Georg_Ohm

Här vet alla vad en BM-1 är för någonting, en alldeles ypperlig ”batteritankmätare”. En sak som du skall ha i beaktande är ju det faktum att fulladdade batterier inte tar emot någon ström, iallafall inga större strömmar. Men med ett urladdat batteri, eller med amperemetern/multimetern ansluten direkt över panelens poler och med en del solinstrålning borde ju instrumentet visa iallafall några ampere. Angående limning av paneler har jag ingen åsikt, eftersom det är lätt att fastna i en sådan diskussion. Så kan jag ju nämna att min ena krets med paneler inte gav någonting att tala om, 19V vid panelen och i slutet av dess kabel, 2,5A kortslutningsström. 19V in på regulatorn, men bara 12,5V eller mindre på regulatorns utgång, samma spänning som på batteriet. Startade om regulatorn utan effekt. Koppade bort den och kopplade in en gammal PWM- regulator och då fick batteriet laddning. Idag utökades besättningen som fick ta med sig en ny MPPT-regulator, och nu har jag en laddning på 2 till 2,5A från en liten 50W panel.

Hej! Klädsel mot skrovets insida hette förr i tiden ”garnering”. Det vanligaste idag är ju en tunn matta med skrovbeklädnad, som limmas med lösningsmedelsbaserat kontaktlim. Och det går ju an att få det snyggt på plana eller svagt buktande ytor. Men, tro mig, ett helsike när det gäller att applicera detta material över dubbelkrökta ytor i ruffens innertak. Vanligtvis skall man stryka på kontaktlim på båda sidorna och låta det torka, det kan man ju göra med detta klädselmaterial också, men det nyper fast på bråkdelen av en sekund. Här sätter man upp mattan i kontaktalim blött i blött. Då går det att efterjustera en hel del. Tunn fanér sätts upp på samma sätt. Men jag kan tänka mig att man måste ha ”mönsterpassning” efter fanérets ådring.

Det är ju två grundläggande regler. 1 Barnen ser ju vuxna som förebilder, om vuxna använder flytväst är det lättare att motivera barnen att göra så. Vi har aldrig behövt motivera varesig barn eller barnbarn, det är inte förhandlingsbart att vara utan flytväst. 2 Sedan lär sig ju barn med normal kognitiv förmåga av sina misstag, det sägs att även amöbor gör så, men det vet jag inget om. Har man då exempelvis fått flisor i fötterna lär man sig väldigt snabbt att det blir så när man går barfota. Men det är ju inte tillämpbart att ha samma tankemönster vid drunkning… Men låt barnen bada med flytvästen på och låt dom känna på dess flytkraft. Vi har under årens lopp haft diverse badlekar där kantrade jollar, livbojar, kastlinor och sådana saker ingått som rekvisita, alltid lär sig ungarna någonting. LHS, livets hårda skola tillämpades i ASS Arendals segelsällskap, (bytte namn till BKSS, Björlanda kiles SS) när man lärde sig segla optimistjolle, då man tvingades att kapsejsa… i maj månad… ok, jag lärde mig ju iallafall att inte göra om det. Och då var ju flytvästarna inte alls lika smidiga som dom är idag. Det var gula ”tvångströjor” av tjock bomullsväv med stora rektangulära flytblock insydda. En solfjäderformad stor krage med triangelformade flytblock som hela tiden blåste upp i nacken och begränsade synfältet bakåt och åt sidorna. Sedan knäppningen, det var inga snabbspännen av plast utan besvärliga snabbspännen av någon kass legering som korroderade, och i dessa skulle man då trä ett brett och tjockt bomullsband som alltid hade en tendens att fransa sig. Grenband fanns det också, även på den tiden, men det var ofta för långt så att dess tamp hängde baktill som en svans som hade en förmåga att fastna överallt. Ja det kändes som en befrielse den dagen man kunde simma i hela hamnpirens längd och tillbaka (det var mer än 200 meter) och som då innebar att man fick lov att bära seglarväst, som antagligen bara var ett flytplagg med inbyggd falsk säkerhet. Inte fasiken flöt man bättre med dåtida seglarvästar, men det såg ju bra ut att ha en sådan på, och dom var utförda i det tidiga 1970-talets självmarkerande pastellfärger. Det var inte bättre förr, jo bara en sak, dieseln kostade 99 öre litern hos Strandkassan på Rörö. Där kunde man även köpa raketost och chokladzingo.

