Georg_Ohm

Jag/vi är nu nu på väg hemåt, dalslandssidan söderut. Är i Åmål, fortsätter inomskärs, tack för varningen om smala farleden efter Vingens hamn, kan bli Dalbergså igen och/eller Sunnanå innan jag begär broöppning i Vänersborg. Så får jag se om det blir att ”svänga höger” i Kungälv.

Det låter som om det är lagret i skölden som styraxeln löper igenom. Om du känner under styrarmen på sköldens insida på båtens bb-sida så skall det där finnas en smörjnippel , ja på vissa modeller finns det två, en på varje sida, var det någon som berättade. Men en fettspruta som har en flexibel slang trycker du i en massa fett i detta lager. Jag använder Julas fettspruta och har köpt till en slang till den. Volvo Penta rekommenderar säkert ett dyrt fett, men jag har i alla år tryckt in ett bra fett som även det köpt på Jula som inte varit speciellt dyrt. Använd gärna engångshandskar, det kan bli rätt så kladdigt.

Numret skall stå instansat på navets utsida mellan bladen, sannolikt övermålat x flera. Jag har J3 på min båt med KAD43 och liknande mått och vikt i övrigt. KADs drev är relativt högvarvigt utväxlade så det brukar bli propellrar som annars rekommenderas till båtar med bensinmotorer.

Fucking Åmål idag. Bevisligen kan båtlivet se olika ut för olika personer.

Går den också på 12V?

Klart intressant, och betydligt billigare än vad den jag nu har, köpt på Seasea var.

Jag funderade i dom banorna, men saknar två komponenter, 12 meter mast och 12 meter USB-kabel.

Brytaren som det står en duschsymbol på kan ju naturligtvis manövrera pumpen den också, men den kan ju också vara kopplad till en länspump i duschens avlopp, om nu det ligger lägre än båtens vattenlinje. Du får testa och se vad som händer… I sådana avlopp brukar det också finnas en nivåvakt, en flottör som står till strömmen när vattnet stigit till en viss nivå.

Alla är barn i början. Ja det är dom flärparna, med dessa kan båtens gångläge justeras i två riktningar, rolled (om båten lutar i sidled) och pitch, om båtens för pekar mot stjärnorna. Trimplanen är ju väldigt bra att ha innan båten planar för att få ned fören och få upp akterskeppet ur vattnet, om inte är det en hel del motorbåtar som bara skjuter en massa vatten framför sig som en bulldozer, och motorn får jobba onödigt hårt och då får en oekonomisk bränsleförbrukning. Det finns även helt automatiska system för att justera gångläget, antigen hela system eller sådana som kopplas till befintliga trimplan.

Det finns ju papperssjökort! Utan ett sådant skall du inte ge dig ut på Vänern, även om du får igång din plotter. Vänern är absolut inte den sjön där man skall navigera i blindo. Vänern är välfylld med grund, grynnor, bôar och en massa stenar, en hel del av dessa ligger precis under vattenytan, mitt ute i sjön, och strax utanför kusterna. Hindens rev sträcker sig en bra bit ut i Vänern, ligger rakt i din färdväg om du går från Vänersborg. Här är det en veritabel fartygskyrkogård, onödigt att placera fler båtar där. Men sedan finns det en väldigt smal och grund inre farled på Kållandsös västsida och norrut, undvik den, den är mer lämpad för kanot eller kajak, ja det går att ta sig igenom, jag gjorde det för ett par veckor sedan, men det är trångt, en och annan vassrugge, och en del grund. Men med koll på läget är det ju en trevlig farled. Det finns en farled i ett vatten som skiljer Kållandsö från fastlandet, den korsas av en icke öppningbar låg vägbro, tveksamt om din båt kommer under. Kan alltså vara en återvändsgränd. Men gör som jag gjorde, gå från Vänersborg upp till Dalbergså på Dalslandssidan, om du håller långt från kusten och följer farleden är det relativt rent vatten, och med det menas inte vattenkvaliteten utan att det inte finns hinder i form av grund. Dalbergså är en väldigt skyddad och trevlig hamn. På Sikhall har jag inte varit, men det ser ju trevligt ut i guideboken. Från Dalbergså kan du, om det nu inte blåser för mycket, gå ut mot nordost mot Kållandsö och in i farleden mot Hörviken, Spiken och sedan mot Läckö, men du navigerar inte ostraffat utan sjökort, förlita dig inte heller på plottern, jag har drabbats av att min ena plotter varnat för missvisningar, och det har sett ut som om båten varit uppe i en åker eller 100 meter vid sidan av farleden, för att nästa sekund inte visa någon position alls. Det kan ju låta som jag vill skrämma bort dig, men det vill jag inte, det är i all välmening jag har skrivit detta. Själv är jag i princip första gången i Vänern på en längre tur, och van vid Bohuslän tycker jag att sjön är direkt svårnavigerad. Jag förstår även av annat inlägg att du köpt en motorbåt med bensinmotor… ja tag då noga reda på var du kan tanka bensin, det går inte att göra det i Dalbergså. Så införskaffa pappersjökort, jag är inte direkt imponerad över Sjöfartsverkets båtsportskort, men det fungerar för det mesta. Tänk på att det kan finnas olika kort över samma område, i olika skalor, navigera alltid efter den minsta skalan, det mest ”inzoomade” sjökortet. Hamnguiden 9 den du ha liksom en reservdunk och en del navigationskunskap! Och se till ett få igång plottern, eller köp en ny med färsk sjökortsmjukvara. Jag har även upplevt att mobiltäckningen är svajig, men med en VHF-radio kommer man alltid i kontakt med sjöräddningen om olyckan skulle vara framme, och dom hjälper även personer som inte är medlemmar i SSRS, (Svenska Sjöräddningssällskapet) om det gäller sjönöd, gäller det assistans eller annan hjälp får man betala om man inte är medlem.

Dupropeller är två motroterande propellrar som sitter på samma axel, eller egentligen en hålaxel. Jag kan meddela att det hjälper föga med duopropeller, båten får en slingrande gång iallafall. Det beror på att det bildas virvlar, turbulens bakom båten, ömsom på sb- och ömsom på bb-sida. Max nedfällda trimplan och hög drevvinkel kan hjälpa… ibland, men sällan alltid. Väldigt konstigt att båten inte har några trimplan, det bör den ju ha så att du kan trimma den till ett gynnsamt gångläge i högre hastigheter.

Det kan ju täppa till kylvattenintaget, men det skall mycket till för att göra det, då får det vara en illaluktande tjock matta av döende alger. Värre är det om du kommer in i en vik där det växer massvis med vattenhyacinter, dom fastnar överallt på båten. En artspridning som drabbat Victoriasjön. I Bohuslän har vi en brun trådalg som jag brukar likna vid Malacos kolasnören, den ser likadan ut, en seg rackare som har en otrevlig ovana att fastna i propellern och snurra upp sig runt propelleraxeln.

Jag vet inte hur det ser ut inuti modernare pentadrev eller bravodrev eller andra andra fabrikat, men Pentas 290 och tidigare versioner är iallafall väldigt mekaniska. I båten med rak axel kunde du i bästa fall backa rakt bakåt, men sannolikt snett bakåt pga propellerns rotation, och då med väldigt liten roderverkan, men det kan ju skilja sig märkbart mellan olika båttyper.

Jag har aldrig förstått alla fördelar med Y-bommar, trots bra manöverbarhet i trånga hamnar tycker jag mest bommarna är i vägan. Sedan det där med att förtöja baklänges… Å andra sidan har jag pålar som akterförtöjning, ja dom står ju där som står, det blir tätt mellan båtarna. Bojar och lösa linor har jag och andra jag känner trasslat in i propellern, inte bra det heller. Kanske bäst att ha båten på land, förtöjd för storm.

Hur hade du tänkt att kombinera ett hydrauliskt backslag med ett 290-drev? Men det kanske går på något vis…? Inte ens bröderna Bäver kan kan lösa det. Hydrauliska backslag är ju annars någonting man gärna vill ha på båtar med rak axel, då är det placerat mellan motorn och axeln. I ett drev, såsom VP- 290 sitter själva backslaget i drevet, och är liksom mekaniskthydraulisk då drevet är fyllt med olja, men mest mekaniskt, men smutta växlingar blir det inte, det är ”klonk” fram, back eller friläge. Du kan ju kanske sänka motorns tomgångsvarvtal för att få något smidigare växlingar. Ja båtar med liten undervattenskropp och drev kan ju flyta iväg som en skit i en pissepotta när man lägger ur växeln, då förlorar man ju all manöverförmåga. Men det brukar gå att backa upp båten rätt, att styra upp med backen, om du vill ha förskeppet åt bb svänger du dikt sb och lägger du i backen med litet gas, tomgång brukar räcka och låter båten räta upp sig. Det går även att diagonalt sidförflytta båten med backen i och gasa litet, åt vilket hål du då skall vrida ratten beror på om du har en vänster- eller högergående propeller. Men det kräver ganska mycket träning , och om vinden ligger på från fel håll kan det vara dömt att misslyckas. Men kolla alltid flaggor i land och segelbåtarnas vindexar i masttopparna så ser du vart det blåser och kan agera efter det. Du kan även ligga stilla med friläge i hamnen och se åt vilket håll båten dejsar iväg, det är lärorikt, bra att veta innan man går in till sin båtplats. Men klart att en bogis underlättar, men den löser minsann inte alla tilläggningsproblem. Simma lugnt!

Det klassiska är ju att pumpen startar och går i några sekunder med några minuters intervall, precis efter det att man krupit till kojs. Om det då inte är någon vattenkran som är åtdragen så läcker det litet i någon skarv eller anslutning. Slangarna under slangklämmorna blir efter några år geleartade och kryper liksom under slangklämmans tryck med ett litet läckage som resultat. Måhända kan det vara därför som det finns en strömbrytare som kan göra pumpen och tryckvakten spänningslösa.

Tja, men den sjysst vattenfast tuschpenna kan man uträtta underverk, om man nu har en sådan till hands istället för könare.

Jag har sett det på håll, i en gammal buss, någon slags oljeledning till en Wilson semiautomatisk transmisson hade sprungit läck och det hade runnit ned en massa vanlig transmissionsolja i startmotorn, det brann bra. Vanlig motorolja kan ju också brinna…

Om det finns en expansionstank, hydrofor, eller långa elastiska vattenslangar, tar det en stund innan pumpen startar, liksom det tar en stund innan den stannar när man stänger av tappkranen. Annars tar det omkring 0,5- 1 sekund. Helt riktigt att tryckvakten sitter under pumpen i bild. Jag ser även att det finns en sil på pumpens sugsida, det är bra.

Jag är ju ingen expert på utombordare, men det händer ju att vulkningen av proepellercentrum, om det är av gummi, släpper vid ökat pådrag, acceleration, då ökar motorvarvet men inte hastigheten.

Det är ju litet dålig fart på diskussionerna i forumet, sägs det, skrivs det… Då har jag en ny navigationsfråga: Jag befinner mig nu i Vänern, missade att köpa sjökort för både Göta älv och Nordre älv. Jag tänkte väl fel, att iallafall Göta älv inte skall bjuda på några navigationstekniska utmaningar, svårt att köra fel, men den nordre älvgrenen..? Eventuellt skall jag till Kneppla, och tänkte då gå nedströms Nordre älv. Landsvägsbron i Kungälv är ju 5 meter seglingsfri höjd, skall inte behöva öppnas. Det finns ju några öar i älven, Munkholen exempelvis, är det en prickad farled på någon av dess sidor? Likadant med Tjuvholmen? Sedan är det ju den där spännande skärmanläggningen vid Ornö… känns som om småbåtspassagens vattendjup är litet snålt, hur ofta öppnar man stora farleden där för fritidsbåtar?

Det är ju litet dålig fart på diskussionerna i forumet, sägs det, skrivs det… Då har jag en ny teknisk fråga: Routerproblem. Jag har en ”blå och svart låda med fyra antenner” den ger bara ibland kontakt med internet, vad är det för fel? Ok, en LTC router som fungerat väldigt bra i båten, på resor med landsvägsfordon i landet och även utomlands. Det verkade som om den lade av i Mariestad, då plockade jag fram reserven, en litet reserouter utan externa antenner, och den fungerade bra. Mariestads hamn (även i Sjötorp) hade en fri WI-FI som det vara litet si och så med, funkade bra ibland, ibland inte. Så jag tolkade ju det som att det var en svajig täckning. Så har jag kört LTC-routern igen och den fungerar en stund, kanske den fått värmeslag, men den är bara handljummen. Och när den lägger av flyttar jag simkortet till den lilla reseroutern, oftast hittar den Internet men inte riktigt alltid. Båda routrarna anser att Maringuiden och Göteborgsposten är besvärliga att ladda hem, men dom kan komma åt andra komplexa webbplatser. Så var det en diskussion, som jag nu inte hittar, angående routrar ombord, där rekommenderades nån modell…?

Många köper nog inte en båt med hjälp av hjärnan, det är hjärtat som får avgöra, och då blir det som det blir, när det inte blir som det skall. Under pandemin ville ju många skapa avstånd till andra, för ute i skärgårdarna finns det ju inte så många människor… eller hur!? …. så liksom ”covidhundar” skapades nu även ”covidbåtar”. När sedan pandemin mer eller mindre ebbade ut gjorde även intresset för hund- och båtliv det för dom här kategorierna människor. Då är det som det är, när det inte är som det skall. En del övar sig på sjön, ”sjöövare” somliga tycker efter en tid att dom skall skaffa en husbil eller en hammock istället, somliga fastnar för båtlivet och byter upp sig till mer ändamålsanpassad båt. Somliga förstår inte att dom inte är lämpade för sjöliv och köper en större och bredare båt med mer motorstyrka.

Jag tror inte att risken är speciellt stor att bli magsjuk. Om vattnet smakar dåligt så dricker man det ju inte. Om nu inte föregående ägare fyllt tanken med algkontaminerat sjövatten som fått stå, eller om det läckt in avloppsvatten, vilket känns rätt så osannolikt. Det finns deltagare här på forumet som experimenterat med att låta vatten stå i veckovis och sedan druckit det och det har uppenbarligen gått bra. Som jag tidigare skrev har jag tvättat och sköljt igenom tankar och tryckvattensystem med klorinlösning. Men på sikt byter du ut konstiga rör och tillsynes otäta kopplingar. Biltema har blå och röda godkända slangar för ändamålet, liksom en plastlåda med diverse Y- och T-rör till förgreningarna, men dom röda slangarna (inte heller de blå) tål inte riktigt varmt varmvatten, så första metern eller så från vv-beredaren använder du en gummislang eller liknande, den behöver inte vara livsmedelsgodkänd eftersom du inte dricker varmvatten, om du gör det smakar det bara gummi först tiden. Då låter det som din blandare läcker, så byt ut den, har du en blandare på toa och vid duschen också?

Jag minns några av dom inläggen skrivna av nybörjare, ibland ensamseglare, som antingen i en nyinköpt relativt ny 30- fotsbåt eller med en väldigt liten båt inköpt för ett ”vrakpris” som då undrar om man kan segla från Norrlandskusten nånstans, förbi Hela Svealand, Skåne och Halland och upp en bra bit i Bohuslän på ”typ” 14 dagar i september eller oktober… ja det är ju inte så lätt att ta en sådan fråga på allvar, men kanske förleds att tro att någon driver med oss. Klart man måste avråda, och försöka övertala att trådskaparen helst skall välja en lastbilstransport… Då föreslår någon ”Göta kanal” i augusti istället… Visst, jättekäckt, välj ut en snygg gravsten innan du kastar loss. Värmlandsjön under nv-vind är inte att leka med, och innan och efter det skall det ju passera en sjuhelsikes massa slussar. Nyligen var det en fråga igen, vad man bör ha med sig ombord under en helgtur i en mindre motorbåt. I all välmening föreslogs alla typer av säkerhetsutrustning, verktyg, köksgeråd, livsmedel, nödproviant och jag vet inte vad… så om trådskaparen tog med alla dessa grejerna hade hen sänkt båten redan i hemmahamnen. Men jag är helt övertygad att det emellanåt är personer som försöker driva med oss, ställer omöjliga frågor att svara på, ”jag har en vit båt med en röd motor monterad under golvet, som inte vill starta, trots att jag tankat färsk diesel”… Men man vet ju aldrig hur det är ställt bakom tangentborden. Men man undrar… jag brukar läsa SSRS loggar, och det händer nu att man bogserat hem perronger som tankat fel, eller bogserat seglare som i måttlig vind inte kunnat starta motorn… Det är nu klart att det kan ligga bakomliggande orsaker till detta man aldrig får reda på, och det är längesedan jag såg någon ens i en liten segelbåt segla in- eller ur hamnen.