Georg_Ohm

Ja, det är ju något tjall på tryckloggen.

Ja den är rolig. Det finns en medicinsk motsvarighet, om Pia Mater som hissade gomseglet och seglade ut till de Langerhanska öarna. Jag är förövrigt kompis med en veteranspårvagnsförare och spårvägsmuseieguide (www.skrivihop.se) som heter Calle Ström, (kolla hans FB-sida) alltid lika roligt. Varför åker inte spårvagnen, vi väntar på Ström, kan inte han ta nästa vagn? Pissande tornet i Luta…?

Bra och enkelt råd. Du kan ju även försiktigt smaka på det läckta vattnet. Tag upp litet i en tesked och smaka litet på några ml. Bensin ger sig till känna med en gång, likaså glykol om det nu skulle vara det sekundära färskvattensystemet som läcker, men det ser ju mer ut som om det är det primära sjövattensystemet, om båten ligger i salt eller bräckt vatten smakar det ju salt. Bensinmotorer, särskilt dom med förgasare luktar ju alltid ”litet” bensin, men om det är så att det slår emot dig en kraftig bensinlukt när du öppnar motorrummet bör du undersöka detta närmare. Någon skrev ”brandfara” och det är ju en underdrift… jag skulle hellre säga ”explosionsfara med efterföljande brand”.

Det känns ju som om det är en sådan där berömd, eller snarare beryktad ”citroënlösning” - en suverän teknisk lösning på ett problem som knappast existerar…😇 Eller har jag missat någontingen? Å andra sidan har jag nu en massa konstiga kopplingar själv, förutom skiljereläet ett 40 A relä som styrs av DF på generatorn och som kopplar ihopa mitt ”reservbatteri” vars hela funktion jag ännu inte har orkat nagelfara, men jag vet iallafall att det inte är ett reservbatteri, det försörjer ett tredje elsystem ombord. Ett system som försörjer saker som inte kan brytas, länspumpar, larm, radions minnsekrets. Samt några grejer som jag inte fattar varför det är anslutet dit, som tutans relä men inte själva tutan och radarn… Det har varit två ägare till båten innan mig, båda elektriker… det kan aldrig vara bra. Jag brukar koppla bort solcellsregulatorerna på hösten när presenningen dras på, det spänningsstyrda skiljerelät har jag inte haft en tanke på att koppla bort, men jag låter batteriladdarna gå på via en timer några timmar varje natt. Tips, kanske också en Citroënlösning… men jag låter alla strömbrytare (utom batterifrånskiljarna) stå i läge på/on. Jag tror, eller inbillar mig att det blir mindre oxid på kontaktytor som ligger på varandra, iallafall kommer det inte åt så mycket syre.

Nej, ohm det inte var Landström så var det väl Högström…. minns inte så noga. Alessandro Giuseppe Antonio Anastasio Volta, var både död och begraven då. Och André-Marie Ampère hade också vandrat vidare långt tidigare.

Tja, nu blir jag osäker… men vill minnas att det fanns en trycklogg jämte den med propellern, och senare den med paddelhjulsgivaren i sortimentet, nån gång… Det satt väl en sådan i den ht-båten jag hade lånat för att åka till en bröllop i Käringöns kyrka, slangen lossnade från instrumentet under panelen, och det sprutade en liten stråle med vatten på mina nypressade byxer, i skrevet, men det löste sig, det fanns ett par (torra) byxer att låna av en annan bröllopsgäst.

Det finns någon slags elektrisk lag som reglerar det, om det är dubbel spänning halveras strömmen och vice versa, effekten skall alltid bli densamma. Det var en anfader till mig som hellre åkte skridskor än ägande sig åt arbete, han hade ett visst ”motstånd” för att undervisa i fysik, men ett och annat lyckades han iallafall åstadkomma.

Jag har två identiska 100 wattspaneler, ligger platt på hyttens tak, samma vinkel mot solen, skuggor brukar drabba båta två likadant, men ibland kan den ena eller den andra skuggas litet mer än den andra. Jag hade först en serikoppling, sedan ändrade jag till parallell, och jag har inte upplevt någon skillnad i effekt… och det borde jag ju inte heller göra kan jag tycka, mer än då att spänningen dubblerades i seriekopplingen men det fixade ju regulatorn av att reglera. Det finns ett kontaktdon som heter MC4 hanar och honor, det finns även grenkontakter, hane till två honor och hona till två hanar så att du kan parallellkoppla utan att löda om några kontaktdon.

Känner någon till Sisyfos?

Varvräknaren är kopplad till brytarspetsarna. En del varvräknare kan man ställa om så att det motsvarar motorns cylinderantal. Om du har en sumlogg kan det vara en trycklogg, om en spdan har du redan fått ett tips Men det kan även vara en som får signal från en paddelhjulgivare, så en bild på loggen hade ju varit bra. Den senare modellen brukar man kunna kalibrera, men då krävs det en manual, och den kanske finns på Internet…

Jag har numera en expanderande dyvika mellan motorrumsskottet och resten av båtens kölskrap. Förskruvningen i den har rostat betänkligt, så jag tycker inte att man skall ha en sådan på båtens utsida under vattenlinjen. Om det är en fläns av brons med en iskruvad dyvika med ett spår för skruvmejsel eller hellre en fyrkantsfattning är den ju gjord för att sitta under vattnet, så en sådan tycker jag är helt ok.

Du skriver inte hur ”ny” du är, om du haft segelbåt innan? Hur många dagar du har på dig att få hem båten, sparade semasterdagar kontra förlorad arbetsinkomst, som när jag tog hem en båt från Dalarö till Göteborg, efter en del beräkningar blev det lastbilstransport. Det är ju omkring 100 nm från Strömstad till Göteborg, kanske omkring 15 nm kortare till Nordre älvs mynning. Jag tror att hela Trollhätte kanal från Älvsborgsbron till UVHJs järnvägsbro i Vänersborg är 46 nm, gissningsvis är det kanske 10 nm kortare väg om man tar Nordre älv. Hursomhelst blir det en lång transportsträcka. Dessutom är det begränsat till fem knop långa sträckor i älvarna. Beräkningen om fem dagar förutsätter nog att du kan hålla sisådär 10-15 knop norrut utefter dalslandsidan i Vänern och har tur med vädret. Nyligen gick vi från Åmål, två övernattningar i naturhamnar innan vi nådde Sunnanå, en av dessa pga ogynsamm vindriktning med besvärlig dyning. Sedan övernattning i Trollhättan, vi hade bra flyt med broöppningar och slussningarna, det var inte många minuters väntetid. En övernattning i Kungälv, den hade möjligen kunnat undvikas, så möjligen hade vi kunnat nå ut i västerhavet och till Källö-Knippla på fyra dagar, men det hade nog varit långa dagar. På uppresan räknade vi att effektiv tid från Älvsborgsbron till Vänersborg, slusstiden borträknad var omkring nio timmar, därtill tre timmars slussningar och väntan på broöppningar. Då fick vi vänta på tre eller fyra tåg vid UVHJs bro.

Ja det låter rimligt med fem dagar om man har flyt med slussningar och broöppningar, samt väder och vindförhållanden på Vänern, annars kan det lätt ta några dagar ytterligare. I Nordre älv finns det en skärmanläggning vid Ormo, där finns en smal småbåtspassage med stark motström, så det kan vara en stor vinst att ringa skärmoperatören (som befinner sig i Härjedalen) och be hen att sänka skärmen. Slussarna i Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg är väldigt stora och vattnet släpps på långsamt, inga problem att slussa där, man bör vara minst två personer ombord och ha två båtshakar. Slussning i samtliga slussar samt en natt i sjöfartsverkets gästhamn i Trollhättan kostar 1200kr. https://www.sjofartsverket.se/sv/tjanster/kanaler-slussar-broar/ormo-skarmanlaggning/ https://www.sjofartsverket.se/sv/tjanster/kanaler-slussar-broar/trollhatte-kanal/med-fritidsbat-genom-trollhatte-kanal/

Just det! Om man inte är så himla bekväm med elektriska kopplingar är ju ett spänningsstyrt skiljerelä att föredraga… ja även om man är bekväm att koppla en massa grejer är det enklare att koppla in ett sådant.

Nej det behöver du inte göra, inte tömma ut oljan heller. Fela mig om jag har rätt, men det finns väl inget kylvatten i dessa turbor? Inte på de jag bytt iallafall. Egentligen kan det räcka att skruva bort avgaskröken med klamman och insugsröret för att kunna sticka in fingrarna och känna efter axiellt och radiellt glapp, samt känna efter om turbinhjulet roterar. Turbon sitter ju lättåtkomlig längst bak och längst upp på motorn. Två oljerör, en stor klamma mot avgaskröken, så har du några rör att skruva bort på insuget. Det krökta röret närmast turbon sitter med två insexskruvar i en fläns. Sedan sitter den med fyra skruvar och muttrar i grenröret, de båda nedersta muttrarna kan vara litet svåra att komma åt, liksom det ena röret till oljan, men annars är det inga problem att byta en turbo på en KAD-motor. Sedan är det bra att vid återmonteringen fylla upp med ny olja i den nya turbon, och även köra motorn en stund på startmotorn utan att den startas för att få litat cirkulation på oljan. Ja ett oljebyte samtidigt är ju inte fel, jag vill minnas att det tillochmed rekommenderas.

D+ på generatorn kan heta ”DF” också (=dynamo field). Anslutning 86 på ett vanligt standradrelä som tål 40A kopplas till D+, 85 kopplas till batteriminus, 30 kopplas till en säkring, som kopplas till startbatteriets pluspol. 87 kopplas till förbrukarbatteriets pluspol. Men det är litet krångligt, mycket bättre att använda ett skiljerelä! Flera av oss här på detta forum har installerat Biltemas skiljerelä, med art.nr 25-219 och alla är nöjda… om man vill betala mer än det dubbla priset för samma produkt från en annan firma så kan man ju göra det om man vill…. Biltemas skiljerelä kostar nu 299kr.

