Georg_Ohm

Jag skall ta det i betänkande. Får fråga besättningen.

OM du skall lägga en epoxigrundfärg bör ju hela botten vara renskarapad, eller slipad. Betänk att du kanske har en giftig bottenfärg nu, då är slipdammet skadligt, och det du skrapat bort klassas som miljöfarligt avfall. Som @Hybro redan nämnt, fast i andra ordalag, beror det ju på vilken finish du vill uppnå, och hur mycket tid, ork och pengar du vill spendera. Jag brukar göra som så, redan på hösten, att jag skrapar bort all lös färg med en slipad spackelspade som har fått hörnerna bortslipade också, inklusive havstulpaner, detta samlas upp med grovdammsugare. På våren grundar jag vid behov där gammal grundfärg eller gelcoaten kommer i dagen. Sedan rollar jag hela botten med en för västerhavet godkänd bottenfärg. Det är en besvärligare arbetsställning att måla botten på en motorbåt, därför har jag en gammal (flerfärgad) overall, men knäskydd, en lika flerfärgad gammal mössa. Verktygen är billig liten roller på långt skaft och en vanligt sådant där tråg man häller färgen i. Roller och tråg brukar jag kassera efter målningen, skaftet brukar jag spara.

Fosforsyra är farliga grejer… citronsyra är inte ofarligt men i jämförelse relativt harmlöst.

Det var kanske fem år sedan, det inträffade ett dödsfall när en man skulle ge sig på att fylla en flaska själv, han skulle av någon anledning fylla en tom flaska från en flaska som var full. Den fulla flaskan hade svensk standard men det hade inte den andra.

Att mäta är att veta… Iofs skall ju trycket efter regulatorn vara någorlunda konstant oavsett om flaskan är nyfylld eller nästan tömd. Men om den indikerar flaskans tryck så kan du ju bilda dig en uppfattning om hur mycket gas du har kvar i flaskan, går det att koka potatisen eller måste vi byta flaska först..? En liten otrevlig läcka i systemet syns ju inte på en sådan manometer, tror jag, jag är ingen expert på området, men bytte stora delar av min gasolinstallation förra våren. Med en läckagetestare testar man när spis och ugn är avstängd, om det då bubblar i behållaren läcker det någonstans mellan testaren och spisens ventiler. Läckagetestaren reagerar inte på en mellan flaskan, regulatorn och testaren. https://erlandsonsbrygga.se/lackagetestgasol-gaslox/?gad_source=1&gad_campaignid=21242436716&gbraid=0AAAAADNxmHqxyU5f0W5ea_7gxcvnj156F&gclid=CjwKCAjwnZfPBhAGEiwAzg-VzHHkulTrw96B1u4v-xWIkJqzpPwXRa1fayuYXMqLs7C381aNGwF-_xoC6NUQAvD_BwE

Jag fattar inte att ni skall hålla på att söla med olika mirakelmedel. Jag repeterar: varmvatten och citronsyrepulver fungerar på dessa kalkavlagringar eller urinstenar. Det är ju klart att det tar litet tid, så om man nu inte får förstoppning i toaletten mitt under säsongen kan man lägga slangar och ventiler i varm citronsyrelösning. Det fungerar kanske med kall lösning också, har inte testat. Det har hänt att det blivit stopp i slangen mellan toan och septiktanken när vi varit ute med båten. Då har jag demonterat slangen, tagit upp den på bryggan, eller en bit bort i hamnen där det inte finns publik, och bankat på slangen med plasthammaren jag har till bergdubbarna, då lossnar det ju en massa skit, men kanske inte allt, men tillräckligt för att det skall gå att spola igen. Sannolikt gör nog några liter citronsyrelösning nytta i botten på den nyss tömda septiktanken också. Nu vet jag hur jag doserade, en dl citronsyrepulver till fem liter vatten, det är nog en rätt så stark koncentration.

Om man nu vill göra det ordentligt från början så lägger man först på någon form av ”paint stripper” eller ”paint remover” och tar bort all gammal färg, var bara uppmärksam på om om dessa medel kan användas på aluminium. Sedan lägger man på några lager med epoxigrundfärg, och därefter en bottenfärg för aluminium. Iofs så har man ju med epoxigrunden isolerat aluminiumlegeringen i drevet, men lika bra att vara försiktig i överkant och måla med en bottenfärg anpassad till aluminium. Jag högtryckstvättar drevet efter det att jag demonterat det, därefter skrapas lös färg bort, den som inte högtryckstvätten tog. Grundmålar med epoxigrund och sedan någon Hempel för drev.

Biltemas förtunning är enligt Biltema och mig Thinner. En produkt jag använt till att späda färg och lack, tvätta penslar och andra verktyg i. Bra lösningsmedel som även löser upp och förstör en och annan hjärncell. Något jag inte använder det är lacknafta, som är en fet produkt som enligt min mening bara kladdar till det och inte löser någon färg i egentlig mening. Kanske mer för att späda ut linolja och sådant? Skivbromsrengöring, eller är bromsrengöring är också bra till att tvätta bort feta hinnor med, men den går dåligt att tvätta bort färg- och lackrester med. Denna innehåller i huvudsak isoporopanolalkohol. Något annat er miljövänligt avfettningsmedel att ha ombord är Abnet, som köps i koncentrat och späds efter behov. Blandas lämpligen på en sprayflaska. Jula säljer sedan något år tillbaka Abnet.

Jag anlitar firma Gasolfyllarna i Göteborg.

Ingen orsak. Amatörer är vi väl alla, eller iallafall dom flesta av oss, på något eller några områden. Med tanke på det spänningsfall vi ofta har i våra lågspänningssystem ombord är ju det bra med en högre spänning från solcellspanelen. Det är även bra med ordentliga väldimensionerade kablar mellan paneler och regulator. Jag har ju något elektriskt mysterium hos mig då två parallellkopplade paneler ger för låg spänning, men seriekopplade ger dom en betydligt bättre… jag ondgjorde mig över det i en annan diskussionstråd, men jag tror att solhöjden och eftermiddagssolen har liksom en viss skuggbildning är bidragande orsaker. Om du vill betala ett överpris på paneler köper du dem i en båttillbehörsbutik, Jula och Biltema har även dom solcellspaneler och Jula brukar dessutom ha en bra MPPT-regulator i sitt sortiment. Men jag vågar inte uttala mig om kvaliteten på Jula och Biltemas paneler. Jag köpte båda mina 100W paneler för tio eller elva år sedan av en butik på Tradera till ett bra pris, och dom panelerna håller bra ännu. Och 24volt.eu har ju också en butik med relativt bra priser, kolla där!

Du har redan fått bra svar, vilket inte hindra mig att kommentera litet efter dina frågor, det kan ju bli litet upprepning. 1. Ja det finns flera gasvarnare som även kan varna för olika sorters gaser, koldioxid exempelvis. Kjell, Claes liksom båttillbehörsbutikerna säljer sådana. 2. Ja det tycker jag, den enklaste modellen med en vätskefylld behållare och en röd testknapp, där det bubblar i behållaren när gas passerar testaren. 3. Det är aldrig fel med nya slangar, gasolslangar är märkta med tillverkningsåret. Så här brukar det stå i olika rekommendationer: ”Gasolslangar bör bytas ut vart 2–5 år beroende på användning och miljö. Slangar som utsätts för mycket solljus, värme eller kyla åldras snabbare och bör bytas oftare (vartannat år). Kontrollera slangen regelbundet för sprickor genom att böja den och byt ut den direkt om skador syns” 4. Köp en ny!!! Meka inte med sådana ventiler, risken är att den är så sliten att den börjar att läcka. 5. Ja det är en bra idé, vattnet (liksom utläckt gasol) skall rinna ut utanför båten ganska så snabbt. Knepigare kan det vara att kolla om den är tät upptill. Men gasol är ju tyngre än luft så den läcker ju inte ut uppåt. Men det kan ju läcka in regn- eller stänkvatten uppifrån. 6. Svårt att ge råd utan att se grejerna framför sig. Men termosäkringen kollar du ju så att du tänder lågan, låter den brinna en stund, sedan kväver du lågan på något sätt, möjligen kan du blåsa ut lågan om du inte vridit på så mycket, då skall gasen omedelbart stängas av, du hör att det slutar att susa eller pysa. Detta gäller då lågorna på spisen, sannolikt går det kanske att testa likadant i ugnen, men det har jag aldrig testat. (7) Sedan finns det en regulator påskruvad på gasolflaskan i vilken då en slang är ansluten. Regulatorn brukar ju också ha ett ”bäst föredatum” kolla det! (8) Gasolflaskorna har också ett bäst föredatum, eller ett årtal stämplat på sig. Dom skall kontrolleras vart tionde år. De mer specialiserade gasolfyllningsfirmorna fyller eller byter inte flaskor som inte kontrollerats de senaste tio åren. Byter gamla flaskor gör däremot en kedja av maxade byggvarubutiker med ung och ovetande butikspersonal…. (9) Fylla gasol eller byta flaskor. Kolla upp vad det kostar hos olika firmor. Det brukar vara dubbet så dyrt att byta flaskor på bensinstationerna än att gå till en renodlad gasolfirma. Och nu när Holmuzsundet mest är stängt lär det ju inte påverka priset i positiv riktning, men det finns ju flera maträtter som kan avnjutas kalla…😗

Världen är ju full av ouppklarade mysterier, Atlantis, UFOs, om Holmuzsundet är öppet eller tillbommat eller varför Donald Trump citerar Alice Cooper, som några exempel… 🤧 Jag misstänker ju då att det finns en pytteliten läcka som släpper in luft, men som inte släpper ut någon hydraulvätska. I något skede när du vrider på ratten så trycker ju rattpumpen ut hydraulvätska åt ena hållet, ut i den ena slangen. Men den suger samtidigt i den andra ändan, om det då finns en liten läcka där i pumpen, i en anslutning, i slangen eller i styrcylindern, så får man ju med sig luft. Det kan ju låta långsökt, men jag har varit med om detta, då var det skadade gängor i en av anslutningsnipplarna. En annan gång var det en tärning vid hydraulkolvens pistong som det läckte ytterst litet, och då även ännu mindre mängd hydraulolja. Ett annat tänkbart scenario är att det redan står en del luft i systemet, kanske om en hydraulslang ligger i en nivå över rattpumpen, och då en luftmängd som flyttar på sig då du vrider på ratten. Men ett annat tänkbart scenario kan ju vara det att rattpumpen har en liten defekt.

Köp så stor panel som får plats, eller ett par som är mindre om det är bättre, och koppla ihop dem. Som jag ser det, som försöker att undvika Ctek och Victon-grejer så långt det går, är det bättre att köpa en billigare MPPT-regulator och koppla den mellan panelen/panelerna och batteriet/batteribanken. Det är nog inget som helt fel på elektroniska och ofta digitala grejer från varesig Ctek eller Victron, men jag känner liksom att man mer eller mindre ofrivilligt köper in sig i deras produktsystem, men det får ju var och en avgöra själv. Nåväl… solcellspanelernas spänning måste ju vara högre än batterispänningen, annars så sker det ju ingen laddning. Tänk dig att du skall hälla upp en vätska i ett glas, då måste ju flaskan hållas över glasets nivå. Kanske en dålig förklaringsmodell…? 24 volt in i en vanlig MPPT-regulator är inga problem, den spänningen tar regulatorn hand om och tar ned till en lämplig nivå, som i en del regulatorer även kan regleras. Batteriet tar skada, börjar att ”gasa” någonstans runt 14,2-14,4 volt, då ”kokar” batterisyran bort. Under min gymnasietid under senromatiken, sades det att 13,9 volt var en optimal laddningsspänning för traditionella bly/syrabatterier. Jag har dock inte funnit något belägg om det i dagens faktautbud. Du kan läsa mer om solceller, regulatorer och annan alternativ elenergi här! På www.24volt.eu finns det mycket nyttigt att läsa.

😀Det är ju väldigt vanlig, ja rent av regelmässigt, att uttryck från tiden då vi hade träbåtar återanvänds i nyare och moderna plastbåtar. Inom terminologin ”nautiskt nonsens” finns det ju många exempel på det. Ordet ”brädgång” är exempelvis ett sådant ord, då det förekommer en sådan på ffa motorseglare är den utförd i ett oorganiskt material som inte har någonting med brädor av trä att göra. Sedan vet jag (iallafall när plastbåtarna började bli vanliga) att man plastade in trädetaljer som stärkte upp konstruktionen litet varstans, bland annat i botten, ovanpå och runt kölen. På motorbåtar avsedda för utombordare plastade man ju in kryssfaner av marin kvalitet i akterspegeln, men sådana dumheter gör man väl inte i dagens nyproduktioner…?

Citronsyra! Nu denna våren tog jag ut slangen mellan toan och tanken. Den böjdes till en U-form och fylldes med en lösning av varmt vatten och citronsyrepulver från Clas Olsson, jag blandade litet på en höft, men det fick stå över natten och sedan kunde jag skölja rent, en massa urinsten eller kalkavlagringar, kalla det vad ni vill, kom ut. Septiktankens givare togs också ur, den såg för djäklig ut, hade ju dessutom fastnat, den lades i ett kärl med samma citronsyrelösning och blev ren och fin utan problem över natten. Likaså en backventil som sitter på toans utlopp fick samma behandling. Vart tredje år har jag gjort ren den slangen, dom andra gångerna var det akut då det inte gick att spola, i höstas blev det litet svårare att spola och det hade ju sin förklaring. Jag spolar båttoan med saltvatten från Kattegatt eller Skagerack, tycker att det är direkt onödigt att slösa dricksvattnet till det ändamålet, jag har ju bara cirka 188 liter i tankarna och det skall ju räcka till att borsta tänderna med och som pasta- och potatisvatten….. Måhända kanske någon kemist kan berätta om saltvattnet gör så att kalkavlagringarna gynnas? Det som luktar illa i toaletten om den får stå oanvänd, är att det finns alger och annat organiskt material i havet såväl i det salta som det något mindre salta haven, liksom i våra sjöar, detta tas ombord med spolvattnet. Dessa alger dör av syrebrist och förruttnas, det luktar illa. Jag har ibland när jag kommer ihåg det, spolat med dricksvatten innan vi lämnar båten i hemmahamnen, och det hjälper. Ofta häller jag i en skvätt med såpa och ibland något slags miljövänligt saneringsmedel, då är det saneringsmedlet som luktar istället och det tycker ju inte jag luktar speciellt gott det heller.

… och det var nödvändigt?

Igår fick jag gjort en del jobb. Tätat en misstänkt läcka i en skarv på däcket, och kladdat in marintätningsmassa under fötter till ”mantåget” och i dess skruvhål. Får se i morgon om det hjälpt. Dragit en kabel från instrumentpanelen akterut till elcentralen. Tagit bort några kablar som var till den gamla plottern. Monterat tillbaka diverse paneler under instrumentpanelen som sitter inne på toaletten. Städat undan en hel det förlängningssladdar och verktyg. Startat motorn och letat efter läckor efter spridarbytet, hittade inga läckor. Utan resultat letat efter en borttappad liten skiftnyckel, som slank ned vid expansionstanken uppepå motorn… Funktionstestat alla lampor och andra elektriska grejer ombord. Sugit upp inläckt regnvatten. Väntar nu på att drevet kan hämtas då det varit på översyn.

Bra idé med en trampströmbrytare till toaspolningen. Jag har haft olika ”tryckknappar” som ibland havererat och inte funnit någon bra momentan strömbrytare med den ”rätta känslan” och som skall kunna tvättas med något skarpt medel. Jag funderade även på en bromsljuskontakt till MC/moped att sätta i taket med en bit ”snöre” att dra i (har en sådan lösning till signalhornet) men din lösning är bättre. Vad har du köpt den strömbrytaren?

Så du bankade sönder en helt ny kontaktor?

Detta här är ingen teknik för att resa till Månens baksida eller till Mars. Om grejerna är åtkomliga är det inte så svårt. Jag hade en gång i min förra båt en läcka i hydraulcylindern och då var det först samma symtom, gick bara att svänga åt ena hållet… sedan inte alls om jag så snurrade ratten i hundra varv. Men det var lätt fixat, om än bökigt i den båten att krypa längst bak under däck för att komma åt hydraulcylindern, eller om du kallar den för ”styrcylinder”. Jag tycker att du skall följa våra råd att fylla på olja, lufta, fylla på mer och felsöka. Om du kan få en ny rattpump som du kallar styrväxel på garantin (?) är ju det en vinst, inte heller den är speciellt svår att byta ut om det nu inte sitter en massa andra grejer i vägen.

Just det! Man brukar lufta genom att vrida fram och tillbaka många gånger, som redan beskrivits. Jag har alltid en liten tratt ned en slang på, som jag har ner i påfyllningshålet på rattpumpen, och fyller litet efter hand. Ha en trasa tillhands också för det blir ofta litet söligt. Att det blir luft i systemet beror sannolikt på en läcka, där det då mer läcker in än läcker ut, kolla noga alla anslutningar och slangarna.

Det kan leta sig in regnvatten under olika sorters beslag på båten. Själv misstänker jag nu att det läcker litet under en mantågsstötta och ett ”trappsteg” en skarv med nivåskillnad mellan fördäck och gångbord. Vatten kan komma in på tusentals olika ställen, och vete 17 om det även kan rinna uppåt… Är det inläckta vattnet klart eller missfärgat? Har du teakdäck?

Om du nu vill göra dig av med en gammal brandsläckare, oavsett typ eller modell, så brukat det finnas en EU-pall med kragar på de större kommunala återvinningsstationerna, i avdelningen för miljöfarligt- (och brandfarligt-) gods. Men en endast två år gammal släckare är inte alls gammal, iallafall om då manometern visar grönt, som redan nämnts, liksom då att man kan vända och skaka på pulversläckarna någon eller några gånger om året. Jag har två pulversläckare ombord. Angående pulver, så är det ju egentligen ett jäkla skit, och det har ju också redan nämnts, men det släcker bra. Och brukar vara ett försäkringskrav. Lättvatten ”light water” har jag i källaren hemma, och det är ju avjoniserat vatten som skall ge mindre vattendroppar, en vattendimma som kyler och släcker bättre, för trä och porösa material, inte alls så bra till bränsle eller elektriska bränder ombord. Jag har även en större skumsläckare, som är bra till allt som kan brinna ombord. Sedan finns det en brandfilt i byssan. Det finns det en kolsyresläckare hemma i garaget, egentligen skulle ju den vara med ombord istället för en med pulver. Kolsyresläckare har jag använt i skarpt läge, dock inte ombord i en båt, det är effektivt om man lyckas komma nära brandhärden. En koldioxidsläckare för fast montage kan man ju ha i motorrummet, antingen med manuell- eller automatisk utlösning, koldioxiden tränger ju som bekant undan syret och den skadar ju ingenting som pulver och i viss mån vatten gör. Men man bör nu inte befinna sig i motorrummet om/när koldioxidsläckaren löser ut… Å andra sidan… brand i motor eller i bränslet ombord, man får ha en jäkla tur i oturen om man skall hinna dämpa en sådan eld, då den kan sprida sig explosionsartat, det kan vara ett bättre alternativ att hoppa i sjön än att försöka att släcka. Jag har bevittnat två båtbränder, den ena strax efter tankning, tre av besättningsmedlemmarna/familjemedlemmarna hoppade eller möjligen slungades överbord och klarade sig, det gjorde inte den fjärde, pappan, maken, som blev kvar i båten. Båten exploderade när motorn skulle startas, sannolikt var det en bensin, eller förgasad bensin i motorrummet som antändes av en gnista från startmotorn. Jag drömmer ibland forfarande (men inte så ofta) mardrömmar om detta, trots att den nu är omkring 45 år sedan. Den andra båtbranden var inte alls lika dramatisk, mer ett tillbud, brand i en hushållsrulle som hamnat på gasolspisen, det fanns en kastrull ned vatten och en brandfilt tillgänglig, som då användes innan det blev några egentliga skador. Jag har även bevittnat på håll hur någon kastade en stekpanna med brinnande innehåll överbord… Förebyggande är ju bäst, lämna allting hemma som är brandfarligt!🙂 Jag brukar ju säga att jag aldrig frivilligt går ombord i en båt med bensinmotor… det stämmer inte då jag faktiskt har varit ombord i en sådan x flera, men är ju mest för att retas jag brukar säga så, Men jag har nog aldrig varit så brandnojig som under de åren på 1980-talet vi hade en bobar motorbåt med förgasarbestyckad bensinmotor.

Ek är ett hårt träslag, undrar om järnek är hårdare… -Bra att del löste sig så långt!

Utan att kunna svara på din fråga minns jag en av min salige fars bryggrannar. När denne bryggranne spände åt häckstaget rätt så hårt så nöp propelleraxeln i hylsan. Jag minns nu inte vad det var för båt, men kan ha varit en tidig Albin Ballad. Som sagt inget svar på frågan, men ytterligare en ingångsvinkel när skroven blir alltför ”flexibla”.