Så vitt jag kan se det är det väl att skrapa bort isoleringen vid kopplingsplinten och mäta. Jag förutsätter då att du har två vanliga ”mätpinnar” som är litet spetsiga att sticka igenom kvarvarande isoleringen med. Ja det är ju ett misstag man gjort, eller gör då jag vant mig vid modernare multimetrar som ställer in mätområdet själva per automatik. Jag tror att @IngemarE menar så som jag kopplat och ställt in min gamla multimeter, se bild.

Vi har i princip samma regelverk ombord som @Mackey har. Alla västar på innan förtöjningarna släpps, både för barn, hundar och vuxna. Beroende på var och hur barnbarnen ombord leker kan dom slippa västen i hamn. Men flytväst på om man är ute på däck, är på bryggan eller springer på hala berg. Vi har även en skoregel, man går inte på berget barfota. Om man går barfota på gamla bryggor får man själv ta ut flisorna ur fötterna. När det gäller barn, ingår det i den nautiska uppfostran att man ramlar i minst en gång per säsong, och då skall västen vara på! Det vanligaste är att man långsamt glider ner i vattnet från en hal klippa. Näst vanligast är att man klantar till det i passagen mellan gummibåten och land eller då man skall embarkera ”moderskeppet” det brukar sluta med enbart blöta skor och strumpor och ibland blöta byxor och diverse skrapsår.

Hej! Motorn skall klara av att gå på låga varv utan att bli överhettad. Du måsta kontrollera att det är fullt flöde i kylkanalerna, man börjar med att kolla intaget, sedan impellern, termostaten och så vidare.

Det skrivs ofta om att batterier börjar att gasa vid 14,4 volt, det är säkert riktigt, men jag vet av erfarenhet att gasning kan förekomma redan vid 14,2 volt. Någon gång har jag läst att 13,9 volt skulle vara en optimal laddningsspänning när det gäller vanliga syra/blybatterier. Problemet är det finns smarta batteriladdare som egentligen inte är så smarta, eller dom fungerar bra när man bara laddar batteriet, men om man förbrukar ström samtidigt så krämar dessa laddare på genom att höja spänningen, och då kan gasning ske…. Eller då sker gasning! Ja det får ju bli ett försäkringsärende. Glöm inte att begära ersättning även för sjukvårdskostnaderna. Min rekommendation är att istället för att ta landström och ladda med nätansluten laddare i hamn är att istället ordna med en solcellspanel, eller flera sådana och en bra MPPT-regulator som får ladda batterierna under sansade former. Med tanke på vad hamnarna tar betalt för landströmmen har man snart tjänat in en medelstor solcellsanläggning. Den senaste veckan har jag drivit två kylskåp med 200W solcellspanel, MPPT=regulator och en batteribank på 280Ah. Men det är litet snålt, med bara ett kylskåp igång fungerar detta väldigt bra och det blir ström över allt annat ombord. Nu vet jag ju inte hur din båt ser ut, men jag hade gärna skippat extra batterier till bogpropellern, istället hade jag dragit fram säkrade riktigt grova kablar till denna från startbatteriet.

@raol Skulle absolut testa SSRS flytväst om jag inte hade haft en uppsättning med relativt nya uppblåsbara skulle jag köpt två sådana. 1600 kr styck, men då går väl en del av pengarna till SSRS verksamhet skulle jag tro.

Ja, vi har faktiskt sett flera flytvästanvändare denna säsongen. Majoriteten av dessa är små barn, och på andra plats kommer husdjur såsom hundar och i enstaka fall katter. Men vuxna människor… nja där är det sämre ställt. Det klassiska exemplet är de öppna badbåtarna, en fem meters ”eka” med en liten utombordare. I denna färdas en hel familj med sina barn och barnbarn, husdjur, badleksaker, kylboxar och grillar. Vi har sett två som båda utgick från ett känt kustsamhälle i Bohuslän. I den ena badbåten hade bara de minsta barnen flytväst, i den andra hade samtliga ombordvarande flytväst på, inte alltid korrekt knäppt och med blixtlåset öppet, men ändå. Sådant kanske man hinner med under tiden man ramlar i sjön. Det mest graverande exemplet är en motorstark halvöppen motorbåt med hemmahamn i Göteborgs södra skärgård, en båt som man kan se framföras i ögruppens farleder i 20-25 knop. Jag tror inte ens att det finns flytvästar eller andra flythjälpmedel ombord. Man litar på högre makter, det bevittnar en text i tydliga versaler på båtens akterspegel om, ”JESUS FOR LIFE” står det. Men man fick nog ut fel text från företaget som skar ut dessa självhäftande vinylbokstäver det skulle varit ”Life of Brian” ja ni vet Brian Cohen som ända från det att han låg i vaggan förväxlades med Messias. Var det inte en film som hette ”Jesus bar aldrig flytväst på Genererats sjö”? Dom, Jesus och Brian alltså, slutade båda två fastnaglade på en träkonstruktion. Dom drunknade ju iallafall inte. Men det kanske skulle införas en obligatorisk flytvästlag, och ett kännbart straff för dom som inte följer den lagen, korsfästelse exempelvis. På lek och allvar införde vi en lek ombord när barnbarnen var med förra säsongen, det gällde att räkna flytvästbärande besättningsmedlemmar i båtar vi mötte eller blev omseglade av. På sträckan Malö till Hunnebostrand räknade det äldsta barnbarnet in 37 flytvästbärare av 112 personer. 9 av 10 hundar, men då var våra egna tre påmönstade canis domisticus medräknade.

Det gör det väl! Om det grundar upp i färdriktningen visas ju en ”uppförsbacke” på skärmen. Och då menar jag förstås hur botten ser ut omedelbart framför båten i färdriktningen, inte om 50 eller 100 meter. Det är iallafall så jag använder ekolodet, vid långsam färd framåt på okänt vatten, ja även kända vatten exempelvis vid ingång i naturhamn, eller då ankaret skall fällas i gäst-eller naturhamn. Men det skrev jag inte, det höll jag för en självklarhet. ”Batteritankmätare” eller batterimonitor är ju väldigt bra. Men med alla olika mätinstrument man har ombord, om det är fast installerade eller annat såsom multimetrar eller kanske anemometern, så gäller det ju av veta vad det är man mäter och en referens att jämföra med om mätvärdet är dåligt, acceptabelt eller bra. Jag har träffat båtmänniskor som har noll koll på mätvärden och referenser en sådan som jag känner rätt väl förstod inte så mycket av sin logg och ekolod, eller kanske mer korrekt, han hade inga referenser att jämföra med, kanske mycket beroende på att den var inställd på icke metriska mått, liksom 12 timmars klocka. (Nejdå, du har ingen feber, tempen är ju bara nittionio grader…) Och vet man inte skillnaden på enkel V och dubbel W när det gäller elektriska storheter kanske man har svårt att tolka en ”batteritankmätare” som jag installerade åt honom. Men batteristapeln och %-satsen funkade bättre, men sådana människor deltar ju inte i diskussionerna på detta forum, ävensom dom är kognitivt välutrustade, och har en högskoleexamen… i ämnet ”utdöda europeiska språk”.

Tack för återkoppling! Jag brukar hävda att iallafall jag inte vill ha batterier i utrymmen ombord där man sover. Och om man ändå skall ha det skall batterierna stå i batteriboxar som är ventilerade till båtens utsida. Det är en klar fördel om man har alla batterierna samlade på ett ställe då det är lättare med underhåll och kontroller. Sedan det där med att försäljaren glatt garanterar att batterierna minsann är nästan nya… hur många gånger har vi här på forumet läst det..? Jag har under de senaste 35-40 år sedan köpt några båtar med ”minsann nya batterier” som visat sig vara halvdåliga vid köpet och heldåliga under säsongen. Detta gäller även diverse veteranbilar som jag köpt under samma tidsperiod, utom i våras, då säljaren var osäker på batteristatus…

Använd den kraftigaste koncentrationen!

Man kan ju också undra vad det är för kylskåp ombord? Det nog inte så vanligt med kylskåp som ammoniak som köldmedium, och ammoniaklukt är vassare än allt annat, tycker jag. Batteriöverladdningsteorin är nog mest trolig. Men… jag vet vad som hände i förra båten, septiktanken var halvfylld, blev bortglömd då båten lämnades i hemmahamnen. Sedan efter två veckor under högsommaren stank det av ruttna ägg, eller värre i båten, trots att det fanns ventilation. Jokerventilen och alla andra packningar i toaletten hade inte bytts någonsin, så lukten kom upp bakvägen genom toastolen och sannolikt även genom avluftningen, om nu inte den var tät som dom oftast är. En det luktade inte så att det uppstod andningsbesvär eller ögonirritation, men väl kväljningar. Om det nu är septiktanken som är boven i dramat så behöver väl den inte saneras så noggrant. Det räcker väl att fylla upp med vatten, gå till sugtömningen och suga ut innehåller, vid behov fylla på med nytt vatten och sugtömma.

Eller flytta över slangen från den gamla släckaren, OM det nu låter sig göras. Nya pulversläckare tycks numera levereras utan slang öht. Man kan ju undra om det finns någon tanke med det?

Det är ju alltid en bra början.

Okej… så gammalt. Det finns minst en diskussionstråd om det drevet här.

Tja, det ger ju iallafall en hint om åt vilket håll det barkar hän. Lika meningsfyllt som att läsa av ett ekolod som bara visar hur djupt det är i siffror, utan grafisk bottenkurva.

Nej… inget enkelt sätt. Ja, belasta batteriet med en känd belastning, exempelvis med en vanlig 12V 21W blinkerslampa. Mät spänningen varje halvtimma eller oftare, för in värdena i en tabell. Det kan ju vara en vinst att även mäta strömmen, den bör ju öka när spänningen sjunker, enligt någon elektrisk lag. Men så småningom lär ju även strömmen sjunka betänkligt och då är väl 50% gränsen överskriden. Och sedan måste man ju känna till vad det aktuella batteriet har för karaktäristik (när det är nytt). Det finns förvisso olika batteriprovare som man kan koppla in, man programmerar in kapaciteten och CCA värdet och så testar man, dessa instrument visar ju föga några vetenskapliga värden, bara good, weak och replace. Sedan finns det en äldre modell av dessa, som innehåller kraftiga motstånd med låg resistans och en voltmeter där skalan är indelad i grönt, gult och rött, good, weak and replace….. Förr i tiden kunde man ju också mäta syravikten, men nuförtiden är det få batterier man kan öppna locken på.

Nästan tusen skruvar.. och sedan sitter det säkerligen en massa marintätningsmedel runt om också. Allt för att reta gallfeber hos ägaren. För det ser alltså inte ut som om luckan går att skruva på?

