Lintott

Tofterna är det som håller samman skrovsidorna. Utan dem, eller någon annan ersättning, så kommer skrovet att bli väldigt sladdrigt. Om jag börjar nerifrån... Att lägga en durk i botten av båten är ju ett måste för att få en plan yta (hur har du stått ut utan durk dessa år?). Du kan göra den av valfritt material men det måste vara vattentåligt. Du ska inte "försegla" utrymmet under durken. Hur väl du än försöker täta så kommer det att komma in fukt/kondens/läckage dit så gör ett länshål i form av en lucka någonstans. Om du gör lite tvärsförstärkningar så kan du ha tunnare (lättare) material i durken och ändå få det stadigt. Se bara till att det finns hål genom förstärkningarna så att det inte blir stående vatten mellan dem. Om nuvarande kastdäck är tungt att hantera, varför gör inte bara ett i lättare material? På samma sätt som med durken så går det att använda tunnare material om du har förstärkningar undertill. Behåll så många av tofterna som möjligt, det är de som gör båten stabil i friborden. Om du tar bort någon så måste du göra kraftiga fästen mellan kastdäcket och skrovsidorna som kan ersätta den förlorade stabiliteten.

Det ser ut att vara en stum koppling mellan propelleraxel o backslag. Innan du börjar komplettera för mycket så ska du nog börja med att kolla att motor o propelleraxel är linjerade. Om de inte sitter helt i linje så kan propelleraxeln slå mot axelhylsan och då blir det rätt mycket (onödigt) väsen. De flexibla motorkuddarna åldras och sjunker samman så det är inte ovanligt att linjeringen behöver ses över ibland. Sen blir det en del ljud från när propellern trycker vatten mot skrovet när den roterar och det kommer du aldrig att bli av med.

Exempel på vanligt "standardnät" Teknisk data Längd 30 m Höjd 1,5 m Är det längre än 30 m mellan vakarna så är det oftast två hopkopplade nät.

Det finns beslutade regler för hur fiskeredskap ska märkas ut. https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/regler-och-lagar/redskap-och-fiskemetoder/markning-och-utmarkning-av-fiskeredskap---regler.html Min uppfattning är att dessa regler oftast verkar följas av redskapsfiskarna. Sen finns det så klart , i vanlig ordning, enstaka slarvpellar som inte bryr sig om regler.... Dessa finns det sällan någon möjlighet att komma åt. Så säker kan man aldrig vara. Lite självbevarelsedrift finns det nog hos fiskarna - om vakaren körs av så blir det svårt att bärga redskapet. Vad gäller icke ytstående redskap så ger sjökortsdjupet en uppfattning om ifall övertelnen riskerar att vara på riskabelt djup för segelbåtar.

Jag använder en sådan här oljefilteravdragare. Det finns fyrkantshål eller sexkant att välja på till skaftet från hylsnyckelsatsen. Kantigheten i kedjan gör att den inte slirar. Lite sladdrig att lägga om filtret men sen går det som en dans att dra loss. 9458.webp

Tvättmedel för ute-terasser är nog lite kraftigare än målartvätt. Läs på innehållsförteckningarna vilket som är mest koncentrerat.

Sika eller liknande produkt "limmar" bra och tätar. Metodmässigt så kan jag varna för att försöka lyfta i kanten av gummilisten och försöka pressa in tätningsmedlet. Det kommer att krypa in vatten någon annan stans längs listen, krypa (kapillärkraften) längs listen och rinna ut någon annan stans. Du bör ta bort helt och lägga tätningsmedel runt hela gummilisten. Småduttande är dömt att misslyckas och så får du bara jobb med att ta bort duttandet för att gör om på riktigt. Innan du tätar. Kolla skicket på gummilisten så det inte finns begynnande sprickor i den. Det kan vara idé att helt byta listen om den börjar åldras. Kuntze har nya gummilister i många modeller om du inte hittar någon i båttillbehörsbutiken.

Jag hade inte koll på hur el-toaletter kör runt spolvattnet. Jag kör manuellt.....

Jag tycker det är enklast att blåsa lite med en varmluftspistol eller hårfön så slangen mjuknar lite.

Hur ser din toaskål ut?. Körs spolvattnet in i botten av skålen? I min mugg så kommer spolvattnet in runt kanten upptill i skålen. För mig är det omöjligt att det skulle kunna suga vatten ur botten av toaskålen och bakvägen in i intaget till den elektriska sjövattenpumpen. (Å har därför ingen backventil på anslutningen till toapumpen.)

Att dela vattenintaget mellan toan o sjövattenpump kommer inte att vara någon risk. Toans vattenintag går via pumpen och mynnar i kransen upptill i toaskålen. Det är helt omöjligt att det kan sugas upp något otrevligt ur toan den vägen... (Jag har den lösningen på min båt och har aldrig ens tänkt tanken att det skulle kunna medföra något problem...) En intagssil till sjövattenpumpen är att förorda. Det kan komma med allt möjligt bös via vattenintaget som annars kan ställa till problem i pumpens backventiler eller i pentrykranen. Överväg att köpa en kraftigare pump. Då kan du även använda den till ett spolvattenuttag för att spola rent på däck, spola ankare mm på båten. Min sjövattenpump har 2,8 bar tryck och 15 l/min. Den funkar jättebra till att spola däck, ankare mm med.

Ja, Hundkojan är väl den enda av deras modeller som blivit kultbil (dagens anabola Mini får nog inte samma status...). En kompis till mig hade haft sin gamla Hundkoja stående i ett skjul i väntan på en renoverings som aldrig kom igång. Till slut satte han in en annons. Det var en dansk, en finne och en norrman som satte igång och bjöd över varandra till dansken avgick med segern. Helgen efter kom han med släpkärra och lastade den för ett fortsatt liv på de danska vägarna.

BMC/Austin Maxi var väl inte någon speciellt efterfrågad bil i Sverige. Mitt minne är att de försvann rätt fort från vägarna p.g.a. rost. Det är tveksamt om det finns någon som lagt tid o pengar på att restaurera någon Maxi till veteranbil. Då finns det inte heller någon större efterfrågan på "skrot-/ersättningsdelar" till den modellen. Om du försöker sälja till en skrothandlare så kostar nog transporten mer än vad du får betalt för motorn (dålig efterfrågan på motorn - ingen förtjänst för skrothandlaren). Dumpning på närmaste återvinning är nog det mest ekonomiska.

Varmvattensystemet på min båt är lite smartare strukturerat (tycker i alla fall jag). Efter övertrycksventilen sitter en T-anslutning med en ballofixventil som normalt är stängd samt en slang. Slangen mynnar i andra änden i pentryavloppet under diskhon. De skvättar som kan komma från beredaren rinner direkt ut genom avloppet. För vintertömning så kan ballofixen öppnas och vattnet rinner ut i kölsvinet. På varmvattensidan av beredaren finns ytterligare en ballofix för att få in luft i beredaren vid tömning. Min modell för att tömma beredaren är att öppna kallvattenkranen i pentryt, öppna tilluftsballofixen på beredare och ansluta gummibåtspumpen till tilluftsballofixen. Då pressas allt vatten i beredaren ut via kallvattenanslutningen på beredaren (lägsta punkten) och via kranen ut i vasken och pentryavloppet. När det börjar spotta o blåsa luft ur kallvattenkranen så stängs kallvattenkranen o så öppnar jag övertryckventilen och nedre ballofixen o då kommer det en sista liten skvätt vatten den vägen.

Fyrcylindriga bensinmotorer med SU-förgasare. Finns det vattenkyld avgaslimpa på motorerna? Det skulle även kunna vara gamla traktormotorer (vad får dig att gissa på båtmotorer). Har du synat noga på gjutgodset efter någon form av beteckningar, det brukar alltid finnas något spår efter efter tillverkaren i form av detaljnummer på någon komponent.

Ja men TS var orolig för att det ska vika sig utåt och den risken blir i alla fall inte större om stödet flyttas 4-5 cm utåt.

Jag håller fullständigt med angående Abnets förtjänster. Det är rätt många år sedan jag köpte min första flaska och blev väldigt nöjd med dess egenskaper. Efter de första testerna har jag aldrig använt något annat rengöringsmedel för skrovtvätt mm. Att det påstås vara miljövänligt gör det bara mer attraktivt. Priset avskräcker lite med det är väldigt drygt och tål att späs ut rätt kraftigt. Vi har alltid en "blomsterspruta" med Abnet som är utspätt till ca tioprocentig lösning och det är helt tillräckligt för den mesta rengöringen ombord.

Att en liten papperspackning ska kunna placera sig så exakt över sugröret att den fullständigt stoppar bränsleflödet är väldigt osannolikt (ungefär som jackpot i ett lotteri). Om det dessutom är lite sjögång (det är vid ruffigare väder som det kan bli ett sjösäkerhetsproblem) så skvalpar bränslet runt rätt bra i tanken. Att papperspackningen då ska bli hängande kvar över sugröret är ännu mer osannolikt. Jag vill hävda att det är totalt riskfritt att köra till uppläggningsplatsen. Det är ju inte bra att åka runt med en teoretisk möjlighet att få stopp i bränsletillförseln så du bör anstränga dig för att fiska upp packningen. Nu eller efter att ha kört upp bränslet nästa säsong.

Ett helt teoretiskt resonemang... Vridstyrkan i fyrkantröret är ju konstant. Om stödbenet flyttas utåt så torde momentet bli lite lägre genom en kortare hävarm och därmed belastningen mindre. Risken att det ska vika sig utåt torde bli mindre.

Om det är samma som i min plotter så: Jag tror att det är i den här inställningen jag hittade det (plottern är demonterad för vintern och jag letade i manualen): På ett sjökort väljer du Meny > Lager > Sjökort > Djup. (Djupskugga: Anger ett övre och nedre djup att visa skuggor mellan.) Skuggning för grund: Ställer in skuggor från kusten till angivet djup. (Djupsiffror: Aktiverar lodade djup och ställer in farligt djup. Djupsiffror som är lika med eller grundare än det farliga djupet indikeras med röd text.) Jag upplevde samma som dig - det var hopplöst att hitta när jag försökte ändra det. Nu har jag lagt in fyra "snabbval" för presentationsalternativ 3 m utan spår 3 m med spår 6 m utan spår 6 m med spår. Jag bläddrar rätt ofta mellan dessa snabbval för att vara trygg på djup över sex meter (ljusblått o mörkblått som i papperskorten) och få det tydligare på grunda vatten (endast blått på under tre meter). Även Hydrographicas djupsiffror anpassar sig till dessa inställningar och det blir enkelt att finlira inne i grunda vikar.

Jag har haft en Webasto vattenvärmare som jag installerade i en bil. Den fungerade klanderfritt i 15 år tills jag sålde bilen.

Man ska bara kolla med de begagnade så att det finns styrelektronik i dem. En del originalmonterade som monterats ut ur bilar har styrningen integrerad i bilens datorer och då kan det bli besvärligt att ordna styrningen i en båt.

När du ska passa samman drevet med motorn så är det en axel med splines som ska in i drevet. När motor och drev inte är exakt linjerade så är omöjligt att få dessa två delar att passa samman (det ska vara både i linje samt splinsen ska vara i rätt läge). Genom att rikta in drevet med hjälp av långa skruvar, få ihop delarna lite, byta en skruv i taget till kortare, fortsätta fösa samman osv så får du ihop drev o motor. I verkligheten är det enklare än att försöka förklara ☺️

Det vanligaste vid installation av motor med drev är att plasta fast en motorbädds-modul som är avsedd för den aktuella kombon. När du "bara" byter motorn så vill du nog slippa skära loss den befintliga motorbädden och plasta fast en ny. Att bygga på befintlig motorbädd kan vara enklare. Om du har någon polare som har MD22 och 120-drev så gör en uppmätning av motorbädden. Översätt sedan det till din båt och bygg upp "en kopia" av bädden för MD22+drev på din gamla bädd för MD21. Du måste nog ha motortassarna ganska korrekt monterade innan du installerar motorn. Drevets bakre fäste är ju redan givet genom att du ska ha samma drev i samma hål. Jag har haft ur och återinstallerat en Yanmar med deras drev vilket är ungefär lika jobb som att byta motor om bädden är rätt inmätt. Jag lyfte in motorn och fäste den mot motorfästena med lite brädstumpar under motorn så den hölls uppe i bakkanten. Sedan stoppade jag ner drevet genom skrovet och bultade samman motor och drev. Det var jättebesvärligt att få motor o drev att linjera vid sammanskruvningen. Det var många hårda ord och svettigt nere i stuvfacket bredvid drevet innan jag gav upp och tänkte om. Jag åkte till byggvaruhuset och köpte ett par uppsättningar av olika långa skruvar med sexkantskalle (vill inte skriva bult för då kommer drevet...) med tre av varje längd. Drog in de längsta. Sedan kunde jag föra samman motor o drev så splinsen träffade rätt. Fortsatte med lite kortare skruv för att sedan återigen byta till "originalskruvarna" och dra åt. Exakt inriktning är inte lika kinkigt som vid rak propelleraxel. Efter sammanskruvningen kan du justera motorfästen och drevfäste så det ser bra ut. Det viktiga är att drevet inte slår i skrovet när motorn står o skakar eller när du gasar på. Om det blir fel så tror jag det hörs o känns i båten och då får du justera till det. Justeringen kan göras även om båten ligger i vattnet.

Slagskruvmejslar har rätt rejäla mejselbits. De finns hos ClasOhlson, Biltema, Jula m.fl. 68106249601054.avif