Georg_Ohm

Beror ju på… Sjövattenkylning eller färskvattenkylning? Sannolikt det förstnämnda, havets vatten cirkulerar i motorns kylvattenkanaler, då går det snabbare att få igenom glykolblandningen om termostaten är bortplockad, om inte måste motorn varmköras så att termostaten öppnar för att få igenom glykolblandningen. Om man däremot har färskvattenkylning har man ju redan en glykolblandning i motorn, den skall man ju kontrollera. Havets vatten cirkulerar då i en värmeväxlare och i den kretsen brukar det inte finnas någon termostat.

Jag håller inte med om det. Det är ju klart att det går att suga upp kall olja, men det går mycket lättare att suga upp den om den är varm, men man kan ju då undra i vilket skick och viskositet den kalla oljan, som är lätt att suga upp, är. Men var och en gör ju som den själv vill.

Sannolikt årets sista tur. Mot mina principer är landströmmen kopplad, mest för att kunna köra en värmefläkt och för att kunna få varmvatten. För det är kyligt nu, i morgon bittida förutspås det bli endast 2°. Jag är inte badsugen det minsta. Donsö om nu någon undrar.

Ja en sådan ”sugboll”. Tänk även på det att det är bekvämare med en pump i en större behållare, bra är det om hela motorns oljemängd ryms i behållaren. Annars måste man ju ha en ”slaskdunk” och en ”slasktratt” att hälla över oljan i och genom tratten. Här är det stor risk för onödigt söl när man skall hälla över den varma och smutsiga spilloljan i en dunk, varför namnet ”spillolja” verkligen gör skäl för sitt namn. Min motor rymmer 11 liter olja, jag tror att cirka 8 liter ryms i behållaren, så det blir en eller två överläktringar till spilloljedunken. Så nu vet ni varför jag sparar på praktiska plastdunkar under hela året… (Jag köper öven motorolja till både bil och båt per lösvikt, så får jag exakt den mängden jag vill ha, och då skall man ha med sig x antal tomma dunkar till ”oljebutiken”).

Jag bytte ju oljan igår. Det blir ju alltid litet söligt. I gåva hade jag fått några olika produkter från Tork, bland annat denna, ”Hand Cleaning Wet Wipes” Dessa våtservetter löser olja på händerna , vilket den är avsedd till, men även på båtens plast, på motorn och på verktyg. I kombination med Abnet löstes även gammal hårt sittandes oljeblandad smuts.

Jag bytte olja idag. Varmkörd motor, lättflytande olja. Jag tycker att sådana där ”vacuumpumpar” är bäst. Alltså en behållare med en pump som skapar undertryck i behållaren och så har man en sugslang med en sond som man för ned i oljestickans rör. Jag fick idag upp 10 liter och så stod det 0,5 liter i oljefiltret, motorn rymmer 11 liter inkl. filter. Pumpens behållare rymmer 7-8 liter-nånting. Jag har haft minst två olika elektriska pumpar genom åren, klart dom har ju fungerat, men inte lika bra som den jag har idag… ja jag har ju haft den i minst 15år. Min är en äldre modell av denna. Seasea, Hjertmans, Biltema och Erlandssons har snarlika modeller, ibland heter dom ”oljebytarpump” och ibland ”oljesug” eller bara ”sugpump”, om du nu söker på deras hemsidor.

Ja, eller lika bra att maila, det är alltid telefonkö.

Det är för mörkt att kolla nu, men det kan vara så att min är spegelvänd mot den på bilden, men jag blåser bakvägen, från vv anslutningen.

Minns när föräldrarna hade bjudit in till kräftskiva i sittbrunnen på Vindö 28:an. Sex personer och några barn, ingen var anorektiker, snarare var det tvärtom för somliga. Det skvalade rätt bra när det rann in bakvägen genom självlänsarna, avstängningskranarna satt under durken, så alla fick gå i land en stund innan det var avstängt.

