IngemarE

Du skriver fortfarande inte om du har Li-batterier eller vilken modell av DC/DC. Kan vara bra att veta för att få sammanhanget 😉 Har du en Victron DC/DC så antar jag att du kör in D+ på plinten. Går utmärkt att kombinera med en spänningsavkänning, vilket du då absolut skall använda (för att slippa den "onda cirkeln"). Det är ju en mätingång och den drar högst några mA. Jo, men då har du ju laddning från generatorn. Ganska mycket dessutom. Börja där och se om du verkligen har ett laddproblem. Tror inte du vinner så mycket med att jaga remskivor m.m.

Maxströmmen på en generator motsvarar ett tämligen högt varvtal. Så på tomgång har du bara en liten del av det. Sannolikt lastar DC/DC:n ner med sina 30-35A, med tanke på att spänningen går upp när du stänger av den och lasten bara utgörs av motorbatterierna.. Är det LiFePO4 den laddar, eller vad har du på förbrukarsidan ? DC/DC:n sänker, till skillnad från bly/syra, inte sin belastning/strömförbrukning när spänningen sjunker. Snarast tvärtom. Men är det en Victron så kan du ställa in spänningen den skall kicka in vid, för att förhindra strömrusning vid sjunkande spänning och den "onda cirkel" den verkar hamna i (drar mer ström ju lägre spänningen blir). Lämpligt är t ex 13,3-13,5V eller så. Då riskerar du heller inte att det blir motorbatterierna som får hjälpa till och lämnar ström till DC/DC:n när generatorn inte orkar. Sedan måste du mäta strömmen ur generatorn med t ex en tångamperemeter för att kunna vara säker på om den laddar dåligt. Bara mäta spänningen när du har en last som en DC/DC och inte bara bly/syrabatterier kan ge helt fel indikation. Sannolikt öser den ur sig många tiotals ampere fast du bara mäter 12,5V. Edit: Motståndet behövs inte om du har en vanlig laddlampa och inte LED. För då går det redan tillräcklig ström genom lampan för att få igång laddningen. Och igång går den ju, eftersom laddlampan slocknar direkt vid start.

Tro inte på allt du hittar när du Googlar 😉 Här är några bilder på andra (i flera fall nya) båtar och hur det ser ut där du inte ser. Det är alltså tämligen "standard" att inte lägga gelcoat/topcoat på insidor som inte syns, och har varit det under alla år. Så du kan nog vara tämligen lugn för att inte drabbas av ruttnande laminat (och definitivt ingen böldpest) på skrovet och båtens insida p.g.a. att laminatet inte är målat. I alla fall inte så länge det inte formligen står vatten i utrymmet under lång tid.

Under t ex långvarig nedsänkning under vatten kommer obehandlad GAP - liksom de flesta material - att ta åt sig fukt mer eller mindre och kanske så småningom till en omfattning som kan vara relevant, ja. Men det är ju inte möjligt i ditt fall, om du inte tänker använda stuvutrymmet kontinuerligt vattenfyllt för t ex förvaring av levande agn. Men knappast ens då.... Mögel kan du däremot få varsomhelst där det är fuktigt, men inte nödvändigtvis för att materialet i sig tar upp luftfuktigheten. Snarast är det för att det finns smuts/näring på materialets yta i kombination med temperatur och luftfuktighet som är gynnsam för mögeltillväxt. Tar man bort om så bara en av parametrarna minskar man också risken för mögel väldigt mycket. T ex genom att torka rent. Insidor på stuvutrumme och synliga delar av skrovets insida brukar ofta vara bemålade med gelcoat/topcoat för att enkelt kunna torkas rena. Men det är alltså snarast just för att det blir lättare att hålla rent än att det har någon fukthämmande funktion. För skulle man ha så mycket fukt på insidan att det kan börja ha betydelse för den obehandlade glasfiberplasten, ja då har man nog helt andra problem med båten.....😶 Du kan ju enkelt måla ytan när du köpt båten, om du stör dig på det eller kanske vet att det kan behöva torkas rent här. Men båten är väl inte ny och det ser ju fortfarande rätt ok ut.

Väldigt svårt att på din bild se var detta är. Om det är på insidan och inte på skrovets utsida spelar det ingen som helst roll, mer än kosmetiskt. Och om det då är på ställen som egentligen inte syns spelar det ju ingen kosmetisk roll heller 😉

Har du tunga strömslukare på förbrukarsidan (bog/akterpropeller, större inverter, AC o.s.v.) så gäller det att se till att de valda Li-batterierna klarar denna förbrukning. Oftast är det BMS:en i batteriet som sätter gränsen för max ström in/ut. Ibland anges en mycket högre toppström t ex under 15s, men räkna inte med den. All ström över vad BMS är kontinuerligt specad för blir beroende av återupprepningsfrekvens, omgivningstemperatur o.s.v. och innebär i praktiken att batteriet/BMS då körs utanför sin spec. Dimensionera alltså efter kontinuerlig maxström, inget annat. Givetvis vill man kunna ladda så fort som möjligt vid motorkörning när denna "nya" möjlighet finns, jämfört med bly/syrabatterierna. Men i alla fall jag landade i att vara nöjd att kunna ladda fullt 3-5 ggr snabbare än med blybatterier, även om det teoretiskt skulle kunna gått ännu fortare. För att nå detta "sista" skulle i alla fall jag behövt köra generatorn väldigt nära sin maxgräns (eller byta den) och dimensionera om en del annat. Men jag har inte känt det behovet. Några DC/DC (Victron, 30+30A) gav en prisvärd kompromiss för att ge bra mycket snabbare generatorladdning men ändå garantera generatorn en fortsatt dräglig tillvaro. Dessa ersatte skiljereläet. Landströmsladdaren (Victron med flera utgångar) har jag programmerat att aldrig gå upp i några "boostmoder" utan hålla sig som mest på max c:a 14,0-14,1V i utspänning. Det fungerar bra för både Li och Pb, och jag har inte märkt att Li inte blir fulladdade eller utjämnade. Visst förlorar jag en aning i laddtid vid den initiala maxströmmen för Pb (startbatterierna) eftersom spänningen inte öses upp till max, men det har ingen praktisk betydelse. Dels är startbatterierna sällan så urladdade, dels begränsar laddarens maxström (20A i mitt fall) ändå strömmen initialt. Och med den måttliga maxspänningen riskerar Pb-batterierna aldrig att gasa utan får en angenämnt lång livslängd, även om man skulle ligga mycket med landström. Samma med solpanelsregulatorn - den är mer en "mild" konstanspänningsgenerator på c:a 14,0V. LiFePO4-batterierna sväljer ju ändå allt panelerna kan ge och det är först i slutfasen av laddningen då strömmen sjunker drastiskt som spänningen ens orkar upp hit. Alla "smarta" funktioner och högre utspänningar kommer alltså ändå i princip aldrig aktiveras, då batterierna suger i sig allt panelerna kan ge och ger därför aldrig regulatorn energiutrymme för något "smart". Så teori är en sak, praktiken är ofta en annan. Och i detta fallet mycket enklare 😉 Tidigare gick både bog- och akterprop på förbrukarbanken (~700A om man körde båda samtidigt och på fullfart). Det är dock alldeles för mycket ström för del flesta LiFePO4, även med flera i parallell. Så i samband med ombyggnaden flyttades bogpropellern till motorbanken. Så med 150A/batteri i kontinuerlig maxström (som mina klarar/är specade för) finns ändå lite marginal att köra akterpropellern om även invertern skulle vara på med kaffebryggaren eller mikron igång. Kan som sagt också varmt rekommendera ombyggnad till LiFePO4 på förbrukarsidan. Men man behöver inte gå "all in" till 100%, för de flesta av oss är förbättringen man får genom att bara anpassa det nödvändigaste mer än tillräcklig.

Hmm, står ju uttryckligen att den teakliknande MarineFloor-mattan endast är för inomhusbruk: "Pvc matta för inomhusbruk skärs enkelt till med mattkniv" Därför är nog inte just den så lämpligt alternativ för en DC-båt, som TS frågar efter. Eller vilken produkt är det som avses, verkar vara mycket som kallas "MarineFloor" ? En del EVA-liknande mjukare mattor (som t ex Biltemas) till hårda kundanpassade laminatskivor i specialbeställt mönster. (Själv har jag f.ö. Flexiteek. Inte direkt billigare än teak men helt underhållsfritt och hyfsat teaklikt. Och hållbart).

Kan nog i och för sig funka. Men, dels är den gjord att klara nästan tiodubbla strömmen som routern/modemet drar, vilket sannolikt innebär att det i ditt fall procentuellt går onödigt mycket ström bara till omvandlarens funktion. Låg verkningsgrad vid den ström du kommer ta ut alltså. Spelar dock bara roll om den skall försörjas av batteriet när du inte är där. Sedan är jag också lite skeptisk till switchade prylar som är extremt billiga (som denna), då jag inte sällan upplevt att man i deras design sparat in på bl.a. alla former av avstörningskomponenter. Dvs att de stör radiomottagning mer eller mindre - din och dina båtgrannars. Inte minst känslig kommunikationsradio som Marin-VHF. Att det står "CE" på den spelar tyvärr ingen roll, det kan man skriva utan att ta ansvar. En skum beskrivning som är uselt automatöversatt till svenska bidrar dock inte heller positivt. Läser man omdömena ser man dels att kvaliteten inte verkar vara den bästa, samt att flera råkat ut för att omvandlaren blivit ruskigt varm. Samt ibland visslar och har oljud för sig, vilket inte är ovanligt för omvandlare där man inte varit speciellt noga med designen. Nja, hellre då lägga till bara några få kronor och köpa en från ett svenskt eller europeiskt företag, som går att få tag på om det blir något problem😉 Edit: Du kan köpa Amazon-omvandlaren direkt från Kina också, t ex här, för 25:- (!). Det priset ger ju en indikation på vad man kan förvänta sig....

En (vanlig) transformator omvandlar växelspänning, AC, till någon annan nivå. Den kan inte användas/kopplas att drivas från båtens 12V likspänning. Synd att du köpte just MR150. Serien MR200/400/600 går att köra på 12V DC direkt, och är dessutom ganska tåliga mot variationer i spänningen (har själv en MR400 sedan flera år i båten). För även om det heter "12V" i våra båtar (och bilar) är spänningen sällan just "12V". Under laddning är den 14V eller mer. Vid motorstart och andra till/frånslag av kraftiga förbrukare kan det komma korta spikar på betydligt högre spänning o.s.v. MR150 är dock specad för just 9V som du säger, och jag hade inte testat att lägga den direkt på båtens 12V. Det du skall ha är en spänningsomvandlare avsedd för fordon, som omvandlar bilens/båtens 12V till 9V. T ex denna eller denna. Om du letar kommer du hitta många fler liknande.

Börjar de sloka är de knappast pålitliga.... Inte om spänningen är låg, 13,3-13,5V. Så står ofta blybatterier för reservkraft.

Plastic Padding är en tvåkomponent och stenhård.... Men kan det inte vara någon form av distansmaterial av foam/skum ? Det är ju mjukt och smälter/kletar om det blir för varmt samt skulle mycket väl kunna finnas innanför ett tunt ytterskal av glasfiberarmerad plast.

Ja, det fungerar alldeles utmärkt att ladda flera banker på detta sätt. Och när det gäller att inte behöva underhållsladda batterierna på en hel vinter så KAN det nog vara så. Men då min båt står tempererat (mer självurladdning än kallt) och det är ett rätt stort bök att koppla isär batterierna (för att inte minnesbackup m.m. skall dra ström) så gör jag inte det. Dessutom vill jag ju enkelt ha ström i båten lite då och då vid besök på vintern. Nu står min inomhus på vintern och det blir inte längre underhållsladdning från solpanelerna. Däremot kopplar jag in landström något dygn ett par gånger varje vinterhalvår. Att ha någon form av laddning på hela tiden skulle kanske också funka, men man bör hålla sig på en väldigt försiktig nivå med laddspänningen i så fall. Tror jag.

Småskador och repor hade jag lagat med gelcoatspackel, i den mån det är mer "fylla i" än "laga". Lite djupare skador men fortfarande små: Slipa ur och ge en fasning enligt tips ovan (gärna med riktigt grova saker, en roterande rasprondell är som sagt min favorit), rengöra noga. Hade också sedan gått på med polyesterspackel (färdigarmerat med glasfiber) samt topcoat på det. Större skador: ja, håller med. Det har nämnts aluminiumroller för att trycka ut luften och jämna till. Jag använder dock hellre pensel, i synnerhet om ytan inte är riktigt platt. Men det får du testa vad du trivs med, med roller och matta tenderar i alla fall min roller att se ut som ett dåligt försök att göra en Einsteinperuk efter ett tag.....🙄. Nej, varför det ? Du har väl kvar lite av den gamla vita gelcoaten och ingen kommer ju se din botten i alla fall sedan.... Nej, det tycker jag inte. Viktigast är en ren, avfettad yta som gärna är lite "grov" och inte alltför blank för att få bästa fästet för bottenfärgen.

När det gäller solceller så är det mycket riktigt sällan behov av att ha dem mot motorbatterierna. Jag har det visserligen, men det bygger på en speciell (hemmadesignad) regulator med två separata utgångar. Ser dock på batteriövervakningsinstrumentet att det ytterst sällan går någon ström att tala om från panelerna till motorbatterisidan. Jag har en kraftig inverter fast installerad och skulle aldrig vilja vara utan. Den nuvarande är på 3000W kontinuerlig effekt (5000W peak), köpt på tyska ebay för <2000:-. Klarar mikro (1400W ineffekt), kaffebryggare (600-800W) och de flesta elektriska handverktyg galant. Tänk dock på att många 230V-saker har hög starteffekt, i synnerhet de med motorer. En kaffebryggare är dock väldigt "snäll" (i princip bara resistiv last), medan induktiva laster med lite större motorer kan vara tuffa. Min inverter klarar dock att dra igång t.o.m. AC:n utan att trippa, trots att (den icke mjukstartande) kompressorn i den inte bara är kraftigt induktiv utan också har ganska tungt jobb i startögonblicket. Men inte minst viktigt är att ha mycket batterikraft bakom att skjuta till, annars dippar spänningen för mycket in till invertern, och dess hantering av effekten blir av sekundär betydelse. Din föreslagna inverter klarar alltså säkert kaffebryggaren, men om den klarar en hårfön är inte säkert just för dess högre starteffekt. När det gäller mikro (som vi föredrar framför vanlig ugn) så tänk på att effekten som anges i annonser nästan alltid är "mikrovågseffekten" (värmeeffekten). En vanlig "800W" drar därför i verkligheten 1200-1500W från elnätet, plus att starteffekten är ytterligare lite till. Victron har bra prylar, men just inverter köper i alla fall jag inte från dem med tanke på prislappen. För att bara hantera din datorladdare behöver du dock inte mycket effekt (100-150W) men köp inget som inte är ren sinus ("modifierad" eller liknande - glöm dem). Fördelen med en liten är att den har lägre tomgångsförbrukning än en stor, som i värsta fall kan ligga på 1,0-1,5A från 12V bara i tomgångsström. Edit: Även switchade nätadaptrar som datorladdare eller vissa hemelektronikapparater kan vara luriga med startström, då de ofta likriktar inkommande AC-spänning och direkt laddar en stor kondensator. Man kan ibland se att det blixtrar/gnistrar när man sätter i kontakten i vägguttaget, även om datorn inte ens är ansluten till adaptern. Så även om data kanske är på 20V x 4A = 80W och indikerar att t ex en på 100W skulle räcka, kan det ibland behövas en inverter som klarar den mångdubbla effekten (typ 300W) för att inte stänga av vid inkoppling.

Var i samma situation som du för ett par år sedan. Båtvärdet var t.o.m. en bra bit högre än det du nämner. Hörde först av mig till en Båtmäklarfirma (stor och känd, baserad på västkusten). Men det var mycket snack och lite verkstad. Värderingen och försäljningspriset som föreslogs kändes dessutom väldigt lågt (från vilken provision även sedan skulle dras) trots att jag ansåg båten vara värd det dubbla. Anade (och fick bekräftat via kontrollfrågor) att mäklaren inte hade mycket hum om båtfabrikatet/modellen, trots att den ofta syntes på västkusten och var väldigt vanliga i Norge. Men ändå framhärdade han och försökte istället få mig att framstå som den okunnige som "inte förstod mig på båtmarknaden" o.s.v. Tackade för mig och annonserade ut den på Blocket istället. Intresset var rätt bra, och på mindre än en vecka var båten såld till en mycket seriös köpare och för mer än det dubbla som den stora båtmäklarfirman hade ansett var rimligt försäljningspris. Vi skrev först ett kontrakt med handpenningsöverföring (5-10% av båtens värde men ändå litet nog att kunna swisha) så båda var juridiskt bundna till affären (be om hjälp här om du är osäker så det säkert blir rätt). Lite senare när vi träffades för övertagande hade vi gjort upp gemensamt med banköverföring enligt kontraktet så betalningen var ok på mitt konto innan båten lämnade hamnen. Min båt var obelånad så jag hade ju mer frihet med hur jag skulle få betalningen, men i ditt fall (där båten väl är lånets säkerhet ?) skall du ju - som redan nämnts - ha med långivaren redan i början på "resan". Har även sålt en dyrare bil på samma sätt, utan några problem. Dvs principen att först teckna kontrakt med handpenning och sedan göra själva övertagandet/slutbetalningen senast vid en i kontraktet avtalad tidpunkt. Vid billigare köp/sälj av bilar/båtar är ju däremot ofta fullbetalning och "ta med sig direkt" som brukar vara aktuellt. Men de summorna täcks ju oftast av (utökad) Swish 😉

Beroende på var du har båten kan det vara humusutfällning eller helt enkelt bruna alger. Zink rostar inte, inte ens zinkanoder från Biltema 😉 Men har du, som @Till_havs påpekar, borstat dem med stålborste så kommer små spån av borsten att kunna fastna i zinken, som då kan bli rostfärgad på ytan. Det gäller f.ö. även om man svetsar rostfritt - borsta aldrig svetsningen ren med en vanlig stålborste. Då kommer svetsen och stålet runtomkring strax att bli brunt av rostande stålborsterester. (Gjorde själv det misstaget när jag byggde om fenderhållare för pulpit för att få rätt vinkel. Efter omsvetsning av de rostfria ringarna så borstade jag vid ett tillfälle svetsen med en vanlig stålborste. Det syntes hela säsongen.....)

Det var ju inte bra. I vart fall måste den torka, men den är sannolikt ganska rutten och har dålig hållfasthet. Slipa alltså ur det grisiga men inte mer än att du "nästan" går igenom - där det behövs så djupt. Kan vara tunt det som är kvar, men då har du något att plasta det nya mot med rätt form vilket kommer underlätta mycket. Men se som sagt till att det är torrt innan du plastar.

Nej, gelcoaten är inte mer (eller mindre) vattentät än resten. Det är ju faktiskt inget annat än infärgad polyesterplast... Ett rätt plastat laminat är homogent och har inga porer så det drar åt sig vatten "som en tvättsvamp".

1. Jo, men 99,8% av resten av båten (som du inte lagat) kommer ju fortfarande inte vara epoxi. Dessutom är vatteninträngningen i polyester oftast helt försumbar. I synnerhet på en båt som inte ligger i vattnet året om. 2. Vad har du fått det ifrån, att Polyester (bara) rekommenderas ovan vattenlinjen ? Vad tror du din och i princip alla andra båtars skrov är gjorda av under vattenlinjen ? Epoxi ? 3. Visst finns det en del sådana rekommendationer ibland (av företag som är rädda för att bli stämda, tro ?), men polyestern är i allmänhet helt färdighärdad tämligen snabbt, under en vecka. Tänk på att epoxi kan vara starkt allergiframkallande, även om det inte luktar. Så väljer du detta i alla fall - använd skydd.

Är du säker på att det verkligen är "feta spackelkakor ovanpå bottenfärg" ? Den borde inte suttit kvar... Sedan är ofta vanligt fordonsspackel inget annat än polyester, dvs samma som du har i skrovet. Biltema har ett par varianter med glasfibertrådar i, som inte är dumma alls att använda för att spackla upp skador som dina eftersom det då blir armering i lagningen också. Om du använder något grovt att slipa med (rasprondell är min favorit) så fäster lagningen bättre än om du slipat slätt och fint ner i glasfibern. Och med ordentlig rengöring med aceton är det sedan inga problem att använda polyesterbaserade produkter för lagningen. Varför tror alla man måste använda epoxi så snart något i polyesterplast behöver lagas ?

Håller med @Boanjohan - dina springor kan inte vara enda luftvägen in. Hur ser det t ex ut via propelleraxeln och under motorn/bakåt ? När det gäller att öppna upp en luftväg som inte "låter" räcker det också med att inluften går i någon vinkel, gärna med dämpning på "vinkelns" väggar, för att få en ganska bra ljudfälla - men som släpper igenom mycket luft En bra tumregel är att ha minst dubbla avgasslangens area i luftöppning in. Det brukar inte vara så svårt att få till. Tänk sedan på att motorn inte kyls av luften. Det kan teoretiskt inte bli varmare i "lådan" än motorns arbetstemperatur. I praktiken blir det istället mycket svalare, just beroende på luftflödet utifrån och in i boxen, som ändå måste till för att motorn skall kunna gå. Som @raol skriver ovan har du dessutom redan en alldeles utmärkt "luftpump" i form av motorn, och någon form av extra fläkt kommer inte tillföra något. Som idé lägger jag med en bild på hur jag löste det i vår förra båt (NB870). Lösningen liknar f.ö. mycket varvets originallösning. Inte helt jämförbart kanske, då det var en mycket större motor. Men "lådan" är väldigt tajt kring motorn och tät, däremot är den ju öppen nedåt/bakåt. Så med ett antal hål långt bak (egentligen längre bak än pilarna på bilden, men bilden räckte inte 😉) och en isolérmatta på durkens undersida, blev det både tyst och massor av luft. Utan några speciella "ljudfällor". Isoleringen lät jag sluta några mm nedanför plywoodskivan där den "står" på balken, så då behövdes inte heller någon extra tätningslist.

Annars går det precis lika bra med selleri....förlåt, Longlifeglykol av Etylentyp från "alternativa" ställen. T ex denna 😉 De flesta områden i Sverige har dock väldigt bra vatten, framförallt är det oftast tämligen mjukt (lågt dH), låg kalk- och mineralhalt. Undantag finns dock (Gotland m.fl områden) och då bör man helt riktigt inte använda kranvattnet till kylsystemet. Men det brukar man veta eftersom det även ställer till andra problem vid t ex tvätt och disk.

Med mycket stor sannlikhet har du röd etylenglykol, ibland kallad "Longlife", "G12" eller G30", i den motorn. Det var det i min 6LPA-STP2 och från fabrik även i den 6LY jag har nu. Men helt säker kan man, som redan nämnts, inte vara... När det gäller sjövattenfiltret så är det vanligt att det kan ligga kvar en luftkudde upptill som inte sugs ner och ut genom motorn. I synnerhet innan du varvat på bra och fått riktigt mycket vattenflöde. Men det viktigaste är att du har flöde (vilket du verkar ha) och att du får tätt mellan O-ringen och glaset när du återmonterat (mycket viktigt). I annat fall sugs det in luft här och vattenflödet minskar eller kan helt utebli, då filtret brukar sitta på sugsidan om impellerpumpen (vissa VP i TAMD-serien har det däremot på trycksidan). Lite vaselin på O-ringen är inte fel. När du stänger av kan det smita in luft baklänges genom hela kylsystemet (impellern är aldrig 100,0% tät) och det är naturligt att nivån sjunker eller så småningom helt försvinner ur filtret. EDIT: I manualen till 6LPA på s.33 finns bl.a. Texaco Long Life 7997 och 7998 nämnda som lämplig glykol. I databladet på dessa framgår att det mycket riktigt är en Etylenglykol.

Hur "lite" saker man skall koppla in har inte med saken att göra !. Så fort man drar iväg något från en så stor energikälla som ett motorbatteri skall kabeln avsäkras (nära batteriet) för att skydda den, i händelse av kortslutning längre bort. Finns några få undantag vid inkoppling av batteri direkt till motorn, men utökning/försörjning av olika förbrukare som i TS fall är inte ett sådant undantag. Och blanda inte ihop detta med säkringarna i panelen, det är en senare sak i kedjan som inte ersätter "huvudsäkringen" vid batteriet. Det som säkringen vid batteriet skall skydda är som sagt kabeln, fram till nästa nersäkring. Det som bestämmer maxstorleken är kabelarean, inte i första hand vad olika saker förbrukar. Det är vid kortslutning eller ett felfall som olyckan händer och säkringen skall lösa ut. Men håller helt med dig om att "det gäller ju att veta hur hög strömstyrka som passerar genom kabeln". I värsta fallet. Och den är densamma som kortslutningsströmmen batteriet kan lämna, sisådär 1000A eller mer..... Att inte ha säkrat av en kabel som drar iväg till diverse förbrukare vid batteriet kan, förutom en otäck kabelbrand, även orsaka problem med försäkringsbolaget när en skada sedan skall regleras. Det finns faktiskt regelverk kring hur inkopplingen till batteriet skall göras, och har inte det följts så kan man ha en uppförsbacke. (För din info så är f.ö. "RKUB" en allmän beteckningen på flertrådig lågspänningskabel, typiskt kabel för fordonsel. RKUB säger t ex inget om att det skulle vara två separata ledare, inte heller att det är en högtalarkabel - som väl oftast ändå inte är röd/svart 😉). Såja, spara på fördomarna 😉 Den typ av tång som @Hybro länkar till är nog de flesta härinne överens om fungerar mycket bra. Min (från ett annat billighetsföretag) har nu t ex passerat 25år och bl.a. pressat all el upp till 4mm² i två större båtar. Utan några problem alls.

Nja.... I närheten av batteriet skall en huvudsäkring monteras (samt huvudbrytare). Denna säkring skall dimensioneras efter kabelarean i efterföljande kablage i händelse av kortslutning för att skydda mot kabelbrand. I synnerhet om föreslagen röd/svart kabeltyp används (där plus och minus följs åt så nära) kommer redan en enkel skavning riskera just en kortslutning. I detta fall torde dock 20A eller så räcka. Nej, men de måste då också föregås av en ytterligare säkring som är anpassad för denna klena dimension. Lämpligen köper TS därför en panel med både brytare och säkringar. Att de inte sitter när du klämmer med hylsan beror nog på att du använder en dålig tång 😉 Den typen på bilden är rent usel för kabelskor. Det enda som egentligen är bra med den är skruvklipparfunktionen. Rekommendera inte den till TS ! En bra tång med utväxling som klämmer kabelskor på rätt sätt kostar inte mycket (Biltemas, JULAs m.fl duger bra). Sedan finns det visserligen varierande kvalitet på kabelskorna, men gemensamt är att utväxlingstängerna är anpassade för isoleringen på resp grovlek (röd/blå/gul), och den skall då alltså inte pillas bort. I en båt har man i allmänhet inga jordkablar. Det finns inte och skall inte (för att undvika elektrolytisk korrosion) finnas jordning i 12V-systemet. Man har normalt plus- och minuskablar, plus- och minusplintar. (Ja, kanske en petitess, men ändå....)