Georg_Ohm

Lika ovetenskapligt och föga förvånande är norskflaggade båtar de vanligaste i norra Bohuslän, och det finns även en hel del i Vänern. Tyska och Nederländska följer därpå och en och annan dansk.

Tja… i Vänern har vi observerat en 21 eller på din höjd en 25 fots segelbåt med polsk flagg och två, ev tre personers besättning. Jag tror bestämt att det är den enda polskflaggade fritidsbåten jag nånsin sett. Å andra sidan kommer ju polackerna hit på bilsesemester i Polskifiat 125… Nu nästan intill oss, ligger det en 26 fots mahognysegelbåt, två personers besättning, med tysk flagg. Men det är nog dom enda små fritidsbåtarna bland alla övriga slagskepp. Jo det finns flera sportfiskebåtar, typ Uttern 600 med djupriggar och massvis med spöhållare, men det är nu en annan sak. Albin Cumulus har jag sett några stycken i Vänern… dock ingen som heter Aurora.

Klimatpåverkan? Kanske har kanadagässen ätit upp allt ålgräset till fördel för kolasnörerna? Men vad jag erfarit har det de senaste åren varit mycket sådana här bruna trådalger här. Jag fick både propellern och bogpropellern insnärjda en gång, sedan fastnade dom i toalettens pump också.

Han har även tätat en läckande kärnreaktor med en chokladkaka, ja MacGyver alltså. Sedan är det det där med mjuka slangar och slangklämmor, inte en helt lätt kombination. Drar man åt slangklämman för löst lossar ju slangen, och för hårt så läcker det efter ett tag. Materialet i olika plastslangar blir väldigt mjukt och deformeras under slangklämman. Särskilt illa blir det när det blir varmt, som utloppet på vv-beredaren. Här har jag satt dit en gummislang fram till den första förgreningen. På kritiska ställen har man ju alltid dubbla motmonterade slangklämmor.

Jo på sätt och vis. Jag har ju fotokromatiska glasögon. Men har dubbelslipade solglasögon i reserv, dessa är väldigt bra, inköpta hos Hjertmans. Jag blir också väldigt besvärad av solljuset särskilt till sjöss och i fjällen, där det kan bli ännu mera bländande med all snö. Och javisst huvudvärk och spänningar i ansiktsmuskelatiren som främsta symptom.

Vi är i Mariestad och inväntar ovädret. I domkyrkan spelas det en munter psalm på klockspel kl 09, 12, 15 och 18. Men det är grunt, några segelbåtar står fast och tryckt i dyn.

Rent generelt kan tröghet i reglagekablar bero på några olika orsaker. För snäva radier där kabeln utgör en böj, och relaterat till det en för kort reglagekabel. Sedan kan det ju kärva i själva reglaget också, glidytorna däri skall vara lagom infettade. Tvätta bort gammalt härsket fett och ersätt det sparsamt med nytt. Sedan äro reglagekablar något av förbrukningsmaterial, dom slits under årens lopp, aldrig fel att byta. Dom brukar vara så konstruerade och ihopsatta att man dessvärre inte kommer åt att olja dem, dom är det som kallas för ”underhållsfria” vilket innebär att det inte går att underhålla dem även om man vill göra det.

Ja det är litet svårt att radera dom, tror jag.

Du behöver inte ta upp båten för att kolla under kåpan, det är inte alls vattentätt där inunder. Vatten tillåts befinna sig under denna kåpa, däremot finns det en vattentät packbox innanför växelomläggningsgrejen, nr 5 på,skissen. Men du själv blir blöt. Jag har justerat dessa grejer med båten i sjön, jag har tillockmed bytt propellrar med båten i sjön. Den gången fällde jag ett ankare, tiltade upp drevet och gick in och upp på en (tom) sandstrand. Sedan stod jag med vatten upp till knäna bakom båten och bytte propellrar. Det var på grund av den akuta och totalt oförutsägbart snabba landhöjningen som en bit bohusgranit skjutit upp ur bottensedimentet och förstört propellrarna som jag såg mig nöd och tvungen att byta propeller mitt under en sommarsemester för flera år sedan. Efter propellerbytet kunde jag dra mig ut på djupare vatten med hjälp av ankaret och dess lina.

Man skall ha fler än en pump, jag har två elektriska och en stor manuell. Sedan en lös elektrisk i reserv, den har kopplade sug- och tryckslangar och kablar med stora krokodilklämmor.

Annars är det vanligt lösningsmedelsbaserat kontaktlim som gäller.

Multicitera… hur enkelt som helst. Klicka bara på hur många ”citera” som helst, så kommer citaten upp i din ”skrivruta”.

Hmmm, ”yxigheten” kan stödja olika teorier. Du kan ju koppla loss växelvajern från reglaget och testa hur det är att växla bara genom att dra och putta på vajern. Tänk bara på att varvtalet måste vara lågt, tomgång, annars riskerar du andra skador.

Jag har en likadan lågprofilpump, den heter Whale och var rätt så dyr. Men jag köpte först en från Biltema, men den fungerade bara i 5 minuter, så den reklamerades utan problem.

Biltema säljer ju sannolikt även kinesiska länspumpar så det verkar ju helt konsekvent.🤑

Jag har numera en varmluftspistol ombord. Jag tycker att jag flera gånger råkat ut för ”udda” dimensioner på både slangar och anslutningar. ”Socker Conny” hade nog sagt ungefär så här: -Med en sjysst varmluftspistol kan man förändra hela Världen. Nu var det väl en sjysst slägga denne seriefigur ville förändra Världen med, men ändå… Att med värme öka diverse slangars innerdiameter någon eller några millimetrar brukar ju går bra, om det däremot är bra eller dåligt får ju var och en avgöra, nöden brukar ju vara laglös iallafall.

Det är mer sannolikt att det är konkopplingen som slirar. Och varför slirar den då… ja den kan ju var utsliten, och det är en dyr historia att byta ut/renovera den, och båten måste ju som redan skrivits torrsättas. Men någonting som inte kostar ett öre, är att kontrollera spelet i reglagekabeln för växlingen, om den är för tajt spänd kan det vara svårt att få i växeln eller friläget, om den är för löst spänd kan man man få sådana här symptom, och även andra. Man kan kolla på två ställen, antingen i det som du kallar för ”fjärrkontrollen” det vill säga reglaget, eller akterut på drevet om du skruvar bort kåpan och börjar kolla spelet vid växelarmen… men då måste du antagligen blöta ner dig, så börja att kolla i reglaget. Nu är det ju inte säkert att det är där felet ligger, men man brukar ju börja felsökningen i de mest lättillgängliga och något mindre dyra grejerna. Jo det skall vara omkring 1-1,5 mm glapp när växeln ligger i friläge, jag vet inte vad som rekommenderas i verkstadshandboken, men jag vet att det brukar fungera. Om reglagekabeln är för hårt spänt är det antingen svårt att få i fram- eller backväxeln, det kan även vara svårt att hitta friläget. Om den är för löst spänd kan det ju slira i konorna. Och detta är viktigt, passa på att kontrollera att reglagekabelns hölje är ordentligt fixerat, för om det inte är det så rör sig det istället för själva vajern och då blir det samma sak, svårt eller omöjligt att växla. På drevets framkant där reglagekabeln går in i drevet skall det sitta en liten låshake som låser fast höljet i en skåra, om man tappat bort den haken kan, eller kanske detta fel kan uppkomma också, jag har aldrig tappat bort den haken så där har jag ingen egen erfarenhet. Men klart om du hör ett slirande ljud, att propellern rör sig sakta men inte orkar driva är det ju konorna. Ett annat fel som kan få liknande konsekvenser är om navet inuti propellern släppt, men då skulle du med sannolikhet inte heller kunnat backa.

Man kör ju knappast i planingshastigheter på okända vatten. Ekolodsgivarna måste ju vara under ytan för att fungera. Visst är det bästa en utkik med polariserade solglasögon, i fören, om nu vattnets siktdjup är så tillfredställande att man öht kan se botten. Det finns väldigt billiga lod, en urgammal uppfinning, en lång lina som är uppmärkt med avståndsmarkeringar, lämpligtvis i meterstandard. I ändan av linan ett lod. Om man dessutom är fiffig är nedre delan av lodet öppen och försedd med litet vax, så kan man nu dessutom få reda på bottnens beskaffenhet. 😉

