Jump to content
Friday 07 August 2020

IngemarE

Medlemmar
  • Content Count

    2,091
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    23

Everything posted by IngemarE

  1. Är du säker på att det är en jordplint ? Originellt i så fall med gul som jord och jord på båda sidor av vad som ser ut att vara instrumentets glödlampa.....
  2. Det är nog baksidan av instrumentet vi ser (innan demonteringen), inte givaren. Om inte TS har belysning i tanken, förstås....😉 I övrigt håller jag helt med.
  3. Men du verkar ha en lampa överst, med en gul matning till instrumentbelysningen. Eller hur ? Sedan ser det ut som de två till vänster är givaransluningar, en till jord (övre) och en signal (nedre). Mitten till höger torde vara gemensam jordmatning från båten och då borde den blåa vara plusmatning. Men det skumma är att det ser ut att stå ett "-" i plasten på den. Har du "plusjord" på båten, dvs instrumentet är samma som till en gammal engelsk bil.....? Gör så här: 1. Mät (i båten) att du har spänning mellan kabel jord (höger på bilden) och den blåa). Om inte, kolla om det finns någon spänning mellan jord och den gula när du har instrumentbelysningen tänd. 2a. Om du har spänning mellan jord och den blå - koppla tillbaks dem (men bara de) och se om instrumentet rör sig. 2b. Om du INTE har spänning mellan jord och den blå, är det troligen fel någon annanstans. 3. Kortslut på instrumentet mellan Signal (nere till vänster)och jord (mitten) och se om instrumentnålen rör sig nu. Om inte, så är (minst) instrumentet kass. Att testa det hemma skulle du visserligen kunna göra om du har spänningsaggregat och/eller något batteri att strömförsörja instrumentet med. Men eftersom det kräver viss försiktighet och kunskap (inte minst då polariteten verkar skum) och felet lika gärna kan ligga i båten, så är det i ditt fall nog bättre att koppla tillbaks det delvis enligt ovan. F.ö. instämmer jag i tidigare synpunkt att anslutningarna ser tämligen härjade ut, och bör minst rengöras/putsas ordentligt.
  4. Jag har teaklaminat på vattenfast björkplywood i min båt, men det är ju - till skillnad från din - inne. Limmat med vanlig Sika291, dvs tämligen permanent. Provade först silikon, men det ger för dålig vidhäftning. Dvs efter att ha gått på skivorna och de flexat aldrig så lite så släppte de. Tror det blir tämligen svårt att hitta något att limma med som gör att de sitter fast i ur och skur och med allt gående på, medan de samtidigt skall gå att ta bort om man vill.
  5. Han menar längden av både plus- och minuskabeln, då du inte som på en bil har chassiet (som har bautastor "area") som retur. Men har du så många som 7 ledare kan du ju använda minst två istället för en till strålkastaren, vilket dubblar eller flerdubblar arean. Inte världens snyggaste lösning men ändå... Om kabeln ser vettig ut ser jag dock ingen anledning att byta den. Den har ju legat skyddat och fint, och kan funka många tiotals år till. Det är anslutningarna i ändarna som kan fara illa om de inte är ordentligt gjorda (och t ex kontaktfett inte använts)
  6. Det framgår ju med all önskvärd tydlighet i första inlägget att den bor på insidan, vars skrovlighet är svår att fästa mot, inte utsidan. Men du kanske bara tittade på bilden 😀
  7. Smältlimmet har fördelen att det stelnar snabbt. Men min erfarenhet är att det inte sitter kvar i längden, oavsett vad man rengjort med. Fästplattor fastsatta med en klick sika håller båten ut. Har satt massor av plywoodplattor och fästen likt ovanstående med sika. Och vill du inte sitta och hålla dem för hand på plats ett antal timmar så tejpa fast dem med silvertejp som du tar bort dagen efter.
  8. Blev när jag läste denna tråd påmind om en liten fisk som fanns t.o.m. i dikena på Kroppefjäll i Dalsland, som jag och min kusin fångade på kul. Jag såg aldrig namnet skrivet, men alla (inklusive vi själva) kallade den Alukula och Alukuler i plural (med ganska dialektalt färgat uttal, tänk korsning värmländska/norska/bohusländska). Senare när jag som lite äldre barn skaffade akvarium och även ett tag hade dem i ett kallvattendito började jag fundera på vad det egentligen var för fisk, för det fanns ingenting i några böcker med ens ett liknande namn. Efter mycket forskande visade det sig vara vanlig Elritsa som, om man nu söker på det fantastiska nätet (som inte fanns när jag var liten), är en av de fiskar som nog har flest dialektala namn (minst 50 st). Spännande, för Elritsa hade jag aldrig hört talas om.....
  9. Med motorn igång och i så fall på vilket varv ? För med den spänningen över batterierna borde de även fulladdade ha dragit mycket mer än generatorn kan ge, dvs hållit nere spänningen. Hursomhelst - är din multimeter frisk och har fräscha batterier så instämmer jag i de synpunkter du redan fått. Dvs att regulatorn är kass. Men troligen är dina batterier välkokta vid det här laget också.
  10. Vilospänningen är bara en av alla indikatorer. För att veta om batteriet har vettig kapacitet bör du provurladda det med känd belastning under en viss tid och hålla koll på spänningen. T ex en H4-lampa 60W drar c:a 5A. Exempel: Om spänningen dyker ner under 11,5V redan efter två timmar hade du bara 10Ah kapacitet i batteriet. Glöm inte att ladda upp det direkt efter testet ! En annan faktor är inre resistans, vilket styr hur mycket tillfällig strömpeak man kan ta ur batteriet utan att spänningen sjunker för mycket. Det säger också ganska mycket om konditionen på batteriet, och kan antingen testas med en stor peaklast (startmotorn) eller med en batteritestare. Du bör aldrig "rekonda" ett batteri i onödan, då alla sådana tilltag egentligen är lite utanför batteriets komfortzon.
  11. När det gäller spänningen så kolla med en annan multimeter också. 12,94V är egentligen lite (för) högt, men tänk på att 12,74V - endast 0,2V lägre - som är en mer än rimlig siffra bara är 1,6% skillnad. Ofta är instrumenten inte bättre specade än 1-2%. I synnerhet inte om batterierna börjar bli dåliga, då kan även "fina" fabrikat dra iväg till +20-50%.... Sedan tar det som redan nämnts ganska lång tid för ett blybatteri att komma ner till full vila.
  12. Enda risken är nog att linan dras ut av bogvattnet/vågor och ner i vattnet för att slutligen släpa under båten och fastna i propellern. Problemet är att man inte alltid ser när det händer, den kan se spänd ut upp-/bakifrån när man tittar fram mot luckan. Men om man seglar som du gjort är ju risken obefintlig (i alla fall tills man startar ev. motor). Eller om linan är så synlig så man ser att den är surrad (det var ju en liten båt). Om den är ordentligt surrad o.s.v. kan man tycka risken uppvägs av omaket att haka ur och i den ur stävöglan uppifrån båten. Men det är nog en diskussion ni får fortsätta ha inom familjen ;-). Sedan finns andra aspekter som mer grundar sig på principer och hur man alltid har gjort, mer än faktabaserade reella risker. T ex att det inte ser snyggt ut eller att någon tycker det signalerar "här kommer en latmask". Jag har själv missat att skjuta upp stävstegen under peket flera gånger när vi varit ute, men det bjuder jag på. Däremot att inte ta in fendrarna kan - beroende på omständigheterna - faktiskt vara ett reellt problem och inte bara estetik. I Göta kanal bryr vi oss numera aldrig om att ta in dem mellan slussarna, men fråga mina barn hur många fendrar pappa tappat då han glömde ta in dem innan vi drog på i 20 knop....
  13. För att få den allra bästa funktionen så är svaret "ja". Men om den bara ligger löst kommer i viss mån utsidan av skärmen att agera som jordmotpol, samt att signalmarginalerna för rundradiomottagning i allmänhet är så stora att man får god mottagning även om antennen inte är absolut perfekt.
  14. OT: Oral galvanism som begrepp är inget hokus-pokus, även om man länge hävdade det innan man begrep bättre och många påstod att de blev sjuka av det när det kanske var annat. Två olika metaller med elektrolyt emellan (saliv) ger ett galvaniskt element (t ex guld och amalgam/kvicksilver), och Oral betyder bara att det är i munnen det händer. Jag lyckades f.ö. precis få igång en LCD-klocka på energin mellan två plomber bredvid varandra av olika metall i min mors mun när hon började få problem på 70-80-talet. Men orsaken till problemen var nog inte spänningen i sig (=galvanism) mellan metallerna i vissa lägen, utan läckande kvicksilverplomber. Men det tog flera år på den tiden innan hon fick någon klinik att ta prov på kvicksilverhalten i blodet, ännu svårare att få någon att tro att det orsakade symptomen. Idag är det vedertaget. Det finns en anledning att man i princip bara lagar med kompositmaterial i munnen numera. Men det är inte i första hand p.g.a. Oral Galvanism utan för att kvicksilver inte är bra att ha i kroppen.
  15. IngemarE

    Biltema

    Just för att det är NÖD-lanternor. Bättre något ljus än inget ljus. Och hade de sålts av Watski skulle nog ingen reagerat 🤭
  16. Nej, men det finns lite längre upp/in på sidan. Kylvattnet kan följa skarven och rinner ut i hörnet, i synnerhet om motorn lutar en aning. Hade ett svårfunnet oljeläckage en gång på en snarlik VP-motor som syntes vid cylinderfotens ena hörn, men det var inte där det läckte. Som jag skrev innan - lyft toppen så får du troligen svaret. Allt annat kommer bara vara gissningar. Googla så hittar du ganska mycket info som kan hjälpa dig förstå hur du lyfter den aktuella toppen. Du måste dock lossa (men inte nödvändigtvis ta bort) avgaslimpan och lite annat. Samt om det blir aktuellt att återmontera måste du (minst) använda en ny topplockspackning samt dra bultarna i steg med rätt moment. Delar f.ö. Pentax uppfattning om reservmotorn för 6.000:-. Kan vara ett fynd, men jag skulle kolla statusen på den mycket noga före köp med tanke på vad en enda cylinder eller topp kan kosta som begagnad reservdel till dessa motorer.
  17. Det är ovanligt att kylkanalerna i cylindern rostar hål utåt, det brukar vara inåt som går först (mindre material). Vanligare är frostsprickor som ger läckage liknande det på bilden. Du kan ju t ex ha en spricka mellan cylindrarna som du inte ser förrän det demonteras. Nu verkar läckaget finnas högre upp, och det är ovanligt att toppen frostskadas utan att cylindern gör det. Är motorn färsk- eller sjövattenkyld ? Fast även i det förstnämnda fallet kan man ju få frostsprängning om glykolkoncentrationen är nära obefintlig. Om det är värt att reparera beror ju på motorns status i övrigt och inte minst vad läckaget beror på. Cylindrarna går ju byta en och en, likaså topparna. Lyft den toppen så du ser hur det ser ut (det verkar ju läcka i skarven topp/cylinder), innan dess kan man bara göra dåliga gissningar. Har du riktig, riktig tur räcker det att göra rent och byta topplockspackning.
  18. Vet inte om de ens såldes med trådlös fjärr. Låter skumt att det är en DEFA. Köp annars ett "kit" med handsändare och mottagare från nätet. Då kommer du undan med en tiondel av nämnda summa.
  19. Du kan ha haft två fel. Hur menar jag då ? Jo, det gamla och det nya ger olika felsymptom. Med det gamla var båten helt död (ok, det gnistrade lite om stiften). Med det nya tänder det, men förgasareld och puffar tyder på helt fel tidpunkt. Jag tror alltså du hade ett fel på det gamla, och det nya har kanske byggt bort det men istället hamnat fel. Vad är "bytt mot ett bättre" om det fortfarande är med brytarspetsar och inte elektronisk givare typ hallelement ? Minns en tabbe jag gjorde när jag byggde motor till min X1/9, baserad på ett Tipo-block som i original hade ett datoriserat tändsystem utan fördelare. Hålet (pluggat) i blocket fanns dock kvar för den gamla fördelarlösningen och den axeln drev även oljepumpen och fanns också kvar. Och jag hade en uppgraderad "fördelare" (egentligen bara givare för denna eftermarknadständning) och ville använda det hålet. Men bilen startade aldrig utan spottade och förgasartände, för att sedan plötsligt starta till under några varv men sedan baktända igen. Skulle visa sig att drevet i Tipo-blocket var en aning mindre med 1-2 kuggar färre så utväxlingen till fördelaren blev fel. Tändpositionen vandrade alltså runt hela skalan..... En annan tabbe man lätt gör på de gamla italienarna är att man missar att alla markeringar för Ö.D. gäller 4:an, inte 1:an som nästan alla motorer annars har. Inkl. din VP.
  20. Då är det bara att påbörja städningen och särskilja funktionerna ! För att bara skilja batterierna med ett relä och ha kvar sammanblandningen så som du beskriver den kommer bara ge dig huvudvärk och inte lösa någonting på ett bra sätt. Det som har med motorkörningen att göra skall sitta på motorbatterierna, det som har med annat att göra (allt annat) på förbrukarbatterierna. Vill du sedan styra olika förbrukare till/från via tändningslåset är det inga problem. Du sätter helt enkelt ett relä som styrs av "tändning till"-spännningen men bryter/sluter önskad förbrukarsektion på sina kontakter. Jag har så i min båt med vissa saker som torkare m.m. som jag vill bara skall gå med motorn igång t ex.
  21. Nej, inte i serie. Då räcker det med en liten skugga på någon av dem för att strypa all laddning. I solcellssammanhang är spänningsfallet sällan ett problem, då - precis som Lintott påpekar - spänningen faller ändå med belastningen. Och spänningen "max belastad" är ingen min-spänning, det är den spänningen där panelen ger sin maximala effekt vid tokmycket sol. Oftast vill batterierna sluka mer, och då sjunker spänningen till bara strax över aktuell batterispänning. Inte ens en lampsladd på 5m kommer upp i besvärande spänningsfall med TS paneler. Tänk på att angiven spänning på panelen oftast är spänningen obelastad, och när panelen med högst spänning inte klarar att lämna den ström som krävs, sjunker alltså dess spänning och den andra kommer ta vid och hjälpa till. Och om spänningen inte sjunker så den med lägre spänning får jobba innebär det ju att strömuttaget är så lågt att den ena klarar det själv och den andra behövs ju då inte i alla fall. När det gäller solpaneler skall man inte fastna för mycket i teorier om vilken råspänning panelen har. För den kommer variera. Mycket.
  22. Håller med Peter_K. Jag hade plastat över sprickan med polyester+matta, efter uppruggning. Brukar använda en raspskiva på vinkelslipen eller en roterande stålborste. Gissar att du reparerar på utsidan. Den lilla fördelen epoxy möjligen ger med vidhäftning m.m. uppväger inte andra nackdelar - enligt mig. Och vidhäftningen kommer, efter uppruggning och avfettning med aceton, att bli mer än tillräcklig redan med polyester. Den lilla yta som kommer i kontakt med vatten kommer vara försumbar, dessutom som du skriver är det bara när tanken är riktigt full. Instämmer även när det gäller byte av tank: Har du någon mekfirma som jobbar med rostfritt i din närhet är det faktiskt inte så blodigt dyrt att få en tank ihopsvetsad efter dina egna mått. En polyetentank är naturligtvis billigare och absolut fullgott (har sådana i min båt), men det är ju inte säkert måtten passar.
  23. Det på bilden ovan är en SMA-kontakt (används i kommunikationssammanhang där effekterna är måttliga), och inte en TV-antennkontakt. Det @Mackey syftar på är en s.k. F-kontakt, där mittstiftet helt enkelt är mittledaren och skruvas på skärmen som vikts bakåt utanpå höljet. Se rätt bilder nedan. Finns sedan hona/hona man kan använda som skarvstycke. Enkla och billiga och godkända upp till GHz (satellitfrekvenser). https://www.kjell.com/se/kunskap/hur-funkar-det/tv-teknik/mottagning-av-markbunden-tv/antennatet Viktigt att du köper en kontakt avsedd för just den kabeldiameter du har, annars sitter den dåligt eller går inte "skruva" på. Slutligen kan man dra vulktejp över hela skarven, om den sitter utomhus. som i ditt fall. Fast ännu bättre eftersom den kan återanvändas är en skyddshuv med gel. Kan öppnas och återmonteras uppåt 20 ggr innan den blir så dålig att den inte tätar: Jag har en liten plastbox på mitt tak med en F-hona/hona skruvad i lådväggen, med en hane på insidan och den borttagbara med sin gel-huv på utsidan. På lådan sitter ytterligare ett par kontakter för lanterna och radar. Gissar att även du har en lanterna som har en kabel till gösstaken ?
  24. Precis som nämnts kan kabeln vara en parameter i resonanskretsen, och därför kan det vara lömskt att skarva/klippa den. Men vad har du att förlora ? Kan du hitta uppgift om originalkabelns längd och typ ("vanlig", partvinnad eller koax och då 50 eller 75 Ohm) finns goda chanser att få det att fungera. Om nu inte kabeln är avklippt p.g.a. att givaren ändå var trasig och man lät den vara för att fylla hålet.... Hybro tar upp flera bra saker att tänka på, dock är de flesta givare faktiskt fortfarande "dumma" och har sällan någon speciell elektronik. Men viss finns det undantag, men det är knappast fallet för TS givare.
  25. Att sätta den långt fram som du funderar på ("längst fram") brukar inte vara bra. I alla fall inte om du vill ha bra funktion under gång. Dels är vattnet som mest turbulent här (och kring propellern) under gång, dels lyfter sig vanligen fören en del när du ökar farten. Någonstans akter om midskepps men inte så långt bak att den störs av propellern brukar vara det mest "säkra". Lite vid sidan om centrum är en god tanke, då plasten brukar vara som tjockast i mitten. Du skriver dock inte vad du har för båt, så ta det som generella tips.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy