Jump to content
Friday 05 March 2021

Mellgard

Medlemmar
  • Content Count

    197
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

7 Neutral

About Mellgard

  • Rank
    Örlogskapten

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Naturligtvis känner jag till Transportstyrelsens "definition" av fartyg. Vår kajak (bild) har pedalstyrt roder och används för transport av två personer och deras campingutrustning. Det framgår av mitt överklagande och länk att med TBT-färg behövde man endast bottenmåla vart femte år. https://apps.dtic.mil/dtic/tr/fulltext/u2/p010602.pdf (överst på sid 23-2) Rättvisa är vad jag rent konkret hoppas uppnå.
  2. Transportstyrelsens föreläggande är nu överklagat. Blev en lång text och endast utdrag återges nedan. Överklagande av föreläggande från Transportstyrelsen - deras diarienummer TSS 2020-4039 Önskar att Regeringen upphäver nämnda föreläggande. Enligt min mening grundas föreläggandet på en felaktig och alltför ingripande tolkning av den så kallade AFS-förordningen (EG) nr 782/2003. Alternativt eller som tillägg önskas att Regeringen upphäver föreläggandet eftersom det inte är förenligt med Miljöbalkens skälighetsregel. Vid skälighetsavvägning ska nyttan av skyddsåtgärder jämföras med kostnaderna. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. Saltsjön-Mälarens Båtförbund uppger att en professionellt utförd borttagning av den förbjudna färgen beräknas kosta upp till 20–30 000 kr, vilket stämmer överens med min egen uppskattning av kostnaden (drygt 20 000 kronor) för min segelbåt som är 9 meter lång och har ett deplacement på mindre än fyra ton. https://vss.nu/wp/wp-content/uploads/2020/10/1893_Hantering-av-biocidfarger.pdf Föreläggandet synes bygga på uppfattningen att AFS-förordningen förutom för fartyg även gäller för små fritidsbåtar, i mitt fall en båt som inte är längre än 9 meter och med ett deplacement på mindre än fyra ton. Samtidigt hävdas att AFS-förordningens stadgande om beläggning som utgör en spärr för utläckning inte gäller, eller åtminstone inte skulle gälla för min båt. Om AFS-förordningen skulle gälla för en fritidsbåt som är så liten som min frågar man sig om den gäller för ännu mindre båtar. Små motorbåtar för dagsturer? Segeljollar? Roddbåtar? Kajaker? Var är gränsen dragen? AFS-förordningen stadgar att från och med den 1 januari 2008 måste fartyg som kommer in i en hamn i ett EU-land antingen vara utan beläggning med tennorganiska föreningar som fungerar som biocider, eller ha ett andra lager som förhindrar att tennorganiska föreningar kommer ut från det icke-överensstämmande undre lagret av antifoulingfärg. Vidare stadgas att ingen besiktning eller certifiering emotses för fartyg med en längd på mindre än 24 meter, dvs. huvudsakligen fritids- och fiskebåtar. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/LSU/?uri=CELEX%3A32003R0782 Specifikt står "2. Från och med den 1 januari 2008 får de fartyg som avses i artikel 3.1 antingen inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov, yttre delar eller utsidor, eller så måste de vara täckta med en beläggning som utgör en spärr för sådana föreningar som läcker ut från det förbjudna antifoulingsystemet." "(21) För fartyg som har en längd på 24 meter eller därunder krävs det inga särskilda föreskrifter om besiktning eller försäkran, eftersom dessa fartyg, huvudsakligen fritids- och fiskebåtar, redan omfattas av direktiv 76/769/EEG." https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32003R0782:SV:HTML Som en följd av myndigheten Transportstyrelsens alltför vittgående tolkning av AFS-förordningen kampanjar kommunala miljöförvaltningar i stockholmsområdet, en del båtklubbar samt båtklubbarnas samarbetsorganisation SBU (Svenska Båtunionen) för besiktning och i förekommande fall sanering även av små fritidsbåtar som har kvar rester av en bottenfärg som för mer än 30 år sedan blivit lagligen påmålad. Detta trots att AFS-förordningen anger att inga särskilda föreskrifter för besiktning krävs för fartyg kortare än 24 meter eftersom dessa omfattas av direktiv 76/769/EEG. Sistnämnda direktiv uppdaterades för 8:e gången 1989 och heter 89/677/EEG. Där står bland annat att tennorganiska föreningar inte får användas som ämnen och beståndsdelar i preparat avsedda att användas för att förhindra tillväxt av mikroorganismer, växter och djur på båtskrov med en total längd på mindre än 25 meter. Samt att sådana ämnen och preparat endast får släppas ut på marknaden i förpackningar som innehåller 20 liter eller mer, och endast får säljas för yrkesmässig användning. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/de/TXT/?uri=CELEX%3A01989L0677-19900104 I fortsättningen använder jag beteckningen TBT i stället för "tennorganiska föreningar". TBT (tributyltenn) är samlingsnamn för en klass av tennorganiska föreningar som har tre butylgrupper bundet till en tennatom, samt derivat därav. De vanligaste specifika TBT-föreningar som ingick i bottenfärger var tributyltennmetakrylat copolymer och bis(tributyltenn)oxid. Ett exempel på en sådan bottenfärg var Antifouling Seaconomy 300 från Jotun A/S. https://apps.kemi.se/BkmRegistret/Kemi.Spider.Web.External/Produkt/Details?produktId=7402&produktVersionId=7403 Den bottenfärgen var tydligen tillåten i Sverige ända till 1998 men väl då endast för skeppsvarv och större fartyg, i förpackningar på 20 liter eller mer. I vanliga svenska båtbutiker gick det efter 1989 inte längre att införskaffa båtbottenfärger innehållande TBT. Därmed ansågs väl med rätta TBT-problemet löst vad gällde fritidsbåtar. Men förmodligen var det möjligt att för svenska och utländska skeppsvarv införskaffa sådan bottenfärg i storförpackning. Något som först AFS-förordningen 14 år senare förhindrade. Säljförbudet 1989 i Sverige för bottenfärger innehållande TBT föregicks av förbud i bl.a. Frankrike (1982) och Storbritannien (1987). Att sluta använda TBT visade sig vara allt som behövdes för att ostronodlingar i dessa länder skulle återhämta sig. I Norge eller i andra länder finns mig veterligen inga myndigheter som ser rester av TBT på äldre fritidsbåtar som ett problem. Detta verkar vara begränsat till Sverige, och har i huvudsak endast fått efterföljd i Stockholms län. Trots att Transportstyrelsens reglering ska gälla för hela landet. Man kan förmoda att miljöförvaltningar i kommuner utanför Stockholms län funnit det obefogat eller orimligt att begära borttagning av rester av en bottenfärg som för mer än 30 år sedan lagligen blivit påförd. Det vore rimligt att utvärdera eventuella risker med rester av TBT analogt med utvärdering av risker med asbest. TBT orsakar liksom asbest ingen skada på miljö eller människor om det ej utsätts för någon påverkan. Rester av TBT på båtbottnar är kvarhållet av spärrande skikt nutida båtbottenfärg. Eller kvarhållet av specifika spärrfärger. Hälsorisker eller miljörisker kan uppstå först vid oförsiktig borttagning genom exempelvis skrapning, slipning eller blästring av båtar. Risker för det marina livet kan uppstå om man, kanske på grund av eventuella hälsorisker för människa, väljer att ta bort TBT-färg då båtar ligger i vattnet. Sådan borttagning kan genomföras i mekaniska båtbottentvättar med styva roterande borstar. Högtrycksspolning eller bortskrapning av bottenfärg på sjösatta båtar är en annan möjlighet. I den tidigare nämnda skrivelsen från Saltsjön - Mälarens Båtförbund finns kritik mot Transportstyrelsens rekommendation att skrapa/slipa eller blästra bort befintlig bottenfärg. Saltsjön-Mälarens Båtförbund (SMBF) är en sammanslutning av över 250 båtklubbar med nästan 47 000 medlemmar inom Stockholms och Uppsala län. https://vss.nu/wp/wp-content/uploads/2020/10/1893_Hantering-av-biocidfarger.pdf Av skrivelsen framgår att Saltsjön - Mälarens Båtförbund i stället för skrapning, sliping eller borstning rekommenderar att använda spärrfärg, och därvid bl.a. hänvisar till att AFS-förordningen anger övermålning med spärrfärg som ett godtagbart alternativ till borttagning. Vad gäller spärrfärg ("sealer coat") så är övermålning med sådan ett godtagbart sätt att uppfylla AFS-förordningen. Se exempelvis den i länken nedan visade mallen för "International certificate and the record of anti-fouling systems", där det på flera ställen finns plats för att specificera "sealer coats". https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:72842f24-2294-4d85-8747-17d623b62bfa.0006.01/DOC_4&format=PDF Bottnen på min båt är i nuläget inte övermålad med en särskild spärrfärg. Utan är som vanligt endast målad med konventionell bottenfärg med koppar(I)oxid och zinkoxid som aktiva substanser. Att skikt av sådan bottenfärg ger tillräcklig spärr mot utläckning av rester av TBT framgår av det följande. Vid mätning hösten 2020 hade min båt i medeltal 460 mikrogram tenn per kvadratcentimeter båtbotten. Båten mättes på åtta mätpunkter och värdena låg inom intervallet 270-550. Vid en jämförelse anses ett lager TBT-färg motsvara omkring 800 mikrogram tenn per kvadratcentimeter. https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/sjofart/dokument/fritidsbatar1/skrovmalet/chalmers-change-xrf-som-verkyg-for-att-mata-metaller.pdf