Lintott

Du ska söka på "karosserilist" så hittar du leverantörerna. En leverantör är: https://www.slangbolaget.se/katalog/karosserilist/15-KL De har en list som är 20 o 5 mm. Det går kanske att hitta list i exakt dina mått om du letar vidare på andra företag.

Jag har manuell toa o är ostkustseglare som använder sjövatten i toan så här är mina erfarenheter: Det är inga problem att använda sjövatten för spolningen. Problemet med sjövattenspolning kommer när du inte använder toan på några dagar. Det finns smådjur/alger/växter i sjövattnet som ruttnar när det står stilla. Då börjar det lukta lite om toan. För att lösa detta problem så är det bara att slå i o pumpa ut lite färskvatten innan du lämnar båten så slipper du problemet (jag brukar använda handduschen jag har på toan). Ett annat problem är att det (i alla fall med min manuella pump) ibland följe med fiskyngel som fastnade inne i toan (satte sig i utloppshålen) och när de ruttnade så luktade det vedervärdigt. Jag monterade en enkel sil som var lätt att rensa på inloppet och så var problemet löst (sätt inte sil på trycksidan - då ökar läckagerisken). Om du ska ansluta till tryckvattenpumpen så sitter det vanligtvis en sil på dess inlopp. Jag har både färsk- o sjövattenpump av modell ParMax. De bullrar en del. För att inte störa så sitter mina pumpar (så klart gummiupphängda men det är originalmonteringen) inne under handfatet på toaletten. Där är de inte i närheten av kojerna och jag tror inte någon har störts av när de går nattetid för handtvätt (de hörs svagt in i salongen när de körs dagtid). Om du ska göra nyinstallation av sjövattenpump så välj gärna en kraftigare pump, då kan den merutnyttjas som spolpump för t.ex. däcksspolning. På ostkusten med lägre salthalt så fungerar det bra att spola med sjövatten.

Om du inte litar på vacumventilen så byt ut den! Jag misstänker att du har den gamla klassiska modellen i metall med ett pyttelitet gummimembran (som ofta brukar läcka...). För rätt många år sedan utvecklades det en ny variant av vacuumventil med en riktig läpptätning som backventil. Jag hade försökt få ordning på min läckande ventil ett tag och gick direkt och köpte den nya modellen. Det var nog en ur prototypserien jag fick tag på för den var fräst ur en bit plast (väldigt dyr tillverkningsmetod..). Jag har aldrig ångrat det köpet. Efter bytet så kom det aldrig en droppe läckande vatten ur den nya vacuumventilen. Självklart sitter det en likadan i nuvarande båt (serietillverkad med gjutet plasthus) som inte heller den har släppt en droppe läckande vatten. När motorn går på tomgång så hörs det t.o.m. hur det sörplar in luft genom backventilen. Sen märker du väl om det spottar kylvatten ur avgasutsläppet. Det är första kollen jag gör när jag startar motorn efter sjösättningen. Det är ett väldigt karakteristiskt ihåligt ekande ljud från avgasutsläppet om kylvattnet inte kommer igång och börjar flöda genom avgasslangen. Skulle det bli fel på kylvattenpumpen under sommaren så skulle jag troligen reagera på detta ekande ljud och avsaknaden av vattenplasket under aktern.

Idag återanslöt jag min LFP-bank efter vintervilan. Det har förvarats med bortkopplad pluskabel och alla BMS-kontakter urdragna så att blåtandsmodul mm inte skulle förbruka ström under vintern. Ca 75% laddning kvar (det var nog ungefär där jag lämnade dem i höstas) och två tusendelar i diff mellan cellerna.

Det är en rätt liten motor och har nog rätt litet kylvattenflöde. Vill du veta exakt hur mycket flöde impellerpumpen ger så koppla loss utgående slang, starta motorn på halvgas med slangen i en hink o kör en halv minut. Motorn kommer inte att ta skada av en sådan kortare körning utan kylvatten. Ett standardsjövattenfliter av mindre storlek kommer att räcka. Sjövattenfiltret ska sitta mellan intagsventilen och impellerpumpen så du inte får skräpet i impellern. Tänk på att montera filtret så det är hyfsat lättåtkomligt för rengöring. Mitt sjövattenfilter sitter med ovankanten i nivå med vattenytan (mindre risk att sänka båten om locket går sönder). Sjövattenfiltret kan inte ersätta vacuumventilen. De har helt olika funktioner.

Det finns en tillverkare "Weipu" som har kontakter med guldpläterade mässingsstift. Kontakterna finns i en uppsjö av olika antal stift och som stickkontakt och chassikontakt. Hane eller hona i de olika modellerna. Två storlekar SP13 och SP21. Jag har beställt från https://www.conrad.de/de/search.html?search=weipu Man kollar i produktbladet vad de aktuella kontakterna ska ha för typnummer o sen får man leta bland varianterna hos Conrad. weipu-sp13-serie-rundkontakt-sp13.pdf weipu-sp21-kontakt-serie-sp21.pdf

Du har laddning och lagring av el, men var har du förbrukningen???

Navis la ner gästhamnsverksamheten för några år sedan. Jag är osäker på om de startat upp den igen.

När vår båt var ny så hade varvet monterat skitpaneler av okänt Kinafabrikat (2x100W på rufftaket) på den. Efter något år ledsnade jag på att jag fick dålig laddning. Jag hade en 30W-panel liggande hemma som jag tog med som referens. Kopplade in 30-wattaren, skuggade den ena panelen och la 30-wattaren över en av panelerna. Det gav ungefär samma effekt (samma regulator). Så fabrikat kan ibland betyda väldigt mycket på vilken effekt en panel ger. Uppgiven effekt kan ibland vara korrekt när de är nya men "åldras" rätt snabbt. Ibland är uppgiven effekt inte korrekt. Hur många kontrollmäter en nyanskaffad panel? Jag reklamerade och fick de ursprungliga panelerna bytta till nya likadana. Efter något år var det samma visa igen. Då garantibyttes de till Sunbeampaneler som gav en helt annan laddning till batterierna. Dessvärre hade installatören slarvat vid installationen så det kom in fukt i kopplingsblocket där kablarna är anslutna å så blev det kortis. Kortis i en panel "drar med sig" den andra parallellkopplade så båda pajade. Nytt byte till Sunbeams knottriga (den här gången gjorde jag bytet själv och samtidigt kompletterade jag med skyddsdioder...). Nu har de fungerat till belåtenhet i flera år. Jag har aldrig mätt hur mycket effekt de ger. Självklart ger en platt liggande panel mindre än en som är riktad optimalt mot solen. Jag räknade med att de inte skulle ge 2x100W så jag överdimensionerade från början då jag ville ha dem ur vägen på rufftaket. Att ha en panel på stång är inte heller optimalt om man inte vrider stången hela tiden.

"Dosorna" är begränsade till antalet anslutningar och kan inte byggas ut. Men de är färdiga med elanslutning och terminatorer. De bildar ett färdigt stomnät med X antal anslutningar. N2K-stomnät från Garmin/Raymarine/... är mer flexibla men består av flera komponenter. Du måste alltid ha ett stomnät (brukar säljas i ett grundpaket) med en T-koppling för elförsörjning, terminatorer i båda ändar samt erforderligt antal T-kopplingar för anslutning av komponenter. Saknar du någon komponent så finns det reservdelar. Du kan sätta samman T-kopplingarna i ett block eller ansluta dem till varandra med stomnätkabel (annorlunda kontakt jämfört med anslutningskablarna). Vid val av fabrikat så finns det "standard N2K-kontakter" och märkesspecifika kontakter. Garmin har en egen modellserie men det är standardkontakt i dem. Raymarine har en egen kontakt som har mindre diameter (lättare att tråckla genom trånga hål) men som bara fungerar i deras elektronik eller med adapter till övriga fabrikat. Samtliga kontakter har samma datagränssnitt och det finns adaptrar för att byta mellan de olika modellkontakterna. Till plottrar av olika fabrikat med N2K-anslutning brukar det följa med anslutningskabel (kallas även "dropkabel") med kontakt som passar i plottern. Det är nog ett försäljningstrick för att leda in köparen till plottertillverkarens N2K-kontakter, men det finns som sagt adaptrar om du vill ha någon annan tillverkares kontakttyp. T-kopplingarna till anslutningarna behöver ingen terminering men om de inte används så går det lika enkelt att ta bort dem. I min båt finns elektronik från Garmin, Raymarine och andra tillverkare. Stomnätet är Garmin med övergång till Raymarine (till sittbrunnsdisplayerna där kabelvägen är trång), dropkablar för respektive fabrikat och alltsammans fungerar problemfritt trots blandade kablar och fabrikat. Jag gillar verkligen enkelheten i N2K som inte behöver konfigureras som den gamla NMEA0183-kommunikationen.

Jag har ingen lösning på problemet men skulle vara tveksam till att det är mätningen i givaren. Om givaren ger data via blåtand så bör elförsörjning och mätning vara ok. Jag skulle nog snarare leta i N2K-kommunikationen. Oxid i någon kabelanslutning? Datakommunikationen i givaren? Datakommunikationen i plottern? Har du fler N2K-prylar i nätverket? Om de fungerar så kan du kanske bortse från fel i plottern.

Jag tror du misstar dig om åldern på dina bottenventiler. Det är snarare materialet i kranarna som gör att de ser olika ut. Den icke ärgade kranen är sannolikt tillverkad i brons (den ser ut att ha den bronsbruna färgen). Det är en riktigt långlivad legering. Kan du undvika att byta den så låt bli. Den ärgade kranen kan vara tillverkad i mässing. Det kan även vara att den varit mer utsatt för vatten och är i brons även den. Skrapa på den och kolla vilken färg det är på metallen. Är det mässing så byt till ny kran i avzinkningshärdig mässing eller rostfritt. Bottenventiler ska av säkerhetskäl gå att stänga! Mässing av sämre kvalitét blir skör med åren och kan spricka även vid måttlig påverkan. Gammal skör mässing bör bytas ut av säkerhetsskäl. Du bör även kolla om genomföringarna är brons eller mässing. Är det mässing så är det nog dags att byta dem. Även om kranen ersatts med en mässingskran så kan genomföringen vara av brons... Om den ena kranen kärvar så går det på denna äldre modell att lossa den "stora muttern" under vredet och rengöra/smörja kranen. Sedan kan kranen fungera i många år till. Glöm inte att täta gängan vid återmontering. Slangar av vävarmerad plast brukar ha bra livslängd. Om de inte är jättehårda så är det nog inga problem. De är rätt styva och kommer inte att plattas till mer. Byt för all del inte till spiralarmerad plastslang som kan bli spröd efter ett fåtal år och då spricker rätt av. Det satt spiralarmerad på en av mina tidigare båtar. En vår råkade jag stöta till slangen och den gick tvärt av. Tur att det var före sjösättningen....

En kabel kan visa OK värden utan belastning. När den belastas så faller spänningen. Du ska nog mäta spänningsfallet mellan batteriet och köket vid startförsök för att utesluta dåliga anslutningar på kablarna. Sen kan det vara som @Mackey skriver att batteriet kan ha tröttnat. Ett dåligt batteri kan visa korrekt spänning i vila men rasa vid belastning. Du har visserligen bytt batteriet men det kan vara tillverkningsfel även på nya batterier.

Jag hade ett par gasfjädrar av bonnjärn på båten som rostade något förfärligt (en t.o.m. exploderade och spred olja o rostigt vatten över akterspegeln o badplattformen). fjädrar.se (dansk firma) hade en gasfjäderkalkylator där jag kunde lägga in material (rostfritt syrafast), längd på fjädern, fjäderkraft och fästen. För en fjäder fanns ingen lagom längd men då fanns det passbitar att skarva med. Levererades i ett papprör efter ett fåtal dagar. Jag har även köpt gasfjädrar till bilen från Biltema (koffertluckan där fjädrarna sitter regnskyddade) och är nöjd med styrkan o kvalitén. Till bilar är det enklare då man väljer bilmodell och placering. För att välja till annat ändamål så får man leta efter längd, styrka, modell på fästen o.s.v. Det är mer meckigt än den danska sidan.

Måla bottenfärgen ganska snabbt efter epoxyn. Om epoxyn inte är genomhärdad så biter bottenfärgen fast bättre och risken att den flagnar minskar.

Fuktspärr (epoxy) är valfritt men du bör måla på någon form av primer som bottenfärgen kan bita fast i o det kan vara en epoxy. Det finns nog andra typer av primer som kan fungera. Börja med att slipa så primern får fäste. Om du målar med t.ex. Gelschield så ska du lägga på bottenfärgen inom någon timme efter epoxymålningen. Då binder epoxy och bottenfärg samman och flagnar inte.

https://www.marineengine.com/parts/engine-model-guides/omc-johnson-evinrude-model-number-guide/omc-johnson-evinrude-model-number-guide-00049.html?srsltid=AfmBOoonqb-ZV4ALNW1wCzLK4IZKYTSZhNRN9xQRk7UMl6YsGa6C-OcT 1979

Alla tre batterierna är "våta blybatterier". Det avdunstar alltid lite vätska ur dem när de blir varma i samband med laddning. Du ska ha samma tillsyn/underhåll på alla tre med tillsyn av vätskenivå och påfyllning av dest vatten. Den förseglande dekalen är nog bara för att se om någon öppnat batteriet, men garantin är inte så lång på den typen av batterier. De enda batterier som inte går att fylla på är AGM o liknande där vätskan är absorberad i en matta.

När du ska välja ett dyneemafall så titta inte bara på dimension och pris (styrkan kan du bortse från - det kommer att hålla). Du ska även titta på vilken töjning linorna har. När jag drog av höljet på ett fall för några år sedan så tittade jag självklart på dyneemafall. Det var lite olika priser så jag började titta på skillnader i specifikationerna. Den billigaste som jag först tänkt köpa var avsevärt mer töjning än om jag la på några hundralappar. Fast jag hade skaffat fall med mindre töjning så tyckte jag att det var var mer elasticitet än mitt tidigare wirefall, så det var tur att jag i alla fall inte valde den sämre linan. Sen finns det mer extrem dyneema. För något år sedan behövde jag byta skotet för självslående focken till en klenare lina. Då letade jag för att hitta en lina med extremt lite töjning. För självslående fock så är det ännu viktigare att det inte blir "gummiband" så skotvagnen fastnar vid slagen.

Om jag räknade rätt så presenterades 22 snabbladdningsstolpar mellan Göteborg o Strömstad. Det lär bli värre kö än vad det var i Malung under sportlovet. (Å rätt många lågeffektladdplatser som väl närmast är att jämföra med normala eluttag för traditionella batterier o vv-beredare.) Med elmotor i deplacementbåt får man nog förlita sig på att låta propeller o motor snurra under seglatsen o ladda batterierna därifrån.

Modellen utvecklades efter att jag misslyckats med Biltemas slagskruvmejsel på en oljeplugg som inte lossats på alltför många år (tvåsiffrigt - inte mitt drev..). Det blev krångligt att hålla slagskruvmejseln i rätt vinkel (sned), ha rätt vrid på mejseln och få till slagen snett underifrån. Domkraftpress o skiftnyckel att ricka med var lättare att kontrollera. Mejseln är grov och nog rätt ok i dimension, den har inte misslyckats med någon oljeplugg hitintills.

Å här är fortsättningen av avsnittet om bränslesystemet - andra halvan. 03-17--32_Fuel_system.pdf

Jag lät göra en stor genomgång av min dåvarande 2GM20 hos en marinmotorverkstad. De lämnade bort spridarna till en lastbilsverkstad (Volvoverkstad i Norrköping). Du kan nog kolla med valfri dieselverkstad. Det är inte märkesspecifikt med insprutare. Verkstadshandboken anger "Fuel injector pressure 170+/-5 kg/cm2 (2347-2489 lb/in2)" Här är avsnittet om bränslesystemet - första halvan. 03-01--16_Fuel_system.pdf

Så här har jag löst det på några olika drev. Ett grovt rör, inne i röret ett lite kortare rör som stöd för en grov flatmejsel, en domkraft för att skapa lagom press mot oljepluggen samt en skiftnyckel för att vrida mejsel o oljeplugg.

De billiga drop in-batterierna är nog sällan konstruerade för den driftcykel vi har i våra fritidsbåtar i norden med avstängda batterier under en hel vinter. Problemet är att varken specifikationer eller bruksanvisningar beskriver något om BMS avstängningsmöjlighet eller strömförbrukning vid långtidslagring. Det vore intressant om ägare av olika fabrikat på drop in-batterier kan ge lite erfarenheter av långtidslagring. Mastervolt, Victron m.fl. dyrbatterier vore kul att få erfarenheter från jämfört med alla "no name" billigare drop in-batterier. Själv har jag ett styckebyggt LFP där jag kopplat loss alla kablar till både huvudströmbrytare, BMS/balansering-/blåtandsmodul mm så jag hoppas att kunna mäta på ett medelladdat LFP om ett par veckor.