Jump to content
Sunday 28 February 2021

Mambo

Medlemmar
  • Content Count

    535
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

Mambo last won the day on January 8 2020

Mambo had the most liked content!

Community Reputation

41 Expert

About Mambo

  • Rank
    Flottiljamiral

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Mambo

    Pris på segel

    Oj vad långt ifrån ursprungsämnet vi börjar komma. Om jag får återknyta till grundfrågan; vad kostar ett segel, så ser jag i diskussionen att det pratas pris och loft och kvalité och Kina mm. En sak som jag skulle vilja lyfta fram är passform. Ett segel kan vara sytt i fin duk, på fina symaskiner till ett vettigt pris. Men hur är seglet anpassat för båten? Det är ju inte bara att titta i en tabell och säga att; OK, du har 12 meter mast och 3 meter bom så då behöver du ett segel på så här många kvm. Man behöver också ta hänsyn till vilken båt det är, hur mycket den väger, kölvikt, smal eller bred i vattenlinjen mm. Vilket vatten båten mest seglas i o.s.v. Sådant här vet det Ungerska/Kinesiska/Polska loftet egentligen ingenting om, dom behöver få informationen från en svensk segelmakare som känner båttypen och hur den är tänkt att användas. Så ifall man går till ett bra svenskt segelmakeri, som kanske ändå syr i något långt-bort-i-stan-land, så kan det ändå innebära att dom syr med kvalitetsduk och efter rätt instruktioner. Jag skulle däremot inte vända mig direkt till ett segelmakeri som ligger utanför Sverige om dom aldrig sett min båtmodell, även fast det blir billigt. Jag beställer heller inte skor på nätet eftersom jag inte vet om dom passar just min fot.
  2. Ämnet båtskatt har dykt upp lite nu och då och i slutet av 80-talet var det ganska nära men då satt socialdemokraten Björn Rosengren i regeringen, han ägde själv en rejält stor båt och på något sätt blev det ingen båtskatt den gången.
  3. Tack för de snabba svaren, då letar jag en lämplig engreppsblandare på byggvaruhusen. Och pluggar varmvattenröret.
  4. Jag tänker sätta in en kran för tryckvatten i köket. Det ska vara för sjövatten, alltså enbart kallvatten. Är det bara att köpa en passande kran på t.ex Bauhaus som är tänkt för vanligt bostadshus, alltså har rör för kallt resp. varmt vatten och sedan bara använda ena röret in till kranen? Jag är ingen rörmokare och lite osäker på vad som fungerar att göra. Tips önskas.
  5. Jag har elpumpar till kökets tryckvattensystem (också till eltoan) men dom låter tyvärr ganska mycket. Det är pumpar av fabrikat/modell Jabsco Max4 och dom sitter monterade på ett skott i ett stuvfack, visserligen med gummibussningar men trots detta är ljudnivån påtaglig. Har någon gjort något bra för att dämpa ljudet?
  6. En liten miljöpekpinne till er som håller på att slipa/skrapa bort gammal bottenfärg. Ifall det är någon typ av giftfärg/beväxningsfärg så ska ni vara försiktiga, ju äldre bottenfärg desto värre. Använd tätslutande klädsel, ansiktsskydd, andningsskydd, handskar mm. Ta hand om de bortskrapade/slipade färgresterna och lämna på deponi för farligt avfall. Dessutom är en del kommuner, speciellt de där båtar ligger i insjöar, inte alls intresserade av att båtägaren själv avlägsnar sin bottenfärg. Det anses som alldeles för osäkert för både miljö och människa. Man kräver att jobbet ska utföras av proffs. Var rädd om er därute.
  7. Mambo

    Roderglapp

    Det finns troligen en lagring nedtill, under vattenlinjen, och sedan en lagring upptill under rorkulten. Någon av dessa, eller bägge, glappar. Sedan beror det på hur mycket, om det bara märks vid motorgång som ett knackande ljud är det troligtvis ett ganska litet glapp. Alltså ingen egentlig säkerhetsrisk, mera ett irritationsmoment. Om båten står på land kan du prova att ruska lite i roderbladet och försöka känna om det finns något glapp. Det nedre lagret kan vara konstruerat som 2 st lagerhalvor som hålls ihop av ett par skruvar. Det kanske går att dra åt dessa, det handlar om ganska små mått så det räcker med bara lite för att få det bra. Eventuellt kan det sitta någon bricka eller passbit mellan dessa lagerhalvor som behöver minskas (ytterst) lite. Glappar det i lagret uppe vid rorkulten kan man kolla ifall det är möjligt att byta detta, ruska i rorkulten för att se ifall det glappar.
  8. Har man svepta spridare (bakåt alltså) har man hjälp av dom för att hålla masten. Sedan kan ett inre förstag(babystag) behövas om man ger sig ut i lite tuffare sjö för att hindra masten från att pumpa. Ett alternativ är att lossa det inre förstaget i däcksinfästningen och låta det hänga rakt ned, sedan då man vet att det behövs fäster man det snabbt vid däcket igen med hjälp av en talja. Har sett sådana lösningar. Man ska inte vara helt säker på att båtkonstruktörerna visste vad de gjorde på det glada 70-80-talet då det massproducerades båtar i alla lador, man kanske bara satte dit ett inre förstag för att andra båtmodeller hade det utan att för den skull gjort några större beräkningar om nyttan. Det växte fram en del båtar under detta explosiva årtionde som blev mera fort men fel.
  9. Ang Maxi 95-an och salongsbordet som det inte går att sträcka benen under; Hur ofta sitter ni inne i båten och äter frukost/lunch/middag? Har man ett bra sittbrunnstält, som den nämnda Maxi 95-an har, så sitter man ofta ute även fast vädret inte är toppen. Jag har sittbrunnstält till min båt (inte Maxi) och vi sitter inne kanske 5 ggr per säsong, resten ute i sittbrunnen. Under tältet ifall vädret är dåligt, annars ute i det fria.
  10. Att ersätta en gammal uttjänt dieselmotor med en elmotor kan verka lockande (och bättre för miljön). Men man ska inte tro att det blir en billigare installation. Om man ska ha en rejäl elmotor som orkar knuffa båten framåt med god fart i motvind är den inte billig. Och om en sådan motor ska kunna gå några timmar behövs en stor batteribank som sedan behöver backas upp av en bra laddare och solpaneler. I fjol utrustades en 34 fots segelbåt med en rejäl eldrift och prislappen hamnade på ca 3-400 000:-. Fast då slipper man tanka diesel så man spar lite driftskostnad även fast laddning heller inte är gratis.
  11. Jag förstår att trådskaparen har ett tak i sin budget, det har vi alla, men man kan ändå försöka ha en liten buffert för att kunna sträcka sig något högre ifall man hittar den perfekta båten/exemplaret. De flesta gånger lönar det sig att köpa en välhållen och uppdaterad båt eftersom överraskningarna inte blir lika många. Så brukar jag tänka då jag köper beg. båt eller beg. bil. Sedan gäller förstås att ha förmågan att kunna hitta det fina exemplaret, ett högre pris innebär inte med automatik att det är en fin båt. Och som sagts här ovan finns det ofta en prutmån men det kan också handla om att det uppstår rätt kemi mellan köpare och säljare. Om köparen är styv i korken och prutar okunnigt kan säljaren med all rätt undvika att pruta och hellre vänta in en seriösare köpare som kanske får den till det lägre priset. En bra affär är när både säljare och köpare är nöjda.
  12. En Comfortina 32 då, kan de vara något? Då får du partialrigg och lite moderna inredning med bottenstockar. Byggkvaliten är bra men inte i Orustklass. Några tusenlappar dyrare än de andra 3 du nämner. Ex https://www.blocket.se/annons/stockholm/comfortina_32_i_fint_skick_och_mycket_utrust/88092171
  13. Jag har mest vanligt porslin eller glas. Visst går det sönder nåt glas eller tallrik varje säsong men jag brukar handla på loppis, väljer välhållna prylar. priset är ofta billigare än motsvarande i plast. Jag försöka stuva smart i skåpet och har skumplast som distansmaterial men efter en hård kryss i lite tuffare sjö så brukar något gå sönder. Porslin/glas är mer hygienisk och ger en bättre känsla. Champangeglasen är dock i plast då de av glas visat mindre hållbara vid sjögång.😄
  14. Blockets nya look, eller förändring, är säkert utvecklad utav ett team av (unga) programmerare som själv inte har någon större erfarenhet som användare av (gamla) Blocket. Då blir det gärna lite tokigt. Har upplevt precis samma sak när banken gör om sin internetbank-sida, funktioner som vi användare anser borde vara självklara finns inte länge med och istället kan det bli ett antal roliga features som man inte har någon användning för. Felet ligger egentligen inte hos utvecklingsteamet utan högre upp i projektstyrningen då man i förväg inte satt sig ned och funderat över vad man egentligen vill och vad kunderna önskar. Likadant gjorde japanerna på 70-80-talet när man fantasifullt utvecklade kameror/HiFi-prylar med så många funktioner som möjligt utan att egentligen ha förstått hur användarna ville använda produkten. Man utgår inte från kundens perspektiv utan från ett mötesrums fantasifulla idéer med en lurad ekonomichef som backar upp.
  15. Jag fick rådet på båtmässan för något år sedan, då jag pratade med Jabsco-representanter, att aldrig hälla vanlig glykol i toan. Just därför att packningarna skulle ta stryk. Som motvikt till detta skriver Jabsco själv i sin manual hur man sköter vinterkonservering: CAUTION: The use of anti-freeze is NOT RECOMMENDED, as it is impossible to ensure that it penetrates the complete toilet system. If, for any reason, anti-freeze is used it MUST be glycol based. Sedan har jag en känsla av att de båttoaletter som gjordes för 15 år sedan hade en bättre kvalité än dagens, så din toa Ingemar kanske klarar sig?
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy