Lintott

Jag har bytt ett fäste till löstagbar ekolodsgivare som satt med sika o mutter på insidan (fick loss den i en bit...). Min satt visserligen lättåtkomlig från insidan men det krävdes arbete från båda håll. Började så klart med att lossa muttern. Sedan pressade jag in en brytbladskniv (eller om det var en Morakniv först??) mellan flänsen och båtbotten. Fick in ett tunt mejselblad i springan så kniven släppte. Sedan kunde jag skära lite i sikan, få in ytterligare en mejsel bredvid så springan vidgade sig och kunde skära lite längre bort o.s.v. Efter ett tag hade jag skurit all sika under flänsen. Sedan fortsatte jag inifrån med att bända i fästet fram o tillbaka tills sikan släppte.

350 A låter väldigt mycket på en 35 mm2 kabel. Säkringen är ju till för att skydda kabeln och därmed båten och det gör man ju inte om säkringen är för stor. Instämmer med @Mackey Jag brukar följa den här tabellen: Enligt den ska man inte gå över 315A som kortslutningsskydd för en 35 kvadrats kabel. Kortvarigt kan man överbelasta en säkring t.ex. vid startögonblicket för en kraftig elmotor. Om startmotorn tar 150A så använd en 200-300A säkring som kortslutningsskydd eller byt helst till 50 kvadrats kabel till alla motoranslutningar. Det är tryggare att slippa byta säkringar vid motorstart i ett kritiskt läge... Den vanligaste orsaken till bilbränder är nog kortslutning i en kabel som startar branden. Bilar har väldigt sällan säkringar på batterikabeln. Kabelbrand i en bil är obra, i en båt är det förödande!

Här är en bottenfärgskalkylator som även har med djupet. Kalkylatorn räknar på åtgång för deras färgtyp (Coppercoat) som ska målas i flera lager men den ger även svar på hur många kvadratmeter bottenyta det blir för olika typer och mått på båtar. https://coppercoat.com/coppercoat-leisure-antifoul-applications/what-is-coppercoat/how-much-coppercoat-antifoul-will-i-need/ Coppercoat uppges vara den mest miljövänliga antifoulingfärgen som finns idag. Det går dessvärre inte att få godkännande för färgen i Sverige då KemI beräkning bygger på mängden koppar och räknar med att kopparn "fäller ut" på ett par år. Coppercoat innehåller mycket koppar men fäller inte ut och de garanterar 10 års antifoulingfunktion. Coppercoatbehandling är betydligt dyrare än konventionell antifoulingfärg men sen behöver det inte bottenmålas under minst 10 år och då blir totalkostnaden jämfört med klassisk antifouling billigare - och mindre arbetsinsats... https://sittbrunnen.se/nyheter2/49-miljoe1/2400-foerbjuden-bottenfaerg-hoell-tva-varv https://sittbrunnen.se/nyheter2/49-miljoe1/2405-moment-22-foer-miljoefaergen

Så det är en lösning du själv satt ihop/byggt?

Vad är det för fabrikat, modell o pris på en sådan pjäs?

Jag skulle vilja förenkla o strukturera lite annorlunda. Se skissen som en idé. (Kapa sista biten av strömskenan så permanent-el går över egna anslutningar/säkring) Jag tittade på din strömbudget och summerade lite grovt. Om du slår på allt på en gång så är det knappt 10A. En post som inte finns med i budgeten (drar ju bara ström vid start) är värmaren som brukar dra ca 10A till glödspiralen. Summa maximalt 20A för förbrukning (blanda inte samman dessa siffror med förbrukad effekt/dygn). Laddning med generatorn ger kanske initialt under en kort period 30A (inte vad generatorn är märkt med det är batterierna som bestämmer vad de vill ha) och sedan sjunker det rätt snabbt. Om du byter till LFP i framtiden så laddar det kanske med 50A (du bör nog inte ladda med högre ström för då förstörs generatorn av värmeutvecklingen). Lika bra att dimensionera batterikablarna för ev byte av batterityp så kalkylera med 50A. En idé för dimensionering av kabel (batteri - säkring - huvudbrytare - fördelningsplint) kan vara 35 kvadrats kabel. Med 10 m (5+5m) klarar den ca 100A och 5 m (2,5+2,5m) klarar den ca 50A. Kortslutningsströmmen för en 35 kvadrats kabel är drygt 300A (inte att förväxla med "arbetslasten") så en huvudsäkring på 100A eller 150A till förbrukarbatteriet skyddar kabeln mot kabelbrand (finns ju ingen anledning att överdriva med din ganska låga toppförbrukning). För startbatteriet kan du välja 300A. Startmotorn drar ju rätt mycket ström vid starten. Laddkretssäkringarna räcker det nog med 100A och 35 kvadrat pluskabel. Minuskabeln kan vara rätt klen, den drar bara ström för att aktivera relät och det handlar om mA. Till minusplinten ska batterierna/motorminus anslutas till de grova skruvarna (större kontaktyta - mindre förluster). De klenare skruvarna används till alla andra minusanslutningar. Plusplinten hade jag bytt ut till Victron Säkringshållare som jag ritat in i elschemat ovan ( https://www.moory.se/p/victron-fuse-holder-6-way-for-mega-fuse/?_gl=1*lvs9ym*_up*MQ..*_ga*NjMyNzA2MDU4LjE3MzU4NTAxNzk.*_ga_H5HZXBFMDE*MTczNTg1MDE3OS4xLjAuMTczNTg1MDE3OS4wLjAuNTk0NDE0NjQ. ), den kostar ungefär som en plint och ger möjlighet att "säkra ner" kablarna till respektive funktion. Kompletteras med "MEGA fuse" för de fortsatta kablarna. Du kan välja lämplig kabeldimension o säkring för olika anslutningar (elcentralen, batteriladdare, ev inverter, laddningsrelä in/ut, o.s.v.). Victron har ett bra dokument om att bygga elsystem. Sålla bort reklamsnacket och rätt mycket om att bygga större solpanelsystem och läs valda delar - lärorikt. https://www.victronenergy.com/upload/documents/The_Wiring_Unlimited_book/43562-Wiring_Unlimited-pdf-en.pdf

Ja!

Jag delar @IngemarE :s tro om att generatorer inte tål att köras rakt av med LFP-batterier anslutna. Min tro grundar sig på egna temperaturmätningar med IR-termometer på en standard 80A Yanmargenerator, före LFP-installation (300Ah AGM-batterier) kom generatorn upp i max 65 grader. Efter installation av LFP-batterier körde jag med och utan DC/DC-regulator (Victron 12/12 50A). Utan DC/DC-omvandlaren så är jag övertygad om att jag skulle eldat upp generatorn redan den gångna sommaren (bröt laddningen när tempen kom upp i 90 grader, någon gång hann den till 95 innan jag mätte och bröt). Med DC/DC-omvandlaren kunde jag begränsa laddningen så generatortempen stannade vid ca 80-85 grader. (Orsaken till testet utan DC/DC var att det ex jag fått inte fungerade o jag ville inte ligga i hamn tills utbytesenhet kommit...)

Det står ju plus, minus och G för givare på presentationsinstrumentet... Svarta från givaren till minus och röda från givaren till G. Givaren är bara ett variabelt motstånd som läses av på instrumentet. Instrumentet behöver plus o minus för att "dra visaren". Lampan sitter med egna plus/minus till parallellkoppling med övriga presentationsinstrument.och blandas inte samman med givarkabeln. (du ska inte ha ner plus till givaren där du har bensin...)

Den här delen av skadan är lättare att fixa än propellerhylsan. Slipa ner till friskt laminat i hela skadan och slipa även runt hela fästet till roderupphängningen. Slia en bit framför skadan så du kan förstärka framåt med laminering. Börja fylla ut det hack du slipat fram med mindre glasfiberbitar och polyester, när hacket är fyllt (bitarna blir efterhand större för att få bra form) så lägger du plast runt hela den utstickande delen för att hålla samman infästningen med järnet. Därefter fortsätter du en bit framåt för att laminera samman med den del av kölen som är oskadad (även här runt hela utsticet för att hålla samman). Materiallista: Slipverktyg för att komma ner i skadan kan vara vinkelslip, "dremel" eller motsvarande maskin från Classe, Jula... me slipstift så du kommer ner i skadan, filar för att finputsa framåt på kölen utan att få för mycket gropighet. Glasfiber (matta med trådar i alla riktningar blir nog enklast att jobba med), polyester, härdare till d:o, lamineringsrullar för att rolla ut luft ur lamineringen (desto bättre ingeggad o mindre luft desto starkare laminat, å inte överlöd av polyester, det är väl indränkt glasfiber som ger styrkan). Aceton att tvätta verktyg i (lamineringsrulle o penslar). Blandningskärl för polyestern. Sen kan polyestern bytas ut mot epoxy. Det kommer strax att bli en lång diskussion om fördelar o nackdelar med dessa två altenativa plastningsråvaror...

Jag håller med @Hybro , skadan på propellerhylsan är nog allvarligast. (Grundstötning?) Hur ser det ut inne i båten där propellerhylsan sticker in? Har hylsan glidit i ena eller andra riktningen? Kan du ta några bilder där? Har du tur så sitter hylsan fast och det som saknas utvändigt är "bara" laminat eller spackel som suttit på utsidan för att bättre på strömlinjeformen. Då behöver du slipa ut kanten runt propellerhylsan och i hacket så du får oskadat laminat att bygga upp ifrån. Sedan klippa små bitar glasfiber och börja bygga upp nytt laminat med polyester i hacket, fortsätta att bygga laminat i akterkant av skadan (byggs samman med laminatet i hacket) och runt hylsan för att avsluta med att låta lamineringen fortsätta bakåt runt hylsan så den blir ordentligt hoplaminerad med det du laminerat mot kölen. Du måste även slipa ner framåt på kölen så du får en lång yta som lamineringen runt hylsan kan fortsätta framåt för att bygga upp styrka i infästningen av propellerhylsan. Har du otur så har hylsan släppt inne i kölen. Då har du ett omständigare arbete med att få tillbaka hylsan rätt i längsled. Fixera hylsan där samt bygga upp laminat som tidigare beskrivits. Första altenativet bör du klara själv. Andra alternativet är jag tveksam till att du fixar själv om du är nybörjare (du kan så klart lyckas men men...).

Ja, man kan testa med instrument, Problemet är att dessa instrument är dyra (mycket dyra...), de kräver dessutom god kunskap och erfarenhet av att göra EMC-mätningar, å så ska mätningen ske i en signaltät bur så testaren har kontroll över miljön. Det är detta som testlabben håller på med. Utelämnar du något av de tre förutsättningarna så är mätningen inte att lita på. Sådana tester klarar inte vi amatörer.

Stoppa i ett rör o bryt lite i sida så du får in en brytbladskniv att skära i sikan med. Bryt lite ät andra hållet o fortsätt skära o.s.v. Efter några omtag så är det löst.

Jag har 80 A generator. Den laddade ca 65A till mina LFP. Efter en kort stunds körning var generatortempen 90 grader. Då slog jag av laddningen för att inte förstöra generatorn. Med ORION 12/12 50A så blir generatorn inte överhettad. Annars kan man installera en Balmar generator eller liknande (kostar nog över 10kkr med specialregulator) med bättre kylning än standardgeneratorn

Instämmer fullständigt. De måste ha fått hjärnsläpp med det priset. Utskicket jag såg var under 10.000 vilket var rimligare. Sen skulle även jag betala lite mer för uppgradering till XS 50A om jag hade varit spekulant. Jag tror det blir priskrig på 12/30-modellen för att få den utsåld och då kommer det att bli sådana här paketpriser (typ 10.000:-). Men vem är intresserad av en laddare med så stora förluster o värmeutveckling?

Om jag räknar rätt så förbrukar din bogpropeller drygt 5Ah/min. Hur länge brukar du köra med motorn/dag? Jag tror du kommer att hinna återfylla ditt bogproppbatteri på din dagliga motorkörning även om du väljer den mindre DC/DC-laddaren (5Ah tar 20 minuter förutom laddförlusterna). Kolla även på hur hög laddström dina tänkta blybatterier tål för att inte åldras i förtid. 30A (0,3C) kan vara lite högt för ett blybatteri. Å så har du väl räknat med att din DC/DC-laddare tar dubbla A-mängden från ditt 12V-system (15A 24V = 30A 12V) så dimensionera kablarna därefter.

När jag lossar slangar (framförallt PVC som blivit styv o hård) så brukar jag värma med hårtork eller försiktigt med varmluftspistol så de blir lite medgörligare. Har aldrig testat på armerad gummislang men det kan vara värt att kolla. Om jag skulle testa något klet så blev det nog pasta som används för rörtätning tillsammans med lin. Den tål varmvattensystem så den borde tåla en kyld avgaskrök. (Ej testat detta heller...) Avgasrörspasta till bilar hårdnar och är nog inte till hjälp vid framtida lossande av slangen.

Jag börjar med de svårfunna hänvisningarna jag skrev om i inledningen... (Om dina övriga frågor kvarstår efter att ha kollat schemat så återkom gärna, jag tror det mesta klarnar med nedanstående kunskaper) Jag fick ett reklammail och hade inte kollat deras hemsida. Kan bara hålla med, det var inte lätt att hitta. De har dessutom höjt priset på startkitet i förhållande till erbjudandet i mailet. Sen är jag tveksam till Orion 12/30, den har rätt stora förluster (13% = mycket värmeutveckling, kolla kylflänsarna...). Själv skulle jag nog välja Orion 12/50 (1,5% i förlust) även om den kostar lite mer. Produkten hittas på "Startkit" och har artnr 15538-1 , där finns även kopplingsschemat. Om du begränsar dig till ett batteri och en Orion 12/50 så blir kostnaden avsevärt lägre än deras startkit. https://erlandsonsbrygga.se/litium-startkit/?_gl=1*b6y4ch*_up*MQ..*_ga*OTgwNjQzMjM5LjE3MzQ2MjQ1NTc.*_ga_GN6S51QVZX*MTczNDYyNDU1Ny4xLjEuMTczNDYyNTk5MS4wLjAuMA.. Om du använder deras kopplingsschema så hanterar Orion all laddning från generator, 240V-laddare och solceller. Självklart kan du ansluta solcellsregulatorn direkt till LFP om du kan ställa om regulatorn. Erlandssons elektronikansvarige "Hampus" har även spelat in en Youtubevideo om LFP-installation (det finns med olika antal prylar) där han visar o förklarar kopplingsschemat. Å rätt va de e så är väl länken till kopplingsschemat försvunnen så jag lägger in det här: (Jag saknar säkring o huvudbrytare för LFP-batteriet men de ser kanske schemat som typschema och inte fullständig installation)

@Tommed :s bild från baksidan av plottern visar ju en N2K-anslutning.

Å om det var någon annan som inte förstod:

Garmins instruktionsvideo https://support.garmin.com/sv-SE/?searchQuery=nmea 2000 Här är en länk till "Startkit" som innehåller lite grundkomponenter https://erlandsonsbrygga.se/nmea2000-startkit/?_gl=1*auj8b8*_up*MQ..*_ga*MzM2NzQyNTAwLjE3MzQ0ODE1NDk.*_ga_GN6S51QVZX*MTczNDQ4MTU0OS4xLjEuMTczNDQ4MTYwMi4wLjAuMA.. Välsorterade båthandlare har de här kitten (kolla Garmin artikelnummer...) Sen kan det behövas förlängningskablar beroende på din installation som du behöver mäta dig fram till längderna. Även de finns hos tillbehörshandlaren. https://erlandsonsbrygga.se/nmea2000-stomkabel/?_gl=1*1e1guh3*_up*MQ..*_ga*MzM2NzQyNTAwLjE3MzQ0ODE1NDk.*_ga_GN6S51QVZX*MTczNDQ4MTU0OS4xLjEuMTczNDQ4MjAzNS4wLjAuMA.. https://erlandsonsbrygga.se/nmea2000-t-koppling/?_gl=1*1gaywek*_up*MQ..*_ga*MzM2NzQyNTAwLjE3MzQ0ODE1NDk.*_ga_GN6S51QVZX*MTczNDQ4MTU0OS4xLjEuMTczNDQ4MjAzNS4wLjAuMA.. SeaSea har en hel lista med delar... https://www.seasea.se/instrument/plotter-gps/givare-tillbehör-övriga/nmea2000-kablar-och-kontakter

GPSMAP 720 har NMEA2000-funktionalitet (N2K). Det innebär att du kan ansluta många N2K-prylar till ett nätverk som även plottern ansluts till. Jag vet inte om 720 kan visa "sillbio" eller om det bara är 720s som har den funktionen. Enkel djupmätning är alltid standard i N2K-plottrar. Kolla lite vilka vyer du kan se i plottern och vilka fält du kan konfigurera i dataläget. Du måste bygga ett stamnät N2K. Det är en datakabel som har en anslutning som kopplas till båtens elnät för att strömsätta nätverket. Sedan byggs det på med "dropkopplingar" som har två anslutningar till stamnätet (en hane o en hona) samt en utgång till komponenten du vill ansluta. Sedan behövs det en "dropkabel" som ansluts mellan dropkopplingen och komponenten. Det finns många N2K-ekolodsdelar. De enklaste är en djupmätare. Ofta är djupmätare kombiprodukter med logg, ekolod o vattentempgivare i samma enhet. Inköpslista: Grundsats stamkabel med elanslutning Stamkabel (ett antal olika långa beroende på din installation) Dropkopplingar till plotter o ekolod (finns i olika längder) N2K-kompatibel ekolodsgivare Ändmotstånd i ytterändarna på stamkabeln om de inte ingår i grundsatsen Sen finns det även det äldre NMEA0183 i plottern. Det finns ekolodsprylar som kommunicerar med det protokollet men det är mycket meckigare att konfigurera alla erforderliga datasträngar. N2K är bara att koppla ihop o så fungerar det (du måste självklart aktivera vad du vill se på skärmen men det brukar vara väldigt enkelt).

Kanske inte det svar du önskade men detta svar fick jag inför planerad spridarkontroll. För ett antal år sedan frågade jag på en båtmotorverkstad om de kunde provtrycka spridarna åt mig om jag demonterade själv. De undrade om de varit ur tidigare och hur motorn gick. De hade aldrig varit urmonterade (motorn var rätt många år gammal) och motorn gick hyfsat bra. Deras råd var då att låta dem sitta kvar. De varnade för samma problem som du råkat ut för, att brickorna fastnat. De hävdade att toppen behövde lyftas för att få bort fastnade brickor så de kunde knackas ur "inifrån". Om det var för att kunna ta betalt om de fastnade eller om det verkligen var sant fick jag aldrig reda på. Jag lät spridarna vara tills jag ett antal år senare gjorde en större översyn och de i alla fall skulle lyfta toppen.

Ja, har du bara en förbrukare så kan du anpassa säkringen efter den i stället för "kabelskydd", det får du ju "på köpet" om kabeln tål mer än vad du säkrat förbrukaren. I ditt fall så hade jag inte valt automatsäkring/brytare. LFP har väldigt höga kortslutningsströmmar och det är stor risk att en sådan säkring svetsas samman. T-säkring eller ANL-säkring är tryggare. I och med att du byter bort automatsäkringen/brytaren så bör du även installera en kraftig huvudbrytare. @IngemarE skrev nyligen i en annan tråd om sina erfarenheter av automatsäkringar. Läs och begrunda.

Innan man seriekopplar LFP-batterier så måste man kolla hur de är uppbyggda. Om de inte har BMS så riskerar man att cellspänningarna glider isär och batterierna blir kortlivade. I ditt fall så har tillverkaren förenklat det genom att ange att man koppla samman upp till 4P4S, det är föredömligt. Säkring mellan pluspolerna?? Hur hade du då tänkt koppla samman dina batterier? De ska ju kopplas samman med minuspol o pluspol för att få 24V å så motorn till plus o minus på den seriekopplade batteribanken. Men du ska alltid ha säkring mellan pluspolen och förbrukaren (i ditt fall kabeln till motorn). Säkringen ska vara dimensionerad mot arean på kabeln du anslutit motorn med. Säkringen är till för att skydda om plus o minuskabel kommer i kontakt med varandra. Då kan det ta fyr p.g.a. värmen som uppstår om det inte finns en säkring som bryter kretsen och du tar inte gärna tag i en kortsluten kabel för då bränner du dig. Säkringen ska sitta monterad nära batteriet (om jag minns rätt så anger CE-reglerna 30 cm). Om det inte är möjligt så kan kabeln läggas i ett skyddsrör (vanlig kabelslang som används vid husbygge passar utmärkt) som får vara max en meter lång till säkringen. 24V-laddare har jag ingen koll på. Leta efter en laddare som ger spänning inom det spann jag angav och lagom många ampere. Batteriet tål att laddas med 50A (dyr laddare) men det fungerar med lägre strömstyrka, det tar bara lite längre tid. Om du tänker ladda batterierna i båten så är det bra om laddaren är IP-klassad för att tåla vatten. Bär du hem o laddar batterierna så kan höljet vara av enklare slag.