Georg_Ohm

Det är ju delvis det man kan läsa i olika böcker, att en propeller på rak axel riktar X antal % snett nedåt bakåt, och därmed lyfter akterskeppet litet. Medan det då på på ett drev ligger propelleraxeln mer eller något mindre parallellt med vattenytan och det mesta av propellerns kraft riktas bakåt, sedan, vilket jag har svårt att förstå, skulle drevet i sig generera mindre vattenmotstånd än axel, propeller och roder. Svågern hade en tid en Nimbus 335, med i mitt tycke en idiotisk roderkonstruktion. En propeller på rak axel i mitten och två små roder vid sidan om denna, rodren hade ingen nedre lagring. En grundkänning med den båten hade sannolikt blivit både kännbar och dyrbar. Motorn, D4, var dessutom monterad längst bak i båten, ”baklänges” med backslaget, som dessutom hade en vinkelväxel, framför/under motorn. Men det kanske var bra… inte vet jag. Det var iallafall inte så lätt att komma åt och byta impellern.

Jag tror också på kontaktproblem eller kabelbrott, så kolla det. Sedan har jag erfarit att en viss typ av mulen himmel kan hindra satellitsignalerna från att nå fram.

Vänern som sjö, det mellan landmassorna gillade jag ju inte, iallafall inte den hemska korta, brytande dyningen som dessutom hade en annan våg i 45° uppe på sin rygg, trots att det inte blåste speciellt mycket. Men nordostlig vind är vad som sades, rätt sällsynt sommartid även på Vänern, liksom här hemmavid. Å andra sidan hade vi även ett par överfarter eller turer en bit utanför kusten där det var nästan spegelblankt vatten. Om du hade frågat mig när vi tumlade runt i dyningen där på södra Värmlandssjön norr om Djurö, om jag kunde tänka mig att få båten upplyft med en jättestor transporthelikopter för omedelbar transport till det värsta blåshålet i Bohuslän, ”Tjurpannan” hade jag sannolikt svara ”ja”… 😀… Men allt annat var ju bra, även vädret! Ok, det är väl om den besvärliga dyningen på Värmlandsjön, i Kinneviken och på Dalbosjön jag får berätta för @Makro, @anuba och andra västorienterade forumdeltagare, så kanske dom håller sig i våra hemmafarvatten. Och Makro lär väl kunna alla danska räknetal nu..?

Hej! Jag brukar renovera och reparera alla trasiga saker jag kommer över, även om det inte blir lönsamt. Men det köket hade jag nog kasserat med en gång. Det finns ju vissa kök som det finns reservdelar till, om det finns det till ditt kök eller ej får du kolla upp, isåfall byter du ut båda brännarna, rören och anslutningarna, om inte kassera det! Det där med gasol ombord innebär ju litet säkerhetstänkande det skall bli tätt i anslutningar och när det är avstängt och det skall fungera bra. Jag känner inte till om det finns godkända kök till båt som man skall ha engångsgasolflaskor till, däremot finns det ju campingkök för sådana flaskor, men dom är nog inte godkända för båtbruk.

Duopropeller hindrar inte att båten slingrar sig i låga farter. Det bildas en virvel, turbulens bakom akterspegeln ömsom på ena sidan ömsom på den andra som orsakat detta fenomen. Sök på ”von Kármáns virvelgata”. En del båtar är känsligare för detta än vad andra är, min förra Nimbus med rak axel slingrade sig också en hel del, men inte lika mycket som nuvarande båt med drev. Sotekanalen i 5 knop är slalom. I 6,5 knop blir det bättre. Så man kan inte riktigt generalisera och säga att båtar med axel inte slingrar sig, det beror inte bara på drivlinan utan om båten har en undervattenskropp, köl, fena eller skädda. En motorbåt är alltid kompromiss. Kármáns virvlar är nog rätt så komplext skulle jag tro, det har ingenting med drivlinan att göra, det är mer båten och båtens bottenproflil och bottens avslutning i akterspegeln som skapar dessa virvlar. Måhända är båtens längd kontra dess bredd också avgörande. Möjligen kan ju även båtens tyngdpunkt påverka detta, en båt med drev har tyngdpunketn långt bak där då ett vridcentrum bildas, medan axelbåtar iallmänhet har motorn och tyngdpunkten längre fram, midskepps och då ett bättre vattensläpp i aktern, så att virvlarna uteblir eller inte blir så avgörande. Men det är nog så att båtar med drev har en bottenprofil och en akterspegel som gynnar dessa virvlar mer än vad båtar med rak axel har. Ja det är mina teorier. Fela mig om jag har rätt. Jag snackade med en kille som har en båt med dubbla motorer och drev, den slingrade sig också, sedan vet jag att @Makros båt även den med dubbelmontage och drev nästan inte slingrar sig alls vid låga hastigheter. Duopropeller hindrar heller inte propellervandring i sidled, trots vad som sägs i reklamen. Båten drar åt styrbord när man backar med drevet riktat rakt bakåt. Men man kompenserar ju mer eller mindre omedvetet för det och vrider ratten år bb. Men den vandrar inte i sidled vid kraftig acceleration. Det som är bra med duopropeller är att den ger ett väldigt bra bett i vattnet. Jag har haft båtar med både axel och drev, och har väl ingenting mer att tillägga om det, mer än att det inte går att jämföra med hur man backar motorbåtar med hur man backar en segelbåt. Och även långkölade segelbåtar och sådana med fenköl beter sig olika vid backning. För sådana båtar har jag (med varierad framgång) också manövrerat såväl i trånga hamnar som på öppet vatten. Men med drev är det väldigt enkelt att backa rätt, att backa diagonalt in mot en kaj är en baggis, och enklare och snabbare gör man det om man dessutom har en bogpropeller. Nu i sommar har det varit ganska många långsidestilläggningar, inte bara för att tanka och tömma septiktanken, utan även för natten, och ”fickparkering” med 50 cm marginal gick bra med bara viss hjälp från land. Men det är klart, om man har vinden emot sig blir det inte alls lika bra, inte ens med rak axel.

Nej, inga lösa foder.

Nej, dieseln var för dyr här. 19,50 kr/l.

Nästan hemma. På ”Kneppla”.

Nu i hemmafarvatten. Fyra veckor i älvar och Vänern. Tack till er som tipsat om olika hamnar och farleder! Göteborg, Kungälv, Trollhättan, Vänersborg, Dalbergså, Spiken 2 nätter, Läckö 2 nätter påmönstring, Lidköping, 2 nätter avmönstring, Hönsäter med Kinnekulle, 2 nätter påmönstring, Mariestad 3 nätter avmönstring, Skedberga, två nätter påmönstring, Sjötorp 2 nätter, avmönstring, Fällholmarna, Ekenäs, Vithall 45 minuter, Halleknaggen, Floghall, Åmål, Storön, Vingens hamn /Trollön, Sunnanå, Trollhättan, Kungälv, och idag utfart till västerhavet via Nordre älv. Tja, vad skall man säga… Väldigt trevliga hamnar, trevliga klubbhamnar med varmt välkomnande. Stora glassportioner i Mariestad. Skäligt pris på diesel, fungerande sugtömningsstationer. Fina men trånga inomsksärsfarleder. Däremellan tidvis rätt svårnavigerat. Det som jag inte alls gillar är nu det att hela sjön är fylld av en massa grund, grynnor, blindskär och bôar. Men endast en mindre grundstötning i låg hastighet utan skador. Sedan hade vi två eller tre rätt jobbiga överfarter över öppet vatten. Kinneviken i nordlig vind x 2, Fällholmarna norr om Djurö mot Lurö i no- vind i 20 nm med en vresig kort och brytande dyning värst blev det när vi närmade oss Lurös skärgård. Sedan på Dalbosjön mellan Hjortgrundet och Gällö udde, i princip samma dyning, kanske något mildare. Det jag kan jämföra med är Gillmarsfjorden där det kan uppkomma besvärlig kort dyning, men inte i 20 nm som det var när vi korsade Värmlandssjön. I olika omgångar har barn och barnbarn varit på besök någon natt eller en vecka. Delar ur den ordinarie besättningen har åkt hem över en dag till annan för att titta till huset, och då har det funkat bra med kommunikationerna. I Hönsäter hade vi tillgång till bil och kunde åka upp på Kinnekulle och då beskåda stora delar av sjön. Vi gick inte upp i Värmlandssjön. Badvattnet… tja jag var u början skeptisk då det ogenomskinliga vattnet likande illa kokt buljong, och det var tidvis algvarning. Men jag var i och såväl simmade som dök. Vattentempen var väl som mest 22°c. Iallafall inga maneter, och det var förbud på några ställen för magneter, magnetfiske var förbjudet bla. i Dalbergså. Tre kvällar i rad hamnade vi oplanerat på orter där det hölls veteranfordonsträffar, tisdag i Sunnanå, onsdag i Trollhättan och torsdag Kungälv. Sammanfattning, trevligt, svårnavigerad, bra väder, positivt överraskad av dom fina klubbholmarna. Trevliga små städer, med bra hamnar. I Lidköping är hamnen omgjort till denna säsongen, insegling på ostsidan nära Lidan istället för på västsidan som det står i sjökortet. Så det var en trevligt omväxling från bohuskusten.

Nej, inte så illa, däremot det inre locket det som ligger uppepå kylvattensilen. Om någon nu läser detta och har ett sådant havererat inre lock, kan det ersätts av ett eller helst två plastlock från sådana där plastburkar som lösgodis levereras i. Tag två sådana lock, klipp dom runda mer originallocket som mall, och lägg dom i kylvattensilens kanister. Sedan det yttre locket… jag har ju varit med om att jag skruvat på det så att det kommit snett i gängorna, då läcker det, och gängorna kan behövas smörjas med vanligt fett för att sedan kunnas skruvas på ordentligt.

Det finns en gammal tråd från 2013, som handlar om oljekylarproblem. Om det nu är oljekylaren som läcker… Den innehåller tuber likt en ångpanna, där kylvatten cirkulerar inuti och oljan på utsidan, eller om det nu är tvärtom. Om det finns en intern läcka däri får du ju kylvätska i oljan. Topplockspackningar kan ju haverera, men gör dom det så förlorar ju motorn en massa kraft. Eller till att börja med märker man ju inget men redan på kort sikt gör man det, och då är nu även risken stor att man får in kylvatten i förbränningsrummen.

Ja, sannolikt, eller så har oljekylaren lämnat in en avskedsansökan. Och om topplockspackningen gett upp har det ju ofta en annan bakomliggande orsak.

Beklagar å det djupaste. D-seriens tidigare motorer fick ju dåligt rykte om sig, mycket pga det som du beskriver. Och en del beroende på mystiska elektroniska fel. Det som i första hand, i allmänhet, får marindieselmotorer att haverera är ju dålig eller utebliven kylning och dålig eller utebliven smörjning. Annars är det ju ungefär lika svårt att svara på varför just din motor havererat som det är att svara på frågan ”hur långt är ett snöre ?” ”En säker diagnos får man först efter obduktionen”, som min gode vän patologen brukar säga. Om du vågar fortsätta att köra på den friska motorn… klart du kan och vågar det, men kolla noga oljetryck och kylvattentemperaturen. Kolla oljestickan några gånger extra.

Idealet är ju då man lyckats installera toastolen rakt över tanken, men det är måhända i få båtar man kan åstadkomma en sådan installation. I min båt luktar det inte inne på toan, utan på utsidan vid avluftningen varje gång man spolat, det kan ju vara litet pinsamt, skall tydligen kunna avhjälpas med ett kolfilter på avluftningsslangen. Ohlsson 8:8 hade nog från början inga septiktankar, från början det var spolning rakt ut, liksom det var i många samtida båtar.

Jag brukar ju relatera till en en ingift släkting, som inte bara har en tumme, utan fem tummar mitt i näven. Ok, alla kan ju få sin ankarlina i (duo-) propellern det är lätt gjort, men sällan två gånger samma dag i samma naturhamnsvik. Med en tandad brödkniv och en avbitartång hade man skurit och klippt av linan och rensat propellrarna, och det var inte lätt för den hade kilat fast sig mellan inre och yttre propellern.* Med återstoden av linan knopad i ankaret lyckades vederbörande backa på den igen och upprepa misstaget… Ja den linan såg precis ut som på bilden här ovanför, när jag tog emot hen i hemmahamnen. Men det kanske finns blyade ankarlinor från olika tillverkare med olika ”innehållsförteckningar”. * Så ett tips för er med drev i allmänhet och med drev och duopropeller i synnerhet: Ha alltid propellerverktyget med ombord, om man får en lina eller värre en kätting snodd mellan propellrarna räcker det med att skruva loss konan några varv, och dra den yttersta propellern bakåt någon centimeter eller mer, så det blir litet mellanrum, då går det lättare att få ur inkilade linor. Ja detta gäller Volvo Penta, jag vet inte hur det ser ut på andra tillverkares drev. Litet dolt i ursprungsfrågan kom ju det faktumet att ankarspelets kabular (eller vad nu linhjulet heter) inte fick grepp om den tillplattade linan. Så ock för mig. Jag hade en gammal blyad lina där kabularen bara slirade, och likadant för hen med fem tummar mitt i handen, då kom faktiskt hen på att man kunde vända på linan, alltså få ”båtändan” närmast ankaret och ”ankarändan” närmast båten. Det fungerade bra i några år tills den yttersta delen återigen hade blivit sliten, jag hade ett tag en vanlig treslagen lina + kätting, men det funkade dåligt, slirade. ”Hen” köpte först en ny lina, sedan en ny båt… Jag tröttnade, och för att förkorta en lång historia bytte jag till kätting hela vägen mellan ankare och ankarspel.

Njae, det beror på hur bra ventilation man har, och hur känsligt luktsinne förstås.

Japp, medhåll, jag har nu två av Biltemas skiljerelä inkopplade och jag har ett i reserv, vilket nog är onödigt, då det verkar som om dessa skiljerelä håller i många år. Man kan även koppla på annat sätt, man låter generatorn styra ett standardrelä som kopplas på DF, relät drar när generatorn laddar och kopplar då ihop batteribankerna. Välj ett billigt standard 40A relä, även det från Biltema och koppla 30 till en 25-30A* hängsäkring, sedan till startbatteriets plus, 87 kopplas till förbrukarbatteriets plus. 85 kopplas till minus, och 86 kopplas till DF på generatorn. Kablarna till minus och Df kan vara 1,5 mm2, dom andra bör vara minst 2,5 mm2 eller 4 mm2 beroende på hur långa dom blir. * Säkringen väljs utefter kablarnas grovlek och generatorns max utström. Men det blir betydligt enklare med en skiljerelä. Batteriladdning om vintern, jag har då kopplat mina batteriladdare över en timer, som underhållsladdar batterierna några timmar varje natt.

Vi ”hängde på låset” till slussportarna kl 09, och nu vid kl 14 har vi kommit till Fästningsholmen. Kungälv, det får räcka för idag.

Den ”dåligaste” bilden? Har nu lämnat Vänern, är i gästhamnen vid Trollhättans övre sluss, kollar när vänermaxbåtarna slussar, då säger Archimedes att det inte förbrukas så mycket vatten.

Stirra dig inte blind på tillbehör och flaschig navigationselektronik, sådant blir ändå snabbt omodernt och kan bytas på sikt. Oavsett båt du tittar på så skall du ta svärfar till hjälp och titta på båtens strukturella saker, bottenstockar, mkölinfästningar, roderinfärstningar etc. Titta även på det allmänna skicket, jag brukar råda båtköpare att titta och lukta… motorrummet, byssan (köket) och på toaletten, dessa tre utrymmen brukar avslöja en hel del, sedan luktar det alltid litet illa på båttoaletter, men om det luktar överdrivet av seneringsvätska kan det också vara ett observandum. Motorrummet skall vara rent utan oljekladd, och utan slagvatten under motorn. Köket skall vara rent utan inbrända matrester… ja du förstår. Det som kostar mycket pengar är segel, kapell, sprayhood, dynor och eller madrasser. Ja motorn kostar ju en hel del att renovera. Det är ju bra att kunna se båten på land, men det är ju även bra att kunna provsegla den.

…och skruvarna kan ju ha rostat fast.

Du ringa till Räddningstjänsten på din ort och rådfråga dom bur man bäst och säkrast tömmer (och sanerar) en bensintank. Om du har tur kanske dom hjälper dig med det med en smörgåstårta till fredagsfikat som ersättning. Annars kan det ju också vara en försäkringsskada. Möjligen kan även SSRS hjälpa dig, om du är medlem i Trossen.

Blyad lina som är deformerad kan eventuellt fixas till, jag såg en gång en två killar som drog en sådan deformerd lina runt en sådan där pollare av granit, dom sade att det blev bra… tja jag kollade inte men det kändes som om inte det skulle funka… Bandankarspel är väldigt bra, men det kan ju vara väldigt svårt att få till en kätting dom sista metrarna innan ankaret. Oavsett bandankarspel eller traditionella ankarspel, så skall man inte låta ankarspelet ta upp krafterna vid förtöjning, linan skall ovillkorligen slås om en knap eller pollare ombord. Om man bara har kätting finns det en speciell krok som man sätter i en länk och förtöjer den i knapen eller pollaren. Varken ankarspelets mekaniska komponenter eller akterspegeln eller badbryggan är i allmänhet inte konstruerade för att ta upp dom krafterna.

Ja det läcker… litet svårt att se, men det kan vara en i en ”frostplugg” en detalj som möjliggör gjutning av avgaslimpan, men det har ju redan konstaterats. Att smaka på utläckt vatten i båten är nu alltid ett bra tips, du skriver inte i vilket hav eller sjö du har båten, och rör det sig om någon insjö eller långt upp i norr kan det ju kanske inte smaka så mycket. Men i västerhavet är ju vattnet salt, och det känner man ju igen… Och saltvatten förtär ju effektivt motordelar i gjutjärn. @Mercury_44XS kan säkert berätta för dig var man kan inhandla nya avgaslimpor och hur man lättast byter ut dessa.

Min salige fars sista ”riktiga” båt var en Ohlsson 88, trevlig stabil 70-talsbåt. Väldigt traditionell inredning. Relativt rymlig för två vuxna och två barn, ja även hunden får plats om det nu inte rör sig om en 80kg benner-senner eller irländsk varghund i ponnystorlek. Det ligger en sådan ute på Blocket, för 29.000 nånstans i kalmartrakten. (Även en för 80.000 ligger ute på samma säljsajt). Ohlsson 88 är en väldigt stabil båt, den kränger inte så mycket, en del seglare anser att den är underriggad och det förekommer att man förlängt masten med 1 meter. Men jag missade kanske var du bor, hur långt du kan tänkas resa för att köpa båt och hur långt du kan tänkas segla hem den eller transportera den på annat sätt. Båtar i denna lägre prisklass brukar ofta, alltid, kräva en del GDS- jobb. Ingenting är svårt när man kan det, inte heller sedvanlig motorservice, men man får nu tänka på att det är gamla grejer. Volvo-Pentas smådieslar är ju i allmänhet väldigt långlivade, men det är ju inga evighetsmaskiner. Men det finns ju även kurser i motorservice.