Georg_Ohm

Det är ju aldrig fel att rengöra kontaktpunkter med elektronikspay (5-56 och liknande oljiga produkter tycker jag är alldeles för kladdiga). Men jag tror inte att det är det som är problemet. Symptomen du beskriver uppkommer då kugghjulet ovanpå styrhjälmen har kommit i otakt med kuggsegmentet som sitter på styrhjälmen eller ”visiret”, ja du förstår när du ser grejerna framför dig. Du har kanske haft dreven demonterade från båten under vintern? då är det väldigt lätt att det blir fel när man har satt tillbaka drevet. Enligt instruktionen skall det finnas en markering på detta kugghjul som skall motsvara läget +-0 (eller något annat värde) Jag har aldrig lyckats hitta den markeringen, man kan justera inifrån genom att lossa och vrida på trimlägesgivaren som sitter på akterspegelns insida och som kan vara svår att komma åt. Och justeringsmånen är begränsad då man inte kan vrida på trimlägesgivaren hur mycket som helst. Oavsett vad instruktionen säger, så gör jag så här: Jag har då en medhjälpare (annars blir det ett gympass med att klättra upp och ned i båten trehundrasjuttinio gånger…). Medhjälpare vid förarplatsen, tändning på. Medhjälpare kör drevet upp och ned och meddelar dig som är vid drevet i marknivå, när displayen visar +-0. Markera det läget, Tippex funkar till det. Drevet skall nu vara fixerat vid styrhjälmen. Du instruerar medhjälparen att trycka på upp/ned tills drevets kavitationsplatta är i linje med båtens botten. När du är nöjd så långt skruvar du loss kuggsegmentet och vrider kugghjulet till medhjälparen meddelar när nollan syns, markera det läget, vrid nu kugghjulet ”nedåt” så att du kan kugga in kuggsegmentet och föra det i kugg med kugghjulet till du är tillbaka på läge noll. Här får man hålla på att göra om, göra rätt etc några gånger. Någon gång har jag spänt fast en lång linjal på drevets kavitationsplatta och när den linjalen är parallell med båtens botten eftersträvar jag att instrumentet skall visa +- noll, och det blir nästan så… svårt att få det mer exakt. Mindre justeringar kan ju då göras genom att vrida litet på trimlägesgivaren på båtens insida. Om du nu har två drev, dubbelinstallation, så är det ju mer viktigt att det blir riktigt, eller lika mycket fel på båda dreven… siffrorna är ju bara grova referensvärden. Skruven till kuggsegmentet skall vara en nylonskruv, men det går lika bra med en rostfri, syrafast, kvaltet A4. Lägg gänglåsningsvätska på skruven, det är lätt att tappa bort den gängade hylsan i styrhjälemen, gör inte det! Kolla även att kuggsegment är intakt, ”örat” för skruven spricker lätt. Lägg även gänglåsningsvätska på insexskruvarna till ”pluncharna” alltså dom cylindriska grejerna som fixerar dreven till styrhjälmarna, om man tappar dom under gång går det inte att styra båten. Ja det är en hel del meck med detta, det ser så enkelt ut när man läser instruktionerna…. Om du på dina kugghjul kan hitta den där markeringen så är det ju betydligt enklare. Passa även på att kontrollera powertrimmets hydraulcylindrar, det är inte ovanligt att dom läcker litet i packboxen där pistongen kommer ut.

Nu, vid denna tiden har ju marinverkstäderna fullt upp…

Aj då, vilken miss! All typ av textil jag jag ut ur båten på hösten, gardinerna har ibland glömts bort, och det ör väldigt obra.

Hoppas att dom meddelar adressändring.

Vem vet hur gamla elektronerna är som är verksamma i ledningarna?

Jag sparar det roliga jobbet några dagar till. Däremot målade jag drevet i går med epoxigrund och med rätt sorts bottenfärg idag.

Det ser nu ut som om flaskorna står i bb aktre stuvfack, varför inte låta dom stå kvar där? Det var väl knappast en slump till att båtkonstruktören en gång placerade flaskorna där? Hursomhelt skall utrymmets botten ligga högre än vattenlinjen. Det skall vara tätt åt alla håll, det skall vara lätt att nå och det skall inte krävas några akrobatiska cirkuskonster när man skall byta flaska.

Sena modeller av 290dp har plast i dessa slanganslutningar.

Standardproceduren är ju att sätta in en ersättningsgänga, ofta då av rostfritt stål. Det finns ett välkänt fabrikat som heter ”Helicoil” man kan fixa det själv om man är händig, men man inte är det kan en motorverkstad hjälpa dig. Om motorn har garantin kvar skall du inte göra detta själv! Jag har gjort så många gånger, inte på utombordare, men på topplock av aluminiumlegering på boxermotorer till luftkylda gamla VW och det blir alltid jättebra.

Gör inte allt smörjfett det? (Tål vatten alltså). Jag har hittills använt vanligt enkelt smörjfett i patron avsedd för fettspruta. Senast något för traktorer och jordbruksredskap, nu, eller igår när det tog slut beställde jag ett ”marinfett” utan vidare specifikation.

Förebyggande: Jag ser till att det finns ventilation, att båten är torr inombords på hösten, att det inte finns några organiska ämnen kvar i båten. Fett, brödsmulor, svett, stekos och sådant som bevisar att vi levt ombord, kan ge möglet näring. Torrboll övergav jag för mer än 20 år sedan. Hade då även övergått till hemmagjord torrboll bestående av en 10 liters plasthink, ovanpå den ett plastdurkslag med vägsalt i. Jag tror nämligen att jag avfuktade ”hela världens luft” alltså även den luften som cirkulerade runt båten, eftersom den där tiolitershinken fylldes upp ganska snabbt. Så nu eftersträvar jag att ha luftcirkulation under presenningen, ha båtens ventilatorer öppna och då ha städat ur och torkat ur båten på hösten.

Ja vad bra, men den säkringen skyddar bara USB-enheten, inte kabeln, men leta på panelen efter en ledig säkring, eller efter en som används till något annat.

Ja det är riktigt angående ”ett piss i Mississippi” så är väl plotterns strömförbrukning i proportion jämfört med startmotorns ungefär som skillnaden i möh mellan Kinnekulle och Mount Everest…. MEN startmotorn går i ett fåtal sekunder, om nu motorn är lättstartad, en plotter med ekolod kan ju få gå i flera timmar under då exempelvis sportfiske, om man nu ligger och driver eller har ankrat upp över en ”hot-spot” någonstans, varför den totala förbrukningen över tid ju då ändå kan bli betydande. Sedan är den federala amerikanska miljövårdsmyndigheten inte speciellt nöjd med att man förorenar i landets floder…😀 (det är väl bäst att infoga en smily)

Du behöver då egentligen inget annat batteri än det du redan har. Låt oss räkna med att plottern med ekolodet i gång och max ljusstyrka på skärmen kan dra 3,5 ampere (vilket är väldigt högt räknat) enligt spec, då kan ett batteri på 75 amperetimmar (Ah) teoretiskt räcka i ungefär nästan i åtta timmar, men man skall inte ladda ur batterier till mer än ca 50% av laddningen, alltså kan du driva echomapen i omkring tre- fyra timmar med den förbrukningen och då ändå ha ström kvar i batteriet för att kunna starta motorn. OM nu batteriet är i god kondition och motorn är lättstartad. Nu drar inte echomapparna så mycket hela tiden, mer sannolikt är att den drar mellan 1-2 ampere (jag mätte på min nya 12-tum plotter av annat fabrikat, och den drar strax under 2 ampere på halv ljudstyrka och ekolodet igång). Min gamla echomap 52 drar ungefär 1,2 ampere med ekolodet igång och ungefär 3/4 ljusstyrka. Men om du vill vara på den säkra sidan (du har väl inget snöre att dra igång motorn med, och båten är väl för tung att ro…) så skaffa ett mindre MC- eller gräskilpparbatteri på omkring 20Ah och då biltemas skiljerelä och koppla detta till båtens startbatteri i ena ändan och plottern i andra ändan. Med den kopplingen laddar motorns generator båda batterierna men håller dom åtskiljda när motorn är avstängd, då riskerar du inte att förbruka startbatteriet vid exempelvis fiske med motorn avstängd.

Då är det måhända lättare att dra en helt ny kabel fram till en befintlig elcentral, säkringsdosa eller liknande, man bör nu inte ansluta direkt till batteriet, det kan i såfall bli många kablar på polskorna. Till laddning av mobiltelefon räcker gott och väl en 5A säkring och det är ju egentligen kabeln fram till USB-uttaget du skyddar med en säkring.

Då får dom vara väl inslaga i något slags skydd. Inte bredvid min heller! Gamla bildäck, lastbilsdäck etc passar väl bäst på gamla traditionsfartyg, bogserbåtar och liknande.

Det går säkert jättebra! Man brukar dimensionera kablarna efter hur mycket ström som den skall leda fram och hur långa dom är. Röd/svarta dubbelledare brukar vara från 1,5mm2 och uppåt. Misstänker att du skall anvönd USB till telefonladdning, då brukar 1,5mm2 räcka. Här finns en kalkylator som du kan använda tänk på att multiplicera kabellängden med två, du har ju en dubbelledarkabel. Kolla också att du kopplar + och - rätt på baksidan av USB-uttaget, märkningarna brukar vara svåra att se och om man kopplar fel så får man köpa ett nytt uttag. Glöm inte att säkra av kabeln nära batteriet, en 5A eller max 10A säkring kan vara bra att avsäkra en sådan kabel med.

Ecomapparna har inget eget inbyggt batteri, vilket du ser om du försöker att sätta på instrumentet utan att ha anslutit kabeln. Normalt har fritidsbåtar två skilda batterisystem, ett för start av motorn, ett för ”allting annat” båda laddas av motorns generator.

Man kan köpa fendertar i den dyra båttillbehörsbutiken, eller fendertar som är billigare hos Biltema. Jag har litet olika sorter och har inte märkt någon skillnad i kvalitet. Jag använder två litet kraftigare 60 x 20 cm och två kulfendertar. Sedan ett gäng av okänt ursprung av litet olika storlekar som jag har att hänga ut om det krävs extra utfendring. För att förlänga livstiden och för att minska gnissel och skydda fendrarna från smuts har jag alltid fenderskydd på, dessa anses vara förbrukningsmaterial. Frågan om hus stora fendertar man skall ha är ju naturligtvis avhängt på båtens storlek, eller då fribordens höjd. Men nog viktigt är det ju även att mäta upp hur stora fendertar man kan förvara på ett vettigt sätt ombord. Kulfendetrar är bra då dom ger litet mer avstånd till grannbåten, och minder friktion då dum kan rulla lättare, men dom är ju svårare att stuva undan. Vad jag ser efter 40-50 års båtägande är att såväl dyra som billiga fendertar blir klibbiga med årens lopp och omöjliga att hålla efter, man kan tvätta med aceton, lägga på vax och det blir bra i någon säsong till, men sedan är man tillbaka på ruta ett. Så jag rekommenderar fendertar som är cirka 10-15 kortare än avståndet mellan avbärarlisten och vattenlinjen. Du behöver kanske fyra till fem stycken på varje sida till en 36 fots båt, och några extra att ta fram vid behov. Dom extra kan ju vara kulfendertar om du vill… men det beror ju på hur du brukar fendra ut. Och om nu inte Biltema har bytt fendertsortiment de senaste åren kan jag säga att deras fendertar är bra.

Och jag förleddes också tro att det var en bensinare. Har båten gått i sött-, bräckt- eller saltvatten?

Jag har likadana svarta prickar. Jag tror det delvis är sot, jag ser samma beläggningar som du gör på vindskivor etc. Jag tvättar med högtryckstvätt, det tar bara delvis bort beläggningen, men Abnet eller högtryckstvättmedel (eller annat valfritt medel) och en roterande borste i skruvdragaren gör susen. Varning för hårdare borstar med borst av glasfiber, dom avverkar plasten och repar rostfria beslag.

Då misstänker du att vattnet inte kan passera i det som faktiskt heter ”underhuset”. Det tror inte jag, jag har likadant drev, som jag haft i sär en gång. Jag tror snarare att det är något av följande: Stopp i intaget som sitter i framkant och längst ned på drevet, i underhuset, det har jag haft problem med några gånger. Defekt anslutning till slangen som får in i skölden, vilket @Makro nyligen haft problem med. Klämd kylvattenslang… långsökt kanske, slangen har en svanhalsliknande utseende och om den är felmonterad… nja kanske. Något fel vid eller i sjövattenpumpen. Hur ser impellern ut? Locken, båda, på sjövattenfiltrets kanister? Det är väldigt känsligt om det suger tjuvluft. Det räcker med att man skruvat på det yttre locket så att det kommit litet snett i gängorna. Sedan skall ju kylvattnet passera värmeväxlaren, som kan vara full med en smet av upplösta snäckskal och annat biologiskt skräp. Då måste den demonteras och rensas. Och som @Mercury_44XS var inne på i tidigare inlägg, så måste ju kylvattnet ut någonstans tillsammans med avgaserna, det var längesedan jag mekade med bensinmotorer i motorbåtar, så det där med avgaslimpor och bockhorn har jag bara sett hur det ser ut på utsidan. Att skruva isär ett drev är inte så där jättesvårt, det svåra är ju att skruva ihop det igen, på rätt sätt. Jag överlät detta inför denna säsongen till en fackman. Jag tror alltså att du skall felsöka annorstädes. Börja med att med en skruvmejsel och peta rent i ”gälarna” i drevets kylvattenintag, här kan då finnas en massa gammal färg och rester av havstulpaner och liknande. Då kan du ju samtidigt kolla där vatten och avgaser skall komma ut, i kavitationsplattans bakkant, här kan det ju kanske också bli ett stopp, rent teoretiskt iallafall.

Om jag förstår rätt så är det O-ringarna vid anslutningen till ingående kylvattenslang. Jag har bytt dessa en gång för längesedan, inte speciellt svårt. Det kan vara litet knepigt att komma åt skruvarna (nummer 19) till anslutningsgrejen. Har du drevet monterat på båten eller står det bredvid? @Makro berättade för mig att hans anslutning hade blivit deformerad så kylvattenslangen sög luft och det blev varmgång i motorn, så kolla upp det när du ändå har grejerna demonterade. Köp Volvo-Penta originaldelar, avstå dom från Orbitarde (iallafall när det gäller avgas- och drivknutsbälgen, som du ändå byter vart annat år) O-ringarna kanske inte är lika kritiska.

Dissar gör jag väl inte direkt, men jag skrev ju också att regulatorn ser till att trycket är konstant, men kanske uttryckte mig luddigt. Två gånger har det hänt att regulatorn gått sönder och tömt hela flaskan, båda gångerna har det varit materialfel, en gång lossnade vredet från axeln så det gick varken att stänga av eller sätta på. Då hade jag ingen läckagtestare, den installerades först förra våren. Men den hade ju då inte varit till någon nytta då det läckte i regulatorn INNAN läcktestaren.

Jag ser till att växel ligger i och så vrider jag (eller medhjälpare) på propelleraxeln tills man hittar rätt läge så att splinesen hamnar rätt, svårare än så är det inte.