Georg_Ohm

Du kan ju leta och se efter om det sitter någon, några fettnipplar någonstans vid drevet på båtens insida, och isåfall trycka in fett där.

Jag känner till några sådana ställen på bohuskusten. Kråksundsgap, det blir grundare sjön trycks uppåt, så blir det smalare också, då trycks dyningen även ihop upptåt på grund av det. Tjurpannan, nästan samma där, men där studsar dyningen ut från land också. Sedan rätt så oförklarligt, tycker jag, inloppet till Rönnäng och Tjörnekalv från Marstrandsfjorden, jättekonstigt, här är det ”en stående våg” en enda, men rätt besvärlig, det är ofta strömt också och det bidrar väl. Det finns ett liknande fenomen på andra sidan om man kommer öster ifrån och innan man når Marstrands norra inlopp kan det vara en del konstig dyning där även om restan av fjorden är lugn. Sedan är det Gullmarsfjorden, på alla vindar i den nordliga kvadranten, en kort brytande dyning fullt jämförbar med det vi råkade ut för på Vänern, Värmlandssjön nära Lurö.

Inte bara ”ser ut” det är en sådan!

Nu har jag mekat litet med appen. Ömsom befinner sig min båt i centrala Stockholm, ömsom i hemmahamnen. Hursomhelst så säger appen att båten bara befinner sig knappt 32 meter från telefonen, det är litet längre än så. Appen fungerar dåligt, om jag har öppnat en meny så kan jag inte stänga den igen utan att köra en uppdatering eller starta om appen. Appen fungerar dåligt i telefonen, i Ipaden funkar den inte alls. Så kommer den inte ihåg lösenordet, eller rättare sagt, jag har bytt till samma lösenord två gånger, har dubbelkollat att jag skrivit rätt, men det funkar inte. Den där ”pucken” var hittar jag den i appens meny? Nu ger den en inadekvat temperatur, ingen luftfuktighet och så har den hela tiden sagt att dörren är öppen, trots att den bevisligen är stängd. Den har aldrig larmat, men den kan berätta väldigt exakt var någonstans båten har varit senaste veckan. Jag försöker att nå supporten i morgon.

Från Olssons i Ellös. Skall köpa eller låna en elektronisk varvräknare. Nej det är väldigt stabilt. Jag har justerat det till 500 rpm, var lägre förut men då protesterade oljetryckslarmet vid tomgång med varm motor. Nej, det blir för jobbigt. Kabeldragning, tillfällig eller permanent är det absolut tråkigaste jag vet. Sedan tror jag inte att jag har nån sådan lång kabel i rätt kulör….😀

När motorn startats, innan förtöjningarna tas hem, skall samtliga ombordvarande människor och djur, ha flytväst ordentligt påtagen. Det är inte förhandlingsbart. Barn och barnbarn har aldrig ens försökt att förhandla om detta. Under gång får man lov att vistas under däck, i ruffen, men med flytvästen på. Befälhavaren kan medge undantag från denna regel vid toalettbesök. När båten är ordentligt förtöjd i hamn får man lov att ta av sig flytvästen, om man vill. Även det minsta barnbarnet får vistas på däck utan flytväst när båten ligger i hamn, om det inte skall klättras på relingen, fiskas eller utföras fiskeliknande destruktiva aktiviteter, men det undantaget från flytvästregeln beror på båtens beskaffenhet med djupt nedsänkta gångytor. Alla aktiviteter på bryggan, såsom djurplågeriet ”krabbfiske” innebär att flytväst skall vara påtagen. Vid bad på djupt vatten för icke simkunniga används en speciell ”badflytväst”. Vid aktivitet i gummibåten skall flytväst vara på.

Jg tror nog att alla deltagarna här på Maringuiden är ordentliga båtmänniskor som inte slarvar med säkerheten ombord. Det är ”dom andra” som inte har koll på läget, som tycker att man ”inte kan ramla i” från fritidsbåtar, och om man ändå gör det så kan man ju simma… flera meter i en uppvärmd bassäng inomhus. Vi kanske inte skall snöa in oss på just SUPare, men man får väl bestämma sig för om en SUP är ett fartyg eller om det är en badleksak. Men jag hörde talas om en kille som SUPat från Nordkap till Gibraltar… han hade flytväst och hade bara ramlat i två gånger, undrar om han fick sig en kallsup, eller om han blev bjuden på en sup när han kom i land.. Flytvästar med krage, räddningsvästar sätter man ju på ej simkunniga barn, alla andra vill ha funktionella flythjälpmedel som det går att röra sig i, som att paddla, segla eller andra aktiviteter. Det blir ju alltid en kompromiss, och om man bär exempelvis en paddlingsväst gäller det ju at se till att inte bli medvetslös om man ramlar i… (!)

Skit samma, propellerbytet skedde efter generatorbytet. Maxhastigheten är detsamma innan och efter propellerbytet. Jag är nog mer inne på att det är båda varvräknarna som visar fel, dom vidas samma värde, och då misstänker jag att det är generatorn som ger en annan signal ut än vad originalgenertorn gjorde.

Om det nu finns speciella SUP-väster är väl det bra, annars har jag sett flera som paddlar SUP med kanot/kajak-väst.

Ja tanken har slagit mig att jag kanske skall komplettera min samling av elektroniska mätinstrument med en varvräknare, kanske är bra att ha en sådan på hyllan att användas v.b.

Sådana där teleflexstyrningar kan eventuellt vara renoveringsbara. Men ibland är själva rattväxeln så in i helskotta glappig eller korroderad att den inte är räddningsbar. Sedan bör du ju kolla var trögheten finns, i själva styrningen eller i drevet. Styrkabeln är ju mer eller mindre en förbrukningsvara, och bör ju bytas när det börjar gå trögt, vissa modeller kan man rappa ur ur höljet och tvätta rena för att sedan fettas in igen, men för det mesta är dom helt inkapslade och förseglade. Underhållsfria, det vill säga omöjliga att underhålla. Det är ju säkerhetsgrejer, inget att snåla på, lika bra att byta ut. Om nu inte den mekaniska trögheten finns i drevets styrning. Hydrauliska styrningar är mycket bättre, men kostar en hel del.

Jag skulle kanske visat en typskylt från generatorn, men en sådan finns inte. Vi tomgång innan generatorbytet var det ungefär 750 rpm, likadant efter bytet. Det finns ytterligare en varvräknare vid den yttre styrplatsen, den visar likadant vid tomgång, men sedan vet jag inte eftersom jag aldrig använder den styrplatsen ute till havs. Möjligen, kanske man kan programmera om V-Ps varvräknare? (Jag har för övrigt en ”The Thing” hemma i garaget, den har numera växelströmsgenerator men ingen varvräknare. Heter egentligen VW typ 181)

Visst, men vad händer om paddlaren drabbas av någonting med medvetandestörning, trillar i vattnet fjättrad med fotboja till brädan i frånlandsvind…? Ingen idé att kontakta SSRS, lika bra att ringa till Fonus med en gång…

Jag kunde ju ha skrivit det, men generatorn levererades utan remskiva, så jag återanvände originalet.

Återupplivning av en gammal tråd. Dessvärre låter ju inte de 31 personerna som drunknade under juli återupplivas, frid över deras minne. Ibland så räknar jag hur många personer och husdjur på omkringliggande båtar som bär flytväst eller annat flythjälpmedel. Denna säsongen har vi tillbringat i Göteborgs skärgård, Öckerö kommun/skärgård och i Vänern. Och möjligen, kanske , eventuellt har jag sett fler flytvästanvändare än föregående år, men det är en ytterst subjektiv observation. Möjligen kan barn och husdjur få på sig flytväst innan avgång, men inte dom vuxna. Jag har även sett barn ute i mindre rib utan flytväst på sig, inte ens med sig i båten. SUP-paddlare en bit ut från land utan flythjälpmedel…. Som vanligt har en viss yrkeskategori på sjön aldrig eller väldigt sällan flytväst, yrkesfiskarna, havet ger och havet tar. På två av de mest religiösa öarna i Göteborgs skärgård har vi under flera år sett samma personer i samma båtar utan flytvästar, och jag tror inte på att Jesus kunde gå på Genesarets sjös vattenyta, han visste var stenarna låg. Sportfiskarna är duktigare, här är det nog 99% flytvästanvändning av dom jag sett. Fyra drunkningar från båt i juni och fem i juli… en från fartyg i juni. Sedan tycks det vara totalt riskfritt att ramla i sjön från båten när denna befinner sig i hamnen, alltså innan tilläggning och strax efter avgång. Här tar man av sig flytvästen i hamninloppet och tar den på sig på samma ställe när man är på väg ut. Enligt mitt sätt att bedöma saker och ting är det ju vid tilläggning eller avgång som risken är som störst att trilla i, då man ofta befinner sig halvvägs mellan båten och bryggan/klippan och inte alltid kan hålla i sig. Oftast är personer i mindre båtar utan flytväst. De som då är bäst, förutom sportfiskarna, är besättningarna i större segelbåtar, sådana båtar som har radar, vindroder, steg i masten, livflottar och andra grejer som kan vara bra att ha ute på öppet hav. Medan ”sommarstugeägarna” i fullastade fyrameters plastekor oftast saknar all form av säkerhetsutrustning ombord.

Efter att ha bytt generator för några år sedan, och nu läser gamla uppgifter i loggboken, ser jag att motorn tidigare varvat 3200 rpm vid 17 knop. Nu visar varvräknaren 2500 rpm vid samma hastighet. Visserligen har jag även bytt propeller, B3 till J3, men det skall kanske inte inverka, J3 s inre propeller är fyrbladig, B3 var trebladig. Max varvtal nu är 2700, förr var den 3400 rpm. Så jag funderar på om det är det att generatorns anslutning ”W” som ger ett annat värde, visst är det så att W lämnar en signal direkt från en av spolarna, alltså en växelspänning vars frekvens är relaterad till hur snabbt generatorn snurrar, eller är det Ws utspänning som varvräknaren räknar om till ett varvtal? Så kom jag in på en annan tanke, om det var den fyra år gamla turbon som redan lagt av, men det skulle ju märkas på andra sätt, kan jag tycka. Eftersom det numera efterfrågas typskyltar vid motorfrågor så lägger jag ut en bild på en sådan 😇.

