Lintott

Både förfilter o finfilter är inne på trettonde säsongen i min båt. Varje eller varannan timme så kör jag fullgas några minuter. Om filterna börjar bli igensatta så räknar jag med att motorn ska börja hacka vid fullgasförbrukningen - det har den aldrig gjort. När motorn börjar hacka så är det dags för filterbyte! Jag är väldigt noga med "bränslehygien" och använder alltid vattenavskiljande tratt vid tankning. Tratten har ett filter som rensar bränslet från både vatten och skräp. Är noga med att dränera vatten ur förfiltret årligen. Har alltid med reservfilter o verktyg när/om det blir aktuellt att byta bränslefilterna. Oljefilter är en annan filosofi. Om det blir igensatt så öppnas en överströmningsventil inne i filtret utan att det märks. Orenad olja går då genom motorn med risk för motorhaveri.

Problemet med att ankra med aktern mot vinden är att det oftast medför ett fruktansvärt kluck under aktern. Jag sover väldigt lätt och skulle aldrig få någon ro om jag svajankrade från aktern.

Det kan vara regulatorn som inte ger rätt tryck på gasolen. Det kan vara rost under brännarlocket som stör utströmningen av gasolen från munstycket. Det kan vara någon liten flaga i munstycket som stör utströmningen av gasolen.

Jag försökte kolla viskositeten i din föreslagna olja men den uppgiften lyckades Mobil dölja väldigt väl.. Jag håller med @Janne_G om att det ska vara en tjockflytande olja. Dessvärre försöker alla säljkanaler kränga produkter genom att man ska söka på bilnummer, motorfabrikat eller liknande och det blir svårare att hitta oljans egenskaper. Jag lyckades till slut hitta en transmissionsolja hos Biltema som hade viskositeten 75W-90. Den hade jag valt. Nu har du hittat en 80W-90 och den är i samma klass så använd den. (Du hade lyckats spara bilder i appleformat som inte går att titta på i forumet. Använd ett mer generellt format om du vill visa bilder.)

Det finns lite olika fabrikat på sådana här propelleraxeltätningar men principen är densamma. Min tätning var från 70-talet och hade bara två packboxar. @Hybro verkar ha en annorlunda modell med tre tätningar. Alla modellerna brukar fungera klanderfritt. Åtdragningen av slangklämmorna behöver du nog inte vara orolig för så länge det inte läcker in vatten. Det är väldigt lågt tryck på vattnet så skulle det börja droppa så är det inte mycket vatten som kommer in. Risken för att båten ska sjunka är obefintlig med ett så litet läckage. (Om det däremot börjar läcka in vatten vid packboxarna så kommer det att droppa större volymer...) Som @Hybro skrev så kommer du inte att kunna detektera några fel på din tätning genom temperaturmätning. Det är en annan typ av tätning där man ska hålla på att efterspänna en mutter med jämna mellanrum och där det ska droppa lite som tecken på att det inte är alltför hårt åtdraget. Sådana problem kommer du inte att drabbas av med din tätning. Gällande val av olja så är det inga problem att blanda eller att råka ha valt en annan olja än tidigare. Det ska bara ge ett tunt oljeskikt för att gummit i packboxarna inte ska drabbas av slitage, men välj gärna en olja med lite högre viskositet. Det kan inte jämföras med oljan i en motor där det kan vara höga lagertryck och höga varv och olika motorer kan vara väldigt kinkiga med oljekvalitéten. Om du har en Scampi så misstänker jag att det ligger en 12 hk Yanmar i förpiken. När du byter motoroljan i den så ska du välja en gammal klassisk mineralolja. De ska inte ha nägon exklusiv "modern" olja med teflon o liknande. Motorn är ju en 70-talsmotor och är konstruerad för de oljekvalitéter som fanns på den tiden.

Var tänkte du "dra åt"? Är det oljebehållaren du avser så vill jag avråda från det så länge båten ligger i sjön. Det är nog en ganska klen gänga och drar du sönder den så kan du få läckage i propelleraxeltätningen. Det är säkrare att torka bort lite oljespill då och då. När jag hade sådan tätning så använde jag en växellådsolja med hög viskositet och det fungerade för mig. Oljenivån ska helst vara en bit över vattenlinjenivån för att skapa ett mottryck mot vattnet som står i propelleraxelhylsan (oljan har lägre densitet än vatten och behöver ha lite "höjdövertag" för att ge mottryck mot vattnet). Ditt oljerör verkar rätt kort så det kan vara svårt att uppnå med din modell men fyll röret så högt det går. Jag hade min axeltätning i motorrummet under sittbrunn med slang mellan tätningen och oljeburken och då var det lätt att skruva upp burken på lagom höjd i motorrummet. Axeltätningen innehåller två packboxar som är vända emot varandra. Mellan packboxarna finns ett utrymme som innehåller oljan. Packboxarna är bara tryckta in i tätningen så det finns inga gängor som kan dras åt mot packboxarna. När/om du ska byta packboxar så var försiktig när du trär propelleraxeln genom packboxarna så du inte har grader på axeln som river upp skador i packboxarna. Å dina slangklämmor är föredömligt monterade med dubbla klämmor och åtdragningen på ömse sidor om axeltätningen.

Dina slutsatser om att störningen används för att skydda viktiga Ryska territorier är nog korrekt. Men att bortse från att de även ingår i hybridkrigföring mot de nordliga NATO-territorierna (Baltikum, Finland, Sverige, Danmark och Norge) för att störa sjö- och flygtrafik är enligt mig att ha för mycket "god tro" till ryssarnas agerande.

Det finns några skyddade vikar innanför Jarlehus och inseglingen är rätt problemfri. Det finns rätt många fasta sjömärken (båkar, kummel mm) att orientera sig efter i Vänern. Bron över Ullersundet är dessvärre rätt låg och tillåter bara mindre motorbåtar att ta genvägen till Kinneviken. Öster om Ullersundets bro finns ett par uthamnar för Lidköpings båtklubbar som ligger välskyddat men för att komma dit så måste du runda Läckö. Den inre leden från Jarlehus och norrut till Naven försökte jag smyga mig fram i med 1,2 m djupgående en gång. Vattenståndet var nog ca + 0,5 och idag är det väl ca + 0,4 så med dagens vattenstånd motsvarar det djupgående 1,1 meter. Jag misslyckades med försöket att komma norrut och fick ge mig ut på öppna sjön igen. Jag förutsätter att du även har skaffat Hydrographicas kort över Ekens o Läckö skärgårdar. Det blir betydligt trevligare att köra runt i södra Vänern med det ombord. Det var nyutkommet våren 2023 och jag lyckades till sist få tag på det i en bokhandel i Lidköping. Ett bra ställe att fylla på förråden är i Lidköping. Drygt en km från gästhamnen i SV riktning ligger ett stort varuhus. Om du har en äldre utgåva av Hamnguiden så kan inseglingen till gästhamnen vara inaktuell. Den flyttades för 2-3 år sedan till nordöstra hörnet av hamnen. Prickarna är flyttade dit och vägen in är okomplicerad efter att ha hittat inseglingsprickarna. Jag var ovetande om ombyggnationen när jag var där 2023 och hade tur som hittade dem lite längre österut än enligt sjökortet.

I en del GPS finns flera olika positioneringssystem att välja bland. Jag vill minnas att min plotter har både GPS (USA), Galileo (EU) och Glonass (Ryssland). Om jag får motsvarande störningar (går söderut från Stockholmsområdet i nästa vecka) så ska jag testa att byta till Glonass eller Galileo eller en kombination av dessa. https://navsystem.se/vad-ar-skillnaden-mellan-gps-glonass-och-galileo-satellitnavigeringssystem/ Problemet med GPS och störningar är att satelliterna har väldigt låg uteffekt i signalerna. Optisk kontakt med mottagarna utan störande föremål emellan medför att den svaga signalen når fram till mottagaren. Den svaga signalen från satteliten gör att det krävs rätt måttlig effekt för att "överrösta" den korrekta signalen med ovidkommande data. Sen förstår jag inte vad ett larm kan tillföra. Det lär märkas om GPS-signalerna är utstörda på det sätt @rejas observerat. Jag läste även om en seglare utanför Gotland vars position plötsligt hoppade till inre delen av Finska viken....

Ja, du har missat något! Du försöker halvfylla toaskålen med vatten innan du gör dina behov. Varför det? Det finns ingen anledning att halvfylla toaskålen. När dina behov är gjorda så ska du pumpa in vatten. Samtidigt evakueras både ettan o tvåan tillsammans med toapapperet. Efter några drag med pumpen så är det du producerat borta. Då fortsätter du med omställaren i evakueringsläge tills det är tomt i skålen å då är spolningen klar. Ibland (om bajskorven är hård) så kanske den vill fastna i toa-krökarna och vattnet stiger. Då är det bara att ställa i läge evakuering o pumpa tills vattennivån sjunker. Sen återgå till pumpa in läget o göra en kompletterande spolning.

Kolla laddare o solcellsregulator om de kan ställas om till LFP-laddning. Mellan generator o LFP behövs det en strömbegränsare. LFP slukar all ström den kan få från generatorn och då riskerar den att bli överhettad o gå sönder. Victron DC/DC 50A-12V kan både begränsa laddströmmen och leverera rätt spänning till ett LFP. Undvik deras 30A som ofta säljs till nedsatt pris. Den har stora förluster och blir jättevarm. Du behöver även installera en säkring på utgående kabel från ett LFP-batteri.

En tömd kryddburk i glas t.ex. som fästs så den inte kan trilla omkull. Det blir inte några större volymer av skvättandet.

Att det var dyrt med deras designmetod hade jag förställt mig men det priset översteg mina värsta farhågor. Men som forskarna säger "man lär sig något även på villospåren".

Det kan stänka ut batterisyra ur de där slangarna och den är starkt frätande så se upp med vart du låter slangänden sluta. Det kommer även vätgas ur slangen. Vätgas är explosiv så var försiktig med öppen eld o gnistor i batterifacket. Dra gärna ner slangen i någon behållare för att samla upp ev syra. Du behöver nog inte kassera batteriet men försök få fast en slang i hålet så du kan leda bort gaserna/syran från batteriet till en ofarlig plats. Det är ju inget tryck i slangen så det går nog att fixa med lite tätningsmassa eller annat lämpligt lim. Det går att öppna locket så du kan komma åt från insidan Jag trodde jag var smart för många år sedan när jag drog ut slangen till ett intilliggande utrymme för att ventilera bort vätgasen ur batteriutrymmet. Dessvärre så kom det även en del batterisyra o utrymmet var garderoben. Det tog ett tag innan jag fattade varför en del kläder fått konstiga hål (fräthålen visar sig inte förrän kläderna tvättats...). Nu har jag LFP till förbrukarna och de avger varken syra eller vätgas o ett AGM till starten är även det läckagefritt. Det är ytterligare en fördel som kommer med modernare batteriteknik.

Idag ser de flesta friluftstält ut så här När bågarna trätts i så står tältet för sig själv. Om det är väldigt blåsigt så kan man komplettera med tältpinnar eller knyta fast tält/båge i t.ex. träden. Large-45D-left-Transparent.webp

En sådan brottsanvisning brukar sitta en tredjedel - halvvägs nedifrån så att det blir en bit roder kvar att "linka hem med".

Den här modellen av läcktestare har en brist/nackdel/farlighet. Plastkoppen som inte är så stark sitter väldigt utsatt och kan slås sönder om det förvaras något i närheten av den. Läcktestaren jag hade var tillverkad med ett skyddsrör över plastkoppen o så var det ett hål i skyddsröret så det gick att se om det bubblade. På den tiden när Sjöfartsverket utfärdade "blå skylt" till mindre båtar så råkade deras certifierare ut för att skada läcktestaren i sin egen båt så det strömmade ut gasol och skrev en del om det. Det var nog efter den incidenten som modellen med skyddsrör togs fram.

Det är inte avsikten att du ska testa för läckage när du har spisen tänd - då flödar det ju garanterat gasol genom läcktestaren. Testet ska göras med spisen avstängd. Det är ju läckor i ett "vilande system" du vill kolla. Sen ska du vara medveten om att den läcktestaren testar från läcktestaren och till spisen/huvudkranen inne i båten. Delsträckan från gasoltuben till läcktestaren kollas inte. Där finns tätningen mellan flaska och reducerventil, reducerventil och skarvar på anslutningsslangen fram till läcktestaren. De två gasolläckor jag har haft har varit på den delsträckan. En gång var det sönderrostat inne i reducerventilen och en gång var det packningen mellan gasolflaskan och gänganslutningen i flaskan som läckte. Reducerventilen kände jag doften av gasol och penslade såpvatten. Gänganslutningen hittade jag genom att jag på nuvarande båt har en tryckmätare på reducerventilen. Tryckmätaren gör att jag ser hela vägen från gasolflaskan till avstängningskranen inne i båten (trycket sjunker på mätaren om det läcker). Tryckmätaren ger även utslag på om det är mindre läcka. Om jag stänger till gasolflaskan och kommer tillbaka någon dag senare så står trycket kvar - då känner jag mig trygg...

Kolla www.strigin.se Det är en firma som formar rutor i alla möjliga former till arbetsmaskiner, båtar mm

http://www.petemar.pl/pdf/122_163_kuchenki_zlewy_i_inne.pdf på sidan 14 tycker jag mig se skärbrädan.

En vår när vi kom till båten så hade den uppblåsbara västen löst ut v sig själv inne i ett skåp. Det hade nog blivit lite hög luftfuktighet vid något tillfälle under vintern. Men varken gaspatroner eller utlösare åldras så de rutinmässigt behöver bytas. Utlösaren kan visserligen "åldras" men då beror det på att den fått för mycket fukt och då är det självmarkerande som du konstaterat. Det normala för att ha funktionsdugliga västar är att ha med gaspatron och utlösare i sluten förpackning så de håller sig torra. De kan även behövas om någon trillar i vattnet så västen behöver laddas om. Det underhåll som behövs är att årligen kolla västen så den fungerar vid eventuellt ofrivilligt dopp. - Blås upp västen manuellt och låt ligga uppblåst en stund för att kolla tätheten (använd luftpump så du inte blåser in fukt i västen). - Kolla att gaspatronen är ordentligt fastskruvad och säkrad så den inte kan gänga ur sig.

Att dra upp skotvagnen i lovart använder jag snarare vid lättare vindar. Vid hårdvindssegling så släpper jag normalt ner skotvagnen en bit mot lä för att spilla vind och minska krängningen.

Många "laddningsprylar" är grundinställda för att ladda blybatterier. LFP-batterier kräver annan laddningsspänning än blybatterier. Om du laddar ditt LFP-batteri med inställningar för blybatteri så kommer du att förstöra ditt LFP-batteri i förtid. Logga in på inställningarna i din laddare och ställ in den att ladda LFP-batteri!

Seglationsstyrelsen bevarade och underhöll mycket gammal utmärkning. Den fasta utmärkningen var nog viktig för att komma igång med sjöfarten efter vintern då mycket flytande utmärkning kunde ha flyttat på sig. Nu när Sjöfartsverket tagit över så noterade jag de rationaliserat rätt kraftigt och att sjöfarten får förlita sig på GPS-positioner för navigeringen. Kul att en del kommuner bidragit med lite inomskärs fritidsbåtsleder och bryggor för fritidsbåtslivet. Sen var det lite si-o-så med sjökorten förr. Det var många områden som var mörkblåa men där det fanns gamla skutleder. Jag hade hittat någon bok med skisser där det fanns en del sådan navigationshjälp som var till stor nytta (framförallt i Ekens o Lurö skärgårdar). Nu när Hydrographica lodat många intressanta områden så är det lite enklare att cruisa runt. Jag var "på återbesök" i förrfjor. Dessvärre var det under en period när kulingarna avlöste varandra så det blev inte så många strandhugg utan mest hoppa mellan kulingsäkra övernattningsställen. Jag har några kopior av riktigt gamla sjökort där det finns betydligt mer utmärkning än på de gamla 60.000-delskorten. Fick dem av en seglare som jag träffade i en vik någonstans ute på Vänern. Han höll på och forskade om den gamla vänersjöfarten och hade hittat dem i ett arkiv.

Det var en förutgåva/testutgåva som Victron lagt ut på https://professional.victronenergy.com/ som jag laddade ner. Det jag inte vet är om de hunnit göra en officiell release av den som aktiverades på vanligt sätt eller om det var testutgåvan som jag lyckats få in på rätt sätt i mobilen så den aktiverades.