Seawolf

Trissjolle är ett bra val. Men undvik de äldsta generationerna, de har sugande plastskum mellan inner och ytterskrov som med åren blir mättat med vatten så båten blir alldeles för tung. Detta vatten är omöjligt att bli av med. Trissjollen är bra då den även kan ha utombordare. Håller du till i Stockholmsområdet så kan du köpa vår till lågt marknadspris, vi har ingen användning för den längre. Den är OK med storsegel, fock och spinnaker samt glasfibermast. Skicka meddelande i så fall.

Såhär stipulerades denna max längd i en tidigare version av ISO 13297 (växelström i fritidsbåtar): 7.2 Main supply circuits 7.2.1 Double-pole circuit-breakers shall be installed in conductors to the shore-power supply circuits. 7.2.2 A manually reset trip-free circuit-breaker shall be installed within 0,5 m of the source of power or, if impractical, the conductor from the source of power to the panel-board circuit-breaker shall be contained within a protective covering, such as a junction box, control box, enclosed panel-board, or within a conduit or cable trunking or equivalent protective covering. If the location of the main shore-power inlet circuit-breaker exceeds 3 m from the shore-power inlet connection or the electrical attachment point of a permanently installed shore-power cord, additional fuses or circuit-breakers shall be provided within 3 m of the inlet or attachment point to the electrical system in the craft, measured along the conductor.

https://www.blocket.se/annons/goteborg/volvo_penta_yanmar_motorer_och_reservdelar/77397076

Landstömscentral med skydd mot landströmskorrosion

Inte den förste heller. För c:a 25 år sen såg jag en ungefär lika liten båttunna på land i Puerto de Mogán på Gran Canaria. Den hade en liknande design, och hade en utstickande "stjärt" av rör med små flottörer och ett sidoroder. Riggen var ett råsegel. Den var svårt bevuxen med havstulpaner och annat skrymt, och gav ett intrycka av att ha bärgats nånstans till havs. Huruvida den vid bärgandet innehöll en besättning då och i vilket tillstånd framgick inte. Den hade en liten sittplats. Tunnan var såpass djup att det kanske fanns ståhöjd för en kortvuxen.

Tillräckligt spänd rem är bra. Alltför spänd rem påfrestar generatorlagren. Slirande rem är också dåligt. En träbit underlättar säkert att få det lagom.

Varför krångla till det? Elscheman för en båt tenderar att ändras då och då, och så småningom byter båten ägare. Denne skall ju kunna fortsätta att snida på elschemat. Därför är det fördelaktigt att välja något program som de flesta datorer har installerat och som hanterar Powerpoint-filer som finns installerat på massor av datorer.

MD2 är närmast outslitlig i de tyngre delarna. Kontakta https://www.blocket.se/annons/goteborg/volvo_penta_yanmar_motorer_och_reservdelar/77397076 Och kolla vad de kan erbjuda. Ett byte till en helt OK likadan är barnlek jämfört med byte till annan motortyp. Det är knappat ekonomiskt försvarbart att stoppa in en ny diesel som ersätter en MD2 i en billig snipa. Utöver en motorkostnad på mist 60 tusen, så tillkommer diverse avgas- ljuddämpar- och propeller byten. Penta kör med vänstergående propellrar och ofta egen propellerkona, de vanligare andra fabrikaten kör högergående med annan kona. Alltså ny propeller PLUS ny axel.

Det AGM-batteri Ritar har på sin hemsida är av typen VRLA (Valve Regulated Lead Acid). Vid normal användning återgenereras de små mängder gas de genererar internt. Däremot, om de körs för hårt så bildas för mycket gas, och därför har de "säkerhetsventiler" som öppnar och släpper ut gasen.

Betänk även möjligheten att bara ha en enda batteribank, underspänningsskydd, (t.ex. Battery Brain), batteritankmätare, solcellsladdning samt landströmsladdare vardera med 14.4/13.5 V laddspänning. Lägg till detta ett rent 230VAC/12.5VDC spänningsaggregat på förslagsvis 25DCAmp, samt en inkollingsomkopplare så att när man har landsträm så försörjs båten endast av spänningsaggregatet medan batterisystemet med solcells- och landströmsladdare jobbar avskilt från båtens egen elcentral och förbrukare. Då kommer inte sol-land-laddarna att luras av kylens och värmarens till/frånslag, och kan göra det jobb de konstruerats för att göra. Med en gemensam bank kommer en viss urladdning att sänka banken mindre än med separata bankar, och tar lättare emot samma laddmängd. Vidare kommer inte laddarna att bli lurade av parallellkoppling mellan ganska tom förbrukarbank och redan 100% - laddat startbatteri.

Fiolstag brukar utformas så att det hindrar masttoppen att böjas akterut. En topphissad spinnaker har draget mest föröver, men en fiol kan förstås staga upp åt sidorna vid slör. Hur som helst. Belastar man dyneema så är det mer elastiskt än stål. Det har även den egenskapen att det sakta "kryper" vid statisk belastning. Kevlar är lite mindre känsligt. SÅ det är inte så kul, eftersom man ju inte kan efterspänna så mycket där uppe i toppen. För akterstag och backstag går det utmärkt med dyneema. https://shop.inorope.com/en/project/creep-elongation-should-this-be-a-source-of-worry/#:~:text=Dyneema® behaves like chewing,20% of its breaking load.

Plast/gummiskiktet har två funktioner. Den ena är att fjädra en smula då man växlar, eftersom foldingpropellerblad är tunga. Det andra är att medföra en elektrisk isolering av innernav och ytternav så att inga galvaniska strömmar kan passera mellan dem. Eftersom drevets egen offeranod inte förbrukas så är det troligen isolerat. Du kan mäta med en Ohm-meter att det är minst 10000 Ohm mellan inner och ytternav. Men gör det med propellern monterad, ifall axelmutterns låsning (beror av typ) skulle kunna komma åt ytternavet. Att zinkanoderna på propellern var borta kan förklara varför din propeller inte var bevuxen. Antagligen var de i stort sett borta vid den tiden då havstulpanerna är på språng för att finna platser att sätta sig på.

De VP foldingpropellrar som tillverkats sedan början av 2000-talet lär vara av marinbrons typ NiBrAl. En bra sådan brons tål saltvatten utan offeranod. Sätter man dit en offeranod så kommer den att förbrukas vare sig den behövs eller ej. (Sätter man en offeranod på en platinaplåt i havsvatten kommer den att försvinna snabbt trots att platina är absolut okänsligt för havsvatten.) Propellrar till S-drev skall ha ett gummi/plastskikt mellan innernav och ytternav så att de är elektriskt isolerade från varandra. Det medför att drevet med sin offeranod inte samverkar med propellerns ytternav med sina propellerblad. Effekten av att man har en offeranod i kontakt med propellernav/propellerblad är bl.a. att det inte avgår några mikromängder av kopparjoner från bronset med följd att havstulpaner kan bosätta sig där, eftersom de skyr kopparjoner som pesten. Orsaken till att flera leverantörer har offeranoder på NiBrAl-propellrar är bl.a. att kunder och mindre pålästa instanser kräver dem, inte för att de behövs mot korrosion. Vad gäller de små korrosionsprickar du har funnit på dina brons-propellerblad så orsakas de troligen av det faktum att om man gjuter marinbrons av typ NiBrAL och avsvalningen inte görs på rätt sätt, så kan legeringsmetallerna "klumpa sig" i den lilla skalan, och då uppstår "korn" av annan legeringssammansättning, som sen kan offra sig mot den omgivande legeringen. Antingen accepterar man dessa, för de lär snarare minska än öka med åren, eller så kan man t.ex. elektrolytförkoppra bladen, vilket dels stoppar vidare prickbildning, dels ökar det skyddet mot havstulpaner. SXK:s tekniska kommitté i Göteborg har lång erfarenhet av att förkoppra propellrar med gott resultat.

Man kan ha en plotter för att köra rakt till den plats man tänkt, och se att man följer raka spåret. Den som seglar kan (som jag) använda plottern huvudsakligen för att se efter var jag INTE skall vara.

Om du bara har använt en eller två torrbollshinkar och har en förbrukning på sådär 1 1/2 kg per år, så är det alldeles för lite för att inte behöva starta med elektrisk avfuktare. Jag hade 5 durkslagshinkar med minst ett kilo kalciumklorid i varje, och jag lämnade dynor på högkant samt alla segel och annan textil kvar i båten. Inget mögel eller annat oknytt under femton år. Men det skall sägas att sommarbåtplatserna jag hade då innebar att båten var torr invändigt vid upptagningarna.