I en annan jämförelse står att ett lager av två olika tennfärger gav värden med XRF-metodiken på 300 respektive 800 mikrogram tenn per kvadratcentimeter. När jag inköpte båten 1990 var den sjösatt men förmodligen inte bottenmålad det året. Ett medelvärde av 460 mikrogram tenn per kvadratcentimeter är av förväntad storleksordning om redan min första bottenmålning året därpå och samtliga efterföljande helt spärrade utläckning av TBT. Eftersom jag aldrig högtryckstvättat eller skrapat båtbottnen finns kanske hela ursprungliga mängden tenn kvar på bottnen som i en "tidskapsel". Då har min båt inte bidragit till att sprida något TBT till omgivningen. Att vanlig bottenfärg spärrar för utläckning är lätt att förstå om man beaktar att TBT är bundet i långa kedjor av polymeren tributyltennmetakrylat copolymer. En sådan polymer kan inte diffundera ut genom en matris av bindemedlen i bottenfärger, vilka bindemedel vanligen utgörs av syntetiska hartser. Först när yttre lager av bindemedel eroderat bort kommer polymeren att utsättas för vatten och kan då hydrolyseras till mindre och antifouling-aktiva fragment av tidigare bundet polymert TBT. I föreläggandet hävdas att det på min båt skulle finnas tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingssystem. Jag bestrider att de tennorganiska föreningar som kan finnas kvar på båten fungerar som biocider. Inga tennorganiska föreningar har påförts båtbottnen under de drygt 30 år som båten varit i min ägo. Båtbottenfärger innehållande tennorganiska föreningar fick som nämnts säljförbud i Sverige 1989, undantagandes storförpackningar för skeppsvarv. Den kanske viktigaste egenskapen hos tennorganiska båtbottenfärger var att fartyg med sådan bottenfärg endast behövde landsättas eller tas in i torrdocka för ny bottenmålning vart femte år. "With this matrix the life time increased to three years for organotin-free paints and five years for organotin containing paints which today have a market share of over 80 %." https://apps.dtic.mil/dtic/tr/fulltext/u2/p010602.pdf (sid 23-2; april 2000) Men jag har nu haft båten i 30 år så några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider kan rimligen inte finnas kvar. Däremot finns det kvar rester av tennorganiska föreningar från tiden före 1990, rester som genom övertäckning (spärrfärg) av ett flertal lager senare påförd bottenfärg varken fungerar som biocider eller sprids till omgivningen. Att gamla rester av TBT på fritidsbåtar gjorts till ett problem i Sverige (men endast här) beror enligt min uppfattning på att några personer med affärsintressen för 7-8 år sedan tog fram en metod (XRF-mätning) för att enkelt och till jämförelsevis låg kostnad mäta förekomst av tenn på fritidsbåtar. Om detta och annat har jag redogjort för i ett mail (Dnr TSG 2020-84) sänt 26 januari 2020 till Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam. Som följd av den av min båtklubb beordrade tenn-mätningen på min båt har marknadsvärdet för båten i Sverige minskat med drygt 20.000 kronor. Men själva mätningen kostade mig endast 600 kr. På grund av bl.a. värdeminskningen vore det intressant för mig att kunna flytta båten till utlandet, i första hand sjöledes till Norge och norsk hamn. Men eftersom Transportstyrelsen beslutat att ge en frist för sanering av båten på endast tre månader ges jag i praktiken otillräcklig möjlighet att genomföra en flyttning i tid. Eftersom det centrala i ärendet väl gäller Transportstyrelsens tolkning av två EU-förordningar hade jag väntat mig att ett överklagande skulle handläggas av förvaltningsdomstol och inte av Regeringen. Hoppas att ett eventuellt regeringsbeslut som går mig emot kan överklagas till förvaltningsdomstol.
  3. "The problem isn't that Johnny can't read. The problem isn't even that Johnny can't think. The problem is that Johnny doesn't know what thinking is; he confuses it with feeling." Thomas Sowell skriver intressantare än Aron Flam. https://www.goodreads.com/author/quotes/2056.Thomas_Sowell
  4. Rättsläget kring krav på TBT-saneringar kommer väl nu att vara oklart under en längre tid. Inte mitt ansvar att ingen tidigare protesterat seriöst. Vad menas med ”Båtar målade med färg som innehåller TBT (tributyltenn) ska saneras, och här måste staten, kommuner och båtägarna ta sina respektive delar av ansvaret.” Ansvar för vad? Hur kan folk läsa den texten utan att genomskåda "ansvarsfördelningen"?
  5. Ja, men det har ingen betydelse. För jag har på förhand gjort klart för Transportstyrelsen att jag kommer att överklaga ett beslut om sanering. Därefter gäller inte längre tidsfristen för sanering.
