IngemarE

Så snart en part i ett mål själv klipper (efter eget huvud valda delar) i ett svar, tappar det ju hela sin trovärdighet och relevans. Att du (som @Peter_K ovan också påpekar) dessutom anlitar en AI-funktion för att få ditt svar tycker jag tyder på långt gången desperation. Som en numera hädanfaren munvig skämtsam herre sade på någon av alla sina inspelningar, något som - trots att det är improviserat nonsens - ändå faktiskt passar ganska bra in på din (för oss skattebetalare kostsamma) vendetta: "Allt går ju, som bekant, runt och åter runt i cirklar. Därför gäller det att börja angripa problemen i slutet av vad de en gång var. Gärna flera gånger"

Precis, bra förklarat ! Det är också därför man numera ofta uppger det s.k. Ra-värdet när det gäller vita LED (och lysrör), som är ett mått på hur bra ljuskällan återger olika färger. Många blandar ihop det med färgtemperatur, men det värdet talar bara om det vita ljusets upplevda "vithet". För att skapa ett ljus som ögat upplever som vitt (eller vilken färg somhelst) krävs som redan nämnts egentligen bara tre grundfärger - röd, grön och blå. Så är färg-TV och våra datorskärmar uppbyggda. Ögat är bredbandigt ljuskänsligt och fungerar som en bra "blandare" och upplever därför inte de enskilda färgerna: Men på samma sätt som ett färgfilter i lanternan kan göra att det tillsynes "vita" ljuset ger helskum färg, kan ju också belysta saker i olika färger se helskumma ut. Just för att de, genom att reflektera ljus av just den färg de har, blir ett färg/våglängdsfilter i sig. Om då inte just denna ljusvåglängd är korrekt representerad hos belysande LED (eller lysrör också för den delen) så blir färgen inte korrekt. Om man tittar på spektrumbilden ovan så är det ganska uppenbart, till skillnad från en konventionell lampa med glödtråd som har (som @raol redan nämnt) ett kontinuerligt spektra. Vanligt är t ex att mustigt röda tyger kan se rostbruna ut. I allmänna miljöer, kontor och hem har man numera krav på att färgåtergivningen från ljuskällorna skall vara minst Ra = 80 (solljuset är normen med Ra = 100, som motsvarar "perfekt" återgivning av ett antal testfärger). I kritiska miljöer såsom lab, sjukhus m.m. är kravet på Ra högre (minst 90 krävs), medan lagerlokaler och liknande inte har några Ra-krav alls. I mitt garage har jag t ex 36W "budgetlysrör", och ena sommarbilen i mustigt röd metallic ser brun ut när den bara belyses av garagelysrören. Skulle gissa att Ra inte är mer än 60-70 på dem. Så om man bara ser till färgåtergivningen bör en LED-lampa med minst Ra=90 ge tämligen korrekt grönt ljus i en lanterna med färgat glas avsedd för glödlampa. Problemet är dock att hitta en sådan, då dessa "fordonslampor" sällan har med Ra-värdet i sin specifikation. Sannolikt just för att det är ganska uselt. Och OM man hittar dem är det troligen billigare att köpa nya LED-lanternor.....

Är väl också att klassa som gammal gubbe för jag har heller inte hört talas om petskiva som distansmaterial 😉. Men det visade sig även efter min Googling nog vara en distansmaterialskiva av återvunnen plast. Låter ju bra i alla fall. Men distansmaterialet är inte så kinkigt med egentligen, så det kan du nog ta vad du vill som ger just lite distans. Själv tar jag ju hellre något som finns nästgårds eller t.o.m. hemma framför att skicka efter något - om jag slipper. Och jag tror miljön håller med då den nog behöver återvinnas många PET-flaskor för att uppväga det transportavtrycket....

