Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

Georg_Ohm

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    14 336
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    276

Georg_Ohm senast vann den dag 22 Mars

Georg_Ohm hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

4 649 Expert

7 följare

Om Georg_Ohm

  • Placering
    Guldmedlem

Profile Information

  • Plats
    Göteborg och Bohuslän.

Mina båtar

  • Båtens namn
    Ariel
  • Bild

Senaste Profilbesöken

15 637 profilvisningar
  1. Jag såg ju en häpnadsväckande felöversättning, direktöversättning, häromdagen. Det rörde sig om ett spårburet elektriskt lokaltrafikfordon. Inte det vedertagna ordet "spårvagn" inte heller det nyimporterade ordet "tram" utan "gatubil"... det heter "Street Car" på amerikanska. GS kommer inom överskådlig tid inte att använda ordet "Tram" ledningen, ja alltså företagsledningen, trycker att det är TRAMs. Mera stormar, tyfoner och orkaner???
  2. Jag tryckte in vanligt fett i gummislangen innan jag petade in vajern. Iallafall min gummislang var rätt tajt mot reglagekabeln, grejen med gummislangen är att den mynnar över vattenytan, vattenlinjen, så att det inte blir någon vatteninträngning. Det besvärligaste är ju den lilla skruven som sitter i drevets framkant, den som håller en hake som håller fast reglagekablens hölje. Det är nog tum-mått på den, men 11mm ringnyckel med spärr brukar vara bra att ha då.
  3. En järnvägstatiopn var iallafall förr i tiden en administrativ byggnad tillhörande en specifik järnvägslinje eller -linjer. En busstation är ju oftast en någorlunda obemannat större busshållplats eller knutpunkt för olika busslinjer. Det finns även "båtstationer".... som förr kallades för färjeterminaler, det var inte så himla längesedan. Jag LEDer ju diskussionen utanför ämnet, men det kan ju blåsa även på järnvägsstationer. Det är väl egentligen det att när det redan finns ett etablerade ord som då det som ligger oss närmast, lysdioden, men språket skall ju vara dynamiskt och det blir mer angliofierat eller amerikaniserat, Railway station på dom Brittiska öarna och Train Station i USA. Och då LED... ledljus är ju bra att ha i mörkret för att se var man sätter fötterna ombord, små lampor som inte bländar, förvisso kan man ju då har lysdioder som led ljus, dom är ju LED, light emitted diode om jag nu stavade rätt. Kanske orden storm, orkan, kuling och vad den nu kan vara byts ut mot sina brittiska/amerikanska motsvarande ord, där det kan bli fel om man "directtranslatar".
  4. Det var ju himla obra. Men det finns firmor som fortfarande marknadsför den. Ish is nicht så bra i tyska språket är, men det verkar ju som om väven fortfarande tillverkas... Men det kanske rör sig om en nyare produkt som av miljöskäl inte är lika motståndskraftig...??
  5. Jag pratade igår med en vän till mina föräldrar, han är 97 år, spikrak i ryggen, bra kondition, spelade tennis tills han var 79år, och har kristallklart minne. Han berättade att de allra flesta båtarna i hamnarna på Hisingen klarade sig bra under septemberorkanen -69, det var värre på fastlandssidan, GKSS-hamnen i Långedrag exempelvis. Den dominerande vindriktningen var ju "som vanligt" SV, eller SSV. Men vinden kantrade ju åt olika håll över tid. Nu tänker jag på vokabulären "mojna" och "bedarra". Jag vet inte dom orden används i övriga landet?? Båda betyder iallafall att vinden avtar. Och om vinde kantrar så ändrar den riktning. Man kan inte säga att "det mojnar på" det är ungefär lika fel som att säga "backa framåt". Man brukar heller inte alltid säga att det "mojnar av" eftersom det är självklart att vindstyrkan avtar, men behöver inte ha tilläggsordet "av". Och det där men meter per sekund och "sekundmeter"... det är väl ingen som anger en hastighet på landsväg med "timkilometer"... Lika jäkla dumt som ordet "tågstation". Det blåser tydligen nya vindar i SAOL. När vinden ökar kraftigt har jag hört att somliga säger att "det brassar på" men jag har aldrig hört att infödda Bohuslänningar säger så. Ja så berättade nu 97åringen att han varit tvungen att sluta spela bridge. Dom han spelade, som är några år yngre, med hade blivit snurriga och höll inte ordning på korten... men det har ju ingenting med "stormar och orkaner" att göra. "Men det var en annan gång, vi seglade en rutten gammal kutter från Shetlandsöarna mot Lysekil. Det blåste upp till en helsikes orkan mitt på Skagerack, alla masterna blåste av, skepparn slog i en tretumsspik i däcket och på den seglade vi hem. Eftersom jag var yngst ombord fick jag sitta bredvid med en hammare, utifall vi behövde reva...."😀
  6. Diesel alla dagar i veckan! Men 130 dieselhästkrafter är väl för litet för den båten. Möjligen hade en KAD43 varit bra om den hade fått plats, det är en rak sexa.
  7. Precis, men det kan ta några säsonger. Svaret på hur man får bort lukten är väl att den sällan försvinner helt och hållet, men med bra ventilation blir det iallflall inte sämre. Men det kanske finns något mer eller mindre bra (oftast mindre bra) "husmorstips"?? Exempelvis som att ha en skvätt ättika upphällt i en skål ombord i båten då den inte används, sannolikt hjälper det inte, men ersätter bara styrenlukten med en annan lukt.
  8. Ja riktigt tokroligt kan det bli då det numera ofta är en robot med AI, alternativ intelligens, som svarar: "Ett snöre är ett ca mått på en bit, tillexempel som tjog, dussin osv (dussin är ca 12 st) ett snöre är oftast mer än 5 cm men mindre än 1 meter!" Däremot får man bra svar på vad olika transportföretag har för taxa på lastbilar och kranbilar.
  9. Utan att ge mig in i kärnfrågan, mer än att hålla med om att färgen mister sig giftighet säsong efter säsong, så.... Tja en nästan 19 meter lång båt kanske står så till att du kan utföra det mesta av bottenjobbet ståendes eller sittandes med bra arbetsställning. Jag får ju nästan ryggskott bara jag tänker på hur besvärligt det är att endast måla botten på min båt, som då är 9,5 x 3,1 m. Då "markfrigången" alltså avståndet mellan båtens botten och den lägsta delen kan mätas i decimeter. Då tar arbetet längre tid än exempelvis på en segelbåt av samma längd och bred, men med mer yta under vattenlinjen.
  10. Septemberorkanen 1969. Det stormade under några dagar, jag tror att man på Vinga uppmätte orkanvindar den 22e just precis innan vindmätaren gick sönder. Jag var ju inte till sjöss direkt, men minns skadeverkningarna i Arendal på Hisingen. Flera av våra fruktträd hade blåst omkull, på tillfartsvägen lågt det tegelpannor. En skåpbil hade dessutom vält på Arendalsvägen. Skolan stängde och det där med inrymmning fanns inte med i tänket då, skolbarna skulle skjutsas hem. Likabra det eftersom taket på en av skolans baracker blåste av. Jag var med min far ner till hamnen för att se förödelsen, och detta var sannolikt någon eller några dagar efteråt då det bedarrat. Götaverken Arendalsvarvet hade ställt upp baracker för gästarbetare, jag minns inte så exakt men iallafall en av dom var utan tak. Vägen ner till småbåtshamnen, där numera Arken ligger var nästan oframkombar, välta träd över vägen, även delar av ett tak och delar av ett villastaket vet jag. I hamnen hade båtar på land vält på varandra ungefär som dominobrickor, minst två motorbåtar var uppspolade på land, men totalhaveri till följd. Familjens Vindö 28, som vi då haft i två år hade mirakulöst klarat sig bra den låg fortfarande kvar i sjön. jag vill minnas att alla båtarna på piren, A-bryggan och B-bryggan hade klarat sig bra. Sedan minns jag ju bilderna dagarna därpå i Göteborgs-Posten, vid skeppsbron låg det en liten passagerarbåt på land, medan en annan hade sjunkit till hälften då den hade skadats av en annan båt. Men mest minns jag bilderna från Kråksundsgap, och det för att dessa bilder har publicerats väldigt många gånger under årens lopp. Där var det en mindre kustfartyg, Donsöbåten Crudo, stod helt på land mellan kumlet och fyren. Nej jag mindes inte vad båten hette, men googlade... och då ser jag att det var 1973... ok, det blåste ju bra då också. och då är det ju inget riktigt egenupplevt minne, utan ett minne från en dagstidning. Vraket stod ju kvar länge och jag har en väldig suddig instamatic-bild hemma någonstans, däri ligger väl det personliga minnet, som då var fel i frågan om årtalet, lika suddigt minne som instamatic-bilden, så fick jag skrivit det själv innan någon annan gjorde det. Kråksundsgap, har jag passerat massvis med gånger, några få gånger i blåst och med rejäl våghöjd. En gång sommaren 1989 med en 21 fots Gullholmensnipa, och med en ettårig dotter ombord. Det var väl egentligen galenskap att ge sig ut den dagen. Det blåste kanske inte så mycket just då, men det var det vi här kallar för "gammal sjö" alltså kvarstående dyning efter en storm. I detta gap trycks vågarna ihop på höjden och på bredden då det grundar upp en hel del där och är smalt mellan bergen. Det var som en bergochdalbana, en Maxi 77 var framför oss, den försvann i vågdalarna, allt löst ombord hade ramlar ur sina skåp ock lådor. Men det var torrt ombord, dottern sov hela tiden i förpiken. Motorn, en MD3 gick hela tiden. Det var första säsongen som frun var ute i båt, och hon är med ännu... Omskakade gick vi in i Mollusunds hamn där vi blev idiotförklarade. På bred orustdialekt fick vi en skur av ovett från ortsbo som stog på kajen. Han menade ju på att det var galenskap att ge sig ut i ett snäckskal över "Krågesundsgab" dessutom med ett litet barn ombord, och han hade ju rätt. Så det har vi aldrig gjort någon mer gång.... iallafall inte med en liten snipa.
  11. Kanske fungerar, en produkt som jag inte kände till. Sedan är det väl så att ”gummi” sällan är gummi, det kan vara olika blandningar av syntetiska material från olika petroleumprodukter. Riktigt rent naturgummi används nog inte i diverse handtag, inte ens i bildäck, om nu någon trodde det. Som jag tidigare antydde har jag kämpat med handtagen till en cykel, dom blir klippiga och drar till sig en massa smuts. Så nya lika mjuka handtag har köpts några gånger, men även dom blir klibbiga, bäst blir det med handtag av ”vanlig plast” sådana som jag hade på pojkcykeln på 1960-talet, rött på vänstersidan och grönt på högersidan. Längt ut på handtaget satt det liksom en kula. Jo… marin anknytning, jag har två styrplatser ombord, på den yttre satt det en snygg ratt som var klädd med något slags syntetiskt plastgummi… trots att den ratten var skyddat mot solens värme och UV-strålning blev den äckligt klibbig, ändå bar den Sleipners varumärke. Numera sitter det en oklädd (nästan) blank rostfri ratt med rattkula där istället. Sedan kan vi ju diskutera hur rostfritt rostfritt stål egentligen är, men det tar vi i en annan tråd.
  12. Även det har jag provat, klibbigheten kommer tillbaka, men isopropanol, som man kan köpa som "bromsskivespray" är väl det som fungerat minst dåligt.
  13. Det brukar bero på någon slags oönskad kemisk process i materialet. Min erfarenhet är att det inte går att åtgärda. Jag har haft sådan klibbighet i olika slags handtag, alltifrån termoskannor till cykelhandtag. Jag har tvättat mer rödsprit, thinner, aceton och jag vet inte vad, och det blir bättre en tid med klibbigheten kommer tillbaka. Tror du att det går att skruva loss handtaget och dra över en bit krympslang över, en krympslang som du sedan krymper genom att värma den med varmluftspistol.
  14. Hej! Menar du att du hör ett bubblande ljud ur högtalarna? Jag skulle nog gissa att det är någonting ombord, kanske generatorn med sin regulator som stör stereon. Förr i tiden när stereoapparaterna var enklare var dom mer mottagliga för inre störningar, ett vinande ljud kunde orsakas av generatorn, ett knattrande ljud som var relaterat till motorns varvtal, kunde vara tändsystemet, om nu båten hade en bensinmotor. Vad som kan störa idag är enkla och billiga eluttag sådana där med billiga USB-anslutningar i. Vissa äldre LED-lampor kan ge störningar, liksom då den första generationens LED-lanternor. Men i ditt fall, svårt att veta. Men du kan ju koppla stereon till båtens förbrukarbatteri istället för startbatteriet. Om en stereo, slutsteg inte får tillräckligt med ström, om du spelar på hör volym, så är det vanligaste felet att ljudet "klipps" det hackar, ungefär som i mobiltelefonen när du har dåligt täckning.
×
×
  • Skapa nytt...