IngemarE

Jag skulle sänkt "Absorption voltage" till 14,1V. Nu har du dock så liten panel att regulatorn sannolikt aldrig kommer kunna hålla de olika spänningarna/stegen förrän batteriet är nästan fulladdat. Så de olika "moderna" är i praktiken overkill - just i ditt fall med en så liten panel. Men det viktigaste är att du får laddning, och det kommer du få 🙂

Men allt detta har du ju redan skrivit - många gånger. Det blir inte mer sant eller rätt bara för att du upprepar samma sak gång på gång. Eller tyckte du kanske att det blivit lite väl lugnt nu, och kände att det var dags att börja älta allt igen ?

Skillnaden är att detta är specat för 230V, men i övrigt är det ju faktiskt inte bättre - håller med. 🤐

Med risk för att detta tips blir gammalt om ett par veckor, så har du ju ett intag just nu ute på Tradera som borde passa direkt i samma "hål".

Inte ens om laddaren lämnar uppåt 10-15A i laddström drar den över 1A på 230V, så att de delar säkring är inte ett stort problem - ur den aspekten. Men under vinterförvaring eller när VVB är tom kan det vara bra att ha den på ett eget uttag och egen säkring som då stängts av, så man inte råkar spänningssätta en VVB utan vatten. Delar i övrigt @Lintotts utmärkta inlägg. Fast monterade uttag i båten skall vara fast anslutna till centralen. Kan också ana att det är mer eller mindre "lampsladd" till dessa, vilket inte är ok. De bör dras i skydd (såsom kabelslang) alternativt att riktig installationskabel används. Intaget skall du byta, för som du ser är det inte godkänt för 230V-spänning. Med till vad får du nog fundera på. Jag kör själv med ett diskret DEFA-intag, men de är inte så billiga heller. Ett infällt CEE-intag (samma kontakttyp som du har i landströmsänden av kabeln) är nog bland det mer rejäla och prisvärda, men används idag mest på husvagnar/husbilar. Och litet är det ju inte direkt.... EDIT: @Lintott hann före.....

Den laddaren har bara utgång för ett batteri/batterisystem, så om den laddar båda batterierna innebär det ju i så fall att du har två parallellkopplade batterier i båten.....till motorn ? Eller har du bara "ett" batterisystem till allt (man har annars oftast ett separat motorbatteri och ett eller flera för "bodelen", elektriskt separerade från varandra). Framgår heller inte om det var med denna du behövde ladda i två veckor eller hur lång tid som var "lång tid" för att ladda batteriet. Jag förstår din frustration att vilja ha allt fixat så snabbt det går eftersom båten ligger en bit bort. Men vi försöker nog alla få dig att stanna upp och försöka ta det just väldigt stegvis och systematiskt. Det är hela tiden hur det ser ut i din båt och din installation som är väsentligt. Länk till hur reservdelarna ser ut i en katalog säger inte så mycket, och då du inte har båten just där kan du väl antagligen inte ens säga säkert själv att det ser ut just så i din båt. Den har haft många ägare som gjort på sina sätt, och varje båt är oftast unik i sitt utförande. Inte för att det behöver vara fel, för det finns många sätt som kan vara rätt. Med "bränslefilter" så avsågs dessutom nog i första hand inte bara filtret på motorn, utan det förfilter (ofta med vattenavskiljare) som brukar sitta tidigare, mellan tank och motor. Och i ditt fall inte minst hela bränslesystemet - från tanken och framåt. Öppna manluckan (som bör finnas), lys ner och titta i tanken. Fortsätt sedan framåt - kolla filtren, och glöm inte att motorn måste luftas efter att du öppnat något i bränslekedjan såsom filter eller anslutningar. Annars startar den (oftast) inte. Det mesta av detta har dock redan påpekats och tipsats om, men jag tror du skall läsa igenom hela tråden igen och begrunda alla tips. Gärna flera gånger, och låta det sjunka in. Sedan försöka hitta manual på motorn och läsa dig till hur det fungerar, servicepunkter och framförallt hur man gör det på din motor. Det finns ingen "quickfix" (som att köpa startbooster eller fundera på t ex varför starten drar så mycket ström o.s.v.) utan du måste systematiskt gå igenom steg för steg. Men inte minst - om du vill ha hjälp och tips och ge oss (som bara har bildskärmen som länk till dig) en så bra bild som möjligt - svara så bra du kan på varenda fråga och fundering du får. Även om den verkar oväsentlig 😉. Bilder kan enkelt förminskas, antingen direkt i din mobil eller via ett enkelt program. Eller ställ helt enkelt ner upplösningen på kameran, super-duper24K-upplösningar och annat över normal HD har normalt ingen praktisk nytta utan käkar bara minne och är mest försäljningsargument. Har man inget foto är siffer- och modellbeteckningar det näst bästa. Inte bara fabrikat. Då kan man lätt Googla fram alla väsentliga data och uppgifter. För utan detaljerna ger du oss dock inte stora möjligheter till annat än gissningar och lite mer typ standardsvar, och sådana är du nog inte speciellt hjälpt av. Hur var det t ex med detta, det kan ju vara ytterst väsentligt och avgörande:

Inte alls konstigt. Over Load betyder generellt att värdet är högre än och ovanför det maximala värde instrumentet kan visa. Är mätområdet Ohm så innebär det oftast flera MOhm, dvs avbrott. Andra instrument visar bara streck eller blinkar, men (vanliga) nollor måste jag erkänna att jag nog inte sett. Borde vara lurigt att skilja från värdet 0 Ohm i så fall.

När det gäller laddare så var jag kanske otydlig - det är viktigare med modell/namn än var den kommer ifrån. Tycker mig t ex skymta en lös CTEK(?)-laddare på din video. Voltmätaren på instrumentpanelen kan du möjligen använda som indikation, men inte mer. Dels är den inte så noggrann, dels varierar spänningen mycket mer än man kanske tror. Du skrev/frågade: Spänningen på ett 12V blybatteri varierar ganska mycket med belastning. Mycket mer än man kanske tror. Kemin i batteriet gör också att det kan ha viss "minneseffekt" en tid - åt båda hållen. Bara på ett batteri som varit i vila en längre tid (typiskt ett dygn utan laddning/urladdning) kan man dra några slutsatser av laddstatus genom att mäta vilospänningen: Ett fulladdat ligger då på kring 12,7-12,8V medan om det bara har nedåt 12,0V så är det i princip urladdat. Men mätningen måste som sagt göras efter att batteriet varit i vila en längre tid, samt mätas med ett noggrant instrument. Redan "2%" innebär att det kan visa en kvarts volt fel.... Så snart ett även fulladdat (bly)batteri belastas så sjunker spänningen. Och belastas det med en så stor last som startmotorn är det helt normalt att den sjunker ner till kanske 9-10V just under "crank", med spikar som kanske når ännu lägre. Inom fordonsvärlden finns standarder för hur annan elektronikutrustning skall klara detta utan att stänga av, dels den mer konstanta spänningssänkningen, dels korta pulser som når ännu lägre. Inte sällan skall allt fungera även om "12V"-spänningen hamnar på 8V, och vissa kritiska funktioner ännu lägre ner. Så att "12V" i bilen/båten alltid är 12V är allt annat än sant. När batteriet är laddat till under 50% accelererar även en annan kemisk process som försämrar det. Laddar man därför inte direkt upp batteriet efter att det blivit urladdat så kommer det tyvärr ofta bli "märkt för livet" i form av sämre kapacitet och inte minst förmåga att lämna hög ström utan att spänningen sjunker för mycket. Väg framåt: Jag tror att du kommer förbli i en evig problemloop om du inte försöker lösa (det nu över fem år gamla ?) problemet med att motorn är så förtvivlat trögstartad. Fokus på startmotorn är inte det primära just nu, eftersom du med friskt batteri faktiskt får motorn att dra runt ordentligt på starten. Att det inte går så länge (redan tiotals sekunder ÄR dock länge i dessa sammanhang) är inget att lösa, inte just nu i alla fall. Du har fått tips om glödstiften. Frågan är om/hur de aktiveras, ibland är det ett manuellt glödläge (kan inte Solémotorn). Nästa fråga om de är hela, vilket man kan kolla genom att lossa kontakten på dem och Ohmmäta dem en och en mellan anslutningen på toppen och motorgods. Här skall vara i princip kortslutning. Om den startar snällt vid varmstart kan man misstänka glödningen, om den är lika hopplös fast den är varm är det knappast dem det är fel på. Sedan, när du (eller med hjälp av någon) fått motorn att starta snällt så kan det vara läge för nytt batteri så det är pålitligt. Det har antagligen fått sig en hel del stryk.

Nej, tyvärr inte speciellt mycket klokare. Ställde några frågor i inlägget ovan, men du svarar inte riktigt på dem. Kanske låter lite "tråkig", men för att komma framåt behöver man ofta bena ner problemet i mindre delar, och då kan tillsynes meningslösa frågor vara väldigt viktiga att svara på - kort, sakligt och precis på det som frågas - för att nå framåt och lägga "pusslet". Till att börja med verkar det som att du har problem med motorn, som gör den extremt svårstartad. Där borde du börja felavhjälpningen. En diesel som denna skall starta på ett par sekunder, annars är det något som är fel. Sedan har du låst dig lite vid att startmotorn "tar väldigt mycket ström när jag försöker starta". Men det gör en startmotor, och det är därför man skall se till att den startar snällt och inte behöva mala på starten för länge, både för startens och batteriets välbefinnande. Men allt detta är redan skrivet (läste du det som skrivits ovan?), likaså en förklaring till att din startbooster tar slut snabbt. Men, svara gärna kort på.... 1. Vad är det du laddar batteriet med som tar hela två veckor att "få ström" i det ? 2. Hur ser du att batteriet är fulladdat, vad är det för instrument och hur visas det ? 3. Du nämnde 2 min, behöver du alltså (och körde) starten så länge utan att motorn startade ? 4. När du gör första startförsöket efter fulladdat (?) batteri, drar starten runt motorn då, om så bara för en kort stund ? I så fall är det ingen kortslutning eller troligen inget annat fel på starten. Sedan är nog som sagt huvudfelet det faktum att motorn inte startar som den skall, utan allt malande knäcker batterierna snabbt. En startmotor drar en massa ström och skall göra det. Okunniga har vi alla varit en gång, och med tiden när man lär sig mer, desto mer inser man hur lite av allt man begriper.... 😉

Det är inga större problem, enda sidoeffekten är väl att båten luktar varmbadhus ett par dagar efteråt. Och att man inte kan lämna fingeravtryck om man glömt använda handskar (och använder koncentrerad Klorin) - det går hårt åt fingrarnas hud..... Är ett av de bästa medlen för att få bort växtrelaterade missfärgningar med på däcket (samt svartmögel) tycker jag. Borsta med en rotborste dränkt i Klorinlösning och spola sedan efteråt. Men undvik att få det på teak eller annat än gelcoat/däcket.

Ställde en massa frågor till TS för att förstå situationen bättre i ett inlägg ovan, men tyvärr har @Lastbilslars inte varit inne på forumet sedan strax efter att han skapade tråden. Han kanske fick igång motorn och är inte längre intresserad av tips....

Du har ingen bättre bild på regulatorn så man skulle kunna se vad det är för modell ? För om den är bra eller mindre bra eller t.o.m. kan riskera att ta kål på batterierna på sikt kan man inte veta utan att se modellen och Googla fram tekniska data/beskrivning. Men en sak kan sägas - den är otroligt overkill och överdimensionerad med sina max 100A och 1200W ! Hur stor är den egentligen rent fysiskt, och VET du att det är en MPPT ? Visst kan den funka även till din lilla 25W-panel, men det finns en risk att den kan dra rätt mycket egenström av det lilla panelen kan ge. Men ett bättre foto eller modellbeteckning skulle underlätta 😉

Men kör/snurrar du 2 (två) min på startmotorn !?!? Normalt är ju snarast kanske 2-3 sekunder eller så för att starta en motor.... Batteriets kapacitet är angiven vid en ganska låg urladdningsström (ofta C/20). Vid högre ström minskar kapaciteten, och vid riktigt höga strömmar (som en startmotor) kan man köra slut ett batteri på mycket kort tid. Förutom att ett par minuters malande på startmotorn kommer ta kål på batteriet så är risken också stor att startmotorn far riktigt illa. En startbooster klarar normalt mycket färre och kortare startförsök än ett (friskt) batteri. Den är gjord för att ge möjlighet till ett eller ett par korta startförsök på en motor som har dåligt batteri men i övrigt frisk och startvillig. Hur exakt är din mätare ? Ett bly/syrabatteri som "bara" har 12V (12,0V) i vila är i princip helt urladdat. Bränslelampan - vad är det för lampa ? Gissar att du menar laddlampan 😉 Vad har du laddat batteriet med och hur länge, eller menar du att du har laddat batteriet med boostern ? Tycker det låter som att du har något fel på motorn om den inte startar på ett par tre sekunder utan du behöver mala i flera minuter. Det är där du skall börja med felsökningen. Det har sedan sannolikt (och helt naturligt) givit dig två dåliga batterier och en urladdad booster. Och efter några sådana övningar spelar det ingen roll om ena batteriet var "nytt" och det andra bara ett par år gammalt (har du två motorbatterier ?) - de måste laddas upp omedelbart efteråt för att inte bli "märkta för livet". Men det är ärligt talat lite svårt att förstå vad du gjort och med vilka förutsättningar. Kanske kan du förtydliga. (Och snurrar startmotorn och drar runt motorn i början av försöken så är det nog inte den det är fel på, alltså sannolikt ingen kortslutning heller).

Att felet teoretiskt blir 15cm är nog inget problem. Men med 5cm luft så är det inte bara svagare signal, vill nog gå längre och påstå att den som når ner i vattnet nog kommer vara i princip obefintlig..... Ljudvågorna fortplantar sig ju som tryckförändringar i materialet, samt reflekteras vid en skillnad i material. Till skillnad från vatten och fasta material kan luft komprimeras, och varje luftbubbla eller distansmaterial (som ju till stor del kan bestå av luft) kommer vara en rejäl absorbent/dämpare för ekolodssignalen. Den mekaniska vibrationen transducern skapar skall kopplas så opåverkad som möjligt till vattnet. Vill man inte ha vatten i ett rör så går den att limma mot skrovet med t ex Sikaflex. Men ju hårdare "lim" desto mindre dämpas signalen. Långsamhärdande Araldit (så luftbubblorna hinner flyta upp och ut) är bland det bästa, men också ett elände att få bort om placeringen inte var ok.

En MinnKota av de lite större modellerna, samt ett Li-batteri 80-100Ah. Väger kanske 6+12kg, som du kan ta med hem och ladda där. Bör klara flera timmar på fullfart och halva dagen på halvfart, och ingen risk att motor och batteri (samt solpaneler) får fötter. Hade en MinnKota 30 på vår gamla gummibåt och ett litet blybatteri på 18Ah. Körde man halvfart (2-3 knop) räckte det timmar ändå. Men då fanns inte förträffliga LiFePO4-batterier, där du får mångdubbla kapaciteten till samma vikt.

Vad är det för båt, har du Googlat någon manual (som jag gissar att du inte har, för då hade du redan läst i den) o.s.v. ? Kunde kanske vara att koppla bort utgången från landströmsladdaren, för att t ex säkerställa att dess minus (OM den ligger ihop med skyddsjord/skyddsledare/hölje) inte ligger ihop med batteriminus och motorgods när man ligger på landström men inte behöver laddar batterierna. Långsökt, dock. Men andra har nog bättre idéer.... EDIT: Ser nu att du givit en del ledtrådar själv på frågan, i en tidigare tråd/inlägg från 2020: Omkopplaren verkar ju koppla om källan till 230V-uttagen efter vad du skriver, och då de har 230V med landströmmen inkopplad med brytaren nedåt men inte uppåt, skulle uppåt då kunna vara att de istället matas från en 230V-generator (eller inverter) - om det finns och är igång. Men det är som sagt en ren omkopplare, ingen säkring 😉

Ja, på den lilla "funktionsritningen" framgår att den har en omkopplingsfunktion med oanslutet mittenläge. Det är en ren treläges dubbel omkopplare "ON-OFF-ON". Men i samma DIN-format som en dvärgbrytare/säkring: Detta bekräftas också genom sökning på modellnumret: https://www.electricautomationnetwork.com/en/general-electric/aster-switch-with-zero-posiion-16a-2co-240vac-general-electric-astsz162-666607

Ja, I alla fall hela mittenstycket i mitt svar tycker jag nog är tämligen relevant för din fråga. För vad du har för mottagare idag hade som sagt underlättat om du velat tala om, och visat om du skulle kunna använda den befintliga, eller om den du har är den "strippad" mottagarfunktion utan (oanvända) utgångar för bogisen (dvs inbyggd i kontrollboxen, som @anuba misstänker).

Saknar "Other" som alternativ på t ex användning/syfte. Vi är nog många som har båten för semester, men det passade inte in så bra. Sedan känns det väldigt avigt att ange "1" för något man håller med om mest, som är viktigast, och "5" för minst viktigt. Något finns inbyggt i de flesta av oss att viktningen är tvärtom (även om jag förstår att ni tänkt "prioritet", men skriver viktighet istället). Lite senare i frågeformuläret är skalan den omvända. Ok, det är ju bara att tänka, men ändå.... På frågan hur mycket bränsle fritidsbåtarna gör åt per år vore det bra att veta om ni menar Sverige eller t.o.m. worldwide. Och varför inte nämna en siffra för t ex nyttosjöfarten som jämförelse ? Kände mig direkt som en bov i sammanhanget, även om jag bara tankar vartannat år och spenderar min semester i båten istället för att flyga utomlands Vilka "stora satsningar" ? Har inte hört talas om någonting när det gäller elektrisk infrastruktur för fritidsbåtar i mina trakter. Så ser verkligheten ut här, men har jag kanske missat något ? Sedan är det nog inte utbildning som behövs. Kanske ändå, känner väl till elektrisk motor men elektroniska motorer var ett nytt begrepp 😉 . Däremot skulle jag glatt hoppa på tåget om det presenterades en lösning som är rimlig i pris och har storlek samt räckvidd och fart jämförbar med min nuvarande båt. Största hindret för att få fler att gå över till elektrisk drivning är alltså snarast teknik och prestanda. Deplacementbåtar och framförallt segelbåtar ligger inom räckhåll för det som finns idag, men skall el bli ett alternativ för alla andra båttyper inklusive min egen) så räcker inte "utbildning". Räckvidden och farten är en kraftig begränsare, och idag finns knappt en enda modell som skulle kunna ta mig de sträckor som jag behöver. Och med de få som finns skulle jag behöva köra så sakta att sjön hinner ändra sig flera gånger innan jag är framme. Och här finns ingen skärgård att gå in bakom om det börjar dumma sig. Det är inte heller frågan om det GÅR. Det finns alltid entusiaster som kan få saker att funka. Nej, alternativet måste vara rimligt, enkelt och jämförbart. Och inte minst säkert: Det finns ingen som skulle tycka det är förnuftigt att ge sig ut på sjön med bränsle så man precis kommer fram. Så varför skulle det vara mer förnuftigt bara för att det är eldrift ? Man kan göra mycket i miljöns namn, men att tumma på säkerheten är ganska korkat (även om en del, särskilt icke båtmänniskor inte ser problemet). Situationen på sjön är heller inte jämförbar med t ex bil. Det kan snabbt uppstå oväntad situation så planen ändras och mer energi kan gå åt. Och skulle energin ta slut kan man inte som i en bil köra in till kanten och så är faran över.

@Karl, Samma funderingar som du fått på Baatplassen (där du ställt exakt samma fråga) berör ju hur din nuvarande (ankarspels-) mottagare ser ut. För ofta är mottagaren anpassad till alla sändarens funktioner och samma mottagare kan då ha utgångar för alla knappar på sändaren. Dock ibland att utgången kan vara minusstyrd istället för plus, och du då behöver ett relä för att vända polariteten. Men den finns i alla fall. I klartext - eftersom du inte riktigt verkar ha förstått och snarast verkar besvärad över alla frågor om din befintliga mottagare - att du kanske redan har en mottagare även för dessa funktioner på plats i båten. Men att de bara behöver kopplas in. Så återkom med och svara på vad du har för mottagare, så kanske det blir lättare att få relevanta svar.

Men vad ville du uppnå för "förbättring" genom att byta anodmaterial ? Kändes det "fel" att de offrade sig så de t.o.m. var slut ? Nej, en anod som offrar sig som dina gjorde gör ju sin uppgift. Det är inte heller anodens "fel" om den offrar sig, och ju mer den offrar sig desto bättre har den skyddat andra material från att korrodera. Men tar de slut väldigt snabbt finns anledning att fundera på hur omständigheterna ser ut kring landström m.m. Zink fungerar utmärkt i de allra flesta fall, och du har ju beviset på att de gör sitt jobb på din båt. Det finns mycket "ska" om man Googlar, men det är inte så enkelt eller svart eller vitt. Byt inte ut något som fungerar ! Jag skulle snarast tro att din beläggning inte alls har med materialvandring mellan metaller att göra (som korrosion är) utan snarast är en biokemisk reaktion av något slag, som gillar vissa material mer än andra. Annars hade den varit mer metallisk och suttit hårt. Och det syns ju heller inte några direkta korrosionsskador på t ex propellern. Men här gissar jag lite....

Jag har ju genom åren gjort en del tester på just detta, och med en viss del erfarenhet (men fortfarande en skvätt av troende) så: - Zinkanoder är oftast gjorda av mycket ren zink, då det är väldigt billigt och incitamentet att använda något annat inte finns. Potentialmätningar jag gjort visar också på i princip obefintlig skillnad, oavsett om det är VP, Watski, Biltema eller Ali. - Magnesiumanoder är väldigt ovanliga i jämförelse och dyra. Antagligen det därför ibland verkar vara även annat än magnesium, då potentialen s.a.s. inte stämmer på alla jag kontrollmätt. - Aluminiumanoder är som nämnts sällan ren aluminium utan innehåller annat för att få dem mindre ädla än ren aluminium - som de annars inte skulle skydda. Oftast rätt lika potential mellan olika fabrikat, men från "noname" har jag i ett (dock bara ett) fall mätt "aluanoder" som verkat vara just bokstavligen aluminium, dvs samma rena aluminium som det skall skydda. Fungerar ju inte. Vill sedan också påstå att jakten på att få en fungerande anod i sötvatten är lite av hysteri och att lägga mycket energi på att lösa ett (oftast) icke-problem. Sötvatten leder ström rent uselt jämfört med saltvatten, och problemet där är bara en bråkdel av om båten ligger i saltvatten. I tester jag gjort fick jag lägga på helt orealistiska felspänningar för att överhuvudtaget få till en märkbar elektrolytisk korrosion i sötvatten. Att anoden inte offrar sig i sötvatten har alltså egentligen mest helt andra orsaker än att det är fel material. Problemet finns helt enkelt inte i samma utsträckning. Zink är f.ö. precis lika mycket mer oädelt än det som skall skyddas oavsett om det är sött eller salt vatten. Visst offrar sig magnesium något snabbare, men skillnaden under samma förhållanden är marginell. "Aluminium" har fördelen att hålla sig ren (se nedan), annars inget egentligt plus mot zink. Nackdelen med zink är möjligen att det i sötvatten gärna bildas en vitaktig beläggning som till viss del kan vara isolerande. Men min erfarenhet är att det inte alls är i den utsträckning att anoden inte alls fungerar. Snarast beror nog förklaringen på att man försökt motivera att den (oftast) nästan uteblivna offringen i sötvatten måste bero på detta, för ögat uppenbara. Har f.ö. enbart zink på min (huvudsakliga) båt, som i princip enbart går i sötvatten. Anoder som då håller i minst 5-10 år (!). I motorn (där anoderna spolas kraftigt) får jag ingen vit beläggning, på propelleraxelcentrum, roder m.m. borstas de varje år efter upptagning då det ibland är lite vitaktigt men även annan "skit". Men det viktigaste är att det inte finns spår av någon korrosion på propeller, axel eller andra metalldelar. Då vet man att anoden funkar, även om den verkar offra sig i snigelfart. För att den inte offrar sig kan alltså bero på väldigt många fler saker än bara anodmaterialet. I detta fall så enkelt som sötvattnets ledningsförmåga.

Nej, oftast inte. I nio fall av tio har säljaren skött sig och skickar enligt Ali's ramavtal och dokumentation. Om de inte gör det finns inget på adresslapp/handling som identifierar att momsen redan hanterats (av Ali) och Postnord kommer kräva dig på moms, hanteringsavgift och i vissa fall även tull (om det är ett större belopp) en gång till. I enstaka fall gör Postnord det i alla fall, oftast för att den som hanterar paketet hos Postnord inte bryr sig eller inte är kompetent. Har fått rätt ett par gånger i dessa fall, och i efterhand efter att ha skickat in klagomål fått tillbaka dubbelbetalningen som krävdes av Postnord. Dock inte avgiften.

Gissar att du avser Quantum 24-radarn från Raymarine, som kommunicerar via Ethernet eller WiFi (dock tyvärr med Raymarinews egna protokoll och standard och därför inte funkar på "vanligt" nätverk). Jag har bytt från Element till Axiom för att just kunna kabelansluta radarn, efter att ha fått byta Quantum 24-radarn två gånger på mindre än 50h drifttid (!). Varför ? WiFi i den tappar uteffekt och räckvidd, eller är t.o.m. helt kass redan från början. Och när jag nu fick nr 3 meddelade Raymarine att de inte tänker byta den mer på garanti eftersom de minsann inte garanterar någon WiFi-räckvidd överhuvudtaget. Så det är inget "fel". På sitt supportforum har de i något inlägg antytt att t.o.m. så lite som tre meter kan anses vara normal maxräckvidd. Vem skulle acceptera så kort WiFi-räckvidd på sin telefon, router eller dator.....?. Till saken hör att den tredje jag fick hade bara 20% av utsignalstyrkan redan ur kartongen jämfört med den första - som inte var speciellt bra ens den så länge den höll (jag har bra instrument för fältstyrkemätning och jobbar med bl.a. sådant). Inte träffat någon som har sin Q24 via WiFi heller, så allt pekar på att Raymarine har ett stort designproblem på radarns Wifi-elektronik. Du är helt på rätt spår att stryka "Element" just för att kunna ansluta radarn med ethernetkabel och undvika WiFi. Men den är ingen höjdare i användargränssnittet eller snabbhet heller, retade mig på den i tre somrar innan den byttes ut. Axiom är jag faktiskt inte helt imponerad av heller. Med tanke på prislappen och att det heter "Raymarine" så hade jag förväntat mig mer. I synnerhet jämfört med Lowrance HDS-burken som jag hade innan och 3G-radar på förra båten under många år, och som var mycket mer logisk och rapp än Raymarine. Gissar att du kör ekolod på en separat enhet ? För skall du köra det på Axiom så tänk på att du måste byta givare. Och beroende på vad du vill ha så kan den/de kosta mer än hela displayen. Övriga frågor hoppas jag någon annan kan svara på 😉

Nej, är det "inne" så brukar man oftast lacka. Ibland även "ute". Men mycket beror också på vad det är för båt och vilken "atmosfär" man vill skapa, om man vill ha den historiskt korrekt o.s.v. En anrik träbåt ytbehandlas ofta på ett annat sätt även inuti än en modern kabinbåt, och framförallt skulle knappast moderna trä/laminatmaterial komma ifråga. Vilken typ av båt har du i åtanke ? (På min hemsida främst under NB870-bygget finns en blogg/dagbok med bygge av bl.a. inredning från tom till färdig båt (klarlackad ek). Kanske kan du hitta något användbart där).