Georg_Ohm

Låt det vara som det är, målning är ganska löningsmest, efter en kvart-fjorton dagar, eller efter nån säsong senare ser det likadant ut igen. Dessutom är dom där grejerna rätt dyra. Se bara till att det inte läcker.

Ja just det, men sådana stenålderslösningar trodde jag var totalt utskrotningshotade. Bypassbrytare jag jag i princip mellan mina båda förbrukarbanker, men en onödig citroënlösning, bättre med en startkabel att bypassa med, den är dessutom svår att glömma av.

Fyrtaktare klarar ju långsamkörning mycket bättre än tvåtakare. Yamaha gör bra motorer! 1000 timmar… i genomsnitt går fritidsmotorbåtar 50 timmar per säsong… det skulle bli 20 år, så den har gått mer än genomsnittet. Ägd av en inbiten fritidsfiskare? Om motorn går bra och alla serviceåtgärder är utfärda kan du ju försöka att pruta ordentligt på det priset. Om den säljs av en firma har du ju viss garanti.

Det kan vara samma frekvens men signalen som sänds kan vara olika, men som du befarar även likadan, och då kan man påverka olika mottagare med samma sändare (=fjärrkontroll). Å andra sidan är mottagarens räckvidd väldigt kort. Jag vet att jag kunde manövrera ankarspelet med fjärrkontrollen om jag stod på fördäcket och kanske på bryggan, den båten var 27 fot… två meter in på bryggan funkade det inte. Hos vissa sådana här radiostyrda fjärrkontroller, kanske hos Engbo(?) men inte på Lewmars eller dom billiga, kan man själv koda signalen genom att ställa om pyttesmå omkopplare i mottagaren och sändaren. Eller så skall sändare och mottagare paras mot varandra. Men problemet med att påverka grannens ankarspel är nog ändå försumbar, det skall vara rätt signal, inom räckvidden och så skall ju grannens ankarspel dessutom vara aktiverat.

Det brukar nästan alltid finnas en sådan fjärris på Tradera, här är en! Samma säljare har även denna modellen, som kanske ger bättre ergonomi ombord.

Hej! Hur vet du att det inte blir någon laddning på förbrukarbatteriet? Har du mätt, eller bara ser symptom på att elektriska saker ombord inte fungerar? Det finns i princip två olika sätt som generatorn kan ladda båda batterierna. Det ena sättet är över en skiljediod, en ”blå box” med kylflänsar på och tre anslutningar. Ingång från generatorn och en utgång till varje batteri/batteribank. Leta efter en sådan och kolla anslutningarna. Det andra sättet är ett skiljerelä, och ett sådant kan vara av två olika typer. Den ena typen är ett rent elektromekaniskt relä som styrs av generatorns DF och kopplar ihop batterierna när generatorn laddar. Den andra typen är mer elektronisk och kopplar ihop då spänningen i elsystemet överskrider en viss nivå, 13,3volt om jag minns rätt, och kopplar ifrån vid 12,8 volt. Hur vet du att förbrukarbanken inte laddas? Har du mätt med multimeter? Mäta bör man annars… Men väldigt många elproblem ombord beror på kontaktproblem, följ den oftast röda tjocka kabeln från generatorns B+ och se var den tar vägen, om den går till den där blåa lådan, eller om den går direkt till startbatteriets plus, och då skall det gå en kabel därifrån till ett annat skiljerelä, det som styrs av DF på generatorn, kolla anslutningarna, och om det nu finns ett sådant relä skall ju det även vara anslutet till förbrukarbatteriet. Har du varit och gjort något jobb i båten det senaste, där du av misstag kan ha ryckt i någon kabel? Hur är status på förbrukarbatteriet, är det så friskt att det verkligen kan ta emot någon laddning? Och enklast av alltihopa, sitter batterkabelsorna, polskorna på ordentligt på batteriets poler, utan oxid? Och låt inte startkabeln mellan batterierna vara kopplad då generatorn inte laddar, risken finns att du tömmer även startbatteriet.

Frågan kommer upp emellanåt. Jo dom billiga som brukar vara avsedda till terrängfordons vinschar funkar. Men dom brukar använda en radiofrekvens som kanske inte är godkänd i vårt land. Det är en annan sak också, flera ankarspel är byggda att manövreras med en negativ signal, alltså minus. Medan de billiga ger en positiv signal. Detta är dock lätt att avhjälpa genom att koppla in två vanliga enkla standardrelä, eller ett smidigt dubbelrelä för en hundring från Biltema. Jag hade en sådan billig fjärrkontroll i förra båten, kunde konstatera att sändarenheten inte var vattentät… men gick ju att ta isär och torka ur. I nuvarande båt finns Lewmars fjärrkontroll, som inte fungerar. Men jag kopplade en kabel till kontaktorn som styr spelet, och i andra ändan en enkel handhållen dosa med upp- och nedknapp som från början var till en telfervinch. Alltså en enkel kabelansluten fjärrkontroll. Men jag kan ju lägga ut mitt kopplingsschema för reläkonverteringen.

Om det är den pumpen på bilden har ju Hjertmans en exakt likadan, men det är kanske på Erlandssons webbplats som du hittade bilden? 785 kronor kostar den, och det finns en snarlik som är litet billigare. Ett pris som då får jämföras med arbetsinsatsen att laga befintlig pump och den eventuella irritationen när sedan lagningen går sönder... Jag skulle kunna tänka mig att man spjälkar pumparmen med tvenne bitar av aluminiumprofil som passas in i fördjupningen på armens sidor. Det kan ju då vara frestande att fästa dessa med genomgående skruv, men då försvagas konstruktionen ytterligare. Kanske kan spjälkningen kompletteras med buntband eller slangklämmor tvärsöver. Kanske inte så snyggt, men kanske funktionellt. En annan lösning är då att ersätta den yttre delen som gått av med en bit fyrkantrör av aluminium som med värme som hjälp träcks på armens stump, sedan skall man ju ha pedalen också... Alltihopa är väl också utfört i någon fet plast på vilken bara ett speciallim fäster. Och limma, eller värma ihop... njae, det blir ju en del påfrestning när man trampar på pedalen. Själv lagar jag gärna saker och ting och när det gäller båtens pumpar av olika slag ser jag till att köpa sådana som det finns reservdelar till. Att laga allting har jag efter min salige far, som in absurdum skulle laga, lappa och renovera allting. Även en likadan fotpump, men den hade dålig pumpverkan då membranet var dåligt, varvid ett nytt membran tillverkades av en innerslang, tror jag. Det slutade iallafall med att en ny pump köptes in. Annars ingick epoxylim, plastickpadding, glasfibernät diverse plåtbitar oftast i "syrafast" stål, och favoriten över allt annat, popnitar med popnittång i lådan med reparationsmaterial. Visst skall man laga saker och ting, när det är möjligt, men för att undvika kommande irritation och vätskebrist ombord tycker jag att du skall köpa en ny pump, förr eller senare kanske ändå membranet i den befintliga pumpen lägger av och då hjälper det ju inte att du lagat pumparmen.

Jag ser nu de senaste helgerna när ändå vädret varit tjänligt för båtliv; att det i hemmahamnen är väldigt gott om P-plaster liksom många båtar som ligger och rycker i förtöjningarna vid bryggorna. Men folk har väl annat att tänka på, OS i Paris till exempel.

Ja, det är ju underförstått. Har man spänningsfall redan vid batteriet, ja då har man ju verkligen elproblem. 🙂

Demokrati är bra...på land. Jag har många gånger sett och hört... besättningar som skall börja MBL-förhandla med befälhavaren under pågående hamnmanövrar, det blir aldrig lyckat. Men när båten är under segel, på gång är det befälhavaren ombord som bestämmer, även rorsman kan ha visst inflytande på hur besluten fattas, och i en fritidsbåt är ju ofta befälhavaren och rorsman samma person. Men om besättningen springer som yra höns på däck, eller nästan sämre då dom sitter blixtstilla i sittbrunnen eller sitter i vägen på däck som oengagerade fripassagerare är det minst lika illa. Det är naturligtvis lätt att skriva, svårare att praktisera, men om man vet med sig att en tilläggning kan bli besvärlig kan man ju hålla sig en stund i hamnens yttre delar och göra en snabb genomgång med besättningen hur dom skall agera, hur man bedömer att båten reagerar etc. Som ett exempel för några år sedan på Åstol, en frisk bris från SV. ett fåtal lediga platser i hamnen. -Är fendrarna uthängda? bra! förtamparna på plats? bra! Befälhavaren/rorsman har tittat upp i skyn på segelbåtarnas vindexar och studerat flaggorna i land. Det blåser friskt från väst, eller sydväst. En snabb breifing med besättningen som är det samma som "familjen"; Vi siktar in oss på platsen mellan Maxi999an där (pekar med hela handen) och den "blåa tyska segelbåten" där, den som är ordentligt avfendrad, vi kommer att driva ner mot "tyskens" bb-sida. Men jag lägger båten och siktar på snipan som ligger i lovart, och driver i sidled med stöd av bogpropellern, och när vi kommer nästan rakt för den lediga platsen kör jag framåt ganska kraftigt, håll i er! är alla med på det? du tar förlinorna, du tar bojkroken och försöker kroka "den" bojen, om vi missar bojen gör inga fåfänga försök att fånga den, då ror vi hellre ut en akerförtöjning med gummibåten senare. Du håller i barnbarnen och hundarna och ser till att dessa inte springer upp på däck. Jag tar törn mot sb-sidan mot "tysken".. är alla med på det, vet ni vad ni skall göra? Förtöjningen går som tänkt, men kanske inte helt överraskande mobiliserar den tyska befälhavaren sin besättning, som med "ordnung unt rettung" genast befinner sig på däck och uppe på bryggan för att hjälpa till, även maxins besättning ställer ifrån sig kaffet, wienerbröden och gammeldansken för att vara stand-by. Mr Murphy, welcome onboard! 'Samma sommar, Syd-Koster, Brevik. regn, måttlig sydlig vind som ändrar riktning. En till synes enkel tilläggning på en lagom smal plats... Några "hjälpsamma" båtägare på bryggan som ger delvis motsägelsefulla instruktioner. Besättningen ombord på min båt har kraftfulla synpunkter hur och var vi skall förtöja det fanns alldeles för många viljor i det.. barn på fördäck, båten driver först åt rätt håll, sedan vrider sig båten med fören mot vinden, ankarspelet är trögt, kättingen vill först inte falla ut, en besättningsmedlem uppmanas att sparka på ankaret (vilket denna gjort tidigare) varvid ankaret fälls samtidigt som rorsman börjar att backa... ja kättingen in i dubbelpropellern, tvärstopp för motorn, ankaret på botten och sitter fast. Nya kommandon från bryggan, dessutom på ett delvis främmande språk som nästan är allenarådande i norra Bohuslän, norsk, sannolikt bokmål. Till slut tar en av männen på bryggan emot en lång lina från oss, och lyckas dra in båten halvvägs mot bryggan, men vi sitter ju fast med ankaret i botten akterut. regnet och blåsten tilltar, åska in över land. En gravt kissenödig hund tas i land över grannbåten, liksom badsugna barnbarn, bra att få dessa i land då blir det lugnare ombord. Då kommer nästa kommando på norska språket från bryggan... "Lossa på konen" då har befälhavaren fått hjärnstopp och tänker ett steg för långt, kona på norsk... vad är det? ju fru, ursäkta, ropar befälhavaren inåt land, "vad skal, min fru göra?" -Naj, icke deres fru, utan konen längst ut på axel, så att dere kan fjerne propellrerne så pass att dere kan få ur kättingen... Alltså på med cyklop och våtdräkt (16 grader i ytvattnet) beväpna mig med propellerverktyget och en planka att låsa propellrarna med, lossa konan, trassla ut kättingen, riva mig på havstulpaner, slå knogarna blodiga i drevet... men det gick väldigt bra ändå. Ja tillslut kommer båten in till bryggan, ankaret med kätting trasslas ut och blir ilagt tre meter bakom båten, det får räcka. Nu är det ett skyfall, åska och blixtar kommer samtidigt. Samtidigt kommer även barnbarnen springande lätt blodiga och blåslagna och gråtande. Dessa hade halkat och slagit sig en hel del när dom hade skyndat sig upp ur vattnet då dom vet att det är direkt ohälsosamt att bada när åskan går. Bamseplåstren var slut, men det fanns glass i frysfacket. Bebälhavaren skulle ha en stor kopp varmt kaffe, men det var bara ljummet, gasolen tog slut. Sedan hade hunden diarré också... det är inte nyttigt att dricka havsvatten, ens för hundar. Om nu befälhavaren kunnat förutse iallfall en del av situationen, och om besättningen lyssnat hade det möjligen gått litet bättre, och bamseplåster fanns att köpa på öns ICA. Ny fyllda gasolflaskor fanns ombord. Sens moral, ha alltid välfyllda gasolflaskor och bamseplåster ombord, man vet ju aldrig vad som kan hända.

Ja, i princip är det ju så! Jag tycker ju ända att vattnet generellt numera har bätre kvalitet. Vattnet runt "Nordöarna" i Öckerö kommun påverkas inte av Götaälv, däremot av Nordreälv, men Kattegatt/Skagerack ligger på västerifrån så det skall vara mycket frånlandsvind för att älvvattnet skall nå dit ut. Akta dig noga för att förtöja på öarna som ligger i direkt anslutning till Rivöfjorden, det blir en ganska kraftig rörelse i vattnet när de stora fartygen passerar. Nu seglar inte Stena Carisma längre, men den båten var värst, det bildades en mindre tsunami när den passerade. Men det kan bli vanskligt även när andra fartyg passerar, skall passera eller precis har passerat

Zip-Wakes interceptorer kopplade till en gånglägesautomatik är ju oslagbara, dessvärre även dyra. Men man kan ju kombinera "vanliga" trimplan med Mente Marins gånglägesautomatik. En båt med utombordare kan man ju timma fören upp och ned med riggvinkeln, men man kan inte trimma i roll-led, då behövs någon form av trimplan eller interceptorer. Det hör inte till ämnet, men jag ser väldigt ofta motorbåtar som går i klart ofördelaktiga gånglägen, både stora och små båtar. Med trimplan eller interceptorer, och en förståelse hur dom skall användas, hade man kunnat minska på både svallvågor och bränsleåtgång.

Den ön har jag aldrig förstått mig på. Men om man ankrar upp på svaj så... Fjordholmarna mitt i Askimsfjorden har ju bra badplatser. Men Vrångö, Styrsö-Sandvik.. i södra skärgården. På Styrsö-Sandviks badplats har man fyllt igen hällekaren med betong för att öka tillgängligheten, men det gillades inte av berörd myndighet. Donsö har en relativt ny badplats på utsidan av hamnpiren. Kanske långt för en dagstur, men i den så kallade "norra skärgården", alltså Öckerö kommun, är ju Rörö och Hyppeln väldigt bra, Hyppelns sandstrand är ju i stort sett oslagbar, om man nu vill ha sand mellan tårna. Och om man tycker det är för långt att segla dit kan man ju åka bil hela vägen, vv-färja från La Varholmen till Hönö, sedan vägbankar till Burö där det blir vv-färja igen på Nordöleden.

Det var några år sedan nu, men jag hade och har fortfarande en kompressorkylbox som stod och gick en hel natt och aldrig kom ur startfasen, detta berodde på en kass sådan där dålig cigatettändarkontakt, kontakdonet blev så varmt att plasten deformerades. I utrymmet där den boxen står fanns det en glödlampsbelysning som var kopplat i samma krets, den belysningen fladdrade inte ens. batterispänningen var nere på 11 volt, men batterierna i förbrukarbanken hämtade sig. Jag löste det problemet med att dra fram nya 4mm2 kablar och gjorde en "fast installation" istället för någon typ av kontakt. Som tur var hade vi inga känsliga matvaror i kylboxen, bara cider och pilsner, den senare kunde drickas på brittisk vis, ljummen. 🙂 Jag vet inte exakt hur @IngemarE tänker i detta fallet, men jag ser två scenarion, dålig batteristatus, eller fel på kylskåpet, som exempelvis brist på köldmedium, men det faktum att kylen enligt uppgift fungerar med landström för mer tankarna åt batteri- eller strömförsörjningsfel.

12,7 - 12, 8V tyder ju på att batteriet är fulladdat, men dåliga batterier kan ge en bra spänning som sedan snabbt sjunker då man belastar dem, exempelvis genom att starta kylskåpet. Men om spänningen är 12,6V när kylen gått i 10 minuter är ju det ok... kanske... du har ju en solcellspanel som kanske lurar dig då den håller spänningen på topp. Spänning, mätt i volt, får nog kylen så att den klarar sig, men får kylen någon ström? och det är ju just ström som gamla dåliga batterier inte orkar leverera även om spänningen inledningsvis är ok. Fladdrande ljus i lamporna när kylens kompressor går tyder ju också på att strömmen inte räcker till. Det finns två saker till att mäta; Strömmen till kylskåpet, och temperaturen inne i kylen. Ladda batteriet över natten, koppla bort solcellspanelen tillfälligt, starta kylskåpet och mät som innan, om du har möjlighet att koppla in en amperemeter multimeter, helst en tångamperemeter) i kretsen är det bra, Och även en enkel termometer inne i kylskåpet. Kylskåp brukar dra rätt mycket ström i startfasen innan rätt temp har uppnåtts, sedan under normal drift blir det en mindre ström. Om du då ser att spänningen snabbt sjunker, så prova med ett annat bra och fulladdat batteri. När du skriver att kylen funkar på 230 men inte på 12V menar du då att du har ett kylskåp som man kan ansluta direkt till 230, eller menar du att det är kopplat via en konverter, växelriktare? eller menar du att kylskåpet fungerar när batteriladdaren är ansluten till landströmmen?

Det första jag skulle kollat är turbon. Om turbon inte hänger med så blir motorn orkeslös, och avgaserna kan bli rätt sotiga också.

Jag har ju sett lustiga inslag i naturprogram att en del kråkfåglar samlar på blanka saker... kanske en kråka eller skata som överskridit sin lastkapacitet och dumpat lasten på era båtar... 🙂 Sedan kan det ju också vara ett practical joke som "ongdjävvlarna" hittat på.

Ok, klart att du skall titta mer på en sådan. Men det där med att provligga etc är ju viktigt. Även då att se till att hela familjen plus eventuell kommande lillasyster/lillebror får plats vid matbordet även när det blir några år äldre. Generösa innerutrymmen kan bekosta stuvutrymmerna som då kan bli svåra att förvara större grejer i, ett observandum att betrakta. Likaså blir ju hyttbåtar generellt trängre i hytten, då man prioriterat dom nedsänkta gångytorna på ena eller på båda sidan/sidorna. Båtarna ser ju väldigt stora ut när man betraktar dom snett underifrån på en båtmässa eller annan typ av utställning. Ett annat faktum är att interiörbilder i en broschyr eller på webbsida nästan alltid är exponerade med vidvinkelobjektiv, varvid allting ser större ut. Ibland kan man avslöja det då det kan finns en skevhet i bildens ytterkanter.

Du kan ju alltid börja med att kolla oljenivån i behållaren under pumpen.

Det finns ganska många sådana flänsbultar på den generationens pentamotorer. Skruven kunde i princip ha suttit nästan varsomhelst. Men så länge det inte läcker någonting från motorn och inte skramlar vid kritiska varvtal så tror jag inte att det är någon fara. Som redan skrivits kan ju smörjnippeln komma från drevets styraxel, men det borde du ju märkt att den fattas när du ett par gånger per säsong skall trycka in fett där. Den är svår att se, man brukar få känna sig fram, den skall sitta under styrarmen på båten/drevets bb-sida, alltså på din högra sida om du har näsan vänd mot akterspegelns insida, Och som också redan skrivits, behöver ju dessa grejer inte nödvändigtvis ha hamnat där de låg nyligen. Jag kan tänka mig att många båtägare kan göra "arkeologiska fynd" om dom skickar in en magnet på lång arm under motorn, och då ligger ändå mässingsskruvar och rostfria dito kvar... 🙂 Länspumparnas silar brukar också vara bra fyndplatser.

Hej! Jag har bara sett Merry Fisher från bryggan och på båtmäsan nån gång, dom ser ju trevliga och sjövärdiga ut, men jag tror inte att det är så mycket plats att leva på även om båten ser ute att vara välplanerad. Men som instegsbåt i båtlivet med en bo-båt är det väl ett bra alternativ. Janneau är ju ett kvalitetsmärke, och jag kan se att det börja bli vanligt med olika Merry Fishers vid bryggorna i Bohuslän, och bohuslänningar vet vad dom vill ha för båt i allmänhet, dom köper ingen båt som inte fungerar i Skagerack och omgivande skärgårdar.... ja i princip. Det brukar vara så att någon man känner köpt en båt som dom tycker är bra, och efter ett par år finns det flera likadana vid samma brygga. Enligt Janneaus hemsida så väger båten 1625 kg, jag misstänker att det är utan motor. Så även jag undrar då hur du tänkt traila... Bara mellan hamnen och vinteruppläggingsplatsen på en enkel 30km/h trailer? eller kors och tvärs över hela landet mellan kuster och sjöar? Eller kanske rent utav på europavägar och autobahn till medelhavet...? 🙂 Men en bobar familjebåt att ta på trailer är ju lätt motsägelsefullt... tycker jag som då kanske är mer bortskämd med utrymmen och bekvämligheter ombord. Men vi började på tidigt 1990-tal med en Monark 670 (alltså inte snipan Monark 690) med två små barn, man hade kanske andra krav på den tiden. Annars kan jag ju kanske tycka att en äldre Minor (bytte senare namn till Sargo) exempelvis Minor 27WR kanske kan passa, men den faller utanför dina specifikationer. Denna är knappast trailerbar, den väger 3200 kg, 8,5 meter lång och 2,85 m bred, den har inombordare (ofta Yanmar) med rak propelleraxel, ett nedsänkt däck (=walk around) perfekt för små barn, hyfsade innerutrymmen, pentry och toalett. Men den kanske mer faller i kategorin snabb transportbåt.. men kolla i denna länken! Sedan har du inte nämnt vad en båt får kosta. Om den skall vara sprillans ny eller begagnad.

Bra, men skiten fastnar framförallt i den första anhalten efter impellerpumpen av denna kedja, värmeväxlaren. Och då utgår jag ju från att sjövattenfiltret är rent inuti. Sedan om det är VP original med den stora svarta burken finns där en akilleshäl, det är lätt att skruva på locket litet snett, då suger pumpen luft, och det blir igen bra kylning av det. Det inre plastlocket är en historia för sig, även det kan läcka.

Värmeväxlarens tuber, det är ju inte alltid dom är så rena som den på bilden... Locket sitter som skrivits med en maskinskruv i mitten, och det är en tätning med O-ring om jag minns rätt, men det satt rätt så bra fast. Jag hade ur min värmeväxlare på KAD43 som sannolikt har en likadan som din, då jag fixade med en masa annat, och där fann jag en del vitt klet och beläggningar, men bara i en del tuber. Min motor gick inte varm (det var oljekylaren som läckte och värmeväxlaren satt i vägen då oljekylaren skulle skruvas loss). Litet kaustiksodalösning och mekanisk rengöring med en tråd till en gräsröjare, samt ordentlig genomsköljning med varmt vatten i duschen så var det åtgärdat.

Det är ändå lurigt. Om det hade varit min motor i min båt, hade jag kört hem till hemmahamnen och inte använt båten mer förrän felet på något sätt är åtgärdat. Jag kanske även hade tagit upp båten på land. En sak som slog mig, var som en kompis gjorde i en Max1 med V8, han fann en pensionerad kille som servade motorer åt ägare till US-bilar, han hade ett långblock, som matchade, så om du vet vad det är för motor från början, jag minns nu inte om det är GM- Chevrolet, eller annan US-motor, som VP byggt en marinmotor på, och olika motorer därifrån är ju inte sällsynta precis, så kan du säker finna en bra motor.