Ok, och vad visar voltmetern/multimetern om du mäter över batteripolerna efter dessa övningar? Jag är ingen gambler som brukar slå vad, men hade nog kunnat satsa iallfall någon krona på ett genuint batterifel. Särskit efter att ha tagit del av dina tidigare mätvärden, 12,44 V, 12,79 V, 11,94 V. Där du med en gång kan lämna det batteriet som enbart gav 11,94V, det som gav 12,44 känns tveksamt. Det tredje, det som gav 12,79 skulle jag givit en chans att mäta spänningen igen på efter ett dygns vila eller efter belastning med startmotor och drevlyften.

Frisk kopplat är ju hälften brunnet, enligt ett gammal ordspråk. Europeiska generatorer: B+ till batteriet. DF till laddningskontrollampan W till varvräknaren och om det finns B- till första bästa minusplint. Japanska generatorer har andra bokstäver på anslutningarna, men det brukar alltid vara någon här på forumet som kan allt om sådana. Och som redan påpekats måste denna laddningskontrollampa iallmänhet* vara hel och korrekt inkopplad för att laddningen öht skall komma igång. *Det kan finnas varianter på detta.

Jag har ingen aning hur en stävöglan i den aktuella båten ser ut, men en stävögla som är godkänd ut stöldskyddssynpunkt är en U-formad rostfri bult/skruv med gängor i båda ändarna, och på insidan brukar det sitta ett mothåll av rostfritt stål i vilket U-bultens ben är instuckna i, sedan är det bricka och knäckmuttrar gängade på ”benen”. Knäckmuttrar är liksom engångs och har man väl dragit dom en gång skall dom sedan inte gå att varesig dra åt eller lossa. Men förvissa dig om att det inte finns en tank bakom manluckan innan du lossar den för att se vad som finns på insidan. Jag har några sådana här manluckor på min båt, här finns skruvarna på insidan av locket, men det finns liknande med ett avskruvbart lock och skruvar på utsidan, i periferin av luckans inre del. Är det ett sådant du har?

Tja… vad säger man!? Det förefaller ju som du redan har svaret på frågan varför generatorn inte funkar. Om det nu var så att det kom rök ur själva generatorn alltså. Det finns dioder i generatorn som kan gå sönder om man kopplar fel, det finns en fältlindning som kan brinna av mm. Det finns också bilelektriska firmor som kan reparera/renovera havererade generatorer, och så finns ju exemplevis ”Olsson i Ellös” Olsson Parts, som säljer generatorer till fördelaktiga priser. Om dom nu har en generator som passar.

En bild på hela drevet hade ju underlättat. B-20/Aq130 brukade ha ett 280-drev, men det kan ju vara utbytt under årens lopp.

Du menar att motorn inte rör sig? Eller att den går runt men det är ingen pumpverkan? Hursomhelst ser det ut som om det var en likadan motor som brukar finnas på kraftiga vindrutetorkare, American Bosch, Roca eller liknande. Även Biltema har en sådan i sitt sortiment. Om det nu är ett mekaniskt fel i motorn, den får spänning men vill inte rotera, så brukar det gå att fixa till om man vill göra litet finmekaniskt arbete. Inte sällan har fettet stelnat i motorns växellåda, det kan behövas rensas ut och fettas in på nytt. Sedan om nu motorn inte går, kan det ju vara ett elektriskt fel någonstans i båten. Dålig kontakt i olika kopplingspunkter pga oxid. Du kan ju alltid mäta om du har spänning fram till motorn. Om nu motorn går, och exentern roterar är det lätt att gissa att det är membranet i pumpen som inte sluter tätt. Båttillbehörsbutikerna har kraftiga membranpumpar som egentligen är avsedda som länspumpar eller för nödtömning av septiktankar, även om sådan inte ser likadana ut kanske en sådan kan passa ändå…? Här är en sådan membranpump, det finns en någon mindre variant också. Erlandssons brygga har reservdelar till just dessa pumpar, bla.membran, som om du har tur kanske passar till din pump.