Lintott

Enbankslösning ger extra Ah att använda till förbrukning vilket är en ekonomiskt gynnsam lösning. Jag hade själv enbankslösning tills för ett par år sedan och var väldigt nöjd med den installationen (varvsmonterad). Det var inte missnöje med lösningen som gjorde att jag byggde om för ett par år sedan utan byte till LFP-förbrukarbatterier. Generalagenten för min motor avrådde från att använda LFP som startbatteri så då blev det ett AGM-batteri till motorn. Risken med enbankslösning är att man tömmer batterierna så det inte går att starta motorn och moderna dieselinombordare går inte att starta med handkraft. Denna risk var i min installation hanterad genom att det satt en lågspänningsbrytare mellan batteribanken och anslutningen till förbrukarna. Om spänningen blir för låg så kopplas alla förbrukarna bort innan spänningen i batteribanken blir så låg att det inte går att starta motorn. Risken med detta är att kyl mm stannar men det är ett mindre problem än att motorn inte startar. Så mitt bidrag till ditt elschema är att komplettera med en lågspänningsbrytare för trygg motorstart.

"Allting går att sälja med mördande reklam" hette en låt för många år sedan. Det är samma här. För en okunnig så låter batteritestare bra men det är "bara" en spänningsmätare för två batterier. Det går så klart att få lite indikation på laddningsnivån, i alla fall på ett par blybatterier, men någon speciellt bra och noggrann batteritestare är det inte. Jag skulle råda TS att lägga på några kronor och köpa ett mätinstrument med en strömshunt istället som kan räkna på in- och utmatad effekt. Den typen av instrument brukar även kunna anslutas till två batterier så spänningen kan avläsas från både start- o förbrukarbatteri. Med en extra strömshunt kan en del instrument hålla full kontroll på två batterier.

"nånstans runt 40-50" vadå för sort?? I valet mellan bly/litium så fundera på att du helst inte ska ta ut mer än 50% av tillgängligt antal Ah ur ett blybatteri och snabbt ladda upp det igen för att inte förkorta livslängden. Ett LFP-batteri kan tömmas till ca 10% kvar och är inte lika kritisk för snabb återladdning. Så ett 100Ah blybatteri kan ge lika lång drifttid som ett 50Ah LFP. Dessutom så faller inte spänningen i ett LFP lika mycket som i ett blybatteri när de belastas med högre strömmar. Du behöver räkna på förbrukning och drifttid för din motor så att du kan bestämma hur många Ah du behöver i batteriet. Titta gärna på vad 12 celler från EVE eller motsvarande fabrikat med aktuellt antal Ah kostar. Komplettera med en BMS för 36V-batteri/12 celler kostar. BMS måste tåla det antal ampere som din motor behöver. Då får du både skydd mot över- och underspänning samt balansering av de 12 cellerna. Ett sådant batteri får avsevärt många fler cykler än ett blybatteri som dessutom behöver vara dubbelt så stort (och fyra gånger så tungt...).

Det är ju en rätt rejäl motor som kommer att kräva lite effekt för att dras igång. Håller med om att du ska välja 50 kvadrats kabel till motorn. Välj en förtennad så slipper du få kopparoxid inne på de enskilda ledarna i kabeln. Mångtrådig kabel så du inte riskerar vibrationsbrott (motorn vibrerar och rör sig när den är igång och kan förorsaka skador i en kabel med alltför få ledare). Hyr/låna pressverktyg eller köp färdiga kablar så du får väl utförda pressningar på rörkabelskorna. Bra anslutningar minskar motståndet i kabeln och ger förutsättningar för att installationen ska fungera väl över tiden. Helst ska man försegla mellan rörkabelskor och kabel med limmande krympslang. Biltema har vettiga priser på sådan krympslang. Då får du både tätning mellan kabel och kabelsko samt en förstärkt hållfasthet i anslutningen. Biltema har även rörkabelskor av rätt bra kvalitet. Se bara till att hålen blir av diameter som passar anslutningsskruvarna. Att dessa rörkabelskor ska vara för 50 kvadrats kabel behöver knappast nämnas, det är ju självklart. 35 kvadratskabeln kan med fördel användas till förbrukningsdelarna av installationen. Den kommer att mer än väl räcka till mellan huvudströmbrytare för förbrukning och elcentral för övrig el. De förbrukare du räknat upp tar inte mycket effekt så den kabeln kommer att med marginal räcka till för den delen av installationen.

Du ger för lite underlag för att kunna svara på din fråga. Det är säkert inget fel på kabeln om den används i rätt installation. För att veta om kabeln är lämplig för din installation så behöver du komplettera med: * Hur långa är kabelsträckorna mellan batteri-huvudströmbrytare-motor (sen räknar man alltid dubbla sträckan vid kabeldimensionering - strömmen ske även tillbaka till batteriet). * Hur stort batteri har du (förutsätter att det är 12V). * Vad är det för typ av motor (bensin eller diesel, inombordare eller utombordare) * Hur stor motor har du o vilken strömstyrka behöver startmotorn. Om startmotorn kräver mycket ström eller om kabellängderna är för långa så kan spänningsfallet bli så stort att startmotorn inte orkar dra igång motorn (dieselmotorer är tyngre att starta än bensinmotorer).

Hur kommer din batteribank att se ut? Är det blybatterier eller LFP? Hur är konfigurationen - tre 12Vbatterier eller 12 LFP-celler på 3,3V? Hur många ampertimmar planerar du för batteribanken? Hur mycket effekt är det på elmotorn vid fullt ös? En elmotor förbrukar rätt mycket energi. Avser du att bara ladda batteriet med solcellerna? Om det är ett stort batteri så lär det ta väldigt lång tid. För att snabba på laddningen behöver du troligen en laddare som drivs med 240V AC som transformeras ner till 36V DC. Även den laddaren behöver specas för vilken effekt du behöver för att ladda ditt batteri på rimlig tid. Om du ska ha LFP-batterier så behöver du en BMS som balanserar batterierna. Om du ska ha 12V-batterier i serie så behöver du en BMS som hanterar styrningen mellan batterierna. Det finns 12V LFP-batterier med inbyggd BMS men de måste kunna styras av en gemensam övervakning, annars riskerar ett enskilt 12V-batteri att kunna över/underladdas även om det har en egen BMS.

Hur reagerar delrinet i kulan på olika sorters smörja? Är det bäst med vanlig sprayolja eller ska det vara teflonspray?

Å passa på att krafsa rent inne i impellerutrymmet när du byter. Du måste dra in givaren i båten för att komma åt det rostfria stiftet. CR är ingjutet (inte graverat) i rör o krandelar som är avzinkningshärdiga. Sen finns det färgskillnader på olika metallkvalitet. För att lära dig skillnaden så rekommenderar jag att du googlar och jämför färger

Det finns ett lim som heter PL400 som efter härdning bildar en hård kaka som nog skulle passa att fylla ut med. Kleta dit limmet och montera fästena utan att dra åt så hårt att allt pöser ut. Efter att limmet härdat drar du åt ordentligt (eventuellt lossar o tätar med sika innan slutmontering).

CR på en mässingsdetalj innebär att den är avzinkningshärdig. Då blir den inte skör som en "ren mässingsdetalj" som blir skör och spröd efter några år i vattnet. Det finns synlig märkning på en del av dina bilder där det finns CR-märkning. Dessa ska inte behöva bytas. En del rörkrökar verkar vara väldigt mörkt gods och är sannolikt bronsdelar. Dessa är tåligare än alla andra material och behöver inte bytas (det du ersätter med kommer att vara sämre...). Rostfria kranar behöver inte bytas om de fungerar som kranar så prova att vrida på dem. Kolla även att kulan inne i kranen följer med så att de verkligen stängs... Beroende på hur högt över vattenlinjen genomföringar sitter så finns det någon regel på om det behövs avstängning eller inte. Finns det kranar sedan tidigare så sitter genomföringarna troligen för lågt och då ska kranarna fungera så byt de ej fungerande. Du hade även en bild på loggivaren som verkar rätt påväxt av snäckor mm. Det finns lösa impellar att byta med. Bara att dra ut en rostfri sprint och sätta in en ny impeller.

Jag tänker precis som dig. Start av motorn tar mycket effekt men under kort tid. Belastningen på startbatteriet är hög så det krävs ett batteri som tål många ampere i uttag. Tiden är kort så det är obetydligt med Ah som tas ur batteriet. Återladdningstiden från generatorn efter en start är väldigt kort. Förbrukningsbatterierna belastas normalt med låga uttag av ström men under lång tid. Tåligheten mot belastning kan vara rätt måttlig. Antalet uttagna Ah vid stillaliggande blir rätt avsevärt under semesterperioden. Förbrukningsbatteriet mår därför bra av att kontinuerligt fyllas på av en solcell. Dessutom mår blybatterier bra av att bli fulladdade av solcellerna när båten ligger i hamn. Jag har aldrig haft solcellerna anslutna mot startbatteriet förutom på den tiden när jag bara hade ett enda batteri i båten som fick fungera för både motorstart och förbrukare. Då var motorn så liten att det gick att starta med handkraft (vilket hände men det var innan jag installerat solcell...)

Den kartan var bra. Innehåller även vindstyrkor o AIS-båtar.

Om du bara har en RayNet-ingång till plottern så heter lösningen RNS-5 och kostar ca 4.500 - 5.000 kr. Sedan har du utkik både över och under ytan.

Jag funderar själv att segla österut i sommar. Jag har bläddrat i "Sjöscouternas hamnguide" https://satamakirja-fi.translate.goog/info/?_x_tr_sl=auto&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=wapp och där finns många naturhamnar att välja bland med betydligt bättre djupinformation än de finska sjökorten. Det finns även en publikation med sjökort över en del områden som inte är hamnvikar. Jag tror att t.ex. "Sjöbjörnsleden" söder om Sommarön till Kökar finns med bland de sjökorten. Boken över Åland har svensk text. Övriga har bara finska och engelska.

Detta ser ut som "privata sjömätningar" som laddats upp via Navionics community. Det finns ingen som kvalitetskontrollerar den typen av mätningar och därför ingen leverantör som vill eller kan ta ansvar för tillförlitligheten. Det kan t.ex. finnas ej upptäckta grund inom områden där det inte passerats med ekolodet. Hydrographica ritar sina sjökort efter flygfoton och har därför bättre koll på små grund som oftast syns på deras flygfotounderlag. Trots det så friskriver de sig att det kan finnas fel i deras sjökort (det gör även Sjöfartsverket så därvidlag är det ingen skillnad). Jag fick bottenkänning på väg in i en vik utanför Figeholm för några år sedan. Det fanns ett sjökort i en äldre hamnguiden men grundet fanns inte redovisat där. Jag var osäker på vilken sida om grundet jag skulle gå på vägen ut så jag rodde ut med jollen och kände mig fram med en lång båtshake. Grundet bestod av ett antal stenar med en utsträckning av ett par meter (fantastiskt att jag hade lyckats pricka mitt på stenröset) och var ca 1,80 djupt. Jag visste att Hydrographica höll på att uppdatera hamnkorten inom området så jag mailade dem om grundet jag upptäckt. Fick svar att de redan hittat det på sina foton och undrade vilket djup jag uppmätt. Det visade sig att de på sina flygfoton från 1000 m höjd upptäckt och mätt djupet till samma resultat som jag med min lodning. Imponerade!

Ön ligger rätt strategiskt i kanten av Öresund mitt emellan Malmö och Köpenhamn. Det är nog viktigare att det inte är någon rysk oligark som köper ön för Putins behov.... Mette är ju rätt tuff så hon kommer nog att lägga in veto om någon rysk bulvan försöker köpa den. Svenskarna har ju varit rätt aningslösa och låtit en ryss köpa en tomt på Muskö med finfin utsikt över örlogsbasen och infarterna till ubåtstunnlarna. (Det var visserligen innan Putin invaderade Ukraina men det fanns varningsklockor redan när ryssen anföll Georgien 2007.)

Om du med mppt avser solcellsregulatorn så är svaret Ja. Å var noga med vilka inställningar du gör i solcellsregulatorn för att inte förstöra batterierna genom för hög spänning ( @IngemarE har redogjort för detta på ett bra sätt ovan). DC-DC-laddaren har ungefär samma funktionalitet som solcellsregulatorn och ska ha motsvarande inställningar. Skillnaden är att DC-DC-laddaren ger betydligt fler ampere än solcellsregulatorn när motorn är igång. Oftast finns det en bra "standardinställning" för den aktuella batteritypen i både solcellsregulator och DC-DC-omvandlare. På en del av dessa produkter går det sedan att justera de förvalda värdena för att t.ex. sänka laddspänningen någon tiondels volt. Leta upp batteritillverkarens specifikation över laddspänning mm och följ den. Olika fabrikat av AGM-batterier har t.ex. olika värden på laddspänningen.

Om du talar om vilken sjö det gäller så kommer säkert någon att kunna kolla hur det ser ut i just din sjö. Hydrographica har sjömätt en del sjöar - dock inte alla. Det finns båtåkare som med eget lod loggat och laddat upp djupkurvor för en del sjöar men det är väldigt olika var detta skett. För insjöar så är det ok för gps-tillverkarna att låta ladda upp o tillhandahålla sådan privatmätningar. I havet är det inte tillåtet, där spärras denna möjlighet av Sjöfartsverket med hänvisning till sekretessen för sjömätningar. Navionics sjökort (där jag tror det är ett Hydrographicakort) ser t.ex. ut så här: https://maps.garmin.com/sv-SE/marine?maps=another-brand&overlay=false&key=9z1fmr1ux877 (Du kan leta runt i deras ChartViewer för att kolla din sjö)

Jo, jag har i alla fall en annan åsikt. En DC-DC-laddare mellan generatorn och batteriet kommer att vara bra för ditt blybatteri, oberoende av vilken typ av blybatteri du har. En vanlig laddningskrets för en motor består av en generator med en laddningsregulator. Det är laddningsregulatorn som är problemet. "Vanliga laddningsregulatorer" är rätt dumma komponenter (det finns klokare typer men de är rätt sällsynta på standardmotorer men om det finns en sådan så är den rätt lik en DC-DC-laddare). En modern DC-DC-laddare laddar batteriet i flera steg. Laddningen styrs till optimal spänning och laddningsström i de olika stegen. Denna laddningsstyrning gör att batteriet laddas snabbare utan att laddas sönder av för höga spänningar. För ca 15 år sedan installerade jag en Sterling AB1280 laddningsstyrare till min nya 300Ah AGM-batteribank. Den var inte lika intelligent och gick inte att ställa in som dagens Victron Orion XS men det var det mest effektiva jag hittade då. Med den så fungerade min batteribank väl under elva säsonger och jag hade aldrig brist på ström i batterierna. Det var inte "utmattning" som tvingade mig till batteribyte utan det var en kortslutning i en cell i ett av batterierna som fick mig att lyfta ur dem. Och då blev det LFP för min del. Sterling styrde genom att "lura generatorn" att ge en korrekt spänning för att effektivisera batteriladdningen genom val av lämplig laddningsalgoritm (det fanns åtta olika batterivarianter att välja på). Orion styrs genom att konfigurera de olika laddningsfaserna till tid, ström och varaktighet för att optimera. Det finns ett antal standardinställningar för olika batterityper och sedan kan man själv justera dessa inställningar. Att installera t.ex. en Victron Orion XS 50A till en blybatteribank ger enligt min uppfattning längre livslängd och effektivare laddning. XS 50A är ett bättre val än 30A-varianten. Den har lägre förluster (blir inte lika varm) och har bättre inställningsmöjligheter. Å så har man redan en av de viktigaste säkerhetkomponenterna när det blir dags att installera en LFP-bank.... Läs gärna avsnitt "4.5.3. Laddarläge - Batteriinställningar" i manualen för Orion där det framgår inställningsmöjligheterna. https://www.victronenergy.com/media/pg/Orion_XS_12-12-50A_DC-DC_battery_charger/sv/index-sv.html

Lokala småfirmor som jobbar med skomakeri o skrädderi är inte att förakta för att få hjälp med sprayhood o kapell. För ett par år sedan fick jag bytt samtliga fönster i sprayhooden för ett anständigt pris (jag hade pratat med en kapellmakare som tyckte jag skulle beställa en ny sprayhood av honom istället för att byta rutorna...). Samma skomakarfirma har även bytt det långa blixtlåset i fockkapellet. Det kan så klart vara olika kvalitet hos "skomakarna" precis som hos "kapellmakarna". Det viktiga är att de har en stark symaskin, tillgång till bra material/reservdelar och lite erfarenhet av kapell.

Nej, jag uttryckte mig kanske lite slarvigt. Slangklämmor är försäkringskrav. Sika är för att slippa oroa sig för läckagerisk med konskvensen - slagvatten och odör. Läckande slangar eller t.o.m. slangar som lossnar från rörstosen kan kännas avlägset. Jag kom själv i en situation att assistera en nybliven båtägare med detta problem mitt ute på en fjärd för några år sedan. Under hemkörning med en helt nyinköpt begagnad motorbåt (relativt ny modell) så upptäckte de att båten tog in vatten i motorrummet (den låg rätt djupt i vattnet). De stoppade naturligtvis och började leta efter var vattnet kom in. Då båten var nyinköpt så var det inte så enkelt att hitta runt nere i det vattenfyllda motorrummet. Dessutom lyckades den uppstressade hustrun inte larma via mobil och 112. Vi passerade under segel och noterade att det gavs tecken upp-o-ner med armarna och seglade närmare. Hon ropade till oss om vatteninträngningen och ville ha hjälp att larma sjöräddningen. Vattnet kom in fortare än vad länspumpen klarade av att pumpa ut. Jag ropade upp på VHF och de drog stort larm direkt och satte fart på både Kustbevakningen och Vaxholmsbåt mot haveristen. Sedan bärgade vi seglen (vi gick för gennaker så det var inte bara att vända o kryssa tillbaka) och vände tillbaka till haveristen. Väl där fick vi lite mer klarhet i situationen och vidarebefordrade till sjöräddningen. Vi hann snurra ett antal varv runt båten innan ägaren lyckades hitta en genomföring utan slang där det sprutade in vatten och fick den stängd (tack o lov så fungerade kranen..). När sjöräddningen fick den informationen så övergick ärendet till ett Trossenuppdrag då det inte längre var fara för liv och Kustbevakning m.fl. avlarmades. Då stod vattnet en bra bit upp över vitala motorkomponenter (startmotor o generator) så de vågade inte prova att köra därifrån själva. Vi låg kvar som en trygghet vid haveristen tills SSRS kom och då hissade vi segel och fortsatte vår avbrutna resa.

Testa att värma med varmluftspistol. Många slangar mjuknar av värmen. Jag har för mig att även sika blir mjukare av värme. "En båt flyter på slangarna" så det finns skäl att de sitter väl fast och inte läcker. Det är trist om det läcker vid genomföringarna och ännu tristare om det är bajsvatten som läcker. Byte av toaslangar sker rätt sällan om installatören valt en bra kvalitet som inte släpper igenom dofter. Mitt råd är att fortsätta med sika på genomföringen och använda dubbla slangklämmor "för säkerhets skull". Det är dessutom ett krav från försäkringsbolagen och inte utan anledning...

Varför är det bättre att köpa från Holland? Batterierna är fortfarande tillverkade i Kina. En sak som mellanhanden kan tillföra är "lagringstid" för produkterna. Jag tittade på NKON och såg att de sålde batterier som var tillverkade 2022. Batterier som står utan att cyklas (laddas i o ur) åldras mer än om de används. En annan sak som mellanhänder tillför är en hanteringskostnad. De batterier jag köpte direkt från Kina var tillverkade veckan innan de fraktades iväg. Pengarna var skyddade av en mellanhand som hanterar reklamationer (det har jag använt tidigare när produkter inte levt upp till beskrivningen och jag har alltid fått tillbaka pengarna). All kommunikation i samband med beställningen skedde på korrekt engelska. Begärde och fick offert på batterier, kopplingsbleck, frakt och moms. Efter beställning och betalning kom en länk för att följa paketen (container på namngivet fartyg som passerade ett antal hamnar innan den slutligen lastades av och tömdes i Holland och batterierna fick sedan åka lastbil till Sverige). Allt fungerade klanderfritt ända tills PostNord skulle leverera paketen - då sprack det - men det kan leverantören knappast klandras för. Ett par dagar senare fanns batterierna på utlämningsstället en km bort där jag hämtade dem och slapp därmed fler av PostNords eländiga lögner om att "ingen var hemma", "det fanns ingen portkod", "det var inte angivet mottagare" osv...

Det är nog ett resultat av att Hydrographica numera lägger samman sina sjökortsblad till mer heltäckande områden. Deras teknik för att hitta oupptäckta grund överstiger mångfalt exaktheten i de gamla "glesa handlodningarna" som mycket av Sjöfartsverkets kort över de lågtrafikerade skärgårdsområdena är baserade på. Hydrographica är dessutom väldigt generösa och "delar med sig" av farliga fristående grund till Sjöfartsverket.

Din verbala beskrivning verkade som en längre brottyta. Den här är ju nästan rakt av. Det blir ingen styrka efter en lagning av den. Den rorkulten är inte värt att lägga arbete på att laga. Använd den som mall och bygg en ny. Det är ju en okomplicerad konstruktion så det bör inte vara så svårt. Det behöver inte vara ädelträ. Det går lika bra med ett par bitar fur. Välj bara ett träslag som tål belastningen när du vrider på rodret. Å så ge din nya rorkult lite omtanke genom att ytbehandla den.