Hur gamla är Ringliens över 100 år gamla spårvagnar: ”Spårvagnarna på Ringlinien, alltså de som trafikerar linje 11 i Göteborg, är av modellen M34 och är nya, de började köras i trafik den 19 januari. Denna spårvagnsmodell är den längsta som hittills använts i Göteborg, med sina 45 meter och plats för över 300 resenärer. De första spårvagnarna av modellen M34 är på väg att levereras och kommer att sättas i trafik vartefter hållplatserna anpassas för deras storlek, men de kommer att trafikera samtliga linjer på sikt.” tja, det är lätt att bli källkritisk!

Annars tycker jag att Texas instruments ”Speak and Spell” ger nog så klyftiga svar på mindre intelligenta frågor. 😀

Ett annat instrument som inte är direkt nödvändigt, men hade svarat på din fråga, är den displayen man kan koppla till dom vanligaste regulatorerna, brukar heta M50. Här visas det att mina parallellkopplade paneler ger 15,8 volt och 3,8 ampere. Batterispänningen är 13,9 volt och batteribanken tar emot 4,9 ampere, skillnaden borde kunna kontrollräknas med ohms lag, minus förluster. Till höger visas det att lastutgången är aktiverad, den ger 13,8 volt, men ingen ström passerar eftersom ingenting är anslutet dit. Symbolerna i mitten skall visa att batteriet är fulladdat och mår bra…. Tja det vet ju inte detta instrumentet någonting om egentligen, så dom symbolerna skall man lita på.

Gör som så (om su nu inte vill investera i en ”batteritankmätare”) att du köper dig en billig tångamperemeter som kan mäta likström (alla kan inte det). Så fattar du med instrumentets käftar över pluskabeln från panelerna och så kan du se hur stor ström som passerar, likadant på pluskabeln mellan regulatorn och batteribanken, borde bli ungefär detsamma. Tänk på att fulladdade batterier nästan inte alls tar emot någon ström, medan urladdde batterier kav vara rätt så hungriga. Den enkla tångamperemetern är även en multimeter som kan mäta spänning, motstånd och ibland även temperatur och andra saker, väldigt användbar ombord när man felsöker i elsystemet (eller i motorns kylsystem). Det bästa är nog ändå att ha en ”batteritankmätare” batterimonitor eller vad dom nu kan tänkas heta. Jag gillar NASAs instrument, men det finns andra. Här ser du att min batteribank är nästan fulladdad, och och att går in 3,1 ampere precis då solen tittade fram.

Dumheter är inte längre dumheter, det heter AI, ”Alternativ intelligens”.

Vid snabb sökning finns det en mängd fabrikat, flera ser på bild exakt likadana ut, men med olika företagsnamn, även hos Seasea, Hjertmans och Erlandssons. Det verkar inte som om dessa längre säljer Sleipner eller Vetus, kanske för dyrt, billigare med produkter från folkdiktaturen. En del av dessa något mindre dyra hydraulstyrningars kvalitetsbrister tycker jag att vi sett i diskussionstrådar här på forumet de senaste två-tre åren. Grejer som inte funkat, eller så har man fått fel hydraulcylinder som inte passar till vare sig motorn eller båten, eller båda delarna, det har inte varit direkt ”bolt-on”. Måhända, kanske, dom varit tillverkade av underbetalda och underåriga arbetare i Långtbortistan, i en fabrik där man även missat kvalitetskontrollen. Annars brukar vi ju rekommendera frågeställare som har gamla sletna kabelsyrningar med glapp både vid rattväxeln och ute vid motorn att köpa en hydraulisk styrning, som då i många fall kan vara en stor investering i en gammal båt med en lika gammal motor… Då kunde det varit bättre och billigare att köpa en kabelstyrning, som iofs också kanske är tillverkad i en av Långtbortistans mörka och dåligt ventilerade fabriker…. Men man får ju precis det man betalar för.

Inte ens Mac Gyver hade kommit på det, det är för simpelt, han hade istället byggt om en spaningsradar till mikrovågsugn och tätat en kärnreaktor med en chokladkaka…. 🙂 Faktum är att det finns, eller fanns en färdig sådan grej att köpa över disk, det var en liten elekteonikbox som bara innehöll en summer och en kontrollampa och ett snyggt företagsnamn på utsidan. Sedan en bimetalltermostat med ett fjäderbelsatat spännband att sätta fast på ljuddämparen, ja så ett kablage också. Om du kopplar en sådan grej i din båt och märker upp kablarna så lär det ju inte förvirra en kommande ägare mer än andra konstiga grejer man brukar hitta i begagnade båtars elsystem.

På bensinmotorer tas vanligtvis signalen till varvräknaren från brytarspetsarna eller motsvarande på elektroniska tändsystem. På dieselmotorer tas vanligtvis signalen ut från anslutningen W på generatorn. Men det finns andra lösningar också.

Då finns det väl egentligen bara två fabrikat att välja på: Vetus och Sleipner.