Det ät en Isotherm på 30 liter, i stort sett likadan som den på bilden. Min är då litet större och cirka 20 år gammal. Kan hända att den även heter Isotemp, eller så är det Isotherm…. What ever.

Jag har ju fått grejerna att funka sedan några månader, men idag fick jag ett SMS… Jaha… jag betalade årsavgiften tidigt i somras. Är det inte kalenderår? och speciellt mycket trafik va epost eller SMS har det inte varit. Länken går till Northtrackers hemsid, och när jag loggar in där kan jag inte finna mitt saldo eller ens var och hur man betalar, men jag har nu de senaste åren blivit litet digitalhandikappad.

Jag har ju motorbåt, så det var ju rätt fånigt egentligen att byta till LED-lampor, iallafall för strömförbrukningens skull, när lanternorna lyser är ju motorn igång. Det var nog den första generationens LED-lampor jag satte in i mina Aqua Signallanternor, som andra redan konstaterat blev färgen på bb-lanternan skum, svårt att beskriva, men litet åt det blåa hållet. På sb sida blev det dock grönt. Och då ”blåljus” i topp- och akterlanternorna, ja en svag nyans av blått. Men jag noterade iallafall inga radiostörningar, som dom tidiga LED-lamporna i läslamporna gav. Efter en säsong bytte jag tillbaka till glödlamper i sb- och bb-lanternorna, i dom andra sitter LED-lamperna kvar. Men dom byts ut. Däremot har jag en modifierad rundlysande ankarlanterna från Biltema, den lyster väldigt starkt, väldigt vitt. Men jag ser nu i min låda med glödlamper att det finns olika styrka på lanternlamporna… ??? Skall det sitta starkare lamper i topplanternan? Eller är det olika för båtar i olika längder, eller rättare sagt, kanske, för inomskärs- respektive utomskärsbruk? Jg bar ju inga stora problem att byta, men det kan ju vara problematiskt på en segelbåt, jag vet, har i yngre år varit upphissad i master eller klängt krampaktigt i mastkranar och bytt lampor och havererade vindexar. Så visade det sig att det inte lyste iallafall, det var ofta kontaktfel i någon fånig däckskontakt. Finns det numera godkända LED-lampor till lanternor?

Vi pratar ju här om gröna kvalitetsmarindieslar med motorblock som är gjutna i Skövde (tror jag) och som är slutmonterade på Hisingen.

Jodå det fungerar, min beredare har alla fyra anslutningarna i samma gavel. Beredaren är monterad liggande, litet lutande, så det mesta vattnet rinner ur pga gravitationen, men det blir alltid några liter kvar, det blåser jag då ur, samtidigt som jag blåser ur slangar, rör och blandare i byssan, toan och duschen.

Jag var spekulant två gånger för väldigt längesedan på två olika orrskär, men det blev en Nimbus istället. Jag tror det var så att man skulle öppna tankens bottenventil och backa, och då skulle tankeinnehållet sköljas ur på något sätt, men sedan 10 år har ju det varit förbjudet. 1 sugtömningsröret slutar några cm ovanför tankens botten, annars hade det ju inte gått att suga ur innehållet, risken att ”grejerna” fastnar mellan röret och botten. 2 röret är väl placerat i närheten av däcksgenomföringen, så kan det ju också vara så att hela båten ligger litet högre i vattnet förskepps, varvid tankeinnehållet rinner akterut i tanken..? 3 här finns det ju en förbättringspotential, det ser ju ut som om septiktanken var plastad som en del av skrovet… inte bra. Det är ju en herrans massa jobb, men en vinst är att med multiverktyg eller annan bra elektrisk såg, såga ur tanken, plasta igen bottenventilen och lägga in en ny och större tank, om det finns plats för det. I min nuvarande båt bytte jag ut en alldeles för liten 60 liters tank mot en 108 literstank, en Diablo som jag köpte på Seasea, det var ett bra byte, samtidigt bytte jag samtliga slangar och slangkopplingar. Avluftningen byttes till en Ø22 mm slang med skrovgenomföring, då blev det lättare att spola och att tömma tanken.

Ja det är ju iofs en betydligt bättre lösning på problemet.

Det ser ut som om det är en Orrskär? Sedan 2015 är det ju förbjudet att tömma septiktanken i havet eller i sjön, men det kanske bånågon redan har skrivit. Nåväl… jag sugtömmer och fyller upp tanken med antingen havsvatten eller färskvatten (via en speciell slang) medan båten ligger i sjön, sedan sugtömmer jag igen. När båten står på land, i min trädgård, fyller jag upp med färskvatten igen, och tömmer ut innehållet med nödtömningspumpen, då rinner detta gråvatten ned i trädgårdens rabarberplantering, vi har stadsdelens kraftigaste och godaste rabarber, blastens blad är stora som parasoller 🤑. När jag sedan konserverat motorn brukar jag återanvända glykolblandningen som cirkulerat i motorns primära kylsystem, och då häller jag i några liter av denna blandning direkt i tanken, det sägs att toalettens gummipackningar inte tål glykol.

Det man brukar säga är att det blir koksbildning i turborna. Bra att köra på maxvarv några minuter emellanåt. Men som @Makro skriver är det ju inte säkert att det är objektivt. Å andra sidan brukar ju turbor på de äldre KAD-motorerna vara färdiga för utbyte någonstans runt 900-1000 timmars driftstid, och då är det sannolikt inte koksningen utan järnoxiden, rosten, som tagit död på turbon.

I båttillbehörsbutikerna finns det durkplywood i tjocklekarna 6 och 10 mm. I min båt ligger det durkar som är 15 mm tjocka, men det är ju ointressant i detta sammanhang. Jag hade samma tanke som du att limma på en tunnare skiva uppepå den befintliga. Men jag gav upp det, det visade sig att ”mönsterpassningen” inte stämde, det var inte samma mått mellan ränderna. Sedan hade sannolikt durkarna blivit rätt så tunga om jag hade limmat på ett skikt till, dom väger ju redan nu en del, kännbart när dom lyfts. Så det blev en fuskrenovering med försiktig slipning där det var slitet, ifyllnad med vit eller lätt ljusgrå färg där ränderna var slitna och sedan fläckvis lackning.

Jag har kopplat trevägsventiler på vv-beredarens in- och utlopp. Det slutna systemet med motorns glykolblandning rör jag inte i detta läget. Till vv-beredarens inlopp (för kallvattnet) kopplar jag numera tryckluft, och till utloppet där varmvattnet kommer ut, finns det en slang efter trevägsventilen, som jag leder ner i båtens självläns. Sedan lämnar jag dessa tervägsventiler öppna, liksom ”säkerhetsventilen” på blandningsröret. Det blir ändå en del söl i kölsvinet, men jag har en mindre våtdammsugare att ta upp det med. Pentrypumpen tog jag tidigare in i stugvärmen, men numera har jag en frostvakt i motorrummet där även diverse pumpar är monterade, och där blir det inte kallare än +6°. Motorns kylvätska, som då även leds ut i vv-beredaren, kontrolleras, och jag brukar späda glykolen till -30°. Sedan brukar jag även dubbelkolla att vv-beredarens elektriska värmare är bortkopplad, det kan inte vara bra om den är igång i en tom beredare. I det eluttaget som den vanligtvis är inkopplad i, ansluter jag istället frostvakten.