Du läser nog in lite för mycket i "CE"... 😉 Ja, utan CE-certifiering får den inte säljas. Men det får inget annat heller, oavsett. Men bara för att något säljs som "navigationsljus" är det inget direkt lagbrott även om det lyser helt uppåt väggarna - så länge den är CE-godkänd (enligt de grundläggande CE-kraven enligt t ex lågspänningsdirektivet/EMC o.s.v.). Till skillnad från t ex en cykelhjälm som är väldigt specifik så kan ju ett "navigationsljus" vara alltifrån en alldeles riktig lanterna till lampfunktionen på din telefon.... Det finns minst en säljare på Tradera som säljer "navigationsljus för båt" i kommersiella volymer, där inget stämmer med några lysvinklar eller så. Påstås även vara ok att ha på båtar i "inre vatten". På vissa bilder syns även röd på SB och grön på BB. Givetvis är de CE-godkända. Säljaren vet jag har blivit anmäld för sina påståenden, men kommit undan med att de ju mycket riktigt är ljus "som underlättar navigation" och gör att båten syns, men att det är upp till köparen att avgöra vilken typ av navigationsljus man vill ha på sin båt. CE säger alltså oftast ingenting om "navigationsljusen" uppfyller alla krav för en lanterna. Vad man däremot skall titta efter - som också framgår av svaret du fått om man läser det på rätt sätt - är att det uttryckligen står att de även är certifierade mot t ex RCD-normen. T ex som denna lanterna.

Att en lanterna är CE-märkt innebär tyvärr inte per automatik att den uppfyller kraven för en lanterna. Alltför ofta är den "bara" godkänd enligt de allmänna CE-kraven. Om den sedan dessutom uppfyller kraven som navigationsljus får man läsa sig till i dess specifikation.

Ett tips vid "stationstömning", i synnerhet vid sista tömningen inför upptag: Efter att sugen tömt det den kan, så spolar vi en massa gånger i toan för att fylla tanken igen till en liten del i alla fall. Helt enkelt för att "skölja ur" (och späda ut det sista) med rent vatten. Sedan kör vi sugen igen. Därefter är det användningsförbud av toan tills båten är uppe. Väl uppe kopplar jag en slang till spolvattenintaget på båtens utsida (en gummislang som täljts lite konisk i ena änden trycks in i genomföringen) ner i en hink med mild glykolblandning (typiskt 25/75%). Sedan spolas det i toan tills hinken blir tom, därefter flyttas hinken till under sjötömningen av tanken, öppnar den och pumpar ut det som kommit i tanken till hinken där. Sedan stänger jag ventilen, som även den nu har lite glykolblandning i sig. Om du dock tror du har mycket kvar i tanken efter sugtömningen, så börja med att tömma resterande i hinken via sjötömningen innan konserveringsproceduren för att inte späda ut glykolblandningen onödigt mycket i tanken. Tämligen slabbfritt 🙂, och slabbet som ev blir hamnar utanför båten. Klämman på bilden har en med buntband fastsatt rörstump på ena handtaget som slangen är trädd genom. Den håller slangen på plats i hinkens botten hela tiden, ett annars tämligen irriterande problem: Man har spolat tills det inte kommer mer och kommer ut ur båten och finner slangen halvvägs från botten med hälften kvar i hinken.... Den mildare glykolblandningen (25/75 istället för 50/50) inbillar jag mig är snällare mot tätningar m.m. i toan, samtidigt som den ändå är tillräcklig för att - även om dess fryspunkt passeras - bara ge "sörja" som resultat och inte sprängande fast is. Så gör jag....

Har sett dina inlägg i lite olika ankarspelstrådar. Den du svarar i nu har ju t ex inte varit aktiv på 13 (!) år, och @MichaelW som du riktar inlägget till var senast aktiv på MG 28/7 2012 (hovra på signaturen så ser du när personen senast var aktiv). Dvs inte så stor sannolikhet att du får svar.... Välkommen till MG förresten ! Men, jag skulle rekommendera att du startar en ny tråd med just ditt problem och frågeställning. Dels för att man inte bör "kidnappa" andras trådar då det inte är schysst mot den "riktiga" trådskaparen och att det samtidigt lätt blir förvillande med flera olika frågeställare (med olika problem) i samma tråd, dels för att du då med stor säkerhet får betydligt bättre svar (eftersom du kan skapa en egen rubrik med just ditt spörsmål).

NMEA2000-nätverket har en "power inserter" någonstans. Denna är i sin tur ansluten till båtens elsystem (via en egen, ganska liten säkring) någonstans. Kolla så det inte finns något fel där, och mät gärna spänningen i denna "tappningspunkt". Sedan är det precis som @raol skriver - det är bara strömsnåla små instrument och givare som kan försörjas via NMEA2000-bussen. En plotter, ekolod o.s.v. drar för mycket ström och har/skall ha sin egna matning. Om det ändå är kopplat så, kan man befara mer mystiskt "hemmapul" och "kreativa" lösningar i båten, vilket du bör väga in vid ett eventuellt köp.

Hur stor är "en större AGM-batteribank", dvs hur många Ah har du totalt (eller i resp motor-/förbrukarbank) ? För som flera redan nämnt så är en modern generator i de allra flesta fall tillräcklig för att ge vad även en riktigt stor batteribank med bly/syrabatteri vill sluka i sig i laddström. Generatorns uppgift är att lägga på en lämpligt hög men säker spänning över batteriet (typiskt 14V) och sedan är det batteriet som bestämmer vilken ström det vill dra i sig. Och så länge generatorn klarar att lämna denna, är allt frid och fröjd. Och kommer inte bli mer laddström genom att byta till en annan generator med högre märkström. Innan jag byggde om förbrukarbanken till LiFePO4 hade jag 4x100Ah på den och 2x100Ah på motorsidan (alla AGM). Vid urladdad förbrukarbank till kanske 50-60% blev den initiala laddströmmen efter motorstart 50-60A (inga problem för min 120A-generator), men redan efter någon timme var den nere på 30-40A. För att sedan succesivt minska. Men att ladda bly/syra helt fullt tar många timmar, kanske upp till ett dygn, och det är svårt att göra något åt (om man inte vill höja spänningen och riskera kraftigt förkortad batterilivslängd). (En helt annan sak är det dock - som redan nämnts - med LiFePO4, som är "strömladdade" och inte konstantspänningsladdade som bly/syra).

Men om det läcker måste ju det åtgärdas först, innan du går vidare. Visst kan du ha fel på pump och solenoidventiler också, men till att börja med måste du säkra att systemet inte läcker olja för då går ju trycket/suget ut den vägen....

Men även en hjälpstartare behöver ju hållas laddad för att vara redo.... Jag har istället ett par extrabatterier stående i garaget som jag kopplar på laddning lite då och då. Lätta att slänga med i bilen om man behöver, t ex ta till någon båt som inte startar. För det är inte självklart att ett urladdat batteri i bilen/båten ens är så friskt att det vare sig tar laddning och då "håller emot" spänningen från generatorn så det inte blir andra dumheter på elsystemet, när motorn väl startat. Fördelen är också att du har mycket mer uthållighet i ett (extra)batteri än i en hjälpstartare. I synnerhet om du inte vill betala massor med pengar för hjälpstartaren så kommer den inte ge dig speciellt många startförsök innan den måste laddas igen.

Ja, och ett bly/syrabatteri som står helt eller delvis urladdat tar oftast rejäl skada om det inte laddas upp omedelbums. Att båten är "ny" och bara gått sju timmar spelar ingen roll alls - det snabbaste sättet att ta kål på ett helt nytt bly/syrabatteri är att låta det bli stående urladdat. Vilket ju är precis det du har gjort. Håller med. Men även jag hade gått in på andra spår - av ren omtanke. För om du inte gör något åt orsaken till att ditt batteri laddar ur kommer det snabbt att hända igen. Och även nästa batteri blir snabbt förstört. En hjälpstartare är ju alltså ingen lösning, precis som svaren du fått (men kanske inte gillar). Skall du ha båten uppkopplad - vilket du verkar vilja - måste du ju ha något som puttar in den energi i batteriet igen som Internetfunktionen m.m. slukar. Annars går inte ekvationen ihop, och du kommer snabbt hamna där igen. Min Internetrouter (4G) drar t ex ett par hundra mA vilket tömmer ett batteri som ditt till kritiska 50% på en vecka. Så varför inte lägga pengarna på en liten solpanel+regulator istället för hjälpstartare, så kanske du slipper köpa nytt batteri fler gånger efter denna ?

Jotun Jotamastic 90 sägs tyvärr bara vara för professionellt bruk och bryts/färgas efter önskemål vid beställning. Verkar inte på ett enkelt sätt gå att köpa för privatperson och "färdig" i t ex svart. Vet du möjligen var de köpt den ?

@Mercury_44XS: Jo, Googlat har jag gjort friskt, och hittat även Hempel Ecopower Racing med "TecCel". Men även Hempel "Hempaspeed". Och flera andra som kanske skulle vara alternativ. Därav frågan och villrådigheten, i synnerhet som jag litar mycket mer på båtägares erfarenhet än tillverkarnas/saluställenas produktblad och information... @Tristan_301: Är det t ex denna du menar ? Har också funderat lite på den, det är ju en tvåkomponent som därmed blir hård och slitstark samt finns i just svart. Därmed uppfylls mitt "krav" som ju egentligen bara är estetiskt......

Kommer behöva låta blästra båten och lägga ny primer/bottenfärg från grunden, då den Jotunfärg som den levererades med visat sig vara undermålig (tydligen fabrikationsfel på en stor batch). Varvet har visserligen hjälpt till att driva reklamationsärende mot Jotun (de har fått många båtar garantiåtgärdade på Jotuns bekostnad), men det går trögt och kommer bli så opraktiskt vid ev. åtgärd att jag bestämt att ordna det "lokalt". Att Jotun nu dessutom lämnat en stor del av bottenfärgsmarknaden (i alla fall inom EU) gör det inte lättare. Men nuvarande Jotunfärg och dess problem är en annan historia, och inte ämnet för mitt inlägg. Hade på min gamla båt några lager Gelshield 200 på gelcoaten och sedan International "Lago Racing II" i ett par lager ovanpå det. Höll helt fantastiskt (tiotal år), och eftersom beväxningen är nästan obefintlig här räckte det med att högtryckstvätta för att båten skulle se nästan nymålad ut. Varje höst, utan bättringsmålning. Inte mer än där lyftbanden nött på färgen. Tänkte göra ungefär samma på den nuvarande inom närmaste året (efter blästring ner till ren gelcoat), men upptäcker nu att "Lago Racing II" verkar vara allt svårare att få tag på. Vill ju ha något som verkligen sitter, helst år ut och år in, och den funkade ju perfekt här med otrolig hållbarhet. Flera säljer någon annan färg från International som skall vara en kombo av spärr, grund och allt på en gång (Antifouling seal.... någonting). Jag behöver ju dock varken grund eller spärr. Denna påstås - av dem som inte också säljer "Lago Racing II" att rakt av ersätta denna, vilket jag inte riktigt tror på fullt ut då det uppenbarligen inte är riktigt samma mål och syfte med "färgen". Så vad kan rekommenderas ? Hård, biocidfri, svart och hållbar (om man bara högtryckstvättar). Självpolerande är inget alternativ, inte heller vill jag ha bottenfärg med silikon. (Ja, jag skulle egentligen inte behöva bottenmåla alls och bättrar därför inte heller den alltmer avflagnande och uppkrullande Jotunfärgen. Inte mer än vid vattenlinjen, där det syns. Men fåfängan i mig vill ha den "snygg" så småningom - även där bara fiskarna ser)

Nja... (DC-)resistansen är egentligen mycket låg (som hos all metall), men reaktansen (motståndet vid pulser/växelström) är inte lika låg, eftersom en ledare har en egeninduktans. Alltså lite av en spole, och sådana leder ju sämre ju högre frekvensen och/eller stigtiden på pulsen är. Det bromsar sannolikt strömmen och "smetar ut" den - den ström som nu verkligen "väljer" att ledas ner den vägen. Sedan fördelas ju strömmen dessutom på flera parallella vajrar. Jämför också vajern som används vid åskledare på kyrkor m.m. Visserligen mycket grövre men även längre. Men vid en direktträff gör sig energin nog inte omaket att gå via stag, vajrar o.s.v. i någon större omfattning om den har en aluminiumstolpe att följa, som @raol redan är inne på. Spänningen är så hög att den sannolikt hellre "hoppar" om det behövs. Tänk avståndet som överbryggades bara för att ladda ur från molnet ner till masten jämfört med det ynka avstånd som sedan är kvar ner till vattnet. Man brukar f.ö. räkna med att det krävs c:a 1000V/mm för överslag/ljusbåge i torr luft, i fuktig luft naturligtvis mindre. Med en snittspänning på 100-300 miljoner volt som @raol nämner ger det ett överslags/urladdningsavstånd på 100-300m, lite mindre om det regnar. Det stämmer ganska bra med verkligheten, tror jag.

Yes ! Södra Vätterns största båthamn, men ligger ju så till att man kanske inte riktigt ser den om man inte åker just dit.

Håller med. Sedan uppstår det ett elektriskt fält/laddning kring en blixt som kan vara ansenligt även en bra bit från själva blixten. Nätverk, elsystem, långa staket o.s.v. kan fungera som antenner för detta fält och elektronik som sitter anslutet till detta kan alltså gå sönder, även om blixtnedslaget i sig inte var alldeles inpå. Nu har jag ju ingen mast på min båt, men drar åskan ner i någon av grannbåtarna istället spelar det nog alltså mindre roll - jag lär nog ändå ha en massa blåst elektronik i min båt efteråt i alla fall. Att åskan inte heller alltid laddar ur till den högsta punkten fick vi erfara i min hemmahamn förra fredagen. En front drog in med ett smalt men ettrigt åskband i framkanten. Hamnen ligger i en rejäl svacka med ordentliga höjder runtom, som åskan alltid brukar följa. Men denna gång drog åskan (troligen) ner i ett staket i nästan lägsta punkten på hamnområdet (men undvek ologiskt nog vattnet), och spred sedan ut sina laddningar i hela hamnens anläggning. Bl a till huvudelskåpet i klubbhuset där det verkar ha blivit en mindre brand en kort stund. Nu har vi börjat få ordning på det mesta, men alltfrån passérsystemets alla noder och nätverkskomponenter till datorskärmar och traverskranens radiostyrning ligger nu sotiga i en stor "skrotkartong" för påseende av försäkringsbolaget så småningom. Men fortfarande saknar vi el på en del ställen.

Jodå, Origonol finns fortfarande (levereras bl a av Osculati) om man Googlar. Men de större svenska kedjorna (som sedan en tid tyvärr är samma sak) kör mycket riktigt med "Multinol" istället. Men TS verkar ha koll, och det är ju det viktigaste 😉

Ett tips (när du eldat klart i grillen) är att du kan köpa "Tenol" om du inte vill köpa det mycket dyrare "Origonol". Det är ungefär samma sak, i princip T-sprit utspätt så det sotar minimalt. Samt brukar finnas att köpa lite överallt (på macken t ex), till skillnad från Origonol.

Om det verkar vara svårt att hitta originaldelarna som du fått rekommenderade så ser det ut som att en standard kulledslänk skulle passa. Är det M5 och uppåt så skulle du t.o.m. kunna köpa två sådana här på Biltema och en liten bit gängad stång och göra dig en egen. Mindre dimensioner finns lätt att hitta på nätet i olika material. Fördelen med att köpa en originaldel är dock att du slipper mäta och fundera på om det kommer passa 😉

Faktiskt synnerligen fiffigt i många fall (har det själv), eftersom - beroende på installationen - vattnet i slangen inte alltid hinner ut utan rinner tillbaka och kan få nivåvakten att slå till igen. För att kort därefter slå ifrån o.s.v. Backventilfunktion i all ära, men en liten fördröjning av frånslaget gör alltså att pumpen verkligen hinner pumpa ut det som också står i slangen.

Om batteriet håller på att ta slut så är snart enheten också ur tiden och börjar väl känna kopplingen till dina tidigare bortgångna släktingar 😉 Nej, skämt åsido. Det känns som att supporten har en del att förklara.

Det finns även sådana med väldigt litet djup, t ex dessa. Men det är inte fel att också kolla med tillverkaren själv som @Mercury_44XS föreslår, vad de monterar till kunder som vill ha dem redan vid leverans. För uppenbarligen gör de ju det eftersom kablar finns fördragna. Ofta är det dock hutlöst dyrt att köpa saker från just båtleverantören, men ibland kan man bli förvånad och vissa saker är ibland prisvärda.

Sådana högtalare som passar att "skruva in" i luckramen finns tyvärr inte. Med "befintligt hål" avsåg jag hålet som luckan med ram är monterad i, inte hålet som locket sätts i. Men skruva bort ramen (torxskruvarna) och mät håldiametern så vet du vilka högtalare som passar. Sedan behöver du bara i värsta fall borra fyra nya hål för att dra fast dem (t ex med självgängande RF plåtskruv, kanske t.o.m. återanvända några av befintliga luckramsskruvar). Dessa nya hål kommer täckas av luckramen i händelse av att du - mot förmodan - får för dig att sätta tillbaks luckan. EDIT: En variant är ju att behålla ramen/ringen som distans för att få större djup, och skruva högtalaren i den. Men då blir det rätt små högtalare, då diametern på locket vars hål de skall in i inte ser ut att vara speciellt stor.