom ger samma låga spänning.

Just det, Byt ALLA!

Ja precis. Kanske jag skev fel, men samma resultat med den ena, den andra eller båda parallellkopplade. Jag har förlagt två av mina tre multimetrar… så jag förlitande mig på mätvärdena i de båda displayerna. Nej, mot mina egna principer så kopplade jag inte någon multimeter. Problemet är ju det att regulatorn inte startar på 7 volt, eller det är ju inget problem, det är ju så som det är. Det låter väl litet som Lennart Hellsings ”Trollkarlen från Indialand” där åtta blev nitton och nitton blev tjugotvå. I serie funkar det men för låg spänning i singel eller dubbel parallell så regulatorn vaknar ju liksom inte. Parallellkoppling intakt som funkat i flera år. Vad bra, jag slarvade väl med formuleringen, det var det jag menade att panelerna borde ju givit omkring 20 volt vardera. Javisst är det konstigt. Åtta blev nitton och nitton blev tjugotvå enligt visan… Misstaget var väl att inte mäta med multimeter direkt på varje panel. Jo, strömmen räcker nu inte heller till. Panelerna är fastskruvade, men regulatorn har startats om, solen har gott i moln. Panelerna är exakt likadana, inköpta samtidigt och har lika många drifttimmar. Jag har startat om regulatorn genom att både koppla bort batteriplus samt brutit ingående från panelerna. Nej, det går inte att koppla fel, MC4 kontaktdon. Ja det är precis så jag har kopplat. Tråden blir längre då jag citerar er…. Jag mätte bara på eftermiddagen, och mitt på dagen är det en jämn halvskugga, men ingen direkt skugga över någon av panelerna. Så jag vet ju inte… men det blir aldrig riktigt jättebra instrålning där båten nu står på land… eller det är ett ”fönster” mellan 16-17, sommartid, då solen kan kina in emellan två byggnader, men då står solen istället rätt så lågt, så jag förväntar mig inga jättebra mätvärden, men det har funkat förr om åren. Nej! Det gick upp för mig idag att det är första april. Grejen är den att parallellkopplingen var obruten sedan förra säsongen, jag hade kopplat bort regulatorn från batteriplus när jag lade på presseningen i höstas, och kopplade in den igen när jag rev av presseningen häromveckan, men då kollade jag inte om det funkade, eller BM-1 visade att batteribanken var fulladdad eftersom batteriladdarna hade varit igång under natten. Kommande vecka skall jag ägna mig åt andra saker på annan ort, men efter hemkomsten skall jag mäta mer ordentligt, på varje panel, och på inkommande terminaler på regulatorn.