  6. Kan rapportera att jag nu erhållit det önskade föreläggandet från Transportstyrelsen. Det var genomarbetat, och jag tackar för det. I korthet har jag blivit föreskriven att sanera min båt inom tre månader. Föreläggandet kan överklagas till Regeringen inom tre veckor. Ett regeringsbeslut kan sedan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Som pensionär roar jag mig gärna med det här. Myndigheter ska inte tillåtas tolka internationella konventioner lite som de tycker.
  7. Svenska Båtunionen (SBU) har förresten ett omfattande miljöprogram (sju sidor) som kanske inte är så känt. https://batunionen.se/wp-content/uploads/2017/11/SBU-Miljoprogram-2018.pdf På sista sidan kan man läsa att SBU bl.a. verkar för att "Så kallade spärrfärger inte används då de leder till att TBT och andra giftiga ämnen blir kvar på båtbotten vilket kan innebära problem vid framtida hantering/skrotning". Så bra att jag inte är berörd. Har ingen avsikt att måla på så kallad spärrfärg.
  8. Föredrar fysiskt arbete, särskilt genom fjällturer och fjällklättring. Hjärnan får semester och kan bli kreativ. foto: Jonas Paulsson http://jonaspaulsson.se/
  9. Slåss inte för att behålla TBT på bottnen. Men tvingas jag utföra meningslöst och därmed ovärdigt arbete och kostnader gör jag motstånd.
  10. Du känner säkert till att båtklubbar framgångsrikt överklagat förelägganden. Men mig veterligen har ingen båtklubb hittills fått eller tvingat fram ett formellt och alltså överklagningsbart föreläggande som avser TBT. Om en båtklubb får ett sådant föreläggande så hjälper jag gärna till med besvärsskrivelsen.
  11. Båtklubbar kan överklaga ett formellt föreläggande från en miljöförvaltning. Men inte önskemål från miljöinspektörer. Men ett önskemål kan man motsätta sig, exempelvis med argumentet att klubbens stadgar inte lämnar öppning för att agera miljöåklagare och miljödomstol mot medlemmarna. Om inspektören insisterar kan man begära ett formellt föreläggande. Sådana är överklagningsbara och länsstyrelsen är första instans. Därefter mark- och miljödomstol.
  12. Det är åtminstone en rättsfråga ute på båtklubbarna. Man får väl beundra kommunala miljöförvaltningar för att de lyckats skjuta över arbetet och rättsfrågorna till båtklubbarna. Finner det orimligt att belasta båtklubbsstyrelser med att organisera TBT-mätningar och saneringar. Även orimligt att belasta båtägare med arbete och kostnader för att ta bort rester av en färg som lagligen påmålats för mer än 30 år sedan. Eftersom det var lagligt då får väl staten stå för kostnaderna nu. Om det är så viktigt. Kommunala miljöinspektörer hade kunnat ombesörja TBT-mätningar och fästa lappar på båtar som måste saneras. Men så viktigt var det tydligen inte.
  13. Peter_K . Som du säkert vet cirkulerar det många ogrundade påståenden kring TBT. Vi får vänta och se vad som händer i rättsfrågan Transportstyrelsens avvikande tolkning av en internationell konvention.
  14. Nja, det var inte formulerat som en beställning. I min inledande skrivelse till kommunens miljöenhet stod avslutningsvis "Anhåller om att erhålla ett till mig personligen riktat föreläggande att sanera min båt, och med besvärshänvisning." Hade kunnat skriva "Anhåller vördsamt ...." för att få lite studs och locka till skratt. 😀
  15. Mackey skrev "Sanera en båtuppställningsplats med tillhörande brygganläggning kan bli dyrt". Jag har knappast spridit några TBT-rester. Det är de som har blästrat, slipat, skrapat eller högtrycksspolat som har spridit. Men spridningen är inget större problem. Solljus och luftens syre bryter ned TBT till föga miljöskadliga ämnen. Peter_K skrev "Personligen tror jag att om du målar din båt med godkänd spärrfärg, så är saken ur världen". Ser ingen miljövinst med att måla på godkänd spärrfärg som tillägg till de spärrande skikt av vanlig bottenfärg som nu finns på båten. Spärrfärger behöver förresten inget godkännande. Tillverkning och påmålning av spärrfärger utgör en belastning för miljön om än liten. Peter_K skrev "Om en kommun som hyr ut mark till en båtklubb ställer upp vissa regler ....." Känner inte till någon kommun som ställt upp regler angående TBT på båtbottnar. Om det funnits fastställda regler hade min hemkommun kunnat ge mig det önskade föreläggandet. Men nu blev jag i stället hänvisad till Transportstyrelsen, efter att kommunens miljöenhet samrått med dem. Transportstyrelsen är rätt adressat, av skäl som jag inte vill gå in på.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy