Lintott

Jag hittade VC17-påståenden under mitt inlägg så jag trodde att det var skrivet med anledning av mitt inlägg. Men då har vi rett ut den missuppfattningen. Bra att du hämtat och lagt ut KemI beslut, det klargör hur det ärendet hanterats. Å så kan jag konstatera att det tillbakadragandet inte verkar ha någon likhet med Jotunärendet. Den information jag fått del av påstod att Jotun enbart dragit tillbaka ansökan för att gälla Sverige. Det är det som fått mig att reagera och fundera på framtiden. Vad händer om övriga färgleverantörer går samma väg? Det jag regerat på under många år är att de kunskaper som t.ex. SXK tidigare styrelsemedlem Solgerd Björn-Rasmussen (som är kemist och verkade ha kunskaper om det hon skrev om) presenterade helt negligerades. De praktiska försök som SXK-Väst genomfört under ett antal år i "välpackade" fritidsbåtshamnar på västkusten och i Kalmarsund inte kunnat påvisa några rester av kopparbottenfärgen i verklig miljö. Kopparföroreningarna de detekterade i hamnarna hade andra källor som t.ex. dagvattenavlopp som rann ut i hamnen. Städernas dagvattenavlopp och älvarnas tillrinningsområden ger mångdubbelt mer koppar årligen än vad som används på fritidsbåtar. Men det är inget tal om att kräva demontering av koppartak, stuprör o hängrännor av koppar mm De undersökningar SXK varit delaktiga i avfärdas hela tiden med att det alltid är något fel i sättet de genomförts på. Kan det istället vara så att de studier som myndigheterna lutar sig emot skett under förhållanden som inte har någon likhet med förhållandena ute i havet? Det är sådana funderingar som får mig att känna misstro....

Återigen.... Jag har tidigare inte nämnt något om VC17 och har ingen aning om varför den dragits tillbaka. Tidigare innehöll VC17 förutom koppar även ett växtgift som gjorde att det varken fanns havstulpaner eller alger på båtbottnarna. En spekulation... : Kan det vara någon typ av algbeväxningsförhindrande substans som gör att färgen förbjuds? I detta fallet är ju beslutet samstämmigt inom EU. Jag delar uppfattningen att man inte ska sprida algdödande växtgifter i havet om det är sådant innehåll förbudet baserar sig på. Man bör inte heller tvätta bryggor o liknande som finns i anslutning till vattendrag med algdödande medel om de inte är uttryckligt avsedda för sådan användning. Detta gäller även teakdäck på båtar! Jotuns tillbakadragande gäller vad jag känner till enbart för Sverige. Det är fortsättningen för övriga färgfabrikanter med kopparbaserad bottenfärg jag är orolig för vad avser godkännande i Sverige.

Jag har inte nämnt något om VC17. Det jag grundar mina kommentarer på är ovanstående tillbakadragande. (Min källa är en person som varit verksam i färgbranchen och haft kontakter med färgindustrin) Sen har jag mina egna funderingar mot bakgrund av tidigare agerande från KemI och Hav o Vattenmyndigheten. De har tidigare haft ett agerande att driva färgfabrikanterna till förändringar utan att dessa myndigheter behövt utfärda förbud. Ickebeslut går inte att överklaga, det är enkelt att skylla på industrin när industrin pressas att ändra kurs. Gräv gärna lite djupare i hur det gick till när den av myndigheterna hyllad zinkbottenfärgen försvann från marknaden samtidigt som den förbjudna kopparbottenfärgen togs till nåder igen. Jag har själv ingen TBT på båten, men har använt färgen på den tiden den var godkänd och har all förståelse för att den förbjöds när man upptäckte genetiska skador på havslevande organismer. Dessa genetiska skador lär vara försvunna numera. Samtidigt jagar våra svenska myndigheter små TBT-förekomster bakom flera lager av annan färg med skrämseldiskussioner om att det är det giftigaste ämnet människan har producerat. Det är väl bra att TBT försvinner men är insatsen i proportion till nyttan? Finns det något annat land där TBT blir farligare och behöver "jagas" hårdare desto längre tid det gått sedan det förbjöds? Ämnet har, liksom många andra föreningar, en avklingande effekt efterhand som tiden går. Man kan ju fundera på varför Jotun slutar att sälja sin bottenfärg enbart i Sverige? Mina funderingar o antaganden är helt egna. Framtiden får väl ge svar på om jag får rätt eller fel. Facit på fortsättningen i denna fråga finns inte nu men jag är klart oroad.

Jag hänger ibland upp min jolle i akterpulpiten med ett par sådana här på bogsertampen (änden av pontonerna kvar i vattnet). Det förutsätter att det inte hänger någon motor på akterspegeln men min snurra brukar oftast hänga i andra hörnet av pulpiten, den lyfts endast ner om det ska åkas längre sträckor med jollen. Det finns inget på badplattformen att slå tårna i. Jollen hänger med fören högt om det blir skyfall. Jollen är inte i vägen vid trånga tilläggningar. (Jollen är en vanlig liten båtbutiksjolle med högtrycksdurk och motorplanka i aktern.)

Jag är inte säker på att det handlar om mängden koppar. Det kan vara rent trilskande o krav på mer underlag för att fördröja så att färgfabrikanterna inte hinner få godkännandena klara (det verkade vara så i fallet Jotun) utan drar tillbaka ansökan för att få godkänt i resten av Europa. KemI och Hav o Sjö har ju som mål att det ska vara helt kopparfritt. Genom att försinka så att företagen drar sig ur så behöver myndigheterna inte utfärda något förbud o kan inte klandras. Ett ickebeslut kan inte överklagas. De är rätt smarta i sin försåtlighet.... Tänk om våra båtorganisationer kunde inse vart det är på väg och agera innan alla färgtillverkarna drar sig ur. Som enskild båtägare står vi oss slätt mot myndigheterna.

Spackla o plasta kommer att bli ok. Är relingen hel eller är den knäckt på något ställe? Är den knäckt så kan det behövas förstyvning, enbart ett par lager glasfibermatta kommer nog inte att räcka. Däcket gav ju förstyvning men det är borta... Hur är utsidan? ska du behålla finischen där eller är det inte så noga. Om det inte är så noga så kan du lägga en förstärkning i vecket på utsidan relingen och plasta helt runt så blir relingen styv. förstärkningen kan vara ett plaströr eller en trälist som du först skruvar fast genom relingen. Du ska ju plasta över så de hålen kommer att bli täckta. Använd försänkt trä/plåtskruv så blir det jämnt att plasta över, gärna rostfri, kort trallskruv kan fungera (vet itne om det finns så korta). Vill du ha det rejält stadigt så lägg spackel av glasballonger innanför listen innan du skruvar uppifrån o från sidan.

Samma kvalitet i skruven som i materialet annars får du ett galvaniskt element och det korroderar. Galvat fäste - galvad skruv (varmgalvat, kallgalv är skräp) Det går att använda galvad skruv i vanligt stål, då offrar sig zinken på skruven i stället för stålet. Rostfritt A2 - rostfri skruv A2 Rostfritt A4 (syrafast) - rostfri skruv A4 Hur skiljer man på A2 o A4? A2 är mer magnetisk!

Beklagar. Det nyinköpet kunde använts till något roligare båttillbehör. 25% kvar är nog en synvilla. Det ligger ju en isolering innanför ytterskalet så rören måste sitta en bit upp från ytterskalet. De sitter troligen inte precis i botten men det är nog betydligt mindre än 25% kvar i beredaren om den tömts på korrekt sätt. Beredaren är ju skrot så du förorsakar ingen ytterligare ekonomisk förlust om du skalar av isoleringen och kollar hur långt ner i innerbehållaren tömningsröret sitter. Det kan vara att allmänintresse att veta det. Sen är det som någon skrev ingen fara med 25% kvar. Den vattenvolymen kan expandera uppåt och får inte sprängkraft.

Jag gissar att Jotuns godkännande går ut och behövde förnyas, eller så har de ändrat sammansättningen så det gamla blir ogiltigt.

När du ska fortsätta med plastningen runt plywoodskivan så är det enklare att få plastningen jämn om du fyller ut runt kanten så du får en fin rundning (hålkäl kallas det på fackspråk). Ett sätt att åstadkomma det är att blanda fyllnadsmedel i polyestern så den blir som spackel. Det finns lite olika material att blanda i (glasballonger eller talk). Jag vet inte vilket som är bäst/enklast att använda. Du borde nog ha lagt på sådant spackel även bakom plywoodskivan för att få en ordentlig utfyllnad. Spacklet kan ju blandas i lämplig tjocklek så det går att pressa ut. För att få press över en större skiva så går det att borra hål rakt igenom och spänna samman med skruv o mutter. När polyestern har härdat är det bara att ta bort skruvarna och plasta igen hålen så det inte kommer in fukt i skivan.

Aha, det var ett rent hypotetiskt resonemang. Andy o hans kompisar har ju hela taket o trädgården full av solpaneler. Då kan det finnas anledning att bry sig om sådana effekter och ta hänsyn till dem. För fritidsbåtsbruk är det helt irrelevant. Men då förstår jag hur du tänkte. Nej, jag har varken för avsikt eller kan ladda med 3C. Från generatorn begränsar jag laddningen till max 0,25C (50A), generatortemperaturen får bestämma om det värdet sänks. 240V-laddaren ger max 0,1C (20A), solcellerna är på 200W. Jag misstänker att den mesta laddningen kommer att tillföras från solcellerna, så har det varit med blybatteriladdningen. Det är mest på höstsäsongen med kortare dagar och lägre stående sol som solpanelerna inte har fyllt till 100%SOC under dagen. Sen fungerar väl de flesta laddkretsar så att de ökar spänningen till ett inställt värde, sedan ligger spänningen kvar på den nivån medan cellen/batteriet självreglerar att strömstyrkan sjunker. Då kommer man att vara rätt nära maxkapaciteten. Jämför med min test att "fylla på" från 3,65V till 4,00V. Cellen hade laddats med 30A till 3,65V med sjunkande strömstyrka tills testutrustningen bröt vid 0,10A. När jag då höjde spänningen till 4,0V (0,35V ökning) o laddade med 20A så tog det inte mer än 1.30 min innan cellen var på 4,0V och strömstyrkan planade ut mot noll. Det tolkar jag som att cellen toppats upp under konstant spänning 3,65V och sjunkande strömstyrka från 30A till 0,10A.

Ja, det är sista gången jag köpt förbrukarbatterier till båten. (Å det var först nu jag upptäckte att dessa celler kan laddas i temperaturer från minus 45 till plus 85 grader. Men det kommer nog i alla fall inte att bli någon "vinterladdning", det kommer inte att vara behov av det.) @anuba Vad menar du med "Men om du laddar med 3CA så har man bara fått i 20% vid 3.5V. Det är inte alla som kan ladda med 300A."? Det får du gärna utveckla/förklara för jag förstår inte vad du menar. Här är t. ex. en testkörning där laddningen med ca 0,3C kommit upp till 3,4V och lagrat in 98,5Ah/332Wh. Cellen fortsatte att laddas till 3,65V och lagrade då 126Ah/433Wh. För mig så är 98/126 alt 332/433 = ca 75-80% och då är det en bit kvar till de 3,5V du anger ska ha fyllt på till 20%.

Tack för länken @Dava Har precis beställt ett par dubbkängor med din rabattkod. 560:- för kängorna var ett jättebra pris! Frugan har tjatat länge på mig att jag ska vara rädd om mig och köp dubbkängor. Nu blev hon jätteglad. Tack tack!

Material: 0,7 mm PVC Den skulle jag inte vilja sitta i ute på havet. 0,7 mm PVC är ungefär som materialet i en badboll, det ryms ingen vävarmering i den materialtjockleken. Det finns nog själ för att den kallas "Gummibåt Lake". Den är absolut inte värd 2.500:- även om de ger rabatt på priset. Men att kalla denna farkost för "gummibåt" som det står i annonsen är grovt vilseledande. Det är nästan anmälan till konsumentverket för det.

Att stillastående havsvatten skapar odör efter ett par dagar i toastolen har även jag problem med. Det går kanske att hävda att detta är vattentoalettens fel men det är lätt att åtgärda genom en enkel handhavanderutin. Jag löser problemet genom att slå i ett par liter färskvatten i toaskålen och pumpa ut det i tanken innan vi lämnar båten för ett par dagar. Jag gör likadant i pentryavloppet för säkerhets skull även om jag inte upplevt problemet lika intensivt där. När vi kommer tillbaka så finns det ingen dålig lukt på toan. Om man inte har sköljt ur med färskvatten så är det så klart enkelt att skylla på stolen och installationen. Att då undvika att använda toan gör ju bara att det ruttna vattnet står kvar och fortsätter att lukta illa och så hamnar man i en tokig loop som hade varit enkel att fixa. Med daglig användning så hinner vattenorganismerna inte ruttna och det uppstår ingen dålig lukt. Jag vet inte om förruttnelseproblemet varierar beroende på var båten ligger. Jag har båtplats i bräckt vatten i innerskärgården och där finns problemet. Det kan nog vara lika illa i en åmynning där det rinner ut färskvatten med humusämnen. Sen finns det tillfällen när det inte hjälper att slå i färskvatten eller spola rikligt. Vid ett par tillfällen fick jag in fiskyngel i spolkransen på toaskålen. Jag såg en liten firre passera slangen in till pumpen men tänkte inte så mycket på det. När vi kom till båten nästa gång så luktade det vedervärdigt på toan. Den lilla firren hade inte passerat ut genom de pyttesmå spolhålen i stolen. Då var det inte kul innan firren hade ruttnat klart och åkt ut igen. Efter det har det monterats en enkel sil på vattenintagsslangen till toan där firrarna och annat bös kan fastna. Det är gjort på någon minut att skruva loss silkoppen och rensa silen när det börjar synas skräp genom plastkoppen. Så länge firren ligger i silen så luktar det dock inte rutten fisk på toan. De fiskrester som eventuellt följer med in i toaskålen försvinner tydligen ut igen utan att skapa sån vedervärdig doft.

Det skylls på att vattentoaletten (oftast Jabsco men det finns fler modeller) är kass när det luktar illa. Jag har haft vattentoalett i tre båtar: Den första användes endast ni riktiga nödfall till sjöss. Den hade ingen tank... (70-talsbåt). Den andra hade tank och användes flitigt av mig under drygt 20 år, Hur föregående ägare använt den vet jag inte. Det luktade inte illa på den toaletten (förutom någon minut när någon gjort tvåan). I nuvarande båt som är drygt tio år så luktar det inte heller illa på toan. Jag har aldrig bytt några toa-slangar under dessa fyrtiofem år. Första båten vet jag inte vad det var för kvalitet på toa-slangen men i de två andra var det kvalitetsslang. Jag är av uppfattningen att klagomålen på vattentoaletter i båtar beror på att installationen är dålig från början. Det fungerar inte med plastslangar som inte är lukt-täta. Det kan även bero på handhavande, vi spolar rätt rikligt efter användning och i samband med tanktömning spolas det rejält mycket.

Navionics och Garmins försök att interpolera kända djupkurvor och på det viset var ju ett stort skämt och misslyckande. Det är konstigt att ingen inom dessa företag reagerade på dumheten innan dessa galna produkter lanserades. Det kostade dem ett års försäljning av digitala sjökort så de kommer nog inte att göra om det. Vad gäller SonarChart och liknande så har nog inte varken Navionics eller Garmin något fuffens med djupkurvorna. Dessa "sjökort" är helt skapade av enskilda initiativ om var de lodat och vad de laddat upp. Om det är en enstaka båt som åkt så blir det inte mycket kvalitet på "sjökortet". Det kräver flera båtägare som är aktiva och delar med sig. Det kräver även att några av dem törs gå nära där det är grunt, annars blir det nog som i Navionics/Garmin-fallet att djupränna interpoleras ända in till stranden och grundbankarna. Försiktighet rekommenderas. Men om @Jonas113 och @Sungam törs använda kortet, loggar egna djupdata samt laddar upp dem så finns det förutsättningar för att korten blir bättre. Själv rör jag mig oftast inom områden där djupdata inte får delas men jag har en del områden där jag för eget bruk håller på att skapa mig en uppfattning så att jag kan finlira på väg in i intressanta vikar (försiktigt - mycket försiktigt..)

Bottenfärgerna slutar inte säljas på grund av EU-beslut. Det är helt beroende på att Sverige inte använder samma norm som resten av EU för godkännande. Det medför att när färgfabrikanterna har OK från resten av EU och Sverige trilskas så tar de den enkla vägen och justerar sin ansökan så att den ska gälla EU förutom Sverige. Vi kan tycka att det finns många fritidsbåtar i Sverige men sett till Europa så är det en större marknad och då vill de inte riskera att stå helt utan godkännande inom resten av EU. Hur var det med gemensamma regler inom EU??? I alla andra sammanhang är det ju viktigt att vi ska följa EUs regelverk, Det finns nog risk att övriga färgtillverkare tvingas gå samma väg om ingen reagerar (läs "våra båtorganisationer..." ) och får hejd på våra svenska specialregler. Då kommer alla bottenfärger med koppar i att försvinna efterhand som nuvarande godkännande går ut. På det viset har miljötalibanerna lyckats förbjuda kopparbottenfärger i Sverige utan att de direkt har förbjudit det. De kommer så klart att skylla alltihopa på färgfabrikanterna som inte begär godkännande för Sverige. Jämför med när myndigheterna "förbjöd" zinkbottenfärgerna utan att fatta beslut om förbud (Färgfabrikanterna "erbjöds" att de skulle få godkännande för kopparbottenfärg om de tog bort zinkbottenfärgen från marknaden.). Jag tycker förvisso att det var klokt att ta bort zinkbottenfärgerna men sättet det gjordes på var väldigt fult. Dessa myndigheter gör aldrig något fel!!! Jag har hörsägen om att det i Finland är ok att använda bottenfärg med kopparinnehåll ända upp till Svenska gränsen vid Torneälven. Jag har det inte bekräftat från någon finsk källa. Det vore trevligt om någon av våra finska forumdeltagare kunde berätta om hur reglerna för bottenfärger är på deras sida av territorialvattengränsen.

Nej det var inte modigt. Det är enligt ThunderSky/Winstons manual för hur cellerna ska hanteras. Grundladdning efter leverans till 4,0V. Därefter "bruksladdning" till 3,8V/cell (gånger antalet celler i serie). Det finns många rekommendationer om att i normalfallet ligga på en lägre laddningsspänning än 3,8V/cell och det kommer även jag att göra. Jag gjorde en enkel registrering på hur många mWh jag fått in vid laddningen. Det kan vara som du skriver att en del av det blev värme, även jag är av uppfattningen att cellen inte trivs vid denna höga laddspänning. Jag har tittat på min återställning efter testet med lite urladdning (minus 1724mWh) och återladdning till 3,65V (998mWh) där jag började testet. Slutresultatet av den räkneoperationen blev att toppladdningen innehållit 726mWh (utan hänsyn till ev förluster). Det är fortfarande mindre än vad ett alkaline AA-batteri innehåller. Jag är inte tillräckligt mycket expert för att avgöra om jag tänkt o räknat rätt i denna test och den är säkert inte vetenskapligt exakt. Men jag är i alla fall helt övertygad om att energiinnehållet i toppladdningen är försumbart och helt meningslöst, så jag kommer att "vara snällare" mot mina celler i fortsättningen.

Dessvärre har det gått prestige i frågan om koppar i bottenfärger och myndigheterna som har föreskriftsrätten samt ger ut regelverken kan inte backa. Det är för sent. Då skulle de fullständigt tappa sin auktoritet. Jämför med frågan om zinkbottenfärger. De ville inte stå för att beslutet om zink i bottenfärger var fel. I stället fick färgtillverkarna löfte om att de skulle få ha koppar i sina burkar om de bara tog bort zinkbottenfärgerna. På det viset slapp ansvariga (oansvariga) myndigheter utfärda förbud för zinkbottenfärgerna.... En bekant berättade om en hamn där det genomfördes XRF-mätning för att identifiera båtar med tenn på bottnarna (jag vill inte skriva TBT för det mäter de inte, de mäter tenn och har någon algoritm för vad de anser är TBT-halt i mätvärdet). En av mätgubbarna såg en båt med Coppercoat och mätte halten koppar på den (den var inte uppsatt på listan över båtar som skulle mätas men han mätte ändå av egenintresse). Tittade på resultatet, konstaterade att det var hög kopparhalt. Men tillade att de hade några Coppercoatmålade båtar som de följt. Dessa båtar minskade inte i kopparhalt = inget kopparläckage. Samt avslutade med sin privata uppfattning om att det var den bästa (tolkades som att han menade miljövänligaste) bottenfärg man kunde ha.

Det är svårt att gissa utan att veta längd och bredd på båten. Det ser ut som en Vator men vilken modell?? Prova att leta själv här om jag är på rätt spår med Vator https://www.google.com/search?q=icgtfy+vator+båt

Testade hur mycket energi man "tjänar" på att toppladda en LFP-cell. Utgick från en cell som var laddad till 3,65V (jag testkör mot den spänningsnivån). Laddade vidare med 20A tills spänningen var 4,00V. ThunderSky/Winston anger den nivån på laddspänning vid initiala laddningen så det ska inte vara någon risk. Jag har varit lite försiktigare och stannat vid 3,65V under min initiala laddning/kapacitetstest. Efter knappt 30 sek har spänningen stigit till 4,00V o strömstyrkan sjunker raskt. Efter 1.30 har laddströmmen sjunkit till 1A och planar långsamt ut mot 0,1A som tar drygt en halvtimme. Under denna halvtimme har cellen tagit emot 1123 mWh (281mAh och 4V). Som en jämförelse så innehåller ett alkaline AA-batteri 1120 - 4800 mWh (700 - 3000mAh och 1,6V) beroende på belastningen. Toppladdning av en 100Ah (i realiteten 125Ah) LFP-cell ger alltså samma energiinnehåll som 1/4 till 1/1 AA-batteri. Det är rätt självklart att det inte finns någon som helst mening i att stressa LFP-cellerna på det sättet för den lilla ökningen av energiinnehållet. (Cellen laddades ur efter testet till 3,65V.)

Navionics har en funktion som heter SonarChart. Garmin har en egen liknande tjänst. Det går till så att båtfarare kör med plotter o ekolod och karterar där de kör. Spåret med djupdata sparas i plottern och förs sedan över till Navionics SonarChart-funktion på nätet där informationen är allmänt tillgänglig. Det är tillåtet att dela sjömätningsinformation över insjöar min inte ute i havet, där har Sjöfartsverket ensamrätt och privata företag kan få tillstånd för vissa områden (t.ex. Hydrographica som gör många fritidsbåtssjökort över St Anna o Gryt skärgårdar). Alla spåren som lagras hos Navionics bildar så småningom ett allt bättre sjökort som i sin tur kan laddas ner och användas som sjökort. Här är en bit på vägen från Kimstad mot Roxen. Det verkar inte finnas en endaste grynna längs hela vägen upp till Roxen.

Innan du plastar fast för mycket skivor så ska du provsitta hur du gör när du ska köra med båten. Dina uppställda skivor får mig att undra hur ergonomin kommer att fungera. Se dessutom till att stuvfacken passar till bensintank o kanske även reservdunk. Var lägger du öskar, tampar, fendrar mm när du åker med båten. Det kommer att vara irriterande om de ligger o driver runt i båten. Kanske även lite förvaring till fiskeutrustningen. Om du ska ha ett ankare någonstans så se till att stuvfacket är tillräckligt stort för att inte behöva "krångla ner det", och så plats till ankartampen med dränering i botten. Gärna även ventilation så tampen torkar mellan fisketurerna, den blir sunkig annars. Sittplatsen behöver inte vara symmetrisk i aktern, det beror mer på vilken sida du vill sitta på när du styr. Du behöver definitivt stöd tvärs båten för din breda durk. Lägg upp skivan på ett par stöd o kliv upp så ser du vad som kommer att hända annars. Genom att få skivan ordentligt fastplastad så styvar du även upp båten. Detta kommer att vara ännu viktigare med kastdäcket som ska ersätta de bortsågade tofterna. Absolut en länslucka i durken. Du ser ju redan nu hur spinnarna kan gömma sig... å en massa annat bös också. Se till att inte skapa höga skott tvärs båten utan att det finns rejäla hål genom skotten och under förstärkningarna så du inte behöver svabba ur alla facken. Det är enklast om det finns en lågpunkt dit allt vatten kan rinna. Jag garanterar att du så småningom kommer att vilja installera en länspump i den gropen. Fundera på var elkablarna ska gå. Det går utmärkt att remsa fast lite elkabelrör/slang så kabeln inte behöver ligga lös och utsatt. Om du inte tänker till om den dragningen innan så kan det bli nästan omöjligt att dra en kabel under durken efter fastplastningen. Om du vänder båten uppåner under vinterförvaring så ska kvarvarande vatten kunna rinna ut, annars frostspränger det. Står den på kölen så ska vattnet rinna ner dit du kan få bort allt innan båten täcks. Allra bäst är en dyvika (köp inte plastskräpet utan satsa på en i mässing) som kan skruvas ur under vinterförvaringen. Dyvikan kan monteras på sidan av den nedbyggda kölen där lågpunkten kommer att vara när båten står på land. Du ska undvika träreglar till uppstagningen. De kommer att ruttna. Det går aldrig att få det hermetiskt tätt. Det kryper alltid in fukt som sugs in i träet. Det är bättre med dött material till förstyvning. Även om det kommer in fukt så kommer det inte att ruttna. Du ska ha en bra mall i plast att lägga glasfiber och polyester mot (eller epoxy om du väljer den metoden). Mallen är bara till för att forma förstärkningen men ska sitta kvar så den kan plastas in fullkomligt. Dimensionen på mallen är inte kritisk, det är plastningen som kommer att ge styrkan. Remsorna ska gå en bra bit utanför mallen för att få bra vidhäftning. Rugga upp skrovet ordentligt där du ska plasta förstärkningarna. Avsluta gärna med topcoat så blir det snyggt på slutet och lätt att få rent där du kommer åt. Som mall kan du använda halverade avloppsrör som ger lagom höjd under durken efter plastning. Om höjden inte blir helt exakt så är det bara att bygga på med glasfiberspackel för att få rätt höjd. När locket lagts på kommer ingen att se hur det ser ut... Men det måste sitta fast för du kommer inte åt det utan att kapa bort durken igen. Järnskenan under kölen ger ingen förstyvning. Den finns där som ett slitskydd när (inte om) du drar upp båten på en strand. Att flytta in den inne i båten är helt fel tanke. Jag hade försökt återanvända eller hitta en ersättare och återmonterat under kölen. Glappiga skruvhål går alltid att plasta igen och borra upp till passande dimension för ny fastskruvning. Längsgående förstärkning nere i kölen gör ingen nytta. Kölen är tillräckligt nedbyggd för att ge tillräcklig styvhet.

Jag äger också en Expedition, min kommentar baserade sig på nedanstående önskemål. Å jag hävdar definitivt att Expedition är rätt skrymmande att förvara ombord. Utrymmesmässigt är volymen rätt likvärdig med en gummijolle. Om AdvanceFram i övrigt så anser jag: Uppblåsning på 10 minuter är "en reklamgrej", den ska packas upp, sen är det ett antal ventiler som ska fyllas till lagom tryck. Jag vill hävda att det tar närmare 15 minuter (speciellt om den ska pumpas på däck, vilket går), men även den tiden är OK tidsmässigt. Elpump går snabbt men sen är det lämpligt att efterjustera med manuell pump. Trevnaden med den uppblåst är vi helt eniga om. Den är väldigt stabil och därför lite trögpaddlad (försök inte paddla ikapp en havskajak..). I motvind blir den riktigt långsam men fortfarande trygg.