Jag litar inte ett dugg på AI, men AI kanske lär sig bli bättre på att lämna korrekta svar på sikt. Jag blev biten av någon slags insekt i somras, sannolikt en broms… och då gav AI förslag på hur man luftar bromssystemet på en bil, och förslag på olika sorters bromsvätska. Men var var det salige författaren Douglas Adams skrev, ja du vet han som skrev ”Liftarens guide till Galaxen” han skrev ungefär så här: ”Om man inte förstår svaret på en fråga, behöver det inta vara svaret som är fel, det kan vara frågan som är felformulerad” Nåväl… min turbo var totalslut, akterspegeln och badbryggan var ganska sotiga, och det kom svarta avgaser när jag gav ordentligt pådrag. Till slut gick det bara att köra i 9-10 knop, mätte turbotrycket, ja egentligen mäter man ju först kompressortrycket, och det var ok, men när kompressorn stängdes av föll trycket, då turbon inte orkade ge speciellt mycket. Jag installerade en ny turbo i en annan båt förra våren, man kunde bara ana litet svart rök, det var svart runt avgasröret, och motorn kändes orkeslös, den hade gått omkring 1500 timmar sedan renovering och turbobyte, men det var dags för turbobyte igen. En utbytesturbo köptes av en turbofirma på Hisingen. Men helt klart så bromsar ju påväxt av havstulpaner och annat ganska mycket. Särskilt på propellern. Fråga @Makro om lämpliga nipplar och slang. En billig turbotrycksmätare kan köpas på Biltema. Det brukar finnas en anslutning på insugsröret man kan använda för att mäta trycket.

Ok, då så. Då får du kolla där vattnet till loggen tas in, rensa ut ev skräp. Det kan ju vara så att det finns någonting litet där som flyttar på sig, ibland lämnar det fri väg, ibland hindrar det vattnet från att komma in. Sedan följer du slangen och ser så att den inte har några knickar, känns ju som om det skulle vara misstänkt just där slangen böjer sig varje gång du svänger… Du skulle ju också kunna koppla loss slangen i båda ändarna och blåsa igenom den, ja om du använder ”typ” cykelpump eller tryckluft skall ju absolut instrumentet vara bortkopplat, annars går det sannolikt i sönder. Men om du nöjer dig med en rätt så oexakt trycklock är det ju bra som det är, om du nu finner någon felkälla. Men om du vill ha en mer exakt logg som visar fart och avstånd genom vattnet, byter du ut tryckloggen mot en logg med paddelhjulsgivare…. Ja dom är mer exakta, men inte direkt några underverk av precision.

Tryckloggar är synnerligen inkorrekta och känsliga för störningar. Det är ju meningen att den skall visa fart genom vattnet, medan GPS-loggen visar fart över grund, det är två olika sätt att mäta hastigheten och vanligtvis kan det skilja en eller ett par knop eller mer mellan dessa. Om du har strömmen emot dig blir hastigheten genom vattnet större än den över grund och vice versa.

Det kallar vi här för ”skiljerelä”. Ja vi här på detta forumet är väldigt bekanta med dessa skiljerelän. Från batteriplus på startbatteriet in på den anslutningen som är märkt med en röd prick. Ut till förbrukarbatteriets plus på den andra anslutningen, den lilla klena svarta kabeln kopplas till minus. Det kan vara väldigt bra att ha en säkring mellan startbatteriets plus och ingången på skiljerelät, beroende på hur mycket generatorn kan ladda så dimensioneras säkringen efter det. Säkringen placeras väldigt nära batteriplus.

Jag har en likadan pump. En mycket bra pump, alla borde ha en sådan som länspump. Köpte dessutom en till i våras, så vitt jag vet satt det ingen hängsäkring på pluskabeln, däremot rekommenderades det att man kopplade pumpen via en 10A säkring. Klickande ljud… möjligen kan det vara så att någonting fastnat i pumpkammaren och hindrar pumpen att arbeta. Det är väldigt lätt att skruva isär pumpen, lossa bara den röda klämringen och plocka ut membranet och backventilerna, men notera hur det satt, man kan montera ihop pumpen på några olika sätt, men bara ett sätt är rätt. När du skruvat loss pumpkammaren så provkör och se om motorn roterar som den skall.

900 timmar… ja det kan ju vara dax att byta turbon. Vänd dig till en turboverkstad, det är billigare att köpa en ny eller begagnad men renoverad där. Bytet är enkelt, det fixar du säkert själv. Man brukar ju märka att turbon håller på att ta slut när man tappar effekt och när avgaserna blir svarta, när man ideligen får tvätta sin flagga.

Vad är en VSR?

Jag grundar det på när jag nollställde min VP varvräknare efter det att jag bytt displayen i den, displayen för antalet motortimmar. Då var man ändå tvungen att ta loss visarnålen, och efter uppstart av instrumentet hamnade den fel, så en enkel justering fick göras innan instrumentet sattes ihop igen.

Det fattas en parameter här, kabelns längd. Använd denna kalkylatorn! Tänk på att det alltid går åt två kablar, en plus och en till minus, alltså längden mellan källa och förbrukare x2.