Bortskämd med breda och minst 4m djupa farleder är det rätt spännande att navigera här. Trevliga hamnar, låga hamnavgifter, få båtar, rimliga dieselpriser. Inga maneter, inga havstulpaner. Inga saltavlagringar på vindrutorna. Å andra sidan jord, barr, kåda och gamla löv på däcket. Skönt att slippa stressmomenten i bohushamnar och i välbeskrivna naturhamnar, Ibiza-stuket i Grebbestad och Smögen, här är det väldigt lugnt. Visserligen kan det i hamnen åka förbi några unga ölberusade raggare i en sleten Impala med Eddy Meduza på hög volym, men det får ses som en pikant lokal sedvänja med ett visst underhållningsvärde. Naturhamnar har jag faktiskt inte vågat mig på… ännu… då det är många ++++ i sjökortet, och ekolodets grundlarm kan gå igång redan i farleden, då det är inställt på 2,5m men det kan ju vara långt sjögräs eller något annat som växer på botten. Men så långt… använder ett gammalt talessätt ”borta bra men hemma bäst”. Men det beror väl på vad man fick i bröstmjölken och marin uppfostran.

Beklagar sorgen!

Jag har alltid ekolodet påslaget under gång, ja faktiskt två olika. Både under navigering i kända och okända vatten. Ekoloden ”tittar” nästan rakt ner, men genom att se om bottenkurvan börjar peka uppåt kan man ju ändå ana, eller få en känsla av vart det barkar hän. Det är sällan som grunden sticker upp från botten som kyrktorn, eller alptoppar, men klart det förekommer.

Jag har precis mätt åt dig, litet svårt med delarna på plats och bara med en tumstock tillgänglig. Men det är cirka 25 mm, jag tror inte att måttet är kritiskt, måhända kan du slöjda till en liten träkil och trycka in under röret.

Sedan ungefär fyra år sedan har jag progressiva. Man kan ju köpa sådana i olika prisklasser, jag kan inte förklara med optiska termer, men det beror på slipningens övergång från nära till fjärran. Optikern beskriver det som en svamp, där foten på svampen är bredare nedtill. glasen. Hursomhelst valde jag, när jag köpte nya i julas, den näst bästa, nummer sju, visst det var dyrt. Men det ångrar jag inte. Inga problem att gå i trappor, inga problem att hoppa i land, inga problem att läsa sjökort och sekunden efter se en prick långt bort i fjärran. Förr hette det att man kunde beställa ”fotokromatiska” glas, sådana som blir mörkare av solljuset, och sådana beställde jag också. Det sades att dessa inte fungerade bakom en vindrutan på bilen eller båten, men det gör dom ändå, dom blir inte lika mörka men fungerar bra som solglasögon ändå. Jag testade innan köp om det gick att läsa plotterns display, men poariserande solglasögon är det inte självklart då glasögon och displayer kan vara polariserade åt olika håll, då släcks bilden ut. Men en liten nackdel, om man går in från en solbelyst brygga in i en bara något dunkel sjöbod blir det nattsvart i cirka 20 sekunder. Och tvärtom, alltså en bländningsrisk då man kliver ut från nämnda dunkla sjöbod. Gå aldrig in i dunkla sjöbodar i skumma hamnkvarter! Ja innan jag på allvar skaffade glasögon, använde jag ungefär fyra par billiga läsglasögon med oliks styrka, ett par för att läsa med, ett par för att se på långt håll med och ett par att ta på när jag letade efter dom andra paren… Vid bilkörning fick jag välja på att tyda vägmärken eller att kunna läsa av hastighetsmätaren. Jo, i båten har jag kompletterat med en flytande nackrem, synd att förlora glasögonen överbord. Under de åren jag använde billiga läsglasögon, fann jag att dom som Clas Olsson då sålde var bäst, sannolikt har som samma sortiment idag.

Det tre första bilderna ser ut att vara olika komponenter till autohelm autopilot. Den sista bilden med en antenn som det står ”LAVA” känner jag igen, men vet inte om det är en TV-antenn eller GPS-antenn.

Jag följer diskussionen. Jag har nu två stycken seriekopplade 6volts 280Ah traktionära golfbilsbatterier, syra/bly, både Mr Flintstone och herr Hedenhös hade kanske tänkt att dessa var gammalmodiga. Men dom fungerar väldigt bra, tillsammans med 200W solcellspanel och MPPT- laddare. Men ingen lycka varar ju i evighet, sålunda måste jag ju byta ut dessa ”viket år som helst”. Det framgår kanske av diskussionen huruvida generatorn kan ladda traditionellt AGM startbatteri och modernare LiFePo samtidigt med eller utan DC-DC-laddare… Men nästa år, nästnästa eller året därpå kanske det finns ytterligare batterityper som skulle kunna användas, det vet ju ingen.