Georg_Ohm

Två av mina tre Ctek ombord har lagt av, dom var nog omkring 20 år gamla. En är ersatt av en annan mindre Ctec garageladdare, en annan är ersatt av en mindre smart modell från Jula, om den bara är mindre till formatet eller mindre smart vet jag inte, men den har en sådan trevlig upplyst display🙂. Används mest vintertid under torrsättningsperioden. Funderar på vad jag skall ha istället… någon ”no name” som inte har någon (o)smart elektronik, som ger 13,5 volt och max 2 ampere… Grejen är ju den, för er som kommer nya in i denna diskussionen, att dessa ”smarta” laddare inte är så där jättesmarta, vi båtägare och även husbilsägare laddar ju samtidigt som vi förbrukar ström, det klarar dom flesta laddarna inte av att upptäcka, eller dom upptäcker det men reagerar på fel sätt. Om kylskåpet startar känner laddaren av att det uppkommit ett större spänningsfall, och ökar då på spänningen, som blir så hög att den kan skada såväl batteriet som känslig elektronik ombord, kanske även kulskåpets elektronik(?) Jag misstänker starkt att det är det som pajat två batteriuppsättningar för @anuba och även minst en uppsättning förbrukarbatterier för min svåger. Nu har ju iallafall Ctek några modeller som öven skall kunna funka som strömförsörjning, men jag vet inte om eller hur det fungerar annat än vad som skrivs i annonserna. Jag kan väl få raljera litet, men jag behöver inte ladda i hamn då jag har god solcellskapacitet, men det kan ju bli mulet flera dagar i sträck och man kan ju drabbas av någonting som kräver landström och laddning. Och solcellsregulatorn jag har, är en modell som säljs under flera olika namn, panelerna är inte köpta i båttillbehörsbutiken, utan rätt billigt av en solcellsbutik on-line på Tradera, det var väl nio år sedan nu och det funkar fortfarande. Sedan, Vitron i all ära, men jag känner att man liksom bygger in sig i ett system genom att köpa Victrons produkter, klart att man inte behöver göra det, om man nu inte vill det. Likadant är det ju med Ctek, ävensom deras produktprogram inte är lika omfattande. Sutars/Skyllermarks är det väl ungefär likadant med, i marknadsföringen, men vi som vet och har egna pressverktyg vet ju hur man kommer billigare och ibland mycket bättre undan.

Jag är ingen vän av vare sig Victron eller Ctek, har, och håller på att sanera båten från deras produkter. Å andra sidan är mitt behov av batteriladdare ganska litet, men inte så att dom kan elimineras. MEN, @Prince-Nick skriver att Vitcron laddade med 4,3A medan Ctek bara laddade med 1,9A..? Var då batteristatus jämförbar innan både dessa laddarna sattes igång? Eller var det måhända så att victronen hade gjort grovjobbet och och laddat upp batteriet så pass att cteken bara behövde gå på tomgång med 1,9A? Det är ju ändå batteriets inre resistans, som är relaterad till hur mycket laddat det är, som bestämmer laddningsströmmen… sedan kan ju olika laddare vara specade med olika uteffekt, det är nu en annan sak. Det är för övrigt rätt vanskligt att göra jämförelser ombord i båten av olika laddare, det görs rättvist i en laboratoriemiljö. CTEK DS250SA, kan jag inte finna. men CTEK D250SA, uppgavs kunna ge 20A när den var i produktion.

Till denna nippel passar den fettsprutan, men köp till den lilla slangen, annars är det rätt svårt att komma åt.

VP gjorde om dessa nummerserier för några år sedan, man borde ju finna någon översättningstabell nånstans.

I en annan tråd spekuleras det om varför GPS-signalerna ibland inte är tillförlitliga, i media sägs det att ”någon” stör ut dem i Östersjön, sant eller konspiration? Så det kan ju hända att din plotter är ok, men att signalen som tas emot av dess antenn är av dålig kvalitet.

Jag/vi är nu nu på väg hemåt, dalslandssidan söderut. Är i Åmål, fortsätter inomskärs, tack för varningen om smala farleden efter Vingens hamn, kan bli Dalbergså igen och/eller Sunnanå innan jag begär broöppning i Vänersborg. Så får jag se om det blir att ”svänga höger” i Kungälv.

Det låter som om det är lagret i skölden som styraxeln löper igenom. Om du känner under styrarmen på sköldens insida på båtens bb-sida så skall det där finnas en smörjnippel , ja på vissa modeller finns det två, en på varje sida, var det någon som berättade. Men en fettspruta som har en flexibel slang trycker du i en massa fett i detta lager. Jag använder Julas fettspruta och har köpt till en slang till den. Volvo Penta rekommenderar säkert ett dyrt fett, men jag har i alla år tryckt in ett bra fett som även det köpt på Jula som inte varit speciellt dyrt. Använd gärna engångshandskar, det kan bli rätt så kladdigt.

Numret skall stå instansat på navets utsida mellan bladen, sannolikt övermålat x flera. Jag har J3 på min båt med KAD43 och liknande mått och vikt i övrigt. KADs drev är relativt högvarvigt utväxlade så det brukar bli propellrar som annars rekommenderas till båtar med bensinmotorer.

Fucking Åmål idag. Bevisligen kan båtlivet se olika ut för olika personer.

Går den också på 12V?

Klart intressant, och betydligt billigare än vad den jag nu har, köpt på Seasea var.

Jag funderade i dom banorna, men saknar två komponenter, 12 meter mast och 12 meter USB-kabel.

Brytaren som det står en duschsymbol på kan ju naturligtvis manövrera pumpen den också, men den kan ju också vara kopplad till en länspump i duschens avlopp, om nu det ligger lägre än båtens vattenlinje. Du får testa och se vad som händer… I sådana avlopp brukar det också finnas en nivåvakt, en flottör som står till strömmen när vattnet stigit till en viss nivå.

Alla är barn i början. Ja det är dom flärparna, med dessa kan båtens gångläge justeras i två riktningar, rolled (om båten lutar i sidled) och pitch, om båtens för pekar mot stjärnorna. Trimplanen är ju väldigt bra att ha innan båten planar för att få ned fören och få upp akterskeppet ur vattnet, om inte är det en hel del motorbåtar som bara skjuter en massa vatten framför sig som en bulldozer, och motorn får jobba onödigt hårt och då får en oekonomisk bränsleförbrukning. Det finns även helt automatiska system för att justera gångläget, antigen hela system eller sådana som kopplas till befintliga trimplan.

Det finns ju papperssjökort! Utan ett sådant skall du inte ge dig ut på Vänern, även om du får igång din plotter. Vänern är absolut inte den sjön där man skall navigera i blindo. Vänern är välfylld med grund, grynnor, bôar och en massa stenar, en hel del av dessa ligger precis under vattenytan, mitt ute i sjön, och strax utanför kusterna. Hindens rev sträcker sig en bra bit ut i Vänern, ligger rakt i din färdväg om du går från Vänersborg. Här är det en veritabel fartygskyrkogård, onödigt att placera fler båtar där. Men sedan finns det en väldigt smal och grund inre farled på Kållandsös västsida och norrut, undvik den, den är mer lämpad för kanot eller kajak, ja det går att ta sig igenom, jag gjorde det för ett par veckor sedan, men det är trångt, en och annan vassrugge, och en del grund. Men med koll på läget är det ju en trevlig farled. Det finns en farled i ett vatten som skiljer Kållandsö från fastlandet, den korsas av en icke öppningbar låg vägbro, tveksamt om din båt kommer under. Kan alltså vara en återvändsgränd. Men gör som jag gjorde, gå från Vänersborg upp till Dalbergså på Dalslandssidan, om du håller långt från kusten och följer farleden är det relativt rent vatten, och med det menas inte vattenkvaliteten utan att det inte finns hinder i form av grund. Dalbergså är en väldigt skyddad och trevlig hamn. På Sikhall har jag inte varit, men det ser ju trevligt ut i guideboken. Från Dalbergså kan du, om det nu inte blåser för mycket, gå ut mot nordost mot Kållandsö och in i farleden mot Hörviken, Spiken och sedan mot Läckö, men du navigerar inte ostraffat utan sjökort, förlita dig inte heller på plottern, jag har drabbats av att min ena plotter varnat för missvisningar, och det har sett ut som om båten varit uppe i en åker eller 100 meter vid sidan av farleden, för att nästa sekund inte visa någon position alls. Det kan ju låta som jag vill skrämma bort dig, men det vill jag inte, det är i all välmening jag har skrivit detta. Själv är jag i princip första gången i Vänern på en längre tur, och van vid Bohuslän tycker jag att sjön är direkt svårnavigerad. Jag förstår även av annat inlägg att du köpt en motorbåt med bensinmotor… ja tag då noga reda på var du kan tanka bensin, det går inte att göra det i Dalbergså. Så införskaffa pappersjökort, jag är inte direkt imponerad över Sjöfartsverkets båtsportskort, men det fungerar för det mesta. Tänk på att det kan finnas olika kort över samma område, i olika skalor, navigera alltid efter den minsta skalan, det mest ”inzoomade” sjökortet. Hamnguiden 9 den du ha liksom en reservdunk och en del navigationskunskap! Och se till ett få igång plottern, eller köp en ny med färsk sjökortsmjukvara. Jag har även upplevt att mobiltäckningen är svajig, men med en VHF-radio kommer man alltid i kontakt med sjöräddningen om olyckan skulle vara framme, och dom hjälper även personer som inte är medlemmar i SSRS, (Svenska Sjöräddningssällskapet) om det gäller sjönöd, gäller det assistans eller annan hjälp får man betala om man inte är medlem.

Dupropeller är två motroterande propellrar som sitter på samma axel, eller egentligen en hålaxel. Jag kan meddela att det hjälper föga med duopropeller, båten får en slingrande gång iallafall. Det beror på att det bildas virvlar, turbulens bakom båten, ömsom på sb- och ömsom på bb-sida. Max nedfällda trimplan och hög drevvinkel kan hjälpa… ibland, men sällan alltid. Väldigt konstigt att båten inte har några trimplan, det bör den ju ha så att du kan trimma den till ett gynnsamt gångläge i högre hastigheter.

Det kan ju täppa till kylvattenintaget, men det skall mycket till för att göra det, då får det vara en illaluktande tjock matta av döende alger. Värre är det om du kommer in i en vik där det växer massvis med vattenhyacinter, dom fastnar överallt på båten. En artspridning som drabbat Victoriasjön. I Bohuslän har vi en brun trådalg som jag brukar likna vid Malacos kolasnören, den ser likadan ut, en seg rackare som har en otrevlig ovana att fastna i propellern och snurra upp sig runt propelleraxeln.

Jag vet inte hur det ser ut inuti modernare pentadrev eller bravodrev eller andra andra fabrikat, men Pentas 290 och tidigare versioner är iallafall väldigt mekaniska. I båten med rak axel kunde du i bästa fall backa rakt bakåt, men sannolikt snett bakåt pga propellerns rotation, och då med väldigt liten roderverkan, men det kan ju skilja sig märkbart mellan olika båttyper.

Jag har aldrig förstått alla fördelar med Y-bommar, trots bra manöverbarhet i trånga hamnar tycker jag mest bommarna är i vägan. Sedan det där med att förtöja baklänges… Å andra sidan har jag pålar som akterförtöjning, ja dom står ju där som står, det blir tätt mellan båtarna. Bojar och lösa linor har jag och andra jag känner trasslat in i propellern, inte bra det heller. Kanske bäst att ha båten på land, förtöjd för storm.

Hur hade du tänkt att kombinera ett hydrauliskt backslag med ett 290-drev? Men det kanske går på något vis…? Inte ens bröderna Bäver kan kan lösa det. Hydrauliska backslag är ju annars någonting man gärna vill ha på båtar med rak axel, då är det placerat mellan motorn och axeln. I ett drev, såsom VP- 290 sitter själva backslaget i drevet, och är liksom mekaniskthydraulisk då drevet är fyllt med olja, men mest mekaniskt, men smutta växlingar blir det inte, det är ”klonk” fram, back eller friläge. Du kan ju kanske sänka motorns tomgångsvarvtal för att få något smidigare växlingar. Ja båtar med liten undervattenskropp och drev kan ju flyta iväg som en skit i en pissepotta när man lägger ur växeln, då förlorar man ju all manöverförmåga. Men det brukar gå att backa upp båten rätt, att styra upp med backen, om du vill ha förskeppet åt bb svänger du dikt sb och lägger du i backen med litet gas, tomgång brukar räcka och låter båten räta upp sig. Det går även att diagonalt sidförflytta båten med backen i och gasa litet, åt vilket hål du då skall vrida ratten beror på om du har en vänster- eller högergående propeller. Men det kräver ganska mycket träning , och om vinden ligger på från fel håll kan det vara dömt att misslyckas. Men kolla alltid flaggor i land och segelbåtarnas vindexar i masttopparna så ser du vart det blåser och kan agera efter det. Du kan även ligga stilla med friläge i hamnen och se åt vilket håll båten dejsar iväg, det är lärorikt, bra att veta innan man går in till sin båtplats. Men klart att en bogis underlättar, men den löser minsann inte alla tilläggningsproblem. Simma lugnt!

Det klassiska är ju att pumpen startar och går i några sekunder med några minuters intervall, precis efter det att man krupit till kojs. Om det då inte är någon vattenkran som är åtdragen så läcker det litet i någon skarv eller anslutning. Slangarna under slangklämmorna blir efter några år geleartade och kryper liksom under slangklämmans tryck med ett litet läckage som resultat. Måhända kan det vara därför som det finns en strömbrytare som kan göra pumpen och tryckvakten spänningslösa.

Tja, men den sjysst vattenfast tuschpenna kan man uträtta underverk, om man nu har en sådan till hands istället för könare.

Jag har sett det på håll, i en gammal buss, någon slags oljeledning till en Wilson semiautomatisk transmisson hade sprungit läck och det hade runnit ned en massa vanlig transmissionsolja i startmotorn, det brann bra. Vanlig motorolja kan ju också brinna…

Om det finns en expansionstank, hydrofor, eller långa elastiska vattenslangar, tar det en stund innan pumpen startar, liksom det tar en stund innan den stannar när man stänger av tappkranen. Annars tar det omkring 0,5- 1 sekund. Helt riktigt att tryckvakten sitter under pumpen i bild. Jag ser även att det finns en sil på pumpens sugsida, det är bra.

Jag är ju ingen expert på utombordare, men det händer ju att vulkningen av proepellercentrum, om det är av gummi, släpper vid ökat pådrag, acceleration, då ökar motorvarvet men inte hastigheten.