Jag har aldrig tappat bort just den oljepluggen, men har tappat bort andra grejer som sitter under vattenlinjen, därav en viss paranoija. Innan jag fyller på drevoljan tvättar jag med thinner eller aceton så att det blir rent och fritt från olja, pluggen har varit urskruvad hela vintern så det är tomt. Sedan då låsvätska på gängorna, ny O- ring, alternativt fiberbricka vilket som VP rekommenderar just då, det har varierat. Så drar jag fast pluggen med en stor spårskruvmejsel som har fyrkantig klinga, och drar ”lagom hårt” med hjälp av en liten skiftnyckel kopplad på klingan. Samma sak fast i omvänd ordning på hösten, om nu någon undrar…. Då har jag en avsågad plastdunk under drevet, och tiltar det upp och ned några gånger för att få ut all oljan. Drevet förvaras sedan inomhus.

Ja där har du problemet. Om man parallellkopplar bra och dåliga batterier så vill nu laddningen, liksom det mesta i fysikens värld, jämna ut sig, det flyter då ström från de bra batterierna till de som är sämre, resultatet blir inte ens halvbra batterier utan genomgående dåliga batterier. Möjligen kan man kanske rädda de som inte är dåliga. Men i sådana batteribanker skall batterierna vara identiska, samma typ, samma kapacitet, samma ålder, helst ur samma batch om man nu vill vara extra noggrann. Ett 95Ah AGM-batteri kostar väl omkring 1200-1500 kr i de billigaste butikerna 4x det beloppet plus kompensation för arbetskostnad borde du ju kunna pruta bort. Sedan brukar det vara lönsammare att köpa 100Ah, fler Ah per krona, om sådana nu får plats.

Nätverk eller ”nätvärk”, det kan ju då som antytts vara svag spänning i båtens elsystem. Vad jag råkat ut för själv, och vad andra skrivit om i olika trådar här på forumet är: Att säljaren hävdar att batterierna minsann är nya eller bara en säsong gamla, men när man sedan får båten i sin ägo upptäcker man med en gång, eller nästföljande säsong, att batterierna är rätt så dåliga eller helt kassa. Att mäta batterispänningen rakt över batteripolerna är inte helt meningslöst, men säger egentligen inte så där jättemycket. Man skall mäta båda med och utan belastning, koppla voltmeter över batteripolerna, och tänd all belysning, lanternor, sätt igång kylskåpet etc, om nu belysningen blir svag och spänningen låg är det en anledning att pruta på försäljningspriset. Dåliga batterier kan luras, dom tar åt sig en del ström när dom laddas, och visar bra vilospänning när dom är ”fulladdade” men så snart man belastar dem med någon förbrukare sjunker spänningen snabbt.

??? ??? Har jag missat något? Ja det har ju blåst en hel del. Enligt tillgängliga väderdata har det blåst mer längre norrut från Tjörn och upp till Oslofjorden och sedan in över landet mot Jämtland och så vidare. Det har varit några nedfallna träd här i Göteborg, ett över en bil vid Stampen, ett inne på Liseberg som stoppade Lisebergsbanan, och vad jag kan se har en spårvagn på linje fem stått stilla i Delsjöravinen, men inget som Västtragik meddelat. Styrsöbolaget kunde inte angöra Vargö, Sjumansholmen och Brännö-Husvik, Knarrholmen och Stora Förö. VV har tydligen haft problem på Nordöleden, vid Rörö. Jag var ute vid båten igår på förmiddagen och förstärkte förtöjningarna. Drog samtidigt ut båten en bra bit från bryggan, så det blev ett långt hopp iland. Tittade till båten idag på tidig förmiddag, SO vind, blåste en hel del, regnade. Min båt ligger långt in på bryggan, även om kvarvarande segelbåtars vindexar visade litet olika var det i princip ”frånlandsvind” och nästan lä vid min båtplats. Grannarnas båtar är sannolikt torrsatta, så intilliggande platser är tomma, vilket egentligen inte är bra. Nu ligger båten omkring 150cm från bryggan, så det blir ett långt språng när jag skall gå ombord nästa gång…

Glömde en tvåa… Båtar med råtvp motorer har två instrumenttavlor, eller iallafall dubbla uppsättningar med instrument om man nu valt att ta bort de fula tavlorna.