Lintott

Å jag vill bara tillägga en liten varning. Var försiktig när winchtrumman lyft upp. Rullagret kan fastna inne i trumman och släppa när trumman lyfts upp en bit. Risken är då att lagret studsar i däck och kan falla överbord. (Jag behöver nog inte förklara hur jag vet det....) Jag hade nog gen 1 på förra båten och gen 2 på nuvarande båt. Jag upplever att generation 1 greppade bättre om skotlinorna.

Upp till 3,10m varningsskylt på fordonet och korrekt utmärkning. Upp till 3,50m d:o + varningsbil. Förare av varningsbil ska ha behörighet för tung lastbil (C). Å så finns det krav på varningsbilen... Över 3,5m d:o och dispens bör bred transport. Behörighetskravet för förare av varningsbil beror nog på att föraren "ska tänka som en lastbilsförare" vad avser behov av utrymme mm i kurvor o vägkors. I vissa trafiksituationer ska varningsbilen kunna hindra annan trafik så bredlastbilen kommer fram.

Tja, kan propelleraxeltätning vara ett vinnande förslag?

Slangklämmorna sitter felmonterade. När slangklämmor dras åt så kan det uppstå ett litet veck i gummislangen vid skruven när det kan sippra in vatten. Slangklämmorna ska vändas åt varsitt håll så skruvarna sitter på motsatta sidor. Då minskar risken att vatten läcker in p.g.a. klämd gummislang.

Vad är 1:1000 relaterat till??? Båten som sjönk hade inte fått hål genom botten "av blixten". Hålet hade ägaren borrat upp själv och monterat en logg/log-givare i hålet. Det som verkar ha hänt var att blixten förorsakat en tryckvåg i vattnet som tryckte upp givaren in i båten - sen blev resultatet detsamma som beskrivits ovan, båten sjönk rätt fort! Jag har varit på ett åskseminarium som @Seawolf arrangerade i SXK regi för ett antal år sedan. Efter den kvällen så insåg jag att det är inte enkelt att bygga in ett åskskydd i en båt. Det är många metalldelar som ska placeras ut och förbindas till varandra, vant, mast, jordpunkt... för att det ska fungera. @raol skrev att riskkonen var 45 grader från masttoppen. Jag vill minnas att @Seawolf beskrev en spetsigare kon än det, jag tror att det var 30 grader. Så åskan måste komma fruktansvärt nära en segelbåtsmast för att den ska välja den vägen ner till vattenytan istället för att slå rätt ner. Spridningen av effekten från ett åsknedlag kan bete sig väldigt olika. Skadorna i @IngemarEs hamn verkar ha uppstått av att effekten följt en massa ledande föremål. Jag har sett en segelbåt (var nog 18 m mast) som låg i en hamn tillsammans med många grannbåtar när den träffades. Skadorna på den träffade båten var många och kostsamma (all elektronik, rostfria järn som vred sig, skador runt röstjärnen på däck... Dock inga hål genom botten). Kringliggande båtar klarade sig helt utan skador.

Ja, det kommer att rinna ur en skvätt vatten. Dels det som står i impellerhuset dels det som står i slangarna. Vanligtvis handlar det inte om några större volymer. Du kan ju ställa en glassburk eller liknande under pumpen innan du lossar locket. Om inte dieseltanken sitter så högt att det blir självtryck så kommer det inga stora mängder när du lossar finfiltret. Det brukar bli större volymer när förfiltret lossas då det normalt sitter lägre i motorrummet. Även vid byte av finfiltret (gäller även förfiltret) så kan rätt mycket av dieselspillet samlas upp med en glassburk under filterhållaren.

NOA-ställning med utliggare som sitter i mantågsfötter o pulpit. Har haft ställningen i fyrtio år och bara kompletterat med ytterligare delar efterhand som jag bytt till större båt. Något enstaka rör har krökt/gått av p.g.a. hårda vindar men de går som sagt att ersätta. Inga klamrar eller fästen har behövt bytas så kvalitén är bra. Nyköpta delar passar tillsammans med de ursprungliga så modellen blev tydligen bra från början. Efter att en kompis brutit upp ett par mantågsfötter när snötyngden blev för stor så har jag numera linor tvärs över däck för att hålla in stolparna så de inte kan brytas utåt. Presenningarna knyts i stöttningen och med vattenfyllda dunkar. Jag har köpt ett par extra "toppklämmor" som sitter i ändarna på takåsen så jag kan spänna upp presenningarna hårt längs nocken så de inte dras samman mot mitten. Jag är väldigt nöjd med att jag tvingades skrota mitt gamla båthus när jag bytte vinteruppläggning (det var en backe upp under fören så det var omöjligt att bygga båthus). Däcksställningen har fungerat oberoende av hur det ser ut under båten.

En plotter blir inte slö för att den blir äldre. Sen är ofta nyare plotter snabbare än äldre men numera har utvecklingen kommit så långt att skillnaden i snabbhet är försumbar för normalanvändare. Det som däremot blivit bättre på nyare modeller är skärmarna som blivit mer högupplösta och lättlästa samtidigt som ljusstyrkan förbättrats (jag bytte själv plotter för ett par år sedan för att få bättre läsbarhet). Det är inte som en PC eller mobil med ständiga uppdateringar som gör att de blir långsammare.. Hittar du en utförsäljningsplotter som du trivs med så kommer den att fungera i flera år för dig. Min nya var ett demoex som var rejält nedsatt höstpris (betalade ca 55% av nypriset) men betydligt bättre prestanda än min gamla. Det som kan hända med en äldre plotter är att de byter format på elektroniska sjökort så det inte går att uppdatera sjökortet längre. De flesta som har plotter uppdaterar inte sjökorten frekvent så det är oftast ett icke-problem.

Enligt säljsidor så används relät i Bavaria, Benetau, Janneau m.fl. båtmodeller så kolla med deras återförsäljare om de har som hyllvara. Ditt relä kan ju inte vara det första som har gått sönder... Relät kostar ca 900:- så det är rejält dyrt (till MC kostar det 300:- men är slut på lagret...). https://letmegooglethat.com/?q=timer+relay+12V+dc+20A+15s

Nästa förbudsområde är snarare microplaster än gråvatten. Det är på gång att införas ett förbud mot frigolitbojar och bryggflytkroppar av frigolit som inte är inneslutna i yttre hölje. Men detta är ju inget som påverkar stuvutrymmen ombord. Detta nya förbud tycker jag verkar sunt. Microplaster kommer att göra väsentligt större skada för vattenorganismer än vad lite matrester och diskmedel gör. Sedan 2019 är det förbud mot microplaster i tandkräm (det var väldigt vanligt tidigare) så även det sköljvattnet ska vara riskfritt.

Källa Viggbyholms båtklubb med anvisningar för vinteruppläggning: Båt under 9m med eller utan mast - minst 6 stöttningspunkter Båt över 9m utan mast - minst 6 stöttningspunkter Båt över 9m med mast - minst 8 stöttningspunkter Stöttor ska säkras med spännband eller kätting både längs med, och tvärs över. Har du en vagga med 4 stöttningspunkter behöver du även komplettera din pallning med stöttor, så du får rätt antal stöttningspunkter. Så du ska använda 8 stöttor. Underlag för stöttorna brukar räcka med en plankbit under yttre benet som är det som tar mesta lasten. Stöttorna ska placeras så att plattan kommer så långt upp mot vattenlinjen att den inte riskerar att dras ner under båten, då låser tvärskättingen/spännbandet så stöttan står kvar även om det sätter sig lite i marken. Med 8 stöttor är det lätt att justera utplaceringen efter att båten ställts ner, det är bara att flytta en stötta i taget tills du är nöjd med placeringen. Då spänner du upp tvärs- och längssäkringarna. Jag gör "en fyrgrupp" med kätting runt framtill och en baktill, sedan håller jag ihop dessa grupper med spännband. Din båt är väl långkölad så då är det kanske snällare mot kölen att sätta spännband mellan stöttorna baktill (efter några vintersäsonger får du hålla koll på spännbanden - solen försvagar bandet med tiden). Sen ska du självklart ha tillsyn och efterdra stöttorna framförallt tiden närmast efter upptagningen när det sätter sig mest. Jag har en båt på drygt sex ton och har spikat ihop ett par plattor av två lager grova plank i botten och kraftiga reglar över dem så det tål båtens vikt utan att knäckas. Det finns ingen anledning att ha fler än två kölpallningar, det krånglar bara till det att få dem i våg. Det underlättar bottenmålningen om kölen kommer upp ett par-tre dm från marken. Min pallning är ca 50 cm i fyrkant så den inte sjunker ner i marken. En platta placeras i framkant av kölen och en i bakkant. Om uppläggningsplanen är väldigt utsatt för hårda vindar så kan du behöva slå dit en läkt på ömse sidor av kölen så den inte kan röra sig i sidled på pallningen.

Jag har nog själv inte varit så konsekvent med begreppen DC/DC-omvandlare och DC/DC-laddare så för att jag i fortsättningen ska vara tydlig så frågade jag ChatGTP om skillnaden. Svaret verkar vara logiskt så jag återger det (ordagrant enligt ChatGTP): Bra fråga! De låter lika men har olika syften. Här är skillnaden: DC/DC-omvandlare Funktion: Tar en likspänning (DC) på en nivå och omvandlar den till en annan nivå. Exempel: 24 V → 12 V för att driva elektronik i en lastbil, båt eller husbil. Fokus: Att ge rätt spänning för utrustningens behov. Har oftast stabiliserad utgång (ren och stabil spänning). DC/DC-laddare (även kallad batteriladdare eller "battery-to-battery charger") Funktion: Tar ström från ett DC-källsystem (ofta bilens startbatteri/alternator eller solcellsregulator) och laddar ett annat batteri på rätt sätt. Exempel: Från bilens 12 V startbatteri → laddning av husbilens 12 V bodelsbatteri. Fokus: Korrekt laddningskurva (flerstegsladdning – bulk, absorption, float, ibland equalize) för att förlänga batteriets livslängd. Tar hänsyn till batterityp (bly/syra, AGM, litium osv.). Kan även höja/lägga ner spänningen om källan varierar (t.ex. från 12 V generator till litiumbatteri som kräver 14,4–14,6 V). 🔑 Skillnaden i ett nötskal: En DC/DC-omvandlare används för att driva utrustning med rätt spänning. En DC/DC-laddare används för att ladda ett batteri på ett optimalt sätt från en annan DC-källa. Vill du att jag gör en enkel jämförelsetabell mellan dem så det blir ännu tydligare? Å då svarade jag "Ja". Perfekt, här är en tydlig jämförelsetabell: Egenskap DC/DC-omvandlare Huvudsyfte Ge rätt spänning till utrustning Exempel på användning 24 V → 12 V för radio, kylskåp, lampor Spänningsnivå Konverterar bara spänning upp/ner Laddningsfunktion Ingen Batterianpassning Nej Fokus Stabil och ren spänning till last Egenskap DC/DC-laddare Huvudsyfte Ladda ett batteri korrekt från annan DC-källa Exempel på användning Ladda bodelsbatteri i husbil från bilens startbatteri Spänningsnivå Kan höja/sänka spänning + anpassa laddkurva Laddningsfunktion Ja, flerstegsladdning (bulk, absorption, float osv.) Batterianpassning Ja (bly, AGM, gel, litium m.fl.) Fokus Batteriets livslängd och säker laddning

Följ råden du fått att försöka ta reda på om skrovet är lackat och hur du lämpligen tar bort lacken. Om du ska lägga på nytt ytlager så måste all gammal lack bort för att få nytt ytlager att fästa. När du fått bort ytlagret så kan du börja med att bedöma skicket på underliggande gelcoat. Är det lönt att fixa gelcoaten eller ska du lägga på nytt ytskikt (att fixa till befintlig gelcoat kan kräva mindre arbetsinsats). Om det är begränsade skador i gelcoaten men den är sliten så kan du bättra med gelcoatspackel i rätt kulör för att därefter slipa alltihopa. Det finns en slipduk som heter Abralon som finns både i ark och till rondellslipar. Den ger ett jämnt o fint slipresultat. Börja med lite halvgrov och fortsätt med finare o finare korn innan du avlutar med rubbing. För rubbing finns det grövre o finare korn. Det brukar bli mindre jobb att börja med grövre för att fortsätta med finkornigt innan skrovet vaxas. Men som rekommenderats - börja med att kolla vad båten är målad med först....

Det håller längre om du stryker vattenfast fett på styrvajern efter att ha dragit ut den ur höljet. Skillnaden i styrutslag är troligen en justeringsgrej. Antingen vid infästningen i motorn eller vid ratten eller båda... Smörj upp fästena med rostlösningsolja, skruva loss och trimma till lägena.

VSR (Voltage Sensitive Relay) eller ACR (Automatic Charging Relay) är automatiskt styrda reläbrytare som gör det möjligt att kombinera två batterier vid laddning och att isolera dem när de inte laddas och ström dräneras från ett av batterierna. På så sätt kan du automatiskt bevara ett fulladdat batteri hela tiden, särskilt startbatteriet för att starta motorn.

Om du lägger i friläget när båten rör sig framåt så fäller foldingpropellern inte ihop utan fortsätter att snurra och det hörs ett transmissionsljud från backslaget/S-drevet. Det är bara att lägga i fram- eller backväxel så stannar propellern. Sedan ska växeln tillbaka till neutral så den inte ligger fel vid nästa motorstart (om det sitter en foldingpropeller - vid fast propeller så måste backslaget ligga kvar). Jag tror att alla foldingpropellrar fungerar på det viset. Min gör på samma sätt. Backslaget tar inte skada av att läggas i för att bromsa propellern.

Just utanför Kapellskär är dimman oftast rätt lokal när den driver in från Ålands hav. Men den kan ligga kvar länge i ett område. Vi bedömde att bästa alternativet var att i sakta mak ta oss ur dimman, annars kunde vi fått ligga rätt länge och vänta på att den skulle lätta. Jag upptäckte att det finns en mistsignaleringsfunktion i min Garmin VHF. Jag köpte en högtalare som skruvades fast i spridaren med en kabel till VHFen. När sikten försämras så startar jag tutandet i VHFen som kör enligt sjövägsreglerna. Högtalaren ger bättre signaler än aerosoltutorna och blåstutorna. De båtar vi såg runt oss höll väldigt väl ut åt sidorna när vi möttes så signaleringen verkade fungera väl. En bonus med högtalaren är att den fungerar som microfon mellan tuten och förstärker uppfångade ljud o spelar upp dem i VHF-högtalaren. Vi mötte inte en enda båt som mistsignalerade... Sen tände vi även alla lanternor och däcksbelysningen för att göra oss bättre synliga genom dimman. Om det gjorde någon skillnad vet jag inte men det kan ju inte göra någon skada.

Jag har hamnat i tät dimma utanför Kapellskär och valde att låta autopiloten styra. Då gick det på rak kurs. Samtidigt kunde vi använda all uppmärksamhet till att hålla utkik efter andra båtar. Det tyckte vi var det tryggaste sättet att hantera situationen till dimman lättade lite längre söderut.

I min installation klarar batterierna att belastas med 2000A i 5 sek och kontinuerligt med 600A, men det var inte det intressanta för mig. Batteriet valdes för att jag ville ha ett batteri med 200Ah (och till min glädje så visade det sig ge 250Ah när jag testade det med min aktuella belastning). Den optimala laddningen är 100A och med temperaturövervakning kan det laddas med 600A (helt galen strömstyrka som aldrig kommer ifråga i en fritidsbåt men specen anger det värdet). BMS är specad för 250A urladdning kontinuerligt. Största säkringen är som du såg 200A och jag misstänker att där finns marginal för den strömstyrka som wincharna tar. Kablarna är självklart tilltagna för att klara dessa strömmar. Det är på det viset man så klart bör dimensionera ett elsystem för att få det säkert och tillförlitligt.

Jo, det finns återställningsbara säkringar av olika fabrikat. Den här typen från Blue Sea Systems sitter i min båt. Men man vill ju att elprylarna ska fungera när de behövs. Om man måste "säkra ner" för att inte skada sin BMS och därför inte kan använda tillbehören så blir det inte så bra....

Ja, "dropin-batterier" döljer ju väl vad som finns under det fastsvetsade locket. Ibland kan det vara vettig dimension på kablarna och välbyggda BMS, ibland är det underdimensionerat. Utan att hitta någon som testat eller själv skära av locket (med förlorad garanti som en effekt) så är det lotteri. På https://www.youtube.com/@WillProwse lär det ha gjorts handgripliga tester av LFP o BMS men jag har inte kollat igenom dessa tester. Jag är nöjd med det val jag gjorde för ett par år sedan. Jag håller just på med en dialog med en tillbehörshandlare för att försöka få ut mer omfattande dokumentation än vad som framgår på hemsidan. Hitintills har jag inte nått full framgång. (Ska ev hjälpa en kompis med LFP-installation.) Det är lite skrämmande att säljkanalerna inte har bättre förståelse om att vet vad det är de ska sälja.... Själv letade jag upp en BMS (250A) som hade marginal till den högsta strömstyrkan jag behöver (200A) och byggde hela installationen själv. Nu - ett par år senare - har det kommit bättre dropinbatterier, så skulle jag gjort om installationen så hade det troligen inte blivit "hemmabygge". Men hitintills har mitt hemmabygge fungerat enligt förväntan och utan några driftavbrott. (Att jag fick skicka tillbaka två Victron XS innan jag fick den tredje som fungerade var inget fel i systemlösningen utan brister i Victrons tillverkningsprocess o kvalitetskontroll.) Med flera parallellkopplade LFP med inbyggda BMS så summerar maxströmmen i banken vilket skapar bättre förutsättningar att få till erforderlig maxström ur en batteribank.

Ankarspel, bogis mm kräver höga strömmar (A) men de hinner inte förbruka så mycket effekt (Ah) under den korta tid de används. Det är lämpligt att ha dem kvar mot ett blybatteri om du inte har LFP som klarar höga strömmar. Blybatteriet kommer att hinna återladdas under den tid du kör motorn och har laddning till blybatteribanken. Om du har parallella dropin-LFP så summerar du deras max strömuttag för att se vad de tål. Själv har jag både ankarspel och elwinchar anslutna till LFP men jag har BMS, LFP o kablar som klarar den lasten. Jag har kvar ett AGM till startmotorn och som skydd för regulatorn när/om BMS bryter laddningen. DC/DC-omvandlaren är ställd så den bromsar in laddningen innan LFP/BMS bryter så jag kommer troligen att slippa strömspikar men i detta avseende så vill jag ha både hängslen o livrem. I länkarna i föregående inlägg finns även en del om problematiken med höga strömförbrukare.

Min "husgud" avseende LFP-batterier och LFP-installationer i båtar är Rod Collins som tidigare drev ett företag som jobbade med båtel. Han är även med i amerikanska standardiseringskommitten för LFP-installationer i fritidsbåtar. Han har fördjupat sig inom LFP-området i många år och sett många dåliga/felaktiga komponenter och installationer som han frikostigt delar med sig av i sina artiklar på hemsidan https://marinehowto.com Ibland kan ha bli lite raljant, man får ha överseende med det. Han använder ibland amerikansk jargong med inledningsvis svårbegripliga förkortningar mm men efter att ha läst ett tag så begriper man vad han avser. Han drabbades dessvärre för några år sedan av en stroke och har numera avvecklat firman men håller fortfarande hemsidan aktuell med hjälp av "pekfingervalsen" (vänsterhanden fungerar inte längre) och även talsyntesöversättning. Starkt gjort av honom! För kunskaper om LFP-batterier och LFP-installationer finns det ett par sidor som är läsvärda (länkar längre ner). Om man har problem med amerikanskan så går det rätt bra att låta google translate översätta hela artiklarna. Här är en modell av hur man kan göra en trygg LFP-installation genom att låta generatorn ladda motorbatteriet (wet Pb eller AGM) och låta en DC/DC-omvandlare styra laddningen av LFP-banken. Det finns två DC/DC-omvandlare som är lämpliga för detta. Victron XS 12V 50A eller Sterling Powers DC/DC men Victron är nog vanligast i Sverige. Detta kopplingsschema medför skydd av generatorn i två avseenden. Det går att begränsa strömuttaget så generatorn inte brinner upp och när LFP-batteriet blir fullt och BMS stänger av så tar startbatteriet hand om den strömspik som uppstår så inte regulatorn går sönder. Sen underlättar DC/DC-omvandlaren så LFP-banken får rätt laddspänning och att laddningen avbryts när LFP-banken är full. Det medför att det inte behövs några modifieringar av befintlig generator-regulator-motorbatteri-installation, bara en ny kabel från batteriet till DC/DC-omvandlaren eller DC/DC-omvandlarna, om man har en stor LFP-bank och en kraftig generator så kan man installera flera DC/DC parallellt. Å solcellerna laddar direkt till LFP-banken. Om inställningsmöjligheten i solcellsregulatorn är dåliga så kommer BMS i batteriet att avbryta laddningen när det är fullt. Här är några länkar till MarineHowTo som är bra att läsa för att få förståelse för problematiken med LFP innan man sätter igång med inköp och installation: https://marinehowto.com/ https://marinehowto.com/easy-lifepo4-conversion/ https://marinehowto.com/drop-in-lifepo4-be-an-educated-consumer/

Det kan vara kalkstenar. Prova att lägga ett par st i stark ättikslösning o se om de löses upp.

I sommar har jag seglat från Stockholms skärgård t.o.r. Västervik under senare halvan av juli och en bit in i augusti. Jag tog åt mig av @rejas varning om GPS-störningarna och det hackiga spåret på väg in mot Kymmendö. När vi gav oss iväg så kollade jag vilka möjligheter det fanns att välja satellitsystem för navigering i plottern. Det fanns GPS eller GPS+Glonass eller GPS+Galileo. Ryska Glonass ville jag undvika och då Galileo använder lite andra frekvenser än GPS så blev valet GPS+Galileo. Jag såg inte en enda gång under hela seglingen några krokiga spår (förutom när jag kryssade...) och mina positionsbestämningar när jag gick nära land eller flytande utmärkning hade god överensstämmelse mellan verkligheten och plotterns visning. Mitt råd för att undvika GPS-störningarna är att kolla om det finns alternativ till GPS i plottern och i så fall välja en kombination av olika system.