Jump to content
Wednesday 28 September 2022

Tristan_301

Medlemmar
  • Content Count

    9
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

5 Neutral

About Tristan_301

  • Rank
    Kadett

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Jag har i min båt en gammal Volvodiesel, AD41 med ett 290 DP. Förra året körde jag så lite med båten, men tyckte mig höra ett missljud när man svängde. I vintras så blev drevet renoverat och i samband med det dömde de ut knutarna och bytte dem. Bra tänkte jag, då försvinner säkert missljudet jag hörde när jag svänger. Så blev inte riktigt fallet, utan missljudet med tillhörande små vibrationer kvarstår. Det hörs som bäst när man har lite belastning, runt 1500 rpm. Det låter och vibrerar om man svänger lite alternativt trimmar drevet upp eller ner, jag skulle säga att ljudet är lite värre om man inte svänger utan bara trimmar. På lägre varv märker man just inget av det och när man kör i planingsfart, ja då är inte missljudet tillräckligt högt för att överrösta motorn.. Jag plockade upp båten och har tagit av drevet, hittar liksom inget fel på knutarna eller det ingående lagret (på drevet) som sitter vid knutarna. Man kan inte hitta något glapp alls. Lagren i struten är glappfria så vitt man kan känna när man bryter i mellanaxeln som sticker ut. Volvo Pentas konstruktörer har ju inte gjort det så lätt om man vill byta lager i struten då man vad jag förstår behöver ta loss struten från motorn för att byta dem. Den operationen vill man ju helst slippa, speciellt att göra det på chans. Så, jag har två frågor som jag hoppas någon med erfarenhet av Volvo kan svara på. 1. Finns det något annat än knutarna eller lagren i struten som kan skapa vibrationer och missljud när man svänger/trimmar drevet? 2. Hur kollar man lagren i struten utan att demontera motorn? Går det att dra ut axeln lite (bakåt) så den släpper från motorn och man kan rotera den fritt och därmed kan höra om lagren låter illa? I så fall, hur gör man lämpligast det?
  2. Ett rejält trådlyft... Men om trådskaparen är kvar, eller någon annan som gjort motsvarande operation har info om hur långt man måste få fram motorn? Jag står inför samma operation, lagerbyte, och det är så klart trångt som f*n framför motorn. Om man nu kommer åt att lossa struten från motorn och demontera där istället för att lossa struten från skölden, krävs det mindre utrymme framför motorn då? AD41 och 290DP är det även i min båt.
  3. Det finns även matt 2-k fernissa, vilket borde bli mindre halt. Men det bästa ur flera andra synvinklar är i mina ögon en blank fernissa, det borde vara det enklaste att hålla rent samtidigt som det är snyggast. Inte helt oviktigt 😉 Durkarna är (eller snarare har varit) högblanka och det har fungerat så här långt. Jag fernissar dem högblanka och blir det för halt så är planen att lägga ett lager med matt fernissa överst. Tack för tipset om halkanix, det har jag inte tänkt på att man kan använda. 👍
  4. Hej, Du får titta i andra änden av styrningen, det är storleken på hydraulkolven som är kopplad till rodret/drevet som avgör vilken pump till autopiloten du skall välja. Möjligen kan du räkna ut hur stor volym hydraulkolven har genom att räkna antalet rattvarv mellan fulla styrutslag. Pumpen du har vid ratten ger ju 25cc per varv står det på den. Om du har fyra varv på ratten mellan fulla styrutslag så bör kolven ha en volym på 100cc.
  5. Jag har använt Woodskin på durkarna på akterdäck på min båt, akterdäcket har kapell över sig så jag vet inget om hur det tål väder och vind. Däremot tycker jag det blir slitet och trist väldigt fort, så min bedömning är att det är lite för mjukt att använda på en gångyta där man går med skor på. Annars var det enkelt att stryka på och som tidigare nämnts så blir ytan inte hal att gå på. Renoverar durkarna inne i båten i år, där får det bli 2-komponents fernissa trots att det blir halt. Den tål att gå på mycket bättre.
  6. Coronet hade också någon galonliknande duk som kapell på 70-talet. På min 26 Family skrotade jag det i våras och lät tillverka ett nytt, fast i normal kapellväv. Så det var bra livslängd i de gamla kapellen. Jag skulle inte vilja vara utan kapellet över akterdäck, det gör så att man får ett extra rum i båten. Inuti hytten är det rätt trångt om man jämför med utrymmet på akterdäck. Se till att göra alla sidor löstagbara så du kan ha enbart taket uppe som solskydd de fina dagarna. Jag tror att du får svårt att få till en snygg och praktisk lösning med presenning, tältduk eller något annat billigt. Det finns säkert tältduk som skulle fungera, men jag killgissar på att den inte är speciellt mycket billigare än riktig kapellväv. Även om det är en stor kostnad för att tillverka ett riktigt kapell så tror jag du har igen det, dels får du något som blir bra under den tiden du själv äger båten och dels så höjer ett nytt kapell värdet på båten. Det fasta taket på patrullbåten är säkert praktiskt, men det var inte så vackert.
  7. Varma avgaser i drevet, är det ett problem verkligen? På raskare båtar med drev monterar man ofta drevkylar, som spolar vatten på drevets överhus för att kyla det. De flesta sådana båtar har inte avgaserna genom drevet, utan raka rör genom akterspegeln. Nu har inte jag satt mig in i exakt hur det fungerar, men avgaserna går (väl?) till största delen genom den delen av drevet som alltid ligger i vattnet även när man planar. Dessutom så blandas avgaserna med vatten i kröken efter turbon så de kyls av där. Bockhornet i min båt blir då aldrig speciellt varmt, även om man kört med hög belastning under lång tid.
  8. Jag tror som Gelis, att det går betydligt fortare på den undre bilden. Som sagt så är nog 17 knop precis på gränsen för att båten skall riktigt bra i vattnet, även om det sägs att de skall plana bra från 16 knop. Jag tycker i alla fall att båten går bättre i sjön om man trimmar ut drevet, i minsta motsjö går den rätt hårt i vågorna om man kör fullt intrimmat. Så här ser det ut bakom min båt i strax över 20 knop, jag har bara en maskin så bilden på aktersvallet är kanske helt utan värde i en jämförelse med din båt som har dubbla maskiner.
  9. Jag brukar beställa hos Conrad när jag behöver kabel, de har mycket att välja på och det är bra att kunna köpa olika färger i metervara när man bygger el i båten. Kanske denna kan vara något för dig? https://www.conrad.se/p/faber-kabel-031090-flaetad-kabel-sif-1-x-250-mm-groen-gul-metervara-1499105
×
×
  • Create New...