Georg_Ohm

Undrar sa flundran om skäddan inte är en fisk.. På 1980-talet fanns det en snipa i ”familjerederiet” där man stoppade motorn med en likadan(?) kabel, jag tycker att jag känner igen den. Det är ju en pianotråd inuti höljet, men nipplar i ändarna som är antingen pressade eller hårdlödda… Om nu det kan hjälpa dig att finna en ny kabel utanför boxen.

Jag skulle tro att Biltemas marinfett funkar bra. Man ser smörjnippeln på bilden, jag har ingen möjlighet (tror jag) att rita pilar eller ringar, men den sitter litet till höger på styrarmens bas, rakt ovanför styrkabelns gaffel. Nej, det ser annorlunda ut på min båt också, men nippeln sitter på samma ställe. I andra diskussioner på forumet om detta har det framkommit att det kan se annorlunda ut på en del båtar, drev, installationer.

Du får känna sig fram. Smörjnippeln sitter på babords sida, alltså till höger om du ligger uppepå motorn med näsan vänd akterut. Sväng först till styrbord så mycket det går, då skall nippeln peka ungefär rakt fram, den sitter i nivå sisådär 10-15 cm under styrarmens position. Du köper först Julas fettspruta, den är mycket lättare att fylla med fett än exempelvis Biltems, köp till en slang med nippel till fettsprutan, då är det lättare att arbeta med fettsprutan mot nippeln än med det stela röret som är medskickat. Sedan är det ju frågan om vilket fett du skall använda, jag har kört med något vattenfast (alla petroliumbaserade smörjfetter är väl ”vattenfasta”?) fett för traktorer och jordbruksredskap, men skall nog byta till något marinfett av något slag, om nu det är bättre eller ej(?).

Om du nu köper en sådan givare så behöver du ju inte göra något ingrepp i avgasslangen, spänn fast termostaten med ett brett buntband när slangen vanligtvis är varmast. Klart att buntbandet skall tåla litet värme. På färdigköpta sådana temp.larm sitter termostaten/givaren fast med ett metallband och en spiralfjäder.

Electrokit har bimetalltermoster i värden från 40° till 125°. Dom kostar 42 eller 79 kr styck. Vill minnas att denna firma även har en elekronikbyggsats som man skulle kunna bygga och anpassa till avgastemperaturlarm.

Jodå, jag måste måla både bogpropellern och tunneln, liksom den delen av växelhuset som är under vattenlinjen. När jag köpte båten på ostkusten för omkring 11 år sedan var den omålad, eller kanske målad med ”oskustfärg” så den tappade snabbt effekt här i Skageracks kustnära farvatten, vid okulär besiktning medels cyklop såg jag att dom förbaskade havstulpanerna bildat stora kolonier på propellern och i hela tunneln. Så jag rekommenderar att måla dessa delar ordentligt! Nu växer det ju iallafall, men hade väl varit etter värre om det var omålat. Om det finns en offeranod så se till att maska den innan målning! Sedan finns ju fenomenet att havstulpanerna gillar offeranoder och gärna bildar bosättningar alldeles intill dessa.

Allt detta hände ju före min tid… och det var ju högst sannolikt ingen annan av forumdeltagarna som var ögonvittnen till dessa höjningar av vattenståndet. I biblisk mening skulle det ju då har varit en 40 dagars tsunami, likt väldigt många Niagarafall på samma gång. Allt detta skall ha skett omkring 5500 år fKr. Som jämförelse uppfördes Chopspyramodiden omkring 4509-4600 år fKr. Ja, så det var ju rätt så längesedan. Höjningar av havsnivåer, eller sänkning av land, har ju aldrig, utan Guds inverkan, skett så hastigt, Dogger, Atlantis och andra existerande eller konfabulatoriska landmassor dränktes säkert inte så snabbt utan att befolkningen hann flytta till mer höglänta områden. Jag tror ju mer på Wikipedia än på Bibeln, iallafall när det gäller faktauppgifter, även om man skall vara källkritisk till allt man läser. Men Noak var ju en minst sagt mogen man när han efter omkring 50-100 års byggande fick Arken klar, han var då omkring 600 år gammal, så han hade väl en del erfarenhet inom skeppsbyggnadskonsten, kan jag tro. (Wikipedia) Hela historien är säkerligen en sedelärande metafor, som i stort sett handlar om att man skall vara skötsam och arbetsam, inte göra några ickemoraliska utsvävningar, för då blir Gud vresig och ser till att det går käpprätt åt ….. Mycket är väl också en tolkningsfråga och så kanske en del av historien förlorats med tidens lopp eller förvanskats i flera olika översättningar. Henrich von Däniken var bra på att förvanska, han tolkade det som så att Hesekiel i GT hade haft en närkontakt av tredje graden med utomjordingar, då han såg en ”himlavagn”… Jag läste mycket om detta när jag var tonåring och hade ett alldeles för stort intresse för UFO och liknande fenomen. Men vi kanske skall bygga en slags ark, när världsläget ser ut som det gör och när klimatförändringarna smälter ner isarna runt polerna. Men vi skall nog undvika att sjösätta en sådan ark i Persiska viken, det lär bli knepigt att ta sig förbi Hormuzsundet.

Bra med skiljerelä, då är generatorn kopplat till ett av batterierna (får man ju hoppas). Ja du får väl mäta och vrida på den där brytaren och se var du får spänning vid ”avstängt”…

Ämnesvalet kanske hade varit bättre med ”övrigt snack” men jag tänkte att arken var ju (om den existerat) en träbåt… Så var den då byggd av det berömda träslaget ”goferträ” som då ingen idag riktigt vet vad det är för träslag, men det har gissats på cypress. Och det lär ju ha gått åt många cypresser, orsakat ett och annat kalhygge. Ja dom var driftiga på den tiden, men fick man ett direktiv från ”högre makter” så lydde man, omöjligheter och underverk var tydligen inga problem. Min första båt döptes till ”Arken” det var en optimistjolle som min far byggde, han köpte en byggsats, i marinplywood. Jag seglade den från sommaren 1965 och några år framåt, men jag kan inte minnas att jag tog ombord några landlevande djur i den båten. Varför jag då döpte den till ”Arken”..? Jag hade inga som helst bibliska referenser till det, utan det var ett TV-program där en kille släppte iväg en hemmasnickad leksaksbåt som döptes till ”Arken”, i Klarälven (tror jag) och så fick man följa den båten genom älvens alla menadrar och bifurkationer, kraftverk, timmerflottningsbrötar och andra hinder, tills den nådde Vänern. Det kanske är någon som minns den TV-serien?

Sådana brytare gillar inte jag och jag brukar få medhåll av andra elkunniga på forumet. Risken är att man glömmer att man kopplat ihop batterierna när man ligger i hamn och förbrukar båda och sedan har man ingenting kvar i startbatteriet när man skall lämna hamnen. Gissningsvis har du nu ett läge för förbrukarbatteri, ett för startbatteri och då att läge där båda är inkopplade, ihopkopplade. Du får då flytta kablarna till inkommande kabel från förbrukarbatteriet. Din brytare ser ut som du har två ingångar, en från varje batteri och en utgång, den kl 9. Kolla med en testlampa eller voltmeter (multimeter) om du alltid har spänning på anslutningarna kl 12 och kl 3, för att jag tror att det är en av dessa du skall använda. Det kan vara så att generatorn bara laddar det batteriet som är inkopplat, det syns inte på bilden, men jag blir fundersam när jag ser den tecknade bilden, iofs är ju inte anslutningen kl 6 inkopplad… Som sagts finns det fallgropar med sådana huvudbrytare, som elektriskt sett egentligen är en strömställare, en ”väljare” och det gäller ju att välja rätt. Det hade varit bättre med två huvudbrytare/batterifrånskiljare, en för varje batteri, och en kopplat till båtens elsystem, och den andra bara till motorn, sedan ett enkelt skiljerelä mellan båda batterietnas pluspol, ett relä som kopplar ihop batterierna när generatorn laddar.

Intressant! Jag står i begrepp att köpa mig en resinskrivare, då dessa ger en bättre kvalitet på utskrifterna. Det finns rätt många begagnade filamentskrivare (sådana med tråd) till salu på Tradera, Blocket och diverse marketplace, jag mailade några försäljare och frågade varför dom sålde, och det berodde på att dom köpt en resinskrivare.

Inget är väl enklare. ”Ström hela tiden” är ju inte bra alls. Men däremot spänning hela tiden! Ström flyter ju bara genom kablarna då länspumpen och värmaren är igång. MEN, så här kopplar du: Identifiera den tjocka kabeln som går från batteriplus till huvudbrytaren/batterifrånskiljaren, på den ingående ”terminalen” alltså den grova kopparskruven på brytaren kopplar du en kabel med ringkabelsko, sannolikt en gul sådan, som du klämmer på en förslagsvis 2,5 mm kabel, eller litet grövre. Den kabeln kopplar du sedan till en säkringsdosa, på den säkringsdosans utgångar kopplar du sedan värmaren och länspumpen. Jag förutsätter att du behåller länspumpens och värmarens minuskablar så som dom är. Det är ju klart att du kan koppla denna säkringsdosa direkt mot batteriplus också, men det är sällan bra att ha extra kablar kopplade till batteriets polskor. Även larm, om du har sådant, samt radions minneskrets (den som ”kommer ihåg” inställda kanaler). Följ tillverkarens anvisningar angående säkringarnas märkvärden, men jag kan tänka mig att 15A värmaren, 10A för länspumpen, och 2,5A (eller mindre) för minneskretsen. Det är ju kablarna fram till dess förbrukare som du skyddar med säkringar. Anledningen till att jag inledningsvis skrev som jag gjorde, var att en elektronisk nivåvakt till min länspump havererade, den matade länspumparna med en liten ström hela tiden så liten att pumparna inte pumpade något, men batteriet laddades ur på några dygn.

