Lintott

Då är det nog bara att kolla att det sitter en röranslutning i sidan under kylarlocket å så klämma på en slang till ett expansionskärl. Expansionskärlet kan monteras under nivån för kylarlocket. Det kommer i alla fall att fungera med utlopp o återsugning till/från expansionskärlet. Om du har ett rör under kylarlocket så borde det ha läckt ut kylarvätska där om kylsystemet är fullt och motorn blir varm så det blir övertryck i motorn.

Ja, nu ser elschemat bra ut. Ett liten finlir kan du komplettera med, minuskabeln till gasollarm o solcellsregulator kan kopplas samman med minusledaren till kylen via minusplinten o vidare till shunten för batterimätaren. Man vill helst ha alla minuskablar anslutna via minusplinten och bara en kabel ut från batteriet så blir det maximalt överskådligt i installationen. Å en till komponent som inte kommit med - en liten brytare mellan batteriet och pluskabeln till gasollarm/solcellsregulator, så du kan bryta allt vid vinterförvaringen. Å så kvarstår valet att byta Pentas Multibatteriisolator mot ett skiljerelä. Jag kan misstänka att Pentagrejen innehåller dioder (begreppet "isolator" tyder på det) och då sänker den spänningen till utgången mot förbrukarbatteriet. Sen kvarstår mitt råd att byta Naps-regulatorn mot något annat fabrikat som har bättre spänningsreglering (men detta påverkar inte elschemat). Nu har du tagit stora steg i kunskapen om ditt elsystem (eller hur du ska göra om det) - Grattis! Din förståelse har ökat och det kommer att vara mycket lättare för dig både att genomföra upprensningen av befintligt system och att felsöka om något krånglar i framtiden.

Kylarlock för expansionskärl är normalt av denna modell: Det locket har en dubbelriktad ventil inbyggd (eller om det är två ventiler med olika fjädertryck och olika flödesriktningar, det var länge sedan jag detaljstuderade ett kylarlock..) och dubbla packningar. Den ena ventilen hindrar att vatten pyser ut ur kylsystemet förrän det når ett visst tryck. När ventilen öppnar så pyser kylvattnet ut ovanför packningen du ser på bilden men hindras av nästa packning som inte syns på bilden. Mellan packningarna finns ett rör ut i sidan där vattnet rinner ut och det är där slangen till expansionskärlet monteras. När motorn svalnar så minskar trycket i kylsystemet. Backventilen i locket öppnar sig och suger tillbaka kylvätska från expansionskärlet via slangen - mellanrummet mellan packningarna i locket - och tillbaka till motorns kylsystem. Om du ska montera expansionskärl så måste det installeras ett sådan här lock på högsta punkten på motorn kylsystem. Då pyser luft ut ur kylsystemet och systemet återfylls från expansionskärlet alldeles av sig själv. Då blir det meningsfullt att kunna hålla koll på expansionskärlet för att se om nivån sjunker. Om slangar till varmvattenberedare är korrekt installerade (fall från motorn till VVB i båda slangarna) så luftas även dessa slangar via motorn o kylarlocket till expansionskärlet.

Som @ChristerN hintar om så brukar första båtköpet inte bli optimalt. Efter ganska få år, när man fått mer erfarenhet om vilket båtliv man vill ha, så kan det bli aktuellt att byta båt. Då är det rätt bra om den båt du ska sälja är av välkänd modell och efterfrågad för köpare. Så välj gärna en båt som det finns många av och från en känd tillverkare. Även om du kan hitta en risig båt av udda fabrikat och renovera den till fint skick så värdet ökar så kan det bli svårt att få igen för allt arbete o kostnader du lagt ner på den. Så håll gärna igen lite på renoverandet tills du hittar båten med stort B som du tänker behålla under längre tid så du får maximal glädje av jobb o pengar du lagt ner.

Instämmer! Brytarspetsar är ju inte higtech. Om storleken passar o skruvhålen sitter rätt så kan det vara samma modell och fungera. Googla på brytarspetsar o välj "bilder". Där kan du kanske hitta en modell som liknar dina o gräva vidare på den aktuella sidan. Ju mindre firma o längre ut från storstäderna desto mer tillmötesgående brukar de vara att hjälpa till med att hitta passande reservdelar.... Små verkstäder som har reservdelar organiserade på hyllor i lagret istället för i datorsystem brukar ha mer koll på vad delarna passar till.

Jag har bytt o kompletterat en del matta i en tidigare båt. Jag använde ett vattenbaserat våtrumslim för hela jobbet (det var nog femton år sedan så jag minns inte fabrikat på limmet). Mot skrovet limmade jag först liggunderlag (med slutna celler). Ovanpå det limmade jag klädselmatta som jag tror var av PVC (den lite ytskrovliga typen som var vanlig i sjuttitalsbåtar). Jag limmade även motorrumsisolering (typen av blandfärgad skumplast i småbitar som formats till skivor å med folie på ena sidan). Metoden som jag fick tips om (från varvspersonal som gjort många nybyggen o limmat inredningsmatta) var att stryka ut lim på både skrov och matta med korthårig roller så det blev ett tunt skikt på ytan. Låta limmet torka tills det inte var klibbigt längre. Sedan kunde mattan/liggunderlaget försiktigt läggas på plats. Om det kom lite snett så gick det att dra loss o lägga om igen utan att limmet släppte. När det satt rätt så trycktes mattan till ordentligt så den satt fast. Efterkontroll av att mattan fastnat efter en stund. Motorrumsisoleringen med öppnare celler var besvärligast. Det verkade som att fukten sög in i skumplasten och när mattan hängts upp så gick fukten tillbaka i limmet så mattan släppte. Det var värst på skivorna som hängde i taket över motorn.Skivorna som var stående hade lättare att sitta kvar. Jag stöttade upp takskivorna så de satt i lite press under torkperioden å sen hade de fastnat. Det var ingen matta/skiva som lossnade i senare skede så limningsmetoden och valet av vattenfast lim verkade ok. Vattenbaserat lim skulle det så klart stå....

Vi började trådsnylta om LFP dropinbatterier i en annan tråd. Nu startar jag en separat tråd om ämnet. Jag har installerat "lösa" LFP-celler i min båt då jag inte hittade dropinbatterier med bra prestanda till vettigt pris. Efter min installation så tycker jag mig se att det börjar komma bra LFP dropinbatterier. Jag har t.ex. hittat Nordmax som har 110Ah LFP som verkar rejäla enligt deras datablad. Det blir mycket enklare att installera dropinbatterier jämfört med lösa celler och BMS där det krävs betydligt mycket mer arbete med installationen. Som alltid så kan det vara svårt att hitta all relevant information, man får gräva ner sig i olika flikar på hemsidan.. Jag skickar därför med en bild jag hittade på hur deras batterier är uppbyggda invändigt. Det är ett fyrpack med celler och en BMS i batteriet (alla 12V LFP byggs av fyra celler, antingen de är färdigförpackade eller om man gör dem själv). På sprängskissen ser man att det är rätt rejäla kablar o anslutningar mellan celler, BMS och polskor. Det ser ut som EVE-celler om de inte luras med färgsättningen. Det är välkända celler som kräver komprimering och det får de nog i batterilådan. Databladet anger 100A konstant och 800CA som startström och det verkar rimligt med de dimensionerna. På bilden syns även hur de dragit anslutningar för BMS till respektive cell för mätning och balansering. Balanseringen finns lite olika uppgifter på men 40mA som är lägsta vrdet jag hittat torde räcka. Den som letar på deras hemsida kan även hitta en variant av batteriet med blåtandskommunikation. Båtbutikerna marknadsför inte den varianten men det beror nog på att de vill kunna prispressa med lägsta pris för att locka kunder. Det påstås finnas en Nordmax-app för att kolla värden i batteriet men den har jag inte lyckats hitta... Erlandssons brygga har satt ihop ett kit med ett par batterier och en Victron Orion 12V-30A som de säljer i paket. På deras hemsida finns även ett tydligt kopplingsschema hur man kan koppla in ett sådan paket om man vill byta från bly till LFP (skiljerelä är överflödigt med Orion i systemet). Även i den paketlösningen så snålas det för att hålla priset nere genom att välja den äldre Orion 30-12 istället för den modernare 50-12 som har betydligt lägre förluster (blir mindre varm).

Det där är Skyllermarks exempelschema och det är rätt bra. Det finns ett par småpunkter som jag skulle vilja ändra på i deras schema (jag tycker det är rätt märkliga missar de gjort...) För det första så vill jag kunna bryta alla plusanslutningar ut från batteriet. Jag vill sätta en separat strömbrytare efter säkringen på kabeln till gasollarm/länspump. (Å så ska det så klart vara säkringar även till gasollarmet och länspumpen). Denna strömbrytare står normalt tillslagen hela säsongen men bryts i samband med upptagning så det inte finns några småströmmar som tömmer batterierna under vintern. Då slipper du skruva loss polskor för att göra allt strömlöst. För det andra så vill jag ansluta solcellsregulatorn till "konstantströmsbrytaren" så att du kan slå av den stora huvudströmbrytaren när du lämnar båten och ändå ha solcellsladdningen igång. Att tänka på vid avsäkring av systemet är att säkringarna ska skydda de kablar som ligger bortom säkringen. Säkringen dimensioneras mot kabelarean på anslutningen. Då bränner du inte av de kraftiga matarkablarna om du skulle få en skada på kabeln (det är en enorm brandrisk om det blir kortis i en grov kabel som inte är avsäkrad). Sen sitter det mindre säkringar i säkringsboxen som dimensioneras mot de kablar som finns bortom den boxen. Huvudsäkring ska sitta nära batteripolen (jag vill minnas max 30 cm). Om det inte går att montera så nära så ska batterikabeln ligga i ett separat kabelrör (vanlig kabelslang som används vid installationer i hus fungerar jättebra).

Det är nog ingen spricka. Skriver "nog", för att kunna skriva "absolut inte" så skulle jag behöva känna med nageln över den. Det ser mer ut som en miss i gelcoaten som ibland kan uppstå om den läggs på lite slarvigt innan det fylls på med glasfiber o polyester i formen när båten tillverkas. Jag tror att den kan försvinna helt med lite våtslippapper och polering.

Jag har I70 (inte I70s..) och de är väldigt lika I70S. Jag har normalt polariserande solglasögon. Polariseringen på mina solglasögon och instrumenten ligger nittio grader förskjutna. Det medför att skärmen tonar ut om jag vrider huvudet nittio grader. Vid liten lutning så blir det mest lite störigt. Jag har inte upplevt att det har varit så allvarligt att jag inte kunnat använda instrumenten. Det är lite dålig coating på I70 som jag hoppas de förbättrat på I70S. Mina har blivit rätt flammiga i displayen efter 13 säsonger.

Har du kollat att bränsletillförseln är tillräcklig? Att motorn dör kan bero på att den inte får tillräckligt med diesel. När motorn stått stilla en stund så har det "runnit till" och det går att starta igen. Symptomet att den går längre tid när du ligger vid bryggan o kör på fullvarv beror på att belastningen är lägre o då begränsas mängden diesel som pumpen matar in till spridaren. Kolla att det är rent från dieselbakterier (svarta klumpar som bland annat uppstår om du använt diesel med RME-inblanding) o annat skräp i tanken. Blås baklänges i bränsleslangen så det inte sitter skräp i slangen (skräpet kan sugas in o fastna i slangen) Kolla att förfiltret är rent. Om du är osäker - byt. Kolla att finfiltret är rent. Om du är osäker - byt.

Då var det kanske bara tursamt för mig när jag klickade fram en spec... Jag tittade på specen för Nordmax NMD105LIT. Min uppmaning kvarstår - titta på specen för det batteri du tänker köpa. Jag har inte följt diskussioner om livslängden på BMS i Dropin-batterier, det är kanske en svag komponent i deras livslängd. Det är ju enkelt att byta en extern BMS. Det går troligen även att byta en intern BMS, lite krångligare bara att bryta sig in i höljet. Om man "lyfte på locket" i ett 12V-batteri från LIME Power så fanns där bara fyra vanliga celler som var sammankopplade men utan BMS (det är märkligt tyst om dem numera, jag har mina misstankar om varför) ... Nordmax o LiLead är nog sammansatta på samma sätt och kompletterade med en BMS. Om du vill kunna köra bogpropellern på LFP så går det kanske att kortsluta BMS under tiden bogpropellern körs. Det räcker ju att balanseringen är i funktion under laddning av cellerna. (Notera "kanske" - jag har inte kollat närmare vad som händer när/om en inkopplad BMS kortsluts över minusanslutningen...) Vi ska kanske fortsätta diskussionen om LFP-installationer i en separat tråd och inte kapa tråden om "Elsystem i Scanmar33". TS är nog initialt mest intresserad av att strukturera sitt elsystem, LFP verkade komma i andra hand för TS.

En liten komplettering avseende BMS i dropin-batterier som visar på behovet av att kolla databladen så batteriet inte havererar i förtid. Jag letade efter cellbalansering i databladet för Nordmax. De uppger 40mA och för normalt båtbruk så är det nog tillräckligt för 105Ah-celler. Jag har 150mA för mina 250Ah-celler och de diffar enstaka tusendels volt mellan cellerna. (I satsen till min BMS så ingår även en aktiv balanserare på 5A. Jag monterade den men testade att använda batterierna utan att ha den balanseraren ansluten, det har fungerat bra utan.) För LiLead LFP-batterier så framgår inget om cellbalansering i databladet. Det kan innebära att deras BMS endast skyddar för över- resp underspänning. Det är inte tillräckligt om man vill ha lång drifttid (många cyklar) för sitt LFP-batteri.

Om du ska sätta ny givare i genomföringen så måste du kolla att det går att låsa den i befintliga spår. Givaren får ju inte kunna ploppa upp ur hålet. Sen går det ju även att skruva ur genomföringen och sätta i en som passar den givare du vill sätta dit. Innan du väljer givare så ska du inte bara mäta innerdiametern i genomföringen utan även hur stort hålet genom botten är om du tänker ersätta genomföringen. Skulle hålet vara för litet så är det inte så svårt att fila upp diametern.....

Givare till en Silvalogg. Kan även fungera till en Silva/Nexus-server. Troligen från tiden slutet av 1980-talet till en bit in på 2000-talet. Om du inte har något instrument till loggen så är den att betrakta som elektronikskrot. Alternativt så kan den säljas/skänkas till någon med ett äldre system vars givare havererat. Det är tveksamt att genomföringen passar till modernare givare (de brukar ha större diameter) så håll reda på blindpluggen så du kan proppa igen hålet. Om du saknar blindplugg och inte avser att borra upp hålet till ny givargenomföring så är det tryggast att plasta igen hålet efter genomföringen.

Det finns en tråd om projektet Om jag skulle starta om idag så hade jag nog valt två - tre "dropinbatterier" t.ex. Nordmax 105Ah som brukar säljas med rabatt för ca 4.000:-. Tre parallellkopplade skulle klara min maxlast (250A för elvincharna). Nordmax BMS ger inte samma järnkoll på övervakningen och batteriparametrar som min externa BMS men skulle nog kunna vara "good enough". Resten av installationen med avsäkringar, omkopplingarna i batterilådan för att separera start o förbrukningskrets samt laddningsbegränsaren med Victron Orion DC/DC 50A skulle bli likartat.

Jo, den typen av test blir ju mer exakt (så exakt det nu kan bli..). Batteritestarna är lite mer snabbspår för att leta upp när/om ett enskilt batteri är på väg att dra ner hela batteribanken. Val av belastning är rätt viktigt för att komma så nära verkliga driftfallet som möligt. När min batteribank "dog" 2023 (efter elva säsonger) så krävdes det inte så förfinad mätning. Jag hade svårt att få återladdningen att fylla upp som tidigare (har en Battmeter att hålla koll med). Efter isärkoppling och spänningsmätning av de enskilda batterierna så blev det tydligt att en cell hade kortslutits i ett av batterierna. Fortsatte på de två fungerande batterierna resten av säsongen vilket var tillräckligt. Det var då jag bestämde mig för byte till LFP under vintern.

En bra start! Grattis till att ha börjat fundera strukturerat om elsystemet. Nu får du lite mer kunskap om hur länge dina batterier räcker. Efter två dygn är du nere på 50% (gränsen du inte bör gå under) om du inte laddar via motor/generator, solpaneler eller landström. Om du har din NAPS Maxpower ansluten mellan laddare o batterier så stryper den till 10A å det tar ca 10 timmar att återladda med motorn. Så mycket motorkörning vill du nog inte köra så en bra ide är att ta bort NAPS o låta batterierna laddas direkt från motor/generator. Solceller ger ett bra tillskott då de laddar hela dagen (faktiskt även om det är lite grått väder - men självklart med mindre effekt då). Sen är din budget för värsta fallet. Så mycket värmare o lanternor använder du t.ex. inte mitt i sommaren. (Du har utelämnat Supercoolen å det är kanske lika bra, den är inte speciellt energieffektiv o drar rätt mycket ström.) I min båt har jag haft 300Ah batterier o 200W solpaneler (Mycket elektronik med NMEA2000-kommunikation) å normala sommardagar låg jag ca 10% back på morgonen p.g.a. kylboxen men oftast återladdade solpanelerna det under dagen med lite stöttning av motor/generator. Jag bytte till LFP 250Ah i våras. Fördelen är att (nästan) alla 250Ah kan användas utan att batterierna åldras som ett blybatteri gör samt att LFP laddas mycket snabbare vid motorkörning (jag fick sätta en strömbegränsare mellan generatorn o batterierna för att inte överhetta generatorn, min 80A generator laddade 65A om jag inte begränsade strömmen). Numera har jag inte samma batteriångest under tidig vår o sen höst som innan batteribytet....

Ja, det finns t.ex. den här typen av batteritestare https://www.biltema.se/bil---mc/verkstadsutrustning/testinstrument/batteritestare/batteritestare-2000035744 Det kan vara lärande att läsa introduktionen av manualen för batteritestaren https://docs.biltema.com/v2/documents/file/sv/4cf186a9-3498-4c86-9b8d-80cf45365079 Sen finns det även en handgripligare typ av batteritestare där det sitter en stor glödspiral som belastar batteriet samtidigt som en visare anger grönt - gult - eller rött på en mätare. Ovanstående mätare visar en exaktare batteristatus (även om den inte är exakt på decimalen....). Hur gamla är batterierna? Hur mycket brukar du ladda ur dem? Har de många år i båten och har ofta varit djupt urladdade så kan det vara idé att byta dem utan så mycket testande.Speciellt om du inte varit noga med att ladda upp dem direkt igen efter djupa urladdningar (omedelbar återuppladdning minskar skadan av djupa urladdningar).

Litiumbatterier måste vara övervakade av ett BMS (Battery Management System - finns inbyggt i en del litiumbatterier o i andra får man själv komplettera med en BMS) för att inte riskera att de blir överladdade eller totalurladdade. Du måste ha koll på laddspänningen från generator, solceller, nätströmsladdare o liknande innan du installerar litiumbatterier. Det finns DC/DC-laddare som kan ställas in för korrekta laddningsparametrar så det går att komplettera även i äldre båtar. När om du ska bygga om ditt elsystem så ska du helst försöka behålla så mycket som möjligt av dina gamla kablar (om de är rätt dimensionerade och i gott skick). Det blir bara besvärligt och dyrt att byta allt som fungerar. Det är tokiga kopplingar och bristfälliga komponenter som måste hittas och ersättas. Att hitta dessa är mycket enklare om man utgår från en bild/schema av hur det ser ut idag. Vi har ingen aning om hur detta ser ut i din båt - det finns inte två båtar där det ser likadant ut (inte ens i båtar av samma modell - det har alltid blivit kompletteringar sedan båten byggdes). Det är därför du måste börja med att göra ett elschema över hur det ser ut idag och i din båt. Att välja vilka komponenter du ska ha kan du sedan göra efterhand. Jag kan rekommendera att titta igenom denna bildpresentation från ett föredrag om båtel. http://batteknik.se/2010/ny_el_i_bat.pdf Du behöver inte begripa eller fördjupa dig i allt på bilderna (de är gjorda för ett föredrag/kurs) men du kommer att lära dig rätt mycket o få förståelse för vad en ombyggnad handlar om.

Neopren- eller nitrilgummi. https://www.kuntze.se/gummimaterial/

Som du märker så får du inte mycket respons på din /dina frågor. Jag tror det beror på att din fråga och dina funderingar är alltför spretiga. Du verkar inte själv veta vad du vill uppnå med ombyggnaden. Det är ännu svårare för forumdeltagarna att gissa vad ditt mål är. Den ekonomiska insatsen ger t.ex. väldigt olika förutsättningar för vad som kan åstadkommas. Nuvarande elsystem verkar vara ett "allt-i-ett-system" med en blandning av olika batterier med risig laddning där det ligger ett par kablar på batterierna och sedan är allt sammankopplat. De flesta komponenter du har är från 80- 90-talet och du antyder att du tänker byta ut en del av dem. En del av dem bör du skruva loss direkt då de t.o.m. bidrar till att sänka dina batterier. Börja för all del inte med att installera litiumbatterier innan du skaffat en struktur i elsystemet och vettiga komponenter för att hantera kraften från ett antal litiumbatterier. Annars riskerar det bara att bli kostsamt för dig. (Litiumbatterier är känsligare än blybatterier för laddspänningen och hur mycket de laddas ut. De innehåller en stor mängd energi som kan förorsaka kabelbrand vid felinstallation - säkringar är en billig livförsäkring. Gör du fel så kan det vara irreparabelt. Gör du rätt så kommer det att vara en bra investering.) Lite små punkter om nuvarande komponenter: NAPS Maxpower är en solcellsregulator som ger som mest ca 10A. Att använda den som regulator från generatorn innebär att hindrar 115A från att nå batterierna vid laddning. Den har inställningar för blybatterier men tenderar att överladda dem så de får kasseras i förtid. Min rekommendation - skruva bort o kasta den. Supercool-kylen är en väldigt ineffektiv kylalstrare som jag rekommenderar att du demonterar för att inte köra batterierna i botten. (Isotermen är bra och ska behållas.) Nexusinstrumenten är gamla men brukar vara rätt långlivade. Nackdelen är att de inte går att integrera mot NMEA2000. Om de har svårt att kommunicera så beror det nog på kabelbrott på datakablarna (avbrott på en av datakablarna kan göra att instrumenten visar en del värden och därmed lurar användaren att tro att felet inte sitter i kablarna...) Mitt råd är i likhet med @IngemarE Börja med att fundera å vart du vill komma med ombyggnationen. Gör en strömbudget (hur mycket förbrukar du/dygn o hur mycket laddning har du, Behövs mer laddning. Hur stor behöver batteribanken vara.) Rita upp nuvarande elinstallation. Skissa din tänkta elinstallation och ta med komponenter du avser att skaffa o ta med dem i planen, även om du inte avser att installera dem förrän senare (då slipper du bygga om systemet i närtid). När du gjort din läxa och presenterar den här så kommer du att kunna få betydligt bättre råd/hjälp.

Men den är väldigt lämpad att montera rostfria beslag på aluminummaster med!

Jag har fått bort kontaktlimrester efter inredningsmatta med hjälp av dekorborttagare på borrmaskin. https://www.biltema.se/verktyg/poleringstillbehor/polerverktyg/dekorborttagare-2000032675 Det finns även borttagare i sprayflaska som ska ta bort dekaler mm (ej provat själv..) https://www.biltema.se/kontor---teknik/kontor/kontorsmaterial/tejp/label-off-400-ml-2000029987

Ett par kromade öglor kommer inte att bli bra. Kromade grejor är ofta järn. Det kommer att krypa in fukt under kromet å så rostar det. Köp rostfria öglor istället. Det kan popnitas med alu-nitar eller helst popnitar av rostfritt A4-kvalitet, de kallas ibland monel-nitar, så blir det minimal korrosion. Monel är speciellt framtagen för att samexistera med aluminium och är den typ av nit som Seldén själva använder. Hålen du borrar behöver du inte vara orolig att de försvagar såvida du borrar "fina hål" utan att det blir sprickor i godset och att du inte placerar hålen på något tokigt ställe.