Georg_Ohm

Ju grövre slang desto bättre! Nu snackar jag om alla tre slangarna. Spola med sötvatten, ja det är ju plankton och annat organiskt som kommer in i toan med sjövattnet och luktar illa. Även dom där långa bruna trådalgerna som ser ut som Malacos kolasnören kan komma in och trassla till sig i toastolen och pumpen, men jag har en sil på sjövattenintaget. Det kan man ju slippa om man spolar med färskvatten från tanken, men jag anser att det är synd att förbruka dricksvatten till att spola i toan med. Jag spolar med saltvatten, ungefär vart tredje år får jag göra ren slangen mellan toan och tanken. I min båt är denna rätt så lättillgänglig, och jag är inte så finkänslig att jag tycker det är alltför äckligt. Kalkavlagringarna lossnar lätt när jag hamrar på slangen med en plasthammare. Mot kalkavlagringar i tanken fyller jag emellanåt på med lämpligt saneringsmedel och senast var det citronsyra som fick stå ett tag i tanken innan den tömdes (båten på land med en gammal balja under) och det var ju en hel del ”grejer” som lossnade och kom ut. Vad jag upptäckte var ju att det var mycket lättare att spola ned och att sugtömma då jag bytte septiktankens avlutning mot Ø22 mm slang, alltså exakt lika mycket du fyller respektive tömmer tanken, exakt lika mycket luft skall in eller ut. Så det är viktigt! Nu har jag en 108 liters septiktank, den räcker omkring 5-6 dagar, upp till en vecka när vi är två personer ombord.

Har du alltså någon elansluten pryl ombord som inte är helkapslad, där skyddsjorden ligger i höljet..? Fast nu kanske du har fasen i höljet istället? Sådana prylar trivs bäst i containern för elektronikåtervinning. Nån laddare? Någon elektrisk värmefläkt? Men sannolikt är det något fel på sen prylen eller i installationen. Men solcellsregulatorn är väl helkapslad, eller har den några yttre kylflänsar av metall? Ja något farligt fel har du ombord, tur att jfb skyddade dig så att inte du själv fick dig en stöt.

Ok, känner igen det, jag har sådan yta med struktur på gångborden på däcket och på rufftaket, jag vaxar inte dessa ytor. Jag har små silikonstrumpor till hunden…. Men det är inte för halkrisken, utan utifall hon skadar sig på snäckskal eller liknande. Mattor i all ära, men det gäller ju att få den att ligga kvar.

Jag ärvde minst 40 år gamla Forsheda ryckdämpare av min far. Dom bytte jag ut i våras, visade sig kanske vara onödigt. Men så hade jag två andra ryckdämpare akterut jag köpte dom på Biltema för ungefär 10 år sedan. En av dessa gick sönder i något blåsväder redan efter två eller tre säsonger, den byttes ut då. Idag bytte jag ut båda dessa båda till akterdörtöjningarna, mot dom gamla forshedadämparna, biltemas, den som var kvar efter tio år, hade en hel det sprickor, se bild. Den andra som kanske bara är sju eller åtta år gammal är en. Forsheda, den ser ut som om den var tillverkad igår. Nu har jag iallafall samma dimension på dämparna i fören och aktern.

Jag vet ju inte hur du har kopplat. Men du skall ha två helt skilda system, landström och båtens eget elsystem. Dessa får inte på något vis kopplas ihop. Eller… en landströmsansluten batteriladdare skall ju kopplas till båtens batteri. Utöver det får dessa system inte beröra varandra. Att jfb löser ut beror på att det löper olika mängd ström ut i fasen och tillbaka i nollan. Skyddsjorden har ingenting med jfb att göra, den är inte ens kopplad dit (om det är rätt kopplat), om landströmskabelns fas kommer i kontakt med skyddsjorden eller nollan löser jfb ut snabbare än blixten. Möjliga orsaker förutom rena felkopplingar, är fukt i elkontakter, skadade kablar (skavd isolering).

Ja, inte bara en jordfelsbrytare (jfb) utan även en automatsäkring. Om man har väldigt bra kunskap i ämnet kan man själv bygga en sådan landströmsanläggning, men om man inte hr det finns det färdiga och sannolikt godkända sådana att köpa fördiga. Om du gjort en research har du säkerligen även fått förslag på sådana du kan köpa, och var någonstans du kan handla dem över disk eller på postorder. Några är utformade som ”plug and play” med färdiga moduler med snabbkopplingar som även personer utan elkunskap kan sätta ihop. Angående batteriets dränage har du redan fått svar, men i biltillbehörsbutikerna, på hyllan med slangar och munstycken till vindrutespolningen kan det tänkas att du finner nipplar eller skavrör som kan ersätta det röret som gått sönder. Annars har jag även sett att dessa slangar med rör och anslutningar finns i samma butik på avdelningen för bilbatterier, liksom hos dom som bara säljer bilbatterier, Batterexperten eller hos Batterilagret, båda har fysiska butiker och webbutiker.

Jag minns nu inte varnågonstans, men jag har sett att det finns vit halkskyddstape. Men jag ser nu att Biltema har genomskinlig halkskyddstape: https://www.biltema.se/bygg/tejp/halkskyddstejp/halkskyddstejp-transparent-50-mm-x-5-m-2000058533?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=p-shopping-LIA-mid&gad_source=1&gad_campaignid=1603792037&gbraid=0AAAAADowiYiiQGKEXELxYVQh7--B68tpz&gclid=Cj0KCQjwpf7CBhCfARIsANIETVq6ufYh3WQN_RkSqosDncWcqVyHIPVtzwyzAOn6sQl8mSxjdXQkbIMaAkvrEALw_wcB Jag har inte testat den, så jag kan inte ge utlåtande. Annars tycker iallafall inte jag att den svarta halkskyddstapen stör estetiken speciellt mycket. (Förr i tiden målade man däcket och blandade finkornig sand i färgen).

Träden?

Det förekommer ju emellanåt att propeller med ett nav av gummi (eller liknande material) slirar vid belastning. Symtomen är ju dock att motorn varvar utan att hastigheten ökas. Grejen är att vissa propellrar har ett skydd vid grundstötning, ett gumminav som skall släppa greppet om propellern för att skydda axel och växelhus. Kollas genom att man med avstängd motor och växel ilagd försöker vrida runt propellern utan att motorn roterar med. Man kan ju även med en tuschpenna rita ett streck tvärs genom propellercentrum och se om det brutits efter en stunds körning med hög belastning.

En sådan ventil, kanske även med inkoppling mot gaslarm får bli nästa steg.

Det känns ju liksom inte så roligt att tälta på en ödekyrkogård, men man får ju många under sig. Sedan är det etiken och om det öht är tillåtet att resa tält på en begravningsplats. Äxhomen och Tanneskären är nu iofs tänkbara platser, om man hittar en gräsyta i lä. Danska liljan ligger mitt i ingenstans, fordom gränsö mellan Sverige, Norge och Danmark, det var minst 60 år sedan jag var iland där, men minnet säger att där fanns mycket gräs och en massa huligana trutfåglar. Längre västerut, i ”Göteborgs västraste skärgård” sisådär 35M finns det öar och fastland att campa på, men det är mycket sand, och svårt att förstå ursprungsbefolkningen, och allemansrätt existerar inte där. Sedan räknar dom inte med tiotal som vi gör utan med tjog.

Koppla loss kablarna till kompressorn inuti svarta boxen, anslut multimetern till dessa kablar, ställ in den på motståndsmätning, [omegatecken] välj mätområde 0-10 ohm eller liknande, mät. Motorn avstängd, tändningen avslagen. Att säkringen löst ut under gång kan bero på att det är kortslutning i kopplingen (0 ohm), det kan även vara andra fel, automatsäkringen är det inte fel på, den skall lösa ut om något annat fallerar. Kopplingen är inte alls specifik för Volvo Pentas kompressor, den förekommer på landsvägsfordon, exempelvis på kompressorn till AC på personbilar, du kan alltså få tag på den billigare om du letar litet.

Tro det eller ej, men båtar tål i allmänhet vatten rätt så bra! Om det skulle regna in där så hamnar ju inte vattnet i något känsligt utrymme där du skall bo och sova, utan det rinner väl ner i mot båtens kölskrap, där det brukar finnas någon slags länspump. Men som redan skrivits kan ju nån slags tejp, kanske kompletterad med en bit ur en plastpåse vara en tillfällig lösning. En rulle med vävtape, silvertape, gaffatape kärt barn har många namn, är ju alltid bra att ha med ombord. Det är ju däremot otrevligt då regnvatten eller stänkvatten letar sig i ruffen och blöter ner madrasser, sängkläder och annan textil, förstör matvaror etc.

Norr om Sälöfjorden är det Kungälvs kommun, jag vet inte hur dom ställer sig till camping, men det går det ju att googla på. Klåverön är ju fin, möjligen kanske man kan få tillåtelse av markägare att campa där. Allemansrätten bör ju gälla, men kolla det, det finns ju rätt gått om naturreservat, tomtmark, betesmark och andra slags undantag. Klåveröns norra och östra delar är ju gammalt jordbrukslandskap, gräsmark och rätt platt. Men där finns en del boskap. Övriga delar är ju som Bohuslän är mest, bergigt med smala klåvor där man kanske kan slå ner tältpinnarna till något litet fjälltält. Jag har sett att det tältats där, men om det är lovligt eller ej vet jag ju inte.

Ok, då var det annorlunda på min gamla motor och dess reglage.

På A svarar vi Mount Everest, på B Olof Palme och på C vet vi inte men gissar på liljekonvalj. Svar på fråga 2, eller iallafall ett försök till svar. Sådana utombordare av olika fabrikat har två reglagekablar, den ena sköter växlingen, fram, neutral och back, den andra påverkar förgasaren eller eventuell bränsleinsrutning, alltså motorn varvtal. På min jättegamla Evinrude sitter reglagekabeln till växlingen på motorns utsida, på högra sidan, då fäst i en arm, växlingsarmen. Reglagekabeln till ”gasen” försvinner in under kåpan och är kopplad till en förgasare. Att trycka in nyckeln är som nämnts choken eller liknande. Men ovanför nyckeln finns det en platt grej, det brukar vara ett reglage som tiltar upp/ner motorn om den nu har en sådan funktion. Men som också redan nämnts så ange vad det är för motor så kan vi ge bättre svar, alternativt ställ försäljaren mot väggen och fråga, eller det ena behöver ju inte utesluta det andra.

Förr använde man ju K-sprit om man hade vatten i bränsletanken och den innehåller ju i huvudsak etanol som binder upp vattenmolekylerna. Men det är ju aldrig fel med en tankrengöring, och som redan nämnts så tänk på att bensin inte är att leka med.

Tack, anade det, men fick inte ihop det. Det bubblar alltså om det läcker mellan testaren och spisen. Men vad har den röda knappen för funktion? Vi stänger alltid av gasen med kranen på reduceringsventilen men det hjälper ju föga om det läcker innan den avstängningen i packningen om själva reduceringsventilen havererar. Jag har ingen manometer på min reduceringsventil, men jag har varit ute för det två gånger att reduceringsventilen havererat, så nu har jag en i reserv i båten. Jag har ju dessvärre bara plats för tvålitersflaskor, 2022, men har tre stycken och dom brukar räcka hela säsongen.

”Jord” har vi på kyrkogården, i trädgårdar och även i blomkrukor. 🙂 Numera, och sannolikt för att underlätta för trådskaparen, @bobofender, har vi minus, elektrisk minus, i motorns gods och ledningar som ansluter dit från batteriminus. Det finns emellertid även en ”elektrisk jord” i vissa sammanhang ombord, men att blanda in den i denna diskussionen skapar sannolikt bara förvirring. Ett relä kan enkelt sägas vara en fjärrstyrd strömbrytare eller omkopplare. Ett relä kan oftast manövrera (bryta eller sluta kretsar) med en betydligt större ström än vad en enkel strömbrytare klarar av. Bilden som @bobofender visar är ett standardrelä, väldigt vanligt alltså. Anslutningen 85 är minus, 86 är ju då som redan nämnts plus, manöverström, det gör ingenting om man skiftar 85 och 86, relät fungerar ändå. Inuti är det en elektromagnet som påverkar ett par kontaktpunkter. 30 är ingång från exempelvis batteriplus (via säkring). 87 är utgången. Det finns en variant med växlande kontakter och har då även en anslutning som heter 87a. Men många tycker ju att allt elektriskt ombord är väldigt mystiskt och svårt, det tycks vila ett magiskt lilablått ozonluktande skimmer över ledningar, strömbrytare, säkringar, relän och andra mystiska grejer med en eller några sladdar i någon ända. Men, det är egentligen det mest logiska som finns, och det följer diverse naturlagar och hittar allmänhet inte på några egna dumheter, ja om det nu är vanlig analog el eller elektronik. Men så snart några digitala apparater skall tvingas kommunicera med varandra ombord kan det hända en massa dumheter, men oftast, tycker jag, händer det ingeting. Instruktionsböcker är bra, och många kan man finna på nätet. Men dom kan vara skrivna av fackmänniskor som inte har en förståelse för att det är många som inte är insatta i ämnet. Dessutom kan dom vara översatta av någon okunnig chimpans eller i bästa fall en människa, eller idag vanligare av någon AI (alternativ intelligens) som inte fattar någonting om allting. Så för din del, @bobofender, blir det väl att följa kablarna från ditt relä och se vad dessa tar vägen, sannolikt så går väl den från anslutningen 30 till en säkring, och den kan ju vara trasig. När du väl funnit den kanske du kan se om den lilla tråden inuti har brunnit av, eller så kan vi förklara hur man mäter med en multimeter, jag tror vi har en massa standardsvar på sådant då frågan varit uppe många gånger tidigare. Startmotorn kan du ju låta någon fordonselekteisk firma kika på och testa. Om det är något fel på den brukar det bli billigare att reparera än att köpa en ny.

I princip finns det ingen skärgård som heter så. Men överallt så kallas Öckerö kommun och dess öar för ”Göteborgs norra skärgård”. Öckerö själva viker ned sig och marknadsför ju sig som ”Göteborgs norra skärgård”. I den kommunen råder det ett generellt campingförbud. Så vitt jag vet finns det heller inga campingplatser, däremot ställplatser för husbilar på flera öar. Men jag har sett att det tältas på olika obebodda öar, en av dessa är Rammen som ligger strax öster om Rörö. För många år sedan var det några campande ungdomar som förolyckades där under ett åskväder… men blixten slår ju sällan ned på samma ställe… Men vi kan ju fråga @Makro som har bra lokalkännedom i Öckerö kommun och närliggande farvatten och öar.

Japp, lösningen heter ”kontaktlim”. Jag köpte kardborreband på Biltema, självhäftande, fäster väldigt bra mot trä och plast (på trä kompletterat med häftklammer) men fäster dåligt mot textil, men det gör ju lösningsmedelsbaserat kontaktlim, jag lade på sådant direkt på kardborrebandets adesive och sedan på dynornas baksida, funkar bra. Det är ju klart att man kan ju sy fast kardborrebandet också, men det tar längre tid, och kräver en kraftig nål och en stark tråd.

Jag läste en artikel i en praktisk båttidning angående säker gasolinstallation. Jag insåg då att min installation saknade läckagetestare. Men idag installerade jag en sådan, och bytte även slang. Men hur funkar den? Det fanns ingen som helst bruksanvisning medskickad. Jag fyllde upp den genomskinliga koppen med medskickad glykol, och tänder köket, trycker på den röda knappen, då försvinner vätskan in i systemet… skall det vara så? Nu är det flera meter mellan den ventilerade kistbänken, på akterdäck, där större delen av gasolinstallationen finns och spisen, så jag kan nu inte se om det bubblar när/om jag släpper ut gas vid spisen, men det bubbar inte när jag låter lågan brinna och kollar. Skall det vara så? Eller hur skall det vara? Nästa steg blir att installera en avstängningskran i byssan, bara det att jag måste ta ut kökslådor och kylskåpet för att öht komma åt kopparröret som kommer akterifrån. Kopparröret är förövrigt draget mellan skrovet och innerlinern… känns väl inte så där väldigt genomtänkt, eller så är det det. Det finns iallafall inga elektriska installationer eller bränsleledningar där.

Efter att ha tillbringar semestern i norra delarna av Västra Götalands skärgård och hela Bohusläns skärgård de senaste fyrtio åren i egen båt och flera år innan dess med föräldrarna, så tänkte vi variera oss litet. Visserligen har vi navigerat på sötvattenreserven tidigare, då på dess sydvästligaste kant och in i Dalslands kanal, det var väl omkring trettio år sedan. Men nu tänkte jag att vi kunde gå ”Vänern runt”… insåg inte storleken av detta innanhav. Det är väl ungefär lika långt från Vänersborg till Karlstad som det är mellan Göteborg och Strömstad, och på tvärsen lika långt som mellan Marstrand och Skagen… på ett ungefär. Så det blev till att tänka om, litet…. Dessutom är det omkring 45 M från Göteborg till Vänersborg. Så det blir väl att i håller oss i den sydöstra delen. Jag har iallafall från landsvägen rekat Göta älv/Trollhättekanal och kusten mellan Lidköping och Mariestad, på ett ungefär, vid olika tillfällen. Köpt båtsportskort och seglingsbeskrivning, och har en uppsättning reservpropellrar undanstuvade ombord, det måste ju vara grundläggande att ha sådana i reserv, det är ju väldigt många plustecken runt omkring dom redan smala farlederna. Första veckan i juli bär det av uppströms i älven. Tips på bra natur- och gästhamnar och var någonstans grunden inte finns mottages tacksamt? Så ni andra anammade sötvattenspirater kan ju kolla efter ”Pleaure craft Ariel” i Marine Traffic eller annan maritim skvallerapp…

Det där med bensinen… Den bör du byta mot färsk bensin. Modern bensin innehåller etanol som över tid kan ställa till det i motorns förgasare och bränslepump. Om du för fem år sedan hade milövänligare ”grön bensin”, akryltbensin i motorns tank så är det en annan sak, den ställer sällan till besvär. Sedan kan du ju alltid skruva ur tändstiftet och kolla hur det ser ut, och byta vid behov.

På webplatsen www.24volt.eu finns det många bra tips. Även om det egentligen inte specifikt handlar om elsystem i båtar. Bland annat en kalkylator som hjälper dig att beräkna kabelarea, kablarnas tjocklek. Kalkylator, kabelarea Tänk bara på att det hela tiden går åt två kablar exempelvis mellan batteribanken och kylskåpet, en plus- och en minuskabel, alltså avståndet x 2. Alla kablar skall vara avsäkrade vid sin källa, så nära batteriet som möjligt. Det är kabeln som säkringen skyddar, egentligen inte den anslutna förbrukaren.