Jag testar ALLA båtens elektriska funktioner innan sjösättning, även då ankarspelet. Bra inlägg att inte släppa ankaret direkt ned i asfalten, varken ankare eller asfalt mår bra av det. Jag skruvar loss ankaret från kättingen på hösten, på våren släpper jag ut kättingen, fritt fall, men bromsar genom att hålla i kättingen, men inte löpa i handen, låter den nå marken och skruvar fast ankarets svirvel i kättingen, kör upp, och släpper kontrollerat ned det några gånger. Jag kollar ju också att kättingens andra ånda sitter fast i en schakel i båten. Jag har ett Lewmar HX1 och det mår bra av att få litet marinfett på sin gängade axel. Någon ankarlina har jag inte, bara kätting, och den brukar få sig en omgång med högtryckstvätten på hösten, ja jag spolar med fullt tryck ned i den dränerade ankarboxen.

Kollade på SVT, Kunskapskanalen. Historiska mysterier, avsnitt 4, ”Noaks ark” Olika historiska experter och programledare försöker reda ut vad som är myt och verklighet, och det framgår ganska tidigt i programmet att det är mest myt, men att arken kanske mer är en metafor för någonting annat. Det råder tidig bronsålder lokalt i den främre orienten, och då fanns inte kunskapen att bygga några så stora fartyg (=pråmar) som en biblisk ark. Att det inte finns några arkeologiska eller geologiska bevis för någon syndaflod, men att Svarta havet fått förbindelse med Medelhavet och då har Svarta havet översvämmats av saltvatten, och nivån har höjts, men detta långt senare än då Noa skulle lasta sin ark med en massa olika däggdjur, fåglar, kräldjur och insekter, liksom sin familj. Det där med insekter är intressant, man sade ingenting om termiter! Nä, för då hade ju programmet tagit slut efter bara några minuter, för om man nu skall vara bokstavstroende och konsekvent skulle ju även ett par, eller enligt vissa källor, sju par av alla djur, fåglar, kräldjur och insekter, även då två eller sju par av termiter lastas ombord, och alla träbåtsägare vet ju vad som händer om man tar ombord termiter och seglar med sådana i fyrtio dagar och fyrtio nätter, eller hur!?

Att hylsan lossnat kan ju härröra från en grundkänning, men det kan ju även bero på åldersslitage eller båda delarna, exempelvis då att hjärtstocken kärvat i hylsan och vridit med sig den när du styr. Du bör nu öven kolla upp hur det ser ut på utsidan av skrovet, både där hylsan går in i skrovet och vid rodrets nedre lagringspunkt i skäddan. Slipa bort bottenfärgen där hylsan går in i skrovet och leta efter sprickor. Ställ dig rakt bakom båten och se om du kan se om hjärtstocken och rodret är snett, be någon vrida på ratten samtidigt som du kollar och se hur det rör sig. Om det blivit litet skevt kan det ju nypa i hylsan och då få den att lossna.

Jag har ju numera inget kapell, och därmed inga kapellrutor heller.. Men jag kan ju då instämma i att detta medel fungerar väldigt bra på båten och bilens rutor. Jag har även behandlar diverse ”plastrutor” med detta medel, bland annat rutan i förluckan, och den är ju väldigt utsatt för UV-strålningen, och jag har inte märkt att den skulle bli missfärgad. Nu fick även solcellspanelerna behandling med detta medel, med den fördelen att ingen skit fastnar, då avser jag trutarnas spillning, som det det att den torkat kan borstas bort med en mjuk borste.

Under den ”långa muttern” som man ser i mitten av bilden, brukar det vara så att det finns en tätning av ett garn som är indränkt i något slags fett, förr i tiden var det fårtalj, men sannolikt något annat fett numera. Passa på att kolla hur det ser ut när du ändå håller på med att skruva med dom här grejerna. Albin Marin säljer det där garnet, det kan ju tänkas att det saluförs annorstädes också. Detta garn, skall då ligga i en spiral runt hjärtstocken, och försiktigt tryckas ned en bit i hylsan av ”den långa muttern”. Den skall alltså bara dras lagom hårt. Att sedan hylsan inte sitter fast i båten är ju bekymmersamt, sannolikt kärvar det då för mycket i hjärtstocken. Om du kan få ur hela hjärtstocken ur båten och se till att det inte kärvar och då se till att hylsan plastas fast i skrovet är det ju mycket vunnet. Delvis samma problem i min förra båt, där fick jag gräva ett hål i marken för att få ut rodret med hela hjärtstocken, litet jobbigt men ingen hi-tech precis. Men se till att fixa detta, det känns ju som om det skulle kunna läcka in en hel del vatten denna vägen.

Det är Autosols kromglans som jag avser, en klassiker, jag har aldrig försökt att borsta tänderna med den produkten, misstänker att den smakar ammoniak. Men annars har jag använt billig tandkräm till att polera olika saker ombord och på gamla bilar. Autosols kromglans har ju annars varit en standardprodukt som används på allt från gamla matta diskbänkar, kromade kofångare och matta båtskrov. Men det är väl så att man hänger sig fast vid produkter man vet fungerar, även om det kanske finns sådana som fungerar bättre.

Jag har pausat jobbet styrningen. Har koncentrerat mig på spridarna, jag fick låna en urdragare av @Janne_G, ett verktyg jag lyckades deformera då fem spridare satt väldigt hårt fast, den sjätte satt ännu mera fast. Det var ett par dygns sprayande med rostlösningsvätska och så fick jag slöjda till en ny urdragare av ett gammalt vattenledningsrör, och så fick jag loss den sista spridaren. Spridarna lämnades in till en auktoriserad dieselverkstad, men dom var för dåliga för att renoveras. Jag fick ett bra pris på nya spridare, halva priset mot vad Volvo-Penta vill ha, och det är ju ändå likadana grejer från Bosch. Jag fick även låna fräsverktyg för att brotcha upp spridarnas säten, men jag vågade inte ta i utan tog det försiktigt med detta verktyg. Nya spridare monterades, alla rören kopplades efter avluftning, sedan kunde jag starta motorn, litet läckage vid femmans spridare, röret hade blivit litet stukat, men det ordnade sig. Så får jag ju se vad detta gör när båten kommer i sjön, jag tycker väl att den skall gå i några knop snabbare än vad den gjort tidigare, eller snarare vara litet mindre törstig. Även propellern är renoverad, efter ett missöde i somras med den akuta och oförutsägbara landhöjningen. Nu väntar jag på att få tillbaka drevet som jag tillsammans med @Makro lämnat in för ett förebyggande underhåll. Sedan en del ny marinelektronik att installera, eller iallafall dra nya kablar till…. Och då läckaget vid styraxeln som jag försöker att förtränga.

Nu handlar det ju om polermedel och rubbing. Men jag har i flera år använt Biltemas standard båtvax, och har väl tyckt det inte varit så lätt att få snyggt när jag efterpolerat med maskin. Så tog det vaxet slut när vi var på en skärgårdsö och ett dyrt vax från International inköptes där istället…. Vilken skillnad det blev, till det bättre, och drygt var det också. Det blir ju som bekant dyrt att köpa billiga grejer.

Hur vill du att jag svarar? Kan kanske ett avloppsrensningband hjälpa till att guida kabeln förbi salningen? Sedan finns det ju också metall- eller plastband som är avsedda att dra ellednigar i vp-rör hemma i huset.

Är jag allt för gammalmodig om jag anser att en klassiker som Autosol fortfarande fungerar bra på gelcoaten efter det att dekalernas klister?

Kanske bättre med en Y-förgrening? Ja sådan där veckas slang, det samlas en massa bôs i veckan, organiskt material som det sedan växer en massa bakterier i, som sedan dör och luktar illa. Satsa på en armerad slät slang.

Jag hade tveklöst bytt bordsgenomföringen och kulventinen, dom ser ju klart suspekta ut, sedan hade jag även bytt slangarna, sparat sittbrunnens genomföringar som @Lintott också skriver. Sedan när du monterar nya dubbla slangklämmor så vänder du på förskruvningarna så att dessa kommer på var sin sida av slangen.

Tack. Det är svårt att se, men bakom uttaget i akterspegelns plast känns det som om det är metall, insidan av skölden, som blockerar… men jag vet ju inte. Jag har tillskrivit några marintekniker med sevicebil, kan tänka mig att leja ut jobbet, även om det tar emot. Om sådana tekniker nu har mycket att göra, kan jag vänta med det jobbet ännu ett år. Jag har två bra